Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Transkript

1 Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram vägbeläggning

2 Sammanfattning Produktivitetsprogram vägbeläggning Vägbeläggning har en årlig entreprenadkostnad som varierar mellan 2,5 3,5 mdkr, varav underhålls/reinvesteringskostnader varierar mellan 1,7-2,3 mkr/år och investeringskostnader 0,8-1,2 mkr/år Produktivitetsprogrammet för vägbeläggning har tagits fram inom Trafikverkets projekt PIA (Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen) av ett kategoriteam under ledning av Jan-Erik Lundmark. Arbetet har bedrivits från mars till juni 2011 genom bland annat workshops, faktainsamling och analyser Produktivitetsprogrammet fokuserar framförallt på kort- och medellång sikt och innehåller sex huvudinitiativ. Utifrån dessa huvudinitiativ ser vi möjligheter till en ökad produktivitet på % som en engångseffekt och att det kommer att bidra till en långsiktig produktivitetsutveckling på 2-3 % per år: 1) Förbättra planering och upphandling genom att säkra en långsiktig och stabil finansiering samt standardisera affärsupplägg 2) Optimera val av beläggningsåtgärd genom att kommunicera tydliga riktlinjer och beslutskriterier samt standardisera beräkningsverktyg för val av beläggning 3) Förbättra uppföljning och styrning av utförandet. Höj fokus på och säkerställ kvalitet i utförandet genom att öka närvaro på plats, skapa kvalitetsincitament för entreprenörer att konkurrera med samt aktiv leverantörsutveckling 4) Utveckla regelverk genom att utveckla och renodla gällande krav och regelverk 5) Höj samordning och kompetens genom att tillsätta ett implementeringsteam med uppgift att samordna och sprida kompetens mellan regioner och verksamhetsområden 6) Skapa rutiner för omledning av trafik för att optimera de samhällsekonomiska aspekterna och möjliggöra effektivare utförande och säkrare arbetsmiljö Produktivitetspotentialen delas in i fyra områden och realiseras successivt: A. Rätt beläggning vid rätt tillfälle, genom ett standardiserat och ekonomiskt optimerat val av beläggning B. Effektivare utförande möjliggörs genom längre tid för planering och utförandet, paketering för skal- och stordriftsfördelar samt aktiv leverantörsutveckling C. Förbättrad kvalitet och livslängd, genom att ställa tydliga krav på kvalitet av entreprenörerna, följa upp levererad kvalitet samt planera avvattningsåtgärder i rätt tid D. Utvecklat regelverk, genom att utveckla relevanta gällande regelverk, krav och föreskrifter Inom kategoriteamets arbete har även nyckeltal tagits fram för vägbeläggningsarbeten, både övergripande produktivitetsnyckeltal och nyckeltal för att förstå förklaringar till produktivitetsförändring och för att kunna följa implementeringen 1

3 Om vägbeläggning (1/2) Om produktkategorin Vägbeläggning är en produkt av seriekaraktär, d.v.s. en produktkategori som Trafikverket regelbundet bygger med liknande utformning och avser framförallt bitumenbundalager. Årligen utförs både stora och mindre projekt med en sammanlagd entreprenadkostnad på ~3 miljarder årligen (reinvesteringar/underhåll ~2 miljarder/år, nyinvesteringar ~1 miljard/år). Kostnaderna har varierat från 2,5-3,5 miljarder/år de senaste åren. Fördelningen av entreprenadkostnaderna varierar beroende på objektets storlek, transportdistans och åtgärdsbehov. Entreprenörens kostnadsfördelning är: bitumen %, ballast %, arbete %, maskiner 5-15 %, trafik 0-10 % och vinstmarginalen är 0-10 %. Beräknad och uppmätt livslängd varierar från 5-10 år på högtrafikerade vägar till år på de lågtrafikerade. Faktorer som har stor påverkan på livslängd är beläggningstyp, trafikmängd, trafikens tyngd och spårbundenhet samt objektspecifika egenskaper som vägkroppens bärighet och konstruktion. Behov av underhåll visar sig i form av slitage, oftast som spår eller sprickbildning och innebär att ett nytt så kallat slitlager läggs, ibland behövs även fler lager i vägkroppen förnyas för att förbättra vägens geometri och bärighet. Vatten i vägkroppen och på vägbanan ökar graden av slitage och försämrar vägens bärighet och det är därför av stor vikt att satsa på förebyggande åtgärder så som avvattning, förseglingar och spricklagning. Genomsnittlig kostnad för nytt slitlager är ~65 kr/kvm beroende på beläggningstyp, tjocklek, stenkvalitet, utläggningsmetod och vägtyp Beläggningstyperna kan delas in i kalla, varma och halvvarma bitumenbundna beläggningar. Vanliga exempel på varma är ABT - tät asfaltsbetong, ABS stenrik asfaltsbetong, TSK tunnskiktsbeläggning samt halvvarma är MJOG Mjukbitumenbundet grus, kalla är Y1B- ytbehandling och IMT-Indränkt makadam m.m. 2

4 Om vägbeläggning (2/2) Materialförsörjning Entreprenören tillhandahåller normalt allt ingående material (ballast, bitumen, vidhäftningsmedel, fibrer, m.m.) Asfaltmassa kan ofta fräsas upp och återvinnas i beläggningen Kraven på ingående material och färdig asfaltmassa är baserade på europastandarder Leverantörsmarknad I huvudsak genomförs beläggningsarbetena som utförandeentreprenader. Ca 15 % upphandlas med någon form av funktionella krav med ABT som grund för kontrakt. För underhållsbeläggning behövs normalt ingen extern projektering. Marknaden domineras av fyra stora aktörer. Kompetensen är samlad till relativt få personer. Utländska aktörer är mycket sällan förekommande. Framtidsförutsättningar Kostnaden för vägbeläggning kommer öka pga. ökad spårbunden trafik, stigande bitumenpriser och en ökning av säkerhetsåtgärder (ex. 2+1 vägar med räcken) En tiondel av vägnätet är idag under målstandard (mao underkända) och det finns ett ökat eftersatt behov av underhåll. Det blir allt svårare och mer resurskrävande att ta igen brister i underhåll i efterhand Internationell jämförelse Den svenska marknaden särskiljer sig med stor variation i klimat, ett högt användande av dubbdäck samt en relativt liten marknad och volym. Vi har idag 9 mil betongväg. Betongbeläggning har en generellt sett en högre byggkostnad och är ett alternativ vid högtrafikerade vägar med god bärighet. Vi saknar idag tillräcklig erfarenhet och kunskap om driftkostnad och livslängd 3

5 Produktivitetsprogrammet innebär att sex initiativ genomförs för vägbeläggning 5 Implementeringsteam beläggning och kompetenshöjning Planering och Val av beläggning Omledning av trafik Uppföljning upphandling 4 Regelverk 1 Förbättra planering och upphandling genom att säkra en grundfinansiering och förbättra affärsupplägg Säkra en stabil och långsiktig grundfinansiering för att möjliggöra planering och investering Ta fram nationella riktlinjer för val av paketering, finansiering och entreprenadform 2 Optimera val av beläggning genom att stärka och styra beslutsstödet vid val av beläggning Kommunicera tydliga beläggningsmål samt handbok Standardisera beräkning av LCC-verktyg Systematisera hantering av avvattning 3 Förbättra uppföljning och styrning av utförandet genom att öka vår närvaro på plats och förbättra besiktningsprocessen Utse regionala kvalitetssamordnare Ökad fokus på kvalitet och ansvar under garantitiden Utveckla regelverk genom att renodla och förenkla relevanta gällande krav och föreskrifter Förnya arbetsgrupp som reviderar regelverk Säkerställ nationell likritning av tekniska riktlinjer Höj intern samordning och kompetens för ett enhetligt sätt att arbeta med kompetensspridning mellan regioner och verksamhetsområden Organisera implementeringsteam för beläggning Förbättra samordning mellan underhåll och investering Skapa en utbildningsplan och förbättra erfarenhetsåterföringen Skapa rutiner för omledning av trafik för att optimera samhällsekonomiska aspekter, möjliggöra effektivare utförande samt bättre arbetsmiljö Implementera nya riktlinjer Anpassa verktyg för beslutsstöd 4

6 Kompletterande ställningstaganden Produktkrav Stor potential har identifierats genom att optimera valet av beläggningstyp och teknisk specification med hänsyn till vägens trafikmängd och tyngd, hastighet, klimat, bärighet, dubbdäcksanvändning mm. Affärsupplägg Utveckling av heltäckande mätmetoder bör prioriteras för att kunna följa upp och skapa tydligare incitament för entreprenörerna att arbeta med (behandlat i initiativ 3 i produktivitetsprogrammet) Från ett effektivitetsperspektiv bör valet av entreprenadform för beläggningsarbeten avgöras från fall till fall med en bedömning av objektets karaktär och den regionala situationen på marknaden. En generell entreprenadform för alla objekt bör ej tillämpas. Följande aspekter påverkar valet: - Vägkonstruktionen och därmed vägens bärighet varierar stort. I de fall där konstruktionen är svag eller okänd finns en stor risk för bärighetsproblem. I dessa fall har Trafikverket ofta en större kunskap om vägens beständighet (ex. genom geotekniska undersökningar) samt en bättre förutsättning att hantera risken och bör därför använda en utförandeentreprenad. I de fall där det finns en känd god konstruktion och bärighet är totalentreprenad lämplig eftersom det går att ställa funktionskrav på beläggningens hållbarhet. Högtrafikerade motorvägar är exempel på objekt som kan vara lämpliga för totalentreprenader. - Den lokala marknadssituationen bör vägas in i valet av entreprenadform. Exempelvis antalet aktörer, aktörernas storlek och kompetens Det finns idag begränsat med erfarenhet från totalentreprenader med lång funktionstid för beläggningsarbeten. Uppföljning av totalentreprenader med funktionskrav och vidareutveckling av funktionskrav bör prioriteras på lång sikt samt optimal längd på funkionskrav (en eller två cykler) 5

7 Resultatet kommer från 4 olika områden Hur uppstår effekten A. Rätt beläggning vid rätt tillfälle Tydligt kommunicerade riktlinjer och beslutskriterier, ett uppdaterat beräkningsverktyg samt verksamhetsövergripande samordning säkerställer ett ekonomiskt optimerat och objektsanpassat val av beläggning B. Effektivare utförande Längre framförhållning i planering, omledning av trafik där lämpligt och förbättrad paketering ger entreprenörer möjlighet att resursplanera bättre, utföra arbetet mer effektivt och utnyttja skalfördelar C. Förbättrad kvalitet och livslängd Förbättrade rutiner för besiktning, tydligare kontroll av utförandet, högre kvalitetsfokus på leverantörssidan och avvattningsåtgärder i rätt tid minimerar kvalitetsbrister och förlänger livslängden D. Utvecklat regelverk Ett förenklat, renodlat och tydligare regelverk samt nationell likriktning och tillämpning minimerar osäkerheter och administrationstid för entreprenörerna 6