Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Transkript

1 Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Kraftförsörjning

2 Sammanfattning Produktivitetsprogram för kraftförsörjning Arbeten med kraftförsörjning har en årlig investeringskostnad på ca 400 MSEK. Den årliga underhållskostnaden ligger på ca 60 MSEK Produktivitetsprogrammet för kraftförsörjning har tagits fram inom PIA av ett kategoriteam under ledning av Mats Lundberg. Arbetet har bedrivits under januari till maj 2013 genom bland annat workshops, faktainsamling och analyser Produktivitetsprogrammet fokuserar framförallt på kort- och medellång sikt och innehåller fyrahuvudinitiativ. Utifrån dessa huvudinitiativ ser vi möjligheter till en ökad produktivitet på över 15 % som en engångseffekt och att det kommer att bidra till en långsiktig produktivitetsutveckling på 2-3 % per år: 1. Förbättra planeringen: Förbättra långsiktiga planeringen så investeringen kan göras i tid, klarställ förutsättningar så mark för bygget finns tillgänglig vid projektstart 2. Genomförande: Paketera upphandlingar i entreprenadområden och större volymer för omformarstationer men även mindre stationer såsom kopplingscentraler och fördelningsstationer. Samt standardisera mindre stationer 3. Ny teknik och metoder: Optimera avhjälpande och förebyggande underhåll, tillåta materialprisindex och valutaklausuler, optimera informationsöverföringen från anläggningarna till eldriftcentralen, tillåta kylning av transformatorer med andra kylarter 4. Reviderade regelverk: Förenkla och funktionsanpassa kraven i styrdokument i t.ex. BVS, anpassa kraven på brandsläckningsutrustning till faktiskt behov Förbättringspotentialen delas in i 5 områden (A-E) och realiseras successivt: A. Skal- och paketeringsfördelar kan uppnås genom att paketera upphandlingar i entreprenadområden och större volymer gällande omformarstationer och mindre stationer. Dessutom ser man en potential i att standardisera mindre kraftstationer B. Lägre byggkostnader kan erhållas genom att förbättra den långsiktiga planeringen så investeringen kan göras i rätt tid C. Lägre anläggningskostnader genom anpassade krav kan uppnås genom förenklade och funktionsanpassade krav i styrdokument såsom i BVS, anpassade kraven på brandsläckningsutrustning, tillåta kylning av transformatorer med andra kylarter och tillåta material- och valutaprisindex D. Lägre underhållskostnader Optimera avhjälpande och förebyggande underhåll och optimera informationsöverföring från anläggningarna till eldriftcentralen och standardisera användargränssnittet E. Framtida kostnadsundvikanden Klarställa förutsättningar så mark för bygget finns tillgänglig vid projektstart och förbättrade långsiktiga planeringen så investeringen kan göras i rätt tid Inom kategoriteamets arbete har även nyckeltal tagit fram för kraftförsörjning, för att förstå förklaringar till produktivitetsförändring och för att kunna följa implementeringen Eventuella risker med de olika åtgärderna har sammanställts för att kunna få en helhetsbild kring de föreslagna åtgärderna Förslag till implementeringsplan finns framtaget för samtliga åtgärder 1

3 Om Kraftförsörjning (1/2) Om produktkategorin Kraftförsörjning omfattar den icke linjebundna kraftförsörjningen mellan kraftleverantör och kontaktledning. Produktkategorin är av seriekaraktär, dvs en kategori där Trafikverket regelbundet bygger med liknande funktion. Kategorin kännetecknas av ett antal större projekt årligen med en sammanlagd årlig entreprenadvolym på cirka 400 Mkr. Största andelen av kostnaderna är elkraftsystem, mindre del är hus och mark. Anläggningstyper inom kraftförsörjning är omformarstationer, kopplingscentraler, sektioneringsstationer, fördelningsstationer och transformatorstationer. Samlingsnamnet inom Trafikverket för dessa anläggningstyper är kraftstationer. Omformarstationer har störst komplexitet och ekonomiskt innehåll. Teknisk livslängd för Kraftstationer är ca 40 år. Underhållskontrakten är ca 60 Mkr/år för hela landet. Kontrakten kraftstationerna är separerade från övrigt linjebundet underhåll. Förutom underhållskontrakt finns supportavtal för specialist assistans på omriktarkompetens. Utbytestakten i dagsläget innebär att anläggningen behöver användas längre än planerad teknisk livslängd vilket gör anläggningarna sårbara. Tekniken som används idag är en blandning av modern och äldre där trafikverket bl.a. använder roterande omformare som inte tillverkas längre och är mindre effektiva än modern teknik. Att investera i nya anläggningar är en tidsödande process med koncession, markåtkomst mm och måste planeras minst 6 år före ibruktagande. Framtidsförutsättningar Pga prognostiserade trafikökningar och av andra skäl ökad efterfrågan på elkraft finns planer på en mängd framtida åtgärder i anläggningarna, av både karaktären investering och reinvestering. Tidigare har många åtgärder fokuserat på personsäkerhetsrelaterade åtgärder men nu bör man dessutom möta behovet av ökad trafikering och belastning. På lång sikt måste matarledning alltid utgöra ett alternativ och höghastighetsbanor bör utredas för 50 Hz frekvens. 2

4 Om Kraftförsörjning (2/2) Stabilitet Materialförsörjning Trafikverket har en del material för tillhandahållande, i första hand är det dock reservdelar. Historiskt har varje station försörjt sig själv på reservdelar i investeringsskedet. Därför finns det ingen samlad bild av behov och tillgång i nuläget. Reservdelar för nya anläggningar hanteras via Materialservice. Leverantörsmarknad I Sverige omvandlas 50 Hz växelström till 16 Hz. Andra länder som göra detta är Tyskland, Norge, Österrike och Schweiz. Övriga länder använder 50 Hz. I huvudsak genomförs samtliga kraftförsörjningsåtgärder som totalentreprenader. Leverantörsmarknaden för omformarstationer är koncentrerad till ett fåtal specialiserade aktörer pga begränsad tillgång på omriktarleverantörer. Inom anläggningsleveranser av omformarstationer är det BBRail (ABB), Siemens, Alstom och ONE Nordic som står för huvuddelen av uppdragen. Gällande övriga kraftstationstyper finns det tillgång till fler leverantörer. Ovannämnda systemleverantörer har inte bygg- och markkompetens men tillgången på byggleverantörer är mycket stor. Underhållsleverantörer är i normalfallet andra än ovannämnda anläggningsleverantörer t.ex. Infranord. Ökad samordning mot t.ex. Svenska Kraftnät, Jernbaneverket, Vattenfall och Deutsche Bahn både gällande krav men även upphandlingsplanering skulle underlätta för marknaden och ge stora fördelar i framtida upphandlingar. Internationell jämförelse Regelverk, teknisk utformning och även övriga krav som t.ex. språkkrav gör det tidsödande och ett omfattande arbete för leverantörerna att ta sig in i den svenska marknaden. Trafikverket och Jernbaneverket jobbar kring gemensamma krav för t.ex. omriktare. 3

5 Produktivitetsprogrammet innebär att fyra initiativ genomförs för Kraftförsörjning 1 2 Förbättra planering 3 Genomförande Ny teknik och metoder 4 Reviderade regelverk 1 Förbättra planering a) Förbättra långsiktiga planeringen så investeringen kan göras i rätt tid b) Klarställ förutsättningar så att mark för bygget finns tillgänglig vid projektstart (framtida kostnadsundvikanden) c) Klassificera anläggningarna för att anpassa standarden efter behov och därmed bygga billigare där det är möjligt d) Samordna inköp av reservdelar och reservdelshållning 3 Ny teknik och metoder a) Optimera avhjälpande och förebyggande underhåll b) Tillåta materialprisindex och acceptera valutaklausuler för att minska riskpålägg c) Optimera informationsöverföring från anläggningarna till eldriftcentralen och standardisera användargränssnittet d) Tillåta kylning av transformatorer med andra kylarter e) Möjliggöra ersättning av omformarstationer med matarledning istället för att bygga fler omformarstationer då dessa är dyrare att bygga samt underhålla 2 Genomförande a) Paketera upphandlingar i entreprenadområden och större volymer gällande omformarstationer b) Paketera i större volymer kopplingscentraler och fördelningsstationer c) Standardisera mindre kraftstationer 4 Reviderade regelverk a) Förenkla och funktionsanpassa kraven i styrdokument i t.ex. BVS b) Se över brandskyddkraven c) Anpassa kraven på brandsläckningsutrustning till faktiskt behov d) Avveckla kravet på stationsdatorer på mindre kraftstationer, ersätt med funktionskrav e) Avveckla kravet på personalutrymmet, ersätt med funktionskrav f) Avveckla kravet på asfalterade ytor, ersätt med funktionskrav 4

6 Effekterna antas uppstå på 5 olika områden (A E) Resulterande effektivisering Hur uppstår effekten A. Skal- och paketeringsfördelar Paketera upphandlingar i entreprenadområden och större volymer gällande omformarstationer Paketera i större volymer kopplingscentraler och fördelningsstationer Standardisera mindre kraftstationer B. Lägre byggkostnader Förbättra långsiktiga planeringen så investeringen kan göras i rätt tid C. Lägre anläggningskostnader genom anpassade krav Förenkla och funktionsanpassa kraven i styrdokument i t.ex. BVS Anpassa kraven på brandsläckningsutrustning till faktiskt behov Tillåta kylning av transformatorer med andra kylarter Tillåta materialprisindex och acceptera valutaklausuler för att minska riskpålägg D. Lägre underhållskostnader Optimera avhjälpande och förebyggande underhåll Optimera informationsöverföring från anläggningarna till eldriftcentralen och standardisera användargränssnittet E. Framtida kostnadsundvikanden Klarställ förutsättningar så att mark för bygget finns tillgänglig vid projektstart Förbättra långsiktiga planeringen så investeringen kan göras i rätt tid 5