Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Relevanta dokument
Summary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion

Behandling av långvarig smärta

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Registerbaserade PROM-studier

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vad gör vi med smärta?

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Smärtskattning är guld värd

Texten berör läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Länssjukhuset Ryhov.

Smärta och obehag. pkc.sll.se

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Bedömning av smärta. Ulf Jakobsson Forskningsingenjör, Dr Med Vet Marianne Gustafsson Leg sjuksköterska, Med Dr. [Uppdaterad ]

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Mätinstrumenten. NRS primärvård

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

FLACC. Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska. Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

SMÄRTA HOS INNE- LIGGANDE PATIENTER

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Smärta. Palliativa rådet

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

Att förstå patienten. Innebörden av ett värde och en förändring på Numeric Rating Scale En litteraturstudie. Mattias Björklund Isak Nygren

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Placebo och självläkning som

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Smärta hos barn och ungdomar (AH)

Resultat Smärtkliniken

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Smärtskattning. Palliativa rådet

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Vårdresultat för patienter 2017

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Pågående forskning om matstrupscancer

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Patient-enkäten 2014 ANVÄNDARMÖTET 2015

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Resultat Smärtkliniken

Smärtdagbok. för genombrottssmärta. till dig som ordinerats Actiq (fentanyl)

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

DET GÖR ONT. Länsövergripande omvårdnadsriktlinje för smärta. Reviderad , 2010,

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Urogenitala besvär hos kvinnor med tidigare bröstcancer

Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

SMÄRTA I KLINISK PRAXIS PATIENTERNAS PERSPEKTIV - EN ENKÄTUNDERSÖKNING

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

SMÄRTA, EN SUBJEKTIV UPPLEVELSE

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Ont i magen, ont i själen?

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Validering i Sörmland Rev

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

Akut och långvarig smärta (JA)

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Postoperativ smärta. Nationell Smärtkonferens SSOS Stockholm 19 april 2018

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Smärta vid cancersjukdom och behandling

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Skånes universitetssjukvård

Dagkirurgiska patienters upplevelser av postoperativ smärta vid ortopedi- och bukkirurgi med beaktande av kön och ålder

Transkript:

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Patientperspektiv och Personalperspektiv Kerstin Eriksson Lotta Wikström Specialistsjuksköterskor inom intensivvård, fil dr Nationell smärtkonferens 2018

PAIN is whatever the experiencing person says it is. (Mc Caffery 1968) is an unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage (International Association for the Study of Pain1986) is the normal predicted physiological response to an adverse chemical, thermal or mechanical stimulus associated with surgery. (Carr & Goudas 1999) and can be communicated to others either through selfreport when possible or through a set of pain-related behavoirs (Kaasalainen 2007)

Smärtupplevelse - inverkande faktorer ålder/kön kulturella/religiösa uppfattningar vävnadsskada/svårighetsgrad av sjukdom behandlingsmöjligheter/biverkningar/komplikationer tid socialt sammanhang förväntningar/mening oro/ångest långvarig smärta personlighet/hanteringsförmåga/katastroftankar

Bakgrund Patienter, en heterogen grupp: o ålder o kön o samsjuklighet o erfarenhet av kirurgi o typ av kirurgi o utbildningsnivå Smärtbedömning består av: o smärtintensitet o lokalisation o insättande o karakteristika o behandling o närvaro av annan smärta (Ip et al 2009, Bjornes et al 2016) Kerstin Eriksson

Två intervjustudier Syfte att beskriva hur patienter uppfattar användningen av den numeriska skattningsskalan samt att beskriva patienters erfarenheter och hantering av smärta efter kirurgi. Kerstin Eriksson

Resultat Användning av NRS: underlättar kommunikationen om smärta. ställer krav på vårdpersonal och vårdrutiner. innehåller tolkningssvårigheter. Kerstin Eriksson

Resultat Patienter påverkas av egen kunskap om smärta och smärtbehandling egen förmåga att hantera smärtsituationen vårdpersonalens rutiner vårdpersonalens arbetssituation Kerstin Eriksson

Resultat Patienter använder aktiva strategier: söker och ger information utför egenvård Patienter använder passiva strategier: uthärdar smärta avstår från att informera vårdpersonalen Kerstin Eriksson

Två enkätstudier Syfte att studera sambandet mellan smärta och självskattad förmåga till tidig fysisk postoperativ återhämtning. Kerstin Eriksson

Frågeformulär Hur bedömer du i genomsnitt din smärta under det första dygnet? i vila / i rörelse Upplevde du: illamående, orkeslöshet, aptitförändringar, sömnsvårigheter Hade du problem med: mag-tarmfunktion, tömma urinblåsan, vara uppe och i rörelse, muskelsvaghet, sköta personlig hygien Kerstin Eriksson

Samband mellan patienters retrospektivt angivna genomsnittliga smärta dag 1 och återhämtning dag 1 Återhämtning, dag 1 Dag 1 i vila i aktivitet Genomsnittlig smärt Oddskvot 95% CI P-värde Oddskvot 95% CI P-värde Illamående NRS 4-6 2.07 1.25-3.42.004 1.23 0.66-2.28.511 NRS 7-10 5.66 2.81-11.43 <.001 1.88 1.04-3.38.037 Orkeslöshet NRS 4-6 2.07 1.38-3.10 <.001 2.25 1.36-3.73.002 NRS 7-10 7.67 3.41-17.29 <.001 4.59 2.76-7.63 <.001 Aptitförändringar NRS 4-6 1.35 0.88-2.07.165 1.85 1.09-3.13.023 NRS 7-10 4.87 2.42-9.79 <.001 2.43 1.44-4.09 <.001 Sömnsvårigheter NRS 4-6 3.84 5.51-5.87 <.001 4.01 2.25-7.15 <.001 NRS 7-10 12.82 5.64-29.15 <.001 7.28 4.09-12.97 <.001 Magtarmkanalsens funktion Förmåga tömma urinblåsan NRS 4-6 1.48 0.97-2.25.068 1.78 1.06-2.99.028 NRS 7-10 2.40 1.22-4.75.012 2.09 1.25-3.49.005 NRS 4-6 2.04 0.98-4.24.054 0.96 0.39-2.39.930 NRS 7-10 3.85 1.46-10.22.007 1.48 0.65-3.38.351 Mobilisering NRS 4-6 3.24 2.14-4.91 <.001 2.24 1.34-3.75.002 NRS 7-10 4.99 2.38-10.43 <.001 7.50 4.42-12.73 <.001 Muskelsvaghet NRS 4-6 2.54 1.67-3.88 <.001 2.41 1.36-4.26 <.001 NRS 7-10 5.53 3.74-11.16 <.001 6.01 3.43-10.52 <.001 Personlig hygien NRS 4-6 2.59 1.65-4.05 <.001 2.62 1.36-5.06.004 NRS 7-10 7.27 3.59-14.72 <.001 6.63 3.52-12.5 <.001

Samband mellan patienters retrospektivt angivna genomsnittliga smärta dag 1 och återhämtning dag 2 Dag 1 i vila i aktivitet Återhämtning, dag 2 Genomsnittlig smärtintensitet Illamående NRS 4-6 1.30 0.74-2.29.364 1.14 0.58-2.22.075 NRS 7-10 1.48 0.64-3.40.349 1.02 0.51-2.01.096 Oddskvot 95% CI P-värde Oddskvot 95% CI P-värde Orkeslöshet NRS 4-6 1.68 1.05-2.70.031 1.84 1.01-3.35.046 NRS 7-10 4.30 2.08-8.86 <.001 2.96 1.64-5.35 <.001 Aptitförändringar NRS 4-6 0.99 0.60-1.64.974 1.23 0.69-2.19.075 NRS 7-10 2.27 1.13-4.59.022 1.08 0.60-1.95.784 Sömnsvårigheter NRS 4-6 1.77 1.08-2.89.023 1.40 0.76-2.61.282 NRS 7-10 5.48 2.64-11.37 <.001 2.54 1.38-4.60.003 Magtarmkanalsens funktion Förmåga tömma urinblåsan NRS 4-6 0.92 0.58-1.46.730 1.36 0.78-2.35.277 NRS 7-10 1.81 0.89-3.69.101 1.85 1.07-3.20.028 NRS 4-6 1.44 0.44-4.73.550 0.46 0.12-1.69.243 NRS 7-10 2.90 0.71-11.75.137 0.93 0.31-2.80.898 Mobilisering NRS 4-6 1.92 1.19-3.07.007 2.56 1.30-4.85.006 NRS 7-10 3.02 1.48-6.15.002 5.69 2.97-10.88 <.001 Muskelsvaghet NRS 4-6 1.72 1.03-2.87.039 1.95 0.96-3.95.063 NRS 7-10 4.30 2.09-8.80 <.001 3.93 1.99-7.76 <.001 Personlig hygien NRS 4-6 1.71 0.97-2.99.063 1.10 0.52-2.33.794 NRS 7-10 4.94 2.36-10.31 <.001 2.94 1.48-5.85.002

Slutsats Förmåga att beskriva smärta är individuell, men även relaterad till hur vården är organiserad och utförandet av den enskilda vårdpersonalen. Dialog ger patienter möjlighet att beskriva sin tolkning av smärtskalan, sin kunskap om smärta och smärtbehandling. Patienters genomsnittliga smärtintensitet i vila och rörelse kan användas för att indirekt spegla och predicera återhämtning. Följsamhet till riktlinjer för smärtbedömning möjliggör datainsamling utan frågeformulär. Kerstin Eriksson

Praktiska råd ü ü ü ü ü Informera om att smärta kan behöva behandlas när den begränsar den fysiska funktionen. Informera om för- och nackdelar med olika behandlingar. När patienter ber om hjälp är det troligt att de överskridit sin tröskel för hanterbar smärta. Be om ursäkt om väntetiden på analgetika blivit lång. Låt patienter ansvara för analgetika att ta vid genombrottssmärta. Kerstin Eriksson

Personalens perspektiv Team postoperativ smärta

..är ett annat än patientens Team postoperativ smärta

SMÄRTBEHANDLING VÅRDENS PERSPEKTIV balans komfort och säkerhet bidra till hemgång med livskvalitet Team postoperativ smärta

SYFTE Att beskriva hur vårdpersonal uppfattar användningen av smärtskalor i postoperativ vård, samt beskriva vårdpersonalens erfarenheter och agerande vid bedömning av postoperativ smärta Lotta Wikström

ANVÄNDNINGEN AV SMÄRTSKALOR KRÄVER ETT MULTIDIMENSIONELLT TILLVÄGAGÅNGSÄTT försäkran om patientens förståelse dialog observationer Lotta Wikström

ANVÄNDNING AV SMÄRTSKALOR PÅVERKAS AV ARBETSSITUATIONER kunskap/erfarenhet etablerade vanor ledning/riktlinjer prioritering av arbetsuppgifter Lotta Wikström

ANVÄNDNING AV SMÄRTSKALOR UNDERLÄTTAR FÖRSTÅELSE AV PATIENTERS. SMÄRTA underlättar upptäckt av smärta synliggör smärta över tid underlättar överrapporteringar bidrar till enkel dokumentation 10 9 8 * 7* * 6 * 5 * * * 4* * * * 3 * * rörelse 2 * 1 vila Lotta Wikström

ANVÄNDNINGEN AV SMÄRTSKALOR UNDERLÄTTAR BEHANDLING AV SMÄRTA förebyggande av smärta val av/justering av smärtbehandling utvärdering av behandling Lotta Wikström

DAGLIG GENOMSNITTLIG SMÄRTA: VILA OCH AKTIVITET Individuella genomsnittsvärden från 4-9 smärtskattningar versus retrospektivt angiven genomsnittlig smärta från postoperativ dag 1 Antal smärtskattningar 4 4-9 5-9 6-9 Genomsnittsmärta i vila (typvärde).51 ***.60 ***.60 ***.61 *** Genomsnittsmärta vid aktivitet (typvärde).57 ***.61 ***.62 ***.60 *** Genomsnittsmärta i vila (median).61 ***.64 ***.67 ***.68 *** Genomsnittsmärta vid aktivitet (median).57 ***.64 ***.66 ***.62 *** Lotta Wikström

GENOMSNITTSVÄRDEN VERSUS RETROSPEKTIVT ANGIVEN GENOMSNITTLIG SMÄRTA, POSTOPERATIV DAG 1 35 % of patients 30 25 20 15 10 5 0 No pain 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Worst pain Measure 1 Activity Measure 2 Activity Lotta Wikström

Organisation - uppmärksamhet mot smärta - kvalitet på riktlinjer - kvalitet på redskap för dokumentation Samarbete - kvalitet på samarbetsrutiner - kunskap om tillgängliga nätverk - kvalitet på informationsöverföring Individ - kunskap om smärta och behandling - kvalitet på kommunikation - vanor/anpassningsförmåga vid smärtbedömning

VARFÖR VÄLJA VALIDERAD SKALA Ger möjlighet till samma bemötande av patienter oavsett var patienten befinner sig och vem som arbetar. Team postoperativ smärta

SKALOR - INTENSITET Smärtskalor väljs efter ålder och kognitiv förmåga: Vuxna: NRS, VAS, Verbal skala, ESAS Barn: Bieri, NRS, VAS Kognitivt påverkade: Abbey Pain Scale Lotta Wikström

NUMERIC RATING SCALE, NRS Ingen 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Värsta tänkbara smärta Ingen 0. 1. 2.3. 4 5 6.7. 8..9.. 10 Värsta tänkbara smärta Ingen 0...1 2 3 4.5.6.7.8.9... 10 Värsta tänkbara smärta Ingen 0.1. 2. 3.4 5 6.7..8.. 9...10 Värsta tänkbara smärta Lotta Wikström

HÄNSYNSTAGANDEN VID TOLKNING AV PATIENTERS SJÄLVSKATTADE SMÄRTA ü tolkning av smärtskalor kan variera ü hanterbar smärtnivå kan variera över tid ü rörelseförmåga i förhållande till angiven smärtnivå ü smärtrelaterade beteenden ü föregående skattningar i vila respektive rörelse ü plötsligt insättande smärta kan vara tecken på kirurgisk komplikation Lotta Wikström

VÅRA AVHANDLINGAR Postoperative pain assessment and impact of pain on early physical recovery, from the patients perspective The clinical utility of patients self-rated postoperative pain after major surgery the perspective of healthcare professionals Kerstin Eriksson, Lotta Wikström