Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Signal
Sammanfattning Produktivitetsprogram för signal Arbeten med signal har en årlig entreprenadkostnad på 1 000 MSEK Produktivitetsprogrammet för signal har tagits fram inom PIA av ett kategoriteam under ledning av Thomas Zarnhall och Ronny Andersson. Arbetet har bedrivits under augusti till februari 2013 genom bland annat workshops, faktainsamling och analyser Produktivitetsprogrammet fokuserar framförallt på kort- och medellång sikt och innehåller fyra huvudinitiativ. Utifrån dessa huvudinitiativ ser vi möjligheter till en ökad produktivitet på över 15 % som en engångseffekt och att det kommer att bidra till en långsiktig produktivitetsutveckling på 2-3 % per år: 1. Förbättra planering: Informera och utbilda om signaltidplaner i syfte att säkerställa kvaliteten på projekten 2. Förbättra genomförande: Uppdatera/ta fram stommar och standardritningar och få en nationell samsyn kring deras tillämpning, förtydliga funktionskrav på beställda anläggningar och standardisera framtagandet av AKJ samt förbättra kvalitetssäkring av projektering hos leverantören genom att införa handledning för interngranskning 3. Ny teknik och metoder: Införa digitala signaturer istället för manuell hantering av ritningar, förbättra eller ersätta projekteringsverktyget Patcy och säkerställ upphandling av optimal balistyp (ATSS / BT) 4. Regelverk: Uppdatera regelverken inom signalområdet med hänsyn till ny teknik och förenkla godkännandeprocessen för att korta ner ledtiderna Förbättringspotentialen delas in i 6 områden (A-F) och realiseras successivt: A. Lägre ÄTA kostnader Genom att förtydliga funktionskraven på beställda anläggningar och standardisera framtagandet av AKJ kommer färre antal omtag i projektering och ändringar i byggskedet förekomma. Effekten kommer också från att man väljer att förbättra/ ersätta projekteringsverktyget Patcy som därmed leder till färre omprojekteringar B. Färre försenade projekt uppnås genom att informera och utbilda om signaltidplaner i syfte att säkerställa kvaliteten. Dessutom menar man att en uppdatering av regelverken inom signalområdet med hänsyn till ny teknik kan ge färre antal försenade projekt pga. föråldrade regler C. Förkortning av ledtider och frigöring av arbetstid Genom att införa digitala signaturer inom signal, istället för manuella signaturer kommer man erhålla en förkortning av ledtider samt frigöring av arbetstid (även minskade materialkostnader dock marginell effekt) D. Lägre projekteringskostnader då man inför tydligare stommar för projektörer/granskare. Dessutom kommer man sänka projekteringskostnaderna genom att införa handledning för interngranskning hos leverantören E. Förkortning av ledtider och projekttid Dagens godkännandeprocess anses vara alltför komplicerad och tidskrävande. En förenkling av denna skulle innebära förkortning av ledtider och minskad mertid som annars uppstår i projekt F. Lägre materialkostnader kan uppnås genom att se till att köpa den billigaste balisen så länge den uppfyller alla krav Inom kategoriteamets arbete har även nyckeltal tagit fram för signal, för att förstå förklaringar till produktivitetsförändring och för att kunna följa implementeringen Eventuella risker med de olika åtgärderna har sammanställts för att kunna få en helhetsbild kring de föreslagna åtgärderna Förslag till implementeringsplan finns framtaget för samtliga åtgärder 1
Om Signal (1/2) Om produktkategorin Signalställverk är en produkt av seriekaraktär, d.v.s. en produktkategori som Trafikverket regelbundet bygger och installerar med liknande utformning Det finns 835 signalställverk idag som styr totalt 6229 växlar. Av dessa ställverk är ungefär en fjärdedel datoriserade, övriga ställverk är till största del reläställverk och resterande ca 7% är antingen ställarställverk eller mekaniska ställverk I snitt byggs cirka 18 ställverk per år. Under perioden 1992-2011 byggdes totalt 361 ställverk varav ca 59% var datoriserade. 2011 var ca 88% datoriserade Reinvesteringar som gjorts i signalställverk de senaste 20 åren har först och främst varit drivna av brist på reservdelar, säkerhetsskäl samt observerat svagt fysiskt skick Övriga parametrar som varit en viktig orsak till reinvestering var att man bedömt att det saknats kompetens för att fortsätta driva ett system eller en specifik individ, stor felintensitet eller stor andel tid med störning, reinvestering i omgivande anläggning eller övriga skäl Under perioden 2000-2010 bokfördes ställverksreinvesteringar på totalt 630 mnkr och underhåll på 468 mnkr Ett helt nytt ställverk kostar cirka 3,0 mnkr. Kostnaderna kan dock variera beroende på vilka relaterade delar (ex. vis Kablage och teknikhus) som inkluderas i beräkningarna Totalkostnaden per objekt för ett ställverksbyte kan också variera väldigt mycket beroende på antalet objekt och hur platsen ser ut från början. En investering/reinvestering på två ställverk med lika många objekt kan alltså skilja i pris Den tekniska livslängden för reläställverk är cirka 40 år (datoriserade ställverk har kortare), med nuvarande utbytestakt förutsätts dock en livslängd på 50 vilket också kan ge effekter på driftsäkerheten för anläggningen Framtidsförutsättningar Betydligt högre underhålls- och reinvesteringsbehov kommande tio åren, ca 3,5 mdkr, främst p.g.a. kortare livscykler utan motkrav på lägre reinvesteringskostnad. Byten av ställverk 85 står för ca 2,5 mdkr av dessa Ytterligare 1,5-2 mdkr kan tillkomma p.g.a. reservdelsbrist Total kostnadsvolym gällande signalinvesteringar är cirka 1 mdkr per år. Hela ERTMS-projektet beräknas till ca 30 mdkr fram till 2030 2
Om Signal (2/2) ERTMS Korridor B Sträcker sig från Stockholm till Neapel i Italien och går via Danmark, Tyskland och Österrike I Sverige ca 850 km dubbelspår från Stockholm till Öresundsbron via Hallsberg/Norrköping. Sträckan i Sverige omfattar ca 1500 växlar och totalt 102 ställverk som i huvudsak består av stlv 59, stlv 65 och stlv 85 Vid nyinstallation ca 20 % billigare än konventionell teknik Bedömd totalkostnad för projektet ca 8-10 mdkr Materialförsörjning (via Materialservice) Signalställverksmateriel till reläställverk levereras bland annat genom Materialservice (MA) i Nässjö (järnvägsspecifik materiel) Mellan 2006 och 2011 har utgifterna för signalställverksartiklar ökat med i genomsnitt 9% per år De totala utgifterna per år har de senaste åren legat kring 100 mnkr Baliser och säkerhetsreläer står för de största utgifterna Leverantörsmarknad Inom signalområdet finns det cirka 80 företag i Sverige som jobbar med projektering eller på entreprenadsidan Behovet av projekteringsresurser ökar när det gäller nya anläggningar, samtidigt som allt färre kan hantera äldre anläggningar samt har bristande kunskap om praktisk tillämplighet Idag sker genomförande till största delen som utförandeentreprenader Det finns idag egentligen bara en enda leverantör vad gäller datoriserade ställverk (inkl. externa komponenter) En andra leverantör är på gång men befinner sig just nu i en utvecklingsfas 3
Produktivitetsprogrammet innebär att fyra initiativ genomförs för signal 1 2 Förbättra planering 3 Förbättra genomförande Ny teknik och metoder 4 Regelverk 1 2 Förbättra planering a) Informera och utbilda om signaltidplaner i syfte att säkerställa kvaliteten b) Utveckla riktlinjer för strategisk placering av ställverksdatorer c) Förbättra rutiner för erfarenhetsåterföring d) Inför 2-stegs upphandlingsprocess för komponenter Förbättra genomförande a) Uppdatera/ta fram stommar och standardritningar och få en nationell samsyn kring deras tillämpning b) Förtydliga funktionskrav på beställda anläggningar och standardisera framtagandet av AKJ c) Skapa förutsättningar för branschens kompetensutveckling och kompetensförsörjning d) Förbättra kvalitetssäkring av projektering hos leverantören genom att införa handledning för interngranskning 3 4 Ny teknik och metoder a) Införa digitala signaturer istället för manuell hantering av ritningar b) Förbättra eller ersätta projekteringsverktyget Patcy c) Utveckla produkten ATC för nya datoriserade ställverk d) Utveckla rutiner för test, provning och ibruktagning av ERTMS e) Säkerställ upphandling av optimal balistyp (ATSS / BT) Regelverk a) Uppdatera regelverken inom signalområdet med hänsyn till ny teknik b) Förenkla godkännandeprocessen för att korta ner ledtiderna c) Utveckla ramavtal med leverantörer för datoriserade ställverk 4
Effekterna antas uppstå på 6 olika områden (A F) Resulterande effektivisering Hur uppstår effekten A Lägre ÄTA-kostnader Förtydliga funktionskraven på beställda anläggningar och standardisera framtagandet av AKJ Förbättra/ersätta projekteringsverktyget Patcy B Färre försenade projekt Informera och utbilda om signaltidplaner i syfte att säkerställa kvaliteten Uppdatering av regelverken inom signalområdet med hänsyn till ny teknik C Förkortning av ledtider, frigöring av arbetstid Införa digitala signaturer istället för manuell hantering av ritningar D Lägre projekteringskostnader Uppdatera/ta fram stommar och standardritningar och få en nationell samsyn kring deras tillämpning Förbättra kvalitetssäkring av projektering hos leverantören genom att införa handledning för interngranskning E Förkortning av ledtider och projekttid Förenkla godkännandeprocessen för att korta ner ledtiderna F Lägre materialkostnader Säkerställ upphandling av optimal balistyp (ATSS / BT) 5