Utbrott och vaccinationsskydd vid mässling och kikhosta

Maria Rotzén Östlund Utbrott och vaccinationsskydd vid mässling och kikhosta Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare, enhetschef Smittskydd Stockholm

Maria Rotzén Östlund Vad är smittskydd?

Maria Rotzén Östlund Aktörer i smittskydd Lokalt Regionalt Nationellt Internationellt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion Smittskydd Stockholm/ Smittskyddsläkaren i SLL både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) läkare sjuksköterskor epidemiologer jurist Socialstyrelsen Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) Folkhälsomyndigheten Världshälsoorganisationen (WHO) psykolog socionom smittspårningsassistenter administrativ personal

Maria Rotzén Östlund Humansmitta Djursmitta Objektsmitta (Livsmedel, luft, vatten) Lagar/Förordningar: Smittskyddslagen 2004:168 Smittskyddsförordn 2004:255 Epizootilagen1999:657 Zoonoslagen 1999:658 Miljöbalken 1998:808 Livsmedelslagen 2006:804 Aktörer: Socialstyrelsen FoHM Smittskyddsenheten Behandlande läkare Jordbruksverket SVA Länsveterinärer (LST) Distriktsveterinärer (kommun) Livsmedelsverket Socialstyrelsen Miljöförvaltning Miljöinspektörer

Maria Rotzén Östlund 1 kap. Smittskyddslagen, SFS 2004:168 1 Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar 6 Den som är verksam inom smittskyddet ska värna både om skyddet för osmittade och om dem som bär på en smittsam sjukdom. De smittade skall få det stöd och den vård som behövs ur smittskyddssynpunkt. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Maria Rotzén Östlund Indelning enligt smittskyddslagen Samhällsfarliga, 3 st Allmänfarliga, 26 st Smittspårningspliktiga, 42 st Anmälningspliktiga, 64 st Smittsamma

Maria Rotzén Östlund Hur skydda mot smitta?

Maria Rotzén Östlund Kikhosta

Maria Rotzén Östlund

Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016

Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i luftvägarna Mycket smittsam och sprids via droppsmitta För vuxna oftast en lindrig sjukdom förkylning med hosta och ev. lätt feber ibland mer intensiv och långvarig hosta För spädbarn en allvarlig sjukdom inleds med förkylningssymtom och hosta successivt intensivare hosta kikningar och andningsuppehåll kräkningar ev. komplikationer med lunginflammation och hjärnpåverkan

Spädbarn blir svårast sjuka Många behöver sjukhusvård I värsta fall blir sjukdomen livshotande Spädbarn smittas oftast av personer i den närmaste omgivningen som inte är medvetna om att de har kikhosta De som är yngre än 6 månader eller inte hunnit få de två första vaccindoserna, är de som drabbas svårast När barn under tre månader får kikhosta: Fyra av tio får någon komplikation (ofta apné, dvs andningsuppehåll) Sju av tio läggs in på sjukhus (av dessa har nästan alla apné) Åtta av tio har attackvis hosta under 21 dagar eller längre

Detta är en kikning En kikning uppstår när en person drar efter andan för att få luft, efter en lång hostattack. Spädbarn med kikhosta film från Mayo clinic, USA Så låter kikhosta hos ett barn ljudfil från CDC och pkids.org Klicka på länken till ljudfilen i det fönster som öppnas.

Kikhosta i världen och i Sverige En vanlig sjukdom över hela världen Orsakar ca 195 000 dödsfall per år bland barn Förekommer året runt och varierar naturligt från år till år Har ökat i många länder de senaste åren Tidigare flera år av stabilt låg förekomst i Sverige, med fler fall under 2014

Kikhosta har minskat genom vaccination Vaccination mot kikhosta återinfördes 1996 Därför blir färre sjuka i kikhosta idag, oavsett ålder Spädbarn löper större risk att insjukna än andra åldersgrupper Antal fall per 100 000 spädbarn

Kikhosta förekommer trots vaccination Varken vaccination eller sjukdom ger ett fullständigt och livslångt skydd Vaccination: Skydd mot allvarlig sjukdom uppnås efter första dosen vaccin, vid 2, 5 3 månaders ålder 80 90 % skydd uppnås efter tredje dosen vaccin Immuniteten beräknas avta efter ca fem år Naturlig infektion: Immunitet efter naturlig infektion avtar över tid och kvarstår i ca 15 år Både den som vaccinerats och den som har naturlig immunitet kan bli lindrigt sjuk och omedvetet sprida smitta

Kikhosta förekommer fortfarande En trefaldig ökning i alla åldersgrupper under 2014 incidensen högst bland spädbarn Majoriteten av de spädbarn som insjuknade i kikhosta: var yngre än tre månader var ovaccinerade vårdades på sjukhus och drabbades av komplikationer Antal fall per 100 000 spädbarn Under 2015 fortsatt högt antal fall men färre än 2014

januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli oktober januari april juli Antal fall Rapporterade fall av kikhosta i Sverige 2007 juli 2016 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn

Stärka de förebyggande insatserna Det är möjligt att förebygga fall av svår sjukdom i kikhosta hos spädbarn, genom att: Erbjuda vaccination i tid Diagnostisera och behandla kikhosta tidigt Uppmärksamma att kikhosta förekommer och är allvarlig för spädbarn

Erbjuda vaccination i tid Den första dosen vaccin mot kikhosta erbjuds vid tre månaders ålder, enligt det nationella vaccinationsprogrammet Den första dosen bör inte senareläggas och får ges redan från 2,5 månaders ålder Risken att drabbas av allvarlig sjukdom minskar redan efter första vaccinationen Sjukhusvistelse och komplikationer vid kikhosta är vanligast hos de allra yngsta som ännu inte fått något vaccin

Maria Rotzén Östlund Vaccination mot kikhosta lite historia Infördes i Sverige första gången 1950-talet (helcellsvaccin, avdödade bakterier) Avbröts 1979, pga försämrad skyddseffekt och misstänkta reationer mot vaccinet Återinfördes 1996, nu med acellulära vacciner, som består av en eller flera renade beståndsdelar från kikhostebakterien.

Vaccinationsschemat Vaccinationsschema, enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Diagnostisera och behandla tidigt Tidig provtagning, diagnos och behandling med antibiotika när kikhosta misstänks hos ett spädbarn eller hos någon i spädbarnets närhet. Spädbarn under 6 månader bör få antibiotikaprofylax redan vid misstanke om att de utsatts för smitta Barn under 12 månader bör få behandling vid symtom som tyder på kikhosta, även om sjukdomen ännu inte är konstaterad Smittspårning bör ske vid konstaterad kikhosta Personer som insjuknat i kikhosta bör tillfrågas om eventuell kontakt med spädbarn och antibiotikabehandling bör övervägas

Symtom hos spädbarn som motiverar provtagning för kikhosta Hosta utan andra symtom Hosta med kikning cyanos kräkning apné Apné som enda symtom Symtom (enligt ovan) som inte syns vid undersökningen, men som föräldrarna berättar om

Symtom hos barn och vuxna som motiverar provtagning Hosta hos äldre barn, ungdomar och vuxna, om de har nära kontakt med spädbarn Hosta hos gravida kvinnor i slutet av graviditeten, under tredje trimestern Om kikhosta misstänks bör spädbarnet få behandling tidigt, redan innan provsvar kommit

Diagnosmetoder vid kikhostans faser

Hög uppmärksamhet på kikhosta Tänk på kikhosta om personer i ett spädbarns omgivning hostar. Då ökar chansen att förebygga svåra fall av kikhosta hos spädbarn. Kikhosta går att förebygga genom vaccination i tid, tidig upptäckt och behandling av fall i omgivningen och genom profylax till spädbarn yngre än 6 månader. Om det är möjligt kan kontakten med spädbarn minskas, till dess att smittrisken är avskriven eller infektionen behandlad.

Att känna till Kikhosta förekommer fortfarande, under hela året Kikhosta kan vara allvarlig, och ibland livshotande, för spädbarn Hosta hos barn kan vara kikhosta, även om barnet är vaccinerat Kikhosta bör övervägas som orsak vid hosta hos gravida kvinnor som snart ska föda personer nära spädbarn

Maria Rotzén Östlund Vaccination mot kikhosta lite historia Infördes i Sverige första gången 1950-tqlet (helcellsvaccin, avdödade bakterier) Avbröts 1979, pga försämrad skyddseffekt och misstänkta reationer mot vaccinet Återinfördes 1996, nu med acellulära vacciner, som består av en eller flera renade beståndsdelar från kikhostebakterien.

Maria Rotzén Östlund Mässling - morbilli

Maria Rotzén Östlund Källa:ECDC, 2018-10-11

Maria Rotzén Östlund Mässling i Europa Land Incidens (per 1 000 000 invånare) Antal fall de senaste 12 månaderna Sverige 5 50 Frankrike 41 2800 Grekland 299 3200 Italien 47 2800 Rumänien 78 1500 Slovakien 65 356 UK 26 1700 37 dödsfall senaste 12 månaderna

Maria Rotzén Östlund Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 10-11 dagar (max 18 dgr) Första symptomen ofta torrhosta, snuva, feber, halsont, ibland irritation i ögonen Utslag efter 3-4 dagar, börjar vanligen i ansiktet/bakom öronen, Kopliks fläckar Smittsam ungefär 4 dagar före till cirka 4 dagar efter utslagsdebut Gravida, barn under 18 månader, immunsupprimerade har högre risk för allvarlig sjukdom Sjukdom ger livslångt skydd!

Maria Rotzén Östlund Ett av årets mässlingsfall

Maria Rotzén Östlund Sjukdomsförlopp hos mässlingpatient Dag 1 tillkomst av feber Dag 4 började utslagen i ansiktet och på bröstet Dag 5 började även snuva. Hade även skavkänsla i ögonen med ljuskänslighet och hosta. Feber höll i sig i 10 dygn enligt journal, vilket var ett dygn efter att utslagen bleknat. Enligt patienten höll feber i sig 8 dagar, vilket var ett dygn efter att utslagen bleknat men då fanns utslagen kvar enligt foton. Så detta något osäkert. Ej mässlingvaccinerad.

Maria Rotzén Östlund Källa: Folkhälsomyndigheten

Maria Rotzén Östlund Vaccinet Levande försvagat Finns i Sverige endast i kombination med röda hund och påssjuka (MPR = morbilli, parotit och rubella) Ingår i allmänna barnvaccinationsprogrammet 18 månader Åk 1-2

Maria Rotzén Östlund Forts vaccin En dos MPR-vaccin >ger skydd hos cirka 95 procent av alla vaccinerade individer. Två MPR-doser > för att få ett långvarigt skydd mot alla tre sjukdomarna.

Maria Rotzén Östlund Forts vaccin Flockimmunitet För att sjukdomarna inte ska få fäste i befolkningen krävs att över 90-95 procent är immuna (skyddade), antingen genom vaccination eller efter genomgången infektion.

Maria Rotzén Östlund www.ecdc.europa.eu

Maria Rotzén Östlund Mässling våren 2017

Maria Rotzén Östlund 11/3 8 21/2 4 23/2 Mässling smittkedja 22/2 5 6 2/3 9 9/3 3 11/2 7 10 13/3 22/1 1 11 14/3 2 12 4/2 16/3 Samhällssmitta Vårdrelaterad smitta Hushållskontakt Totalt 34 vårdtillfällen som smittspårades Bild: Joanna Nederby Öhd

Maria Rotzén Östlund Mässling risk för importfall Se över MPR vaccinationsskydd inför resor! Resa utanför Sverige och Norden innebär ökad risk för alla icke immuna

Ditt namn Mässling fall nr 2 Kvinna född på -60 talet Rest i Asien Hemkomst 16/4 25/4 insjuknar med feber, hosta 29/4 söker på Husläkarjour går hem. Får utslag senare på kvällen. 1/5 söker på Akutmottagning blir inlagd på vanligt rum på avdelning. 2/5 flyttas till rum på avdelning med förrum 3/5 flyttas till annat sjukhus rum med sluss.

Ditt namn Smittspårning Husläkarjouren Möte SmSt och ssk på Husläkarjouren Lista på patienter och personal som vistats samtidigt som, eller inom 2 timmar efter indexpatienten Tidsintervall ca kl 15.00 17.30

Ditt namn Sammanfattning 16 patienter 1 person född 80 fick Gammanorm övriga 15 var immuna 6 personal - immuna

Ditt namn Smittspårning Akutmottagningen Möte sammankallades på akuten med berörda chefer, HR och apotek Tidsintervall ca kl 24:00 08:30 Sammanlagt 14 patienter - vaccinerades 2 personal vaccinerades Ambulanspersonal ca 10 st vaccinerades

Ditt namn Tidsperiod 1-2/5 Smittspårning avdelning Inneliggande patienter samt ev besökare/anhöriga muntlig information Ringer exponerade patienter med osäker immunitet erbjuds vaccin/gammaglobulin Exponerad personal informeras. De med okänd immunitet erbjuds vaccin/gammaglobulin

Ditt namn Sammanfattning smittspårning avdelning Vaccination 4 patienter 13 anhöriga 31 personal Gammaglobulin 1 patient 1 personal

Ditt namn Brev Arbetskamrater Patienter i väntrum och på avdelning Vid symtom kontakta vården per telefon för vidare anvisning

Ditt namn

Ditt namn Fantastiskt gott arbete!! Inga sekundärfall!

Ditt namn Samanfattning Glöm inte kikhosta Skydda våra spädbarn! Vaccinera Ge antibiotikaprofylax Glöm inte mässling Feber och utslag sitt inte i väntrum!