2016/2017 Plan mot kränkande behandling Varje enskild elev har rätt att känna sig trygg i skolan, det är alla överens om. Skolans arbete för att uppnå denna gemensamma vision är därför av stor betydelse. Främja det som skapar trygghet och motverka sådant som skapar otrygghet. En översikt över det arbetet för läsåret 2016/2017 finns beskrivet här, i Ytterlännässkolans plan mot kränkande behandling. Reviderad den 2 november 2016 Upprättad den 2 november 2016 Ytterlännässkolan
Kränkande behandling eller diskriminering är brottsliga handlingar 2011 års läroplan Lgr11, Skollagen kap 6 och diskrimineringslagen reglerar skolans ansvar att säkerställa elevers rätt till trygghet och lika värde i skolan Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper samt visa respekt för den enskilde individen och i det dagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. I Skollagen 6 kap 6 återfinns att skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling. I Skollagen 6 kap 2 samt diskrimineringslagen framgår det att det är förbjudet enligt lag att diskriminera någon på grund av kön, ålder, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och psykiskt eller fysiskt funktionshinder. Alla inom skolan, både vuxna och elever, ska ha kännedom om skolans likabehandlingsplan. Begrepp och definitioner Likabehandling innebär att alla barn och elever ska behandlas så att de har samma rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon av de olika diskrimineringsgrunderna. Diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. Missgynnandet ska ha samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när någon missgynnas genom en tillämpning eller struktur i verksamheten som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev, utan ett berättigat syfte. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling avser ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, utan att ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempelvis genom menande blickar, ryktesspridning, utfrysning, glåpord, klotter, SMS, knuffar eller andra fysiska påhopp. Känslan hos den som är utsatt avgör om skolan ska utreda händelsen. Mobbning kan kännetecknas av att en person upprepade gånger och under viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Detta är en form av kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna.
Verksamhetens vision/mål för likabehandlingsarbetet Ytterlännässkolan ska vara trygg och fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. sfördelning Ledningsfunktionen Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter. Motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionshinder samt annan kränkande behandling. Årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal, barn/elever och om möjligt även vårdnadshavare. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling - plan för kränkande behandling. Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning och dokumentation kring händelsen görs och att åtgärder vidtas. Personal All personal skall känna till och följa skolans likabehandlingsplan och rutiner vid kränkande behandling. All personal ska vara delaktiga i likabehandlingsarbetet. Barn/elever Eleverna ska känna trygghet i att påtala diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling som förekommer på skolan. Eleverna ska delta vid upprättandet av likabehandlingsplanen utifrån ålder och mognad. Eleverna har rätt till stöd och hjälp när de känner sig kränkta utan att bli avfärdade.
Allmänna åtgärder Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. En gemensamt utformad likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som syftar till att förverkliga skolans vision. Aktiviteter för att nå målen Skolan ska ha en gemensamt utformad arbetsgång med kontinuerliga datum för arbetet med likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Uppföljning och utvärdering ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen. Tidpunkt Vid läsårsstart
Information Ytterlännässkolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ska vara känd bland all personal, alla elever och vårdnadshavare Aktiviteter för att nå målen Information om skolans årliga likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling skall ges till elever, vårdnadshavare och anställda vid läsårsstart. Mentorer ansvarar för information till respektive klass Skolans Likabehandlingsteam samverkar med alla personal för att upprätta den årliga likabehandlingsplanen. Tidpunkt Vid höstterminens start Föräldramöten Kompletterande information vid behov Skolans likabehandlingsteam Mentorer
Kartläggning Få kunskap om vilka styrkor/svagheter verksamheten har inom likabehandlingsområdena för att kunna utforma relevanta åtgärder och insatser. Åtgärder för att nå målen Regelbunden kartläggning av trivsel och förekomst av kränkande behandling med hjälp av elevenkäter och information från skolans personal. Kartläggningen utgör underlaget för prioriterade områden i likabehandlingsarbetet för läsåret.. Tidpunkt Kartläggningsenkät klassvis Vt-17 Trivselenkät mars/april 2017 All skolpersonal Skolans likabehandlingsteam
Uppsikt/upptäckt Tidig upptäckt av diskriminering och kränkande behandling. Aktivitet för att nå målen Vuxnas närvaro i skolans lokaler enligt rastvaktsschema. Den som upptäcker något ute på rasten ansvarar för att åtgärda händelsen i form av till exempel tillrättavisning, och meddela respektive mentor om det inträffade. Händelsen dokumenteras med innehållande information om vilka som var inblandade, vad som inträffat, vart det inträffade ägt rum samt tidpunkt. Öka skolpersonalens kunskap om strukturer och normer som kan påverka och ligga till grund för förekomsten av kränkande behandling och/eller diskriminering. Elevenkät/kartläggning på gruppnivå angående trivsel görs kontinuerligt och vid behov. Tidpunkt Fortlöpande All skolpersonal
Specifika åtgärder Kön All verksamhet på vår skola skall genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten. På vår skola skall alla ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön. Aktiviteter för att nå målen Vi ska beakta könsaspekten i verksamhetens arbetssätt och struktur samt i kvalitetsredovisningar. Personalen skall reflektera över sina egna normer och värderingar som förmedlas till eleverna. Skolans pedagoger skall vara vaksamma i bemötandet av killar och tjejer och tänka på att ge båda könen lika stort utrymme, exempelvis talutrymme i klassrummet. Se till att både killar och tjejer blir valda till förtroendeuppdrag t.ex. ordförande i klassråd/elevråd eller skolans sportkommitté. Tidpunkt Kontinuerligt samt vid årets slut när vi gör kvalitetsredovisningen All skolpersonal
Etnisk tillhörighet*, religion eller annan trosuppfattning *Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat förhållande liknande förhållande På vår skola skall alla elever oavsett etniska eller kulturella tillhörigheter, religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Vi ska arbeta för ökad förståelse i det dagliga arbetet. Aktiviteter för att nå målen All personal skall få gemensamma riktlinjer för hur de bör hantera aktuella situationer där etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet har betydelse. Detta kan gälla matsituationer, dusch, bad, klädsel och lov för helgdagar m.m. Personalen skall reflektera över sina egna normer och värderingar som förmedlas till eleverna. I ett kontinuerligt arbete med värdegrunden ges eleverna möjlighet att diskutera och reflektera kring etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Tidpunkt Vid läsårsstart samt kontinuerligt under läsåret. All skolpersonal
Könsöverskridande identitet eller uttryck* *Någon som inte identifierar sig inte med sin biologiska könstillhörighet som kille eller tjej eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön På vår skola skall alla elever oavsett sätt att uttrycka sin könstillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter. Vi ska arbeta för ökad förståelse för könsöverskridande identitet eller uttryck i det dagliga arbetet. Aktiviteter för att nå målen Personal ges möjlighet att få information om denna diskrimineringsgrund och vad det kan innebära. Personalen skall reflektera över sina egna normer och värderingar som förmedlas till eleverna. I ett kontinuerligt arbete med värdegrunden ges eleverna möjlighet att diskutera och reflektera kring könsöverskridande identitet eller uttryck. Tidpunkt Vid läsårsstart samt kontinuerligt under läsåret. All skolpersonal
Funktionshinder* *Varaktiga psykiska, fysiska eller begåvningsmässiga begränsningar som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid eller uppstod efter födseln, eller kan förväntas uppstå Vår skola skall arbeta för ökad förståelse inför olika funktionshinder. På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Aktiviteter för att nå målen Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever och personal med olika funktionshinder beaktas. Personalen skall reflektera över sina egna normer och värderingar som förmedlas till eleverna. Information om vad olika funktionshinder kan innebära samt utbildning för personal i t.ex. kompensatoriska hjälpmedel. I ett kontinuerligt arbete med värdegrunden ges eleverna möjlighet att diskutera och reflektera kring funktionshinder. Tidpunkt Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under läsåret All skolpersonal
Sexuell läggning* *Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuella läggningar. På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning. Aktiviteter för att nå målen Vi skall informera om olika sexuella läggningar. Personalen skall reflektera över sina egna normer och värderingar som förmedlas till eleverna. I ett kontinuerligt arbete med värdegrunden och värderingsövningar ges eleverna möjlighet att diskutera och reflektera kring olika sexuella läggningar. Tidpunkt Vid läsårsstart och kontinuerligt under läsåret. All skolpersonal
Ålder Det är inte tillåtet att trakassera eller diskriminera på grund av ålder. Särbehandling i form av exempelvis gruppindelning utifrån ålder kan ibland vara berättigad. På vår skola ska ingen diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Aktiviteter för att nå målen Se över strukturen i verksamheten och alltid ha ett berättigat syfte om särbehandling blir aktuellt. Återkommande tid satt för värderingsövningar i alla klasser för att vidga perspektiv och öka förståelsen för varandras olikheter. Tidpunkt Kontinuerligt under läsåret All skolpersonal
Annan kränkande behandling* *Ett uppträdande som utan att ha samband med de olika diskrimineringsgrunderna kränker ett barns eller en elevs värdighet Alla elever ska känna sig trygga i skolan och känna att skolan har nolltolerans mot kränkande behandling. Aktivitet för att nå målen I klassrummet Ytterlännässkolan arbetar för att ge eleverna möjlighet att medvetandegöra egna värderingar, självkännedom, att kunna hantera sina känslor, empati, motivation och social kompetens. Det viktiga är det kontinuerliga arbetet med värdegrunden som pedagogerna får särskilt avsatt tid för, utöver inslag av värdegrundsarbete som finns i ämnesundervisningen. Demokrati, inflytande och ansvar Varje elev har rätt att i skolan kunna göra sin röst hörd och ha inflytande. En elev som har inflytande tar ansvar. I klassrådet, elevrådet, Ytterlännässkolans idrottsförening (YIF), biblioteksrådet, matrådet och tränas eleverna till ett demokratiskt tänkande och agerande. så kallad elevcoachning två tillfällen per termin där varje elev ges möjlighet att se över nuläget och planera för framtid i respektive ämnen. Eleverna ges mer utrymme för påverkan och eget ansvar att förbättra sina betyg och omdömen. Enkätundersökning Varje år görs enkätundersökning i klasserna för att kartlägga trivsel, riskfyllda platser och klimat på skolan. Rastpersonal Ytterlännässkolan har infört ett rastpersonalsschema utifrån att trivselenkäten visade på behov av uppsikt över riskfyllda platser. Detta innebär att det finns vuxna bland eleverna och som har uppsikt över skolans lokaler och riskfyllda områden utanför skolan på rasterna. Plan mot kränkande behandling Skolan har en plan att agera utifrån varje gång det framkommit att en elev känner sig utsatt. Mentorerna är dem som tar det största ansvaret vad gäller utredning av händelseförlopp och dokumentation av åtgärder och utsagor. All skolans personal delar på ansvaret att förhindra och förebygga att elever känner sig utsatta. Alla som jobbar i skolan ska även se till utsatt elev blir tagen på allvar och se till att händelsen utreds vidare.
Plan mot kränkande behandling Om en elev känner sig kränkt av en annan elev: 1. Samtal med berörda elever snarast efter händelsen har uppdagats (mentor ansvarar) 2. Dokumentera utsagor och händelseförlopp, När, var, hur, vilka? (mentor ansvarar) 3. Samtal med vårdnadshavare (mentor ansvarar) 4. Uppföljning inom 1-2 veckor. Utvärdera och dokumentera vidtagna åtgärder Vid behov eller särskilda ärenden: Samverkan med Likabehandlingsgruppen Utredning och formulera åtgärdsplan Samrådsmöte med vårdnadshavare Uppföljning Om en elev känner sig kränkt av en vuxen på skolan: 1. Den som får kännedom om detta kontaktar rektor. 2. Samtal med berörda (rektor ansvarar) 3. Beslut om åtgärder dokumentera (rektor ansvarar) 4. Uppföljning Om en vuxen på skolan känner sig kränkt av en elev: 1. Den som får kännedom om detta kontaktar rektor 2. Samtal med berörda (rektor ansvarar) 3. Beslut om åtgärder (rektor ansvarar) 4. Uppföljning Samrådsmöte och uppföljning med inblandade elever och vårdnadshavare Om mobbningen/kränkningen inte upphör övervägs anmälan till socialtjänst/polis
Upplever den utsatta eleven att skolans åtgärder inte leder till att kränkande behandling/mobbning upphör kan eleven anmäla det till BARN-OCH ELEVOMBUDET www.skolinspektionen.se/sv/beo/ Känner sig eleven diskriminerad på grund av av kön, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande uttryck, funktionshinder, ursprung/religion kan denne anmäla det till DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN www.do.se Frågeställningar att använda tillsammans med elever (anpassas till ålder) vid konfliktlösningssamtal: Vad har hänt (-fasen)? Berätta din syn på händelsen och beskriv särskilt din egen roll. Reflektera (-fasen) Finns det något du kunde ha gjort annorlunda och bättre? Hur känns det nu? Hur känns det för andra berörda? Se framåt (-fasen) Hur skulle du vilja att det var? Hur ska det kunna bli så? Säg förlåt om man har gjort fel. Innebär det som har skett konsekvenser? Gör en överenskommelse där det framgår skyldigheter och förväntningar från varje part.
Elevhälsoteam, EHT Varannan vecka träffas skolans Elevhälsoteam där rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog diskuterar exempelvis beslut om samrådsmöten, elever i behov av kontakt med externa instanser såsom socialtjänst/bup, elever i behov av särskilt stöd eller andra aktuella frågor som rör elevhälsa. Likabehandlingteamet Består av rektor, kurator, skolsköterska, skolvärd samt en pedagog och elevrepresentanter som träffas kontinuerligt under läsåret för att följa upp uppmärksammad förekomst av kränkningar, trakasserier och diskriminering. Vid upprepade händelser eller särskilda ärenden arbetar teamet med att ta fram förslag på åtgärder på individ- grupp och organisationsnivå och samverkar med mentorer för att komma till rätta med problemet. Fokus ligger på att förstå orsaker till uppkomsten olika former av kränkningar för att få underlag till ett åtgärdande och på sikt förebyggande likabehandlingsarbete. Om du som förälder tror att ditt barn eller något annat barn far illa på skolan så tar du kontakt med mentorn i den klass som barnet går i. Mentorn undersöker och tar kontakt med ansvariga i Likabehandlingsteamet om det behövs. Du kan även kontakta Likabehandlingsteamet direkt.
Förebyggande arbete och planerade insatser. På Ytterlännässkolan avser följande att genomföras läsåret 2016/2017 ig Aktivitet Tidpunkt Alla lärare Pedagogiska diskussioner kring elevbemötande och Kontinuerligt förhållningssätt gällande likabehandling Genomgång av likabehandlingsplan med all personal Ht-start Mentor Grupparbete för planering av årets likabehandlingsarbete Genomgång av likabehandlingsplanen klassvis Mentor Utvecklingssamtal Ett per termin Personalen turas om att vara rastpersonal enligt schema Kontinuerligt Skolsköt. Individuella samtal med elever samt hälsosamtal för elever i åk 7 Fortlöpande Kurator Individuella samtal vid behov Kontinuerligt Kill-/tjejgruppsverksamhet Mentor Trivselenkät genomförs en gång per läsår Mars/April Likabeh.team Träffas kontinuerligt under skolåret Kontinuerligt Särskilt för 2016/2017 ig Aktivitet Tidpunkt Likabeh.team Temadag Relationer Vt-17
Kontaktuppgifter Elevhälsoteamet Per-Olof Sjödin, rektor 804 82 Christine Nordquist, skolkurator 804 09 Petra Norberg, skolsköterska 804 85 Kirsi Karlsson specialpedagog 804 74 Likabehandlingsteamet Per-Olof Sjödin, rektor 804 82 Christine Nordquist, skolkurator 804 09 Anna Forsberg, pedagog 804 80 Towe Falk, pedagog 804 80 Jonas Petersson, pedagog 804 80
Allmän information till föräldrar Om du som förälder tror att ditt barn eller något annat barn far illa på skolan så tar du kontakt med klassläraren i den klass som barnet går i. Klassläraren undersöker och tar kontakt med Likabehandlingsteamet om det behövs. Du kan även ringa till någon av deltagarna i Likabehandlingsteamet direkt om du känner att det är bättre. Det är viktigt att vi hjälps åt att finna elever som behöver hjälp. Många av barnen som berättar hemma om att de behandlas illa på skolan vill inte att föräldrarna talar om det för läraren. De kan vara rädda för att deras situation ska förvärras. Vi vill ändå rekommendera alla föräldrar att informera skolan om de misstänker kränkande behandling. Trots att det kan vara jobbigt för barnet/eleven så måste vi på skolan känna till problemet om vi tillsammans ska kunna lösa det. Så här arbetar vi vid eventuella tillbud 1. Vi samtalar med alla inblandade elever, låter alla komma till tals och lyssnar på vad alla känner och har upplevt. Vi antecknar under samtalet. 2. Vi gör en kartläggning över vad som har hänt och fortsätter samtalet med berörda elever och informerar klasslärare. 3. Vi informerar berörda föräldrar. 4. Vi gör en kontinuerlig uppföljning så länge behovet finns. 5. Om den kränkande behandlingen/mobbing inte upphör kan externa instanser kontaktas, som t.ex. socialtjänst och/eller barn- och ungdomspsykiatrin. I samtalet som förs i lugn och sansad ton, får eleven redogöra för sin roll i ärendet. Vi försöker inte lägga någon skuld på eleven utan istället fokusera på hur vi ska lösa problemet. Eleven/eleverna får själv komma med förslag på vad han/hon kan förändra. Vi bestämmer träff med de inblandade ungefär en vecka senare för att kontrollera om någon förbättring skett för den utsatta. Antal uppföljningssamtal kan variera från fall till fall. Vår huvudinställning är att om eleven känner sig kränkt så måste vi ta det på allvar.