Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Transkript

1 Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Väg- och broräcken

2 Sammanfattning Produktivitetsprogram för väg- och broräcken Arbeten med väg- och broräcken har en årlig entreprenadkostnad på MSEK. Inklusive leverantörernas riskpåslag blir det ca 600 MSEK Produktivitetsprogrammet för väg- och broräcken har tagits fram inom PIA av ett kategoriteam under ledning av Anders Boëthius. Arbetet har bedrivits under september till februari 2013 genom bland annat workshops, faktainsamling och analyser Produktivitetsprogrammet fokuserar framförallt på kort- och medellång sikt och innehåller fem huvudinitiativ. Utifrån dessa huvudinitiativ ser vi möjligheter till en ökad produktivitet på över 15 % som en engångseffekt och att det kommer att bidra till en långsiktig produktivitetsutveckling på 2-3 % per år: 1. Förbättra planeringen: Bättre planering av arbeten så att man får en jämnare beläggning över året säsongsutjämning) 2. Förbättra projekteringen: Riktlinje för val av räckestyp som styrande input i projektering (också kallad teknisk styrning) 3. Genomförande: Bibehålla funktion en av linräcken efter påkörning med hjälp av galge och sidomarkeringsskärm (X3:or) 4. Kompetent beställare och bransch: Höja kompetensen hos projektörer, reparatörer, montörer och besiktningsmän genom att i upphandlingarna kräva kompetensbevis även vid projektering, reparation och besiktning och säkerställa en kunskapsöverföring mellan olika generationer (Intern kompetens) 5. Ny teknik / reviderade regelverk: Slopa halvljusreflexerna och istället behålla helljusreflexer, anpassning till kontinental räckesstandard genom att införa en ny räckeshöjd (framtida kostnadsundvikanden), anpassning till kontinental räckesstandard genom att sänka förzinkningskrav, ta fram ett nytt slänträcke som klarar av branta slänter (kräver ej revidering i regelverk) och slopa undergjutning och partiell målning av broräckesståndare Förbättringspotentialen delas in i 4 områden (A-D) och realiseras successivt: A. Lägre kvalitetsbrister kan uppnås genom att höja kompetensen hos projektörer/leverantörer/montörer genom att i upphandlingarna kräva kompetensbevis inom projektering, besiktning och montering B. Lägre reparationskostnader Underhållskostnaden kommer att sjunka genom att slopa halvljusreflexerna och istället behålla helljusreflexer och sänka förzinkningskraven. C. Lägre byggkostnader kan uppnås genom bättre planering av arbeten (säsongsutjämning), ta fram nytt slänträcke till branta slänter, slopa undergjutning och partiell målning av broräckesståndare och välja rätt val av räcke till rätt väg (teknisk styrning) D. Framtida kostnadsundvikanden Anpassning till kontinental räckesstandard genom att införa en ny räckeshöjd Inom kategoriteamets arbete har även nyckeltal tagit fram för väg- och broräcken, för att förstå förklaringar till produktivitetsförändring och för att kunna följa implementeringen Eventuella risker med de olika åtgärderna har sammanställts för att kunna få en helhetsbild kring de föreslagna åtgärderna Förslag till implementeringsplan finns framtaget för samtliga åtgärder 1

3 Om Väg- och broräcken (1/2) Om produktkategorin Produkten har som syfte att göra trafikantmiljön säkrare genom att på ett energiupptagande och kontrollerat sätt fånga upp fordon och förhindra att de krockar med fasta hinder eller medtrafikanter eller, som på broar, riskerar svåra skador efter avåkning Räcken sätts såväl i nyproduktion som i riktade satsningar för att kunna behålla eller höja hastighetsgränser. I underhållet ligger ett vidmakthållande av funktionen, vilket i praktiken är att laga påkörda räcken, kontrollera linspänning och justera räckenas läge i fråga om höjd och lutning. Övrigt underhåll är mycket litet Årligen omsätts ca 500 MSEK i byggande och underhåll av räcken. Detta inkluderar såväl nysättning som underhåll. Inkluderar materialkostnader inkl entreprenörspåslag (ca 10-25%), sättnings- och reparationskostnader inkl TA (trafikanordningar), släntåtgärder samt undergjutningsåtgärder på broar blir totala volymen ca 600 MSEK. Nysättning utgör ca 60% av totalvolymen, eller ca 1000 km, men varierar år från år beroende på projekt under året. Antalet skador som behöver lagas uppgår årligen till ca 6000 st. Grovt utgör arbete inkl maskiner och skydd ca 50 % vid nysättning och resten är materialkostnad. Inom underhållet utgörs ca 70 % (grovt utfall fakturaanalysen) av arbete, maskiner och skydd, medan enbart 30% är materialkostnader Livslängden för produkten är teoretiskt satt till 30 år för vägräcken och minst 40 år för broräcken men i realiteten finns många räcken som är betydligt äldre, främst på det lågtrafikerade vägnätet. Räckenas livslängd begränsas av flera faktorer så som korrosion och deformation från t ex snöröjning, det kan även bli aktuellt med utbyte p g a bristfällig funktion i förhållande till aktuell trafik (ibland tyngre fordon). Utbyte av befintliga räcken sker också i samband med ombyggnad av vägar Antalet räckesvarianter är stort, ex vis finns 20 varianter av balkräcken, 7 varianter av rörräcken och 11 varianter av linräcken förutom de variationer i utförande och därmed krockegenskaper, som finns för varje räckestyp. TRV:s kunskap om anläggningsmassan är bristfällig när det gäller vägräckens tillstånd i allmänhet och förekomsten av sidoräcken och slänträcken. Längden mitträcken är ca 4000 km, eller ca 4 % av det statliga vägnätet, och linräcken är totalt dominerande. Kunskapen om broräcken är god både vad gäller förekomst och tillstånd. Det saknas idag relevanta funktionskrav för bl a hur räcken ska underhållas, montagetid, motståndskraft mot lättare påkörningar vilket leder till att utvecklingen av nya räckestyper hämmas 2

4 Om Väg- och broräcken (2/2) Framtidsförutsättningar Bedömningen är att räcken kommer att behövas under överskådlig framtid. Vartefter fordonen blir säkrare kan behovet av räcken påverkas, men enbart marginellt. Trenden med tyngre och högre fordon väntas fortsätta med nya krav på räckesutformning som följd Materialförsörjning Räcken köps idag av entreprenören med stöd av beställarens krav. Vid nysättning utgörs beställarens krav normalt av angivande av räckestyp (balk, lina, betong, mm) samt egenskapskrav d v s kapacitetsklass, arbetsbredd och skaderiskklass. Vid reparationer ersätts skadade räckesdelar med nytt material av samma utförande enligt leverantörens anvisningar. Tillgängligheten till reservdelar är god, men prisbilden ofta hög Leverantörsmarknad Projektering av räcken ingår normalt i de större projekteringsupphandlingarna. De stora projekteringskonsultföretagen WSP, Vectura och Sweco dominerar. Vid totalentreprenad är förhållandena desamma - konsultföretagen kommer in som underentreprenörer till de stora byggföretagen PEAB, Svevia, NCC och Skanska m fl. I underhållet ingår reparation av räcken i underhållskontrakten (tidigare Grundpaket drift). De största entreprenörerna här är Svevia, NCC, Skanska och Peab. Dessa har antingen eget folk som reparerar eller anlitar underentreprenörer såsom Dahlströms smide, Birstaverken, Räckesmontörerna, Leob m fl för dessa reparationer. Materialleverantörerna är flera med några stora inhemska tillverkare/importörer, men även ett antal agenter för utländska tillverkare Kompetenshållning Leverantörsmarknaden har idag i vissa delar kompetensproblem. Felaktiga eller bristfälliga projekteringar leder till förseningar och fördyringar, felaktiga reparationer leder till dålig eller rent av farlig funktion vid en påkörning. Såväl projekterings- som reparations- och besiktningsledet saknar kompetenskravprofiler och kontinuerliga utbildningsinsatser. För montage finns från TRV krav på kompetensbevis och utbildningar ges genom branschorganisationen SVBRFs försorg. Variantrikedomen och bristande kännedom om räckenas funktion samt gällande krav bidrar till att främst reparationskompetensen ofta inte räcker till 3

5 Åtgärdsprogrammet innebär att fem initiativ genomförs för väg- och broräcken Förbättra planeringen 4 Förbättra projekteringen Genomförande Kompetent beställare och bransch 5 Ny teknik / reviderade regelverk Förbättra planeringen a) Bättre planering av arbeten så att man får en jämnare beläggning över året (säsongsutjämning) Förbättra projekteringen a) Riktlinje för val av räckestyp som styrande input i projektering (också kallad teknisk styrning) Genomförande a) Bibehålla funktion en av linräcken efter påkörning med hjälp av galge och sidomarkeringsskärm (X3:or) 4 5 Kompetent beställare och bransch a) Höja kompetensen hos projektörer, reparatörer, montörer och besiktningsmän genom att i upphandlingarna kräva kompetensbevis även vid projektering, reparation och besiktning b) Säkerställa en kunskapsöverföring mellan olika generationer (Intern kompetens) Ny teknik / reviderade regelverk a) Slopa halvljusreflexerna och istället behålla helljusreflexer b) Anpassning till kontinental räckesstandard genom att införa en ny räckeshöjd c) Anpassning till kontinental räckesstandard genom att sänka förzinkningskrav d) Ta fram ett nytt slänträcke som klarar av branta slänter e) Slopa undergjutning och partiell målning av broräckesståndare 4

6 Effekterna antas uppstå på 4 olika områden (A D) Hur uppstår effekten Ytterligare effekter A. Lägre kvalitetsbristkostnad Höja kompetensen hos projektörer/leverantörer/ montörer genom att i upphandlingarna kräva kompetensbevis inom även projektering, besiktning Säkerställa en kunskapsöverföring mellan olika generationer (Intern kompetens) Bättre trafiksäkerhet genom att höja den externa kompetensen B. Lägre reparationskostnader Slopa halvljusreflexerna och istället behålla helljusreflexer Anpassning till kontinental räckesstandard genom att sänka förzinkningskrav Minskat underhållsbehov ger mindre trafikstörningar och bättre trafiksäkerhet C. Lägre byggkostnader Bättre planering av arbeten så att man får en jämnare beläggning över året Ta fram ett nytt slänträcke som klarar av branta slänter Slopa undergjutning och partiell målning av broräckesståndare Teknisk styrning En bättre arbetsmiljö och trafiksäkerhet då arbetena utförs under den ljusare årstiden. D. Framtida kostnadsundvikanden Anpassning till kontinental räckesstandard genom att införa en ny räckeshöjd 5

7 Framlagda förslag bidrar även till bättre trafiksäkerhet, arbetsmiljö, framkomlighet och miljö Trafiksäkerhet: Höjd kompetens i projektering, reparation och besiktning ger färre felaktiga räcken Linräckenas funktion bibehålls även i påkört skick genom användande av galge Höjd räckesnivå ger bättre funktion för höga fordon, typ SUV Arbetsmiljö: Riktlinje för val av räckestyp ger färre reparationer Nytt slänträcke ger mindre arbete uppe på vägen Säsongsutjämning ger mindre arbete i mörker och kyla sent på hösten Framkomlighet: Riktlinje för val av räckestyp ger mindre störningar pga reparationer Nytt slänträcke ger enklare framkomlighet relativt sidoräcke i vägkant Miljö: Anpassning till ISO-standard för förzinkning ger mindre zinkspridning till naturen 6