Hur främjar förskollärare barns motorik i förskolan och hur viktig anser de att den är?

Fakulteten för samhällskunskap- och livsvetenskap Avdelning för Biologi Elin Ohlsson Hur främjar förskollärare barns motorik i förskolan och hur viktig anser de att den är? How do preeschoolteachers to promote children s motor activity in preeschool and how important do they think it is? Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet Datum: 08-01-19 Handledare: Monika Schmitz Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Abstract This work is about children s motor activity. You can often hear in media about sedentary children, and that one of the factors which contributed to this is computers and things like that. The main goal with this work is to find out how preschool teachers take care of children s joy of movement and how they work to promote children s progress of motor activity. To get answers to my questions I have used qualitative interviews. I ve been interviewing four preschool teachers from two different preschools to find out how they work with motor activity. The result of the interviews shows that the teachers had god knowledge about the subject and the answers become pretty similar for all of them. They all considered that children s motor activity make sense for their development and that it is important to find stimulating environments, for example out in the open an in the forest. They also pointed out that it is important to give children time to play on their own. Keyword: free playing, preschool, motor activity, out in the open

Sammanfattning Det här arbetet handlar om barns motorik. Stillasittande barn är något som man ofta får höra om i media och att detta beror på dagens stora utbud av dataspel och liknade saker. Därför är syftet med detta arbete att ta reda på hur förskolan tar till vara på barns rörelseglädje och jobbar för att främja barns motoriska utveckling och om de vet hur viktigt det faktiskt är. Metoden som jag använt mig av för att få svar på dessa frågar är kvalitativa forskningsintervjuer. Jag har intervjuat fyra förskollärare från två olika förskolor för att se hur de jobbar med just motorik. Det visade sig att de hade god kunskap om ämnet och svaren blev ganska lika från alla pedagoger och de ansåg att motoriken spelar stor roll för barns utveckling. Pedagogerna tyckte att det viktigaste för att främja utveckling av barns motorik är att det finns en stimulerande miljö. De ansåg att utemiljön och skogen är det som bäst kan erbjuda detta. De tyckte också att det är viktigt att barn får tid och rum för fri lek. Nyckelord: fri lek, förskola, motorik, utemiljö.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Bakgrund... 2 1.2.1 Styrdokument... 2 1.2.2 Tidigare forskning... 2 1.3 Frågeställning... 5 2. Metod... 6 2.1 Urval... 6 2.2 Datainsamlingsmetoder... 6 2.3 Procedur... 7 2.4 Databearbetning... 7 3. Resultat... 8 3.1 Hur stor roll har den motoriska utvecklingen för barnen?... 8 3.2 Vad spelar mest roll för den motoriska utvecklingen arv, miljö, mognad eller träning?. 8 3.3 Hur motiverar ni barnen till motorisk träning?... 8 3.4 Hur tänker ni när ni utformar miljön?... 9 3.5 Använder ni leken för att träna motorik?... 10 3.6 Hur gör ni barn medvetna om deras kropp?... 10 3.7 Lär ni barnen ta hand om kroppen?... 10 3.8 Hur tar ni vara på skillnader i motoriken hos barn?... 11 3.9 Vilka konsekvenser blir det om barn saknar kroppsmedvetenhet?... 11 4. Diskussion... 12 5. Litteraturförteckning... 14 Bilagor

1. Inledning Mitt intresse för motorik och fysiska aktiviteter kommer från att jag i hela mitt liv varit aktiv inom idrott och därigenom lärt mig vikten av att röra på sig och att ta hand om sin kropp. I dagens samhälle tycker jag att kroppen ofta kommer i fel fokus med alla skönhetsideal som alla ska uppnå. Det känns även som dagens samhälle strävar mot mer stillasittande barn med alla dataspel och tv-spel som finns. Idag tas även mycket av den vardagliga träningen bort och ersätts med maskiner och datorer. Jag tror även att stressen påverkar, att man i dagens hem inte har tid att röra på sig som förr. Eftersom mitt intresse för motoriken redan fanns när vi i en kurs under min utbildning läste om barns motorik ansåg jag det extra intressant att det är så viktigt att redan i förskolan träna barns motorik. Jag lärde mig även mycket om det under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Jag var då på en uteavdelning där de lade ner extra mycket fokus på just barns motorik och detta gjorde att jag mer och mer kände att jag ville lära mig mer av hur man verkligen kan arbeta medvetet så att barn utvecklar sin motorik. 1.1 Syfte I detta arbete skriver jag om barns motorik och hur pedagoger jobbar för att främja den. Men jag vill veta hur medvetet pedagogerna jobbar med det och om de vet hur viktigt det är att barn lär känna sin kropp för sin fortsatta utveckling. Jag anser att alla barn har rätt att röra på sig så mycket de bara kan och vill för att lära känna sin kropp. Om nu inte barnen tränar motoriken hemma så tycker jag att pedagogerna på förskolan medvetet måste jobba med det och veta hur viktigt det är för barns fortsatta utveckling. Jag ser alla barn som nyfikna utforskare och för att vara det måste de ändvända hela sin kropp. 1

1.2 Bakgrund 1.2.1 Styrdokument I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det att förskolan ska se till att verksamheten innefattar utveckling och lärande för alla barn och att man ser att alla barn har olika förutsättningar och behov. Det är viktigt att miljön är inbjudande så den stimulerar till lek och ger barnen nya erfarenheter. Barnen ska även kunna bilda sig en förståelse för sin omvärld och sig själva. I förskolan ska barnen skapa sig kroppsuppfattning, utveckla sin motorik och hur man tar hand om sig så man har en bra hälsa. Allt detta för att lägga grunden till det livslånga lärandet. 1.2.2 Tidigare forskning Langlo Jagt ien, Hansen & Annerstedt (2002) och Nordlund, Rolander, Larsson (1997) anser alla att barn måste få vara i rörelse, så att de utvecklar en förståelse och lär sig hur man rör sig på ett naturligt och säkert sätt i olika situationer som de kommer att möta i deras liv. Genom rörelselek som innefattar fysiska aktiviteter tränar barn sin motorik. Det är därför viktigt att den fysiska och motoriska leken får mycket uppmärksamhet, både för att leken i sig är en upplevelse men även som grund för lärande. Det är viktigt för barn att utvecklas och fungera fysiskt och sensomotoriskt för att kunna delta i alla olika sorters lekar. Olika grundläggande kroppsliga rörelser som är bra att behärska men som även kan variera väldigt mycket bland barn är att springa, tvärstanna, stå, hoppa, gå, rulla, kasta, fånga, klättra, slänga, vrida, skutta, hänga och sparka. Dessa grundläggande rörelser tas med i leken när barnet behärskar dessa och kan variera dem. Detta gynnar barns möjlighet att uttrycka sig genom känslor, att vara spontana och kunna leva ut deras behov av rörelse. När ett barn känner sig säker i sin kropp och rörelse finns det många möjligheter till lek, men är barnet osäkert och om kroppsmedvetenheten saknas på något sätt kan det leda till att barns lekvärld och lekmöjligheter minskas. Om barn inte leker kan det bidra med att de utvecklar inlärningssvårigheter, beteendeproblem och motoriska problem som kan vara mycket allvarligt. Genom leken får barnen nya upplevelser som de bildar en kunskap om och gör till egna erfarenheter. Det är viktigt att barnen får behålla sin rörelseglädje, för genom det upptäcker de sin kropp, själens möjligheter, utvecklar nyfikenhet och det är grunden för det livslånga lärandet. 2

Sandborgh & Holmdahl Stening och Ericsson (2005) skriver att genom att barn tränar sin motorik blir de även medvetna om sin kropp. Kroppsuppfattningen är bra för barns självförtroende. Det är även en säkerhet att veta vad sin kropp klarar av och att man känner sig säker i sin kropp för att lära sig nya saker. För att barn ska kunna träna upp sin kroppsuppfattning är det viktigt att det finns bra förutsättningar i form av stimulerande miljö för att kunna leka och rör sig fysiskt. Miljön är något som Folkhälsoinstitutet (1997) skriver om och anser att dagens samhälle minskar barns valmöjligheter till rörelser genom att bygga stora byggnader och gator. De menar att barn kommer allt längre från den naturliga naturen som ger den absoluta bästa träningen för kroppen. Där tränar de hela kroppen och hur den ska bete sig i olika lägen. När man organiserar aktiviteter för barn är det viktigt att tänka på att utgå från barnens utvecklingsnivåer och tänka på att de mognar och växer olika fort. Folkhälsoinstitutet (1997) refererar till Fredens, som menar att det är viktigt för barn att gå igenom alla stadier som finns i den motoriska utvecklingen. Varje stadium har betydelse för det som kommer efter. Han pekar på nyare forskning som menar att det finns medfödda motoriska program för olika rörelser i människan. Nordlund, Rolander, Larsson (1997), Langlo Jagt ien, Hansen & Annerstedt (2002), Ericsson (2005), Sandborgh-Holmdahl & Stening(1993) och Folkhälsoinstitutet (1997) skriver alla att barn är i ständig utveckling och alla följer i stort sett samma utvecklingsstadier. Utvecklingen går allmänt snabbt under de första åren men avtar ju äldre barnen blir. Man kan dock inte säga exakta tidpunkter för när barn ska kunna vad och hur länge innan de går vidare i utvecklingen, utan detta kan variera mycket mellan olika individer. Men viktiga stadier för barn att gå igenom i den motoriska utvecklingen är stå, gå, springa, rulla, åla, krypa, ligga. Om ett barn inte har utvecklat rörelserna så att de är automatiserade när de börjar skolan kan det bli jobbig för det att följa med på lektionerna och att hålla koncentrationen. Langlo Jagt ien, Hansen & Annerstedt (2002) skriver att det är ett ständigt samarbete mellan våra sinnen och rörelser. Skillnader på hur vi tolkar och använder sinnena beror på arv, hur stimulerande miljön är runt omkring och mognad. Arvet utgör grunden som utseende och kroppsproportioner och miljön har otroligt stor betydelse för den fortsatta utvecklingen och kvaliteten på den. Även Ericsson (2005) nämner miljöns betydelse för den motoriska utvecklingen. Genom att påverka miljön barnen rör sig i kan man påverka deras motoriska 3

utveckling. Forskning om hur man skulle kunna utforma miljön för att stimulera den motoriska utvecklingen finns det tyvärr inte mycket om skriver Ericsson. Ericsson (2005) skriver att för den motoriska utvecklingen har mognaden länge ansets vara mest betydelsefull. Även nyare hjärnforskning påstår att för att beteenden ska utvecklas måste vissa områden i hjärnan uppnå en viss mognad och att ordningsföljden av utvecklingssteg är bestämda i förväg. Det som gör att det skiljer sig åt tidsmässigt i utvecklingen är vilka olika miljöer som individen är i. Enligt Ericssons tolkning så menar Digerfeldt att det inte bara är miljön som spelar in för att utvecklas motoriskt, det är även känslomässiga relationer. Senare skriver hon att Bruininks menar att även fast det finns tydliga resultat på att mognaden spelar stor roll så finns det motoriska färdigheter som kan läras in genom träning och erfarenheter. Ericsson (2005) anvisar till Fredens, som anser att grundrörelserna i vardagen är nedärvda, men med hjälp av neurofysiologisk mognad, utveckling och lärande förfinas de. Olika forskningsresultat pekar på att vi har medfödda motoriska program klara i hjärnan för visa rörelser. Barnen lär sig alltså att kontrollerade dessa rörelser som redan finns i hjärnan och att anpassa dessa för olika yttre miljöer (Ericsson 2005). För att skapa sig grundrörelserna i form av grovmotorik och kroppsuppfattning för barnets självkänsla är det viktigt att redan i förskolan se till att skapa och anpassa miljön så att barnen får motorisk träning och att det skapas förutsättningar för rörelselek. (Langlo Jagt ien, Hansen & Annerstedt 2002, Ericsson 2005, Sandborgh-Holmdahl & Stening 1993 och Folkhälsoinstitutet 1997). Om ett barn inte får den träningen under förskoltiden som är så viktig för dess utveckling kan det finna risk för understimulans. Alla barn måste få lära känna sin kropp och rörelser. Om dessa förutsättningar finns kan barnen lättare bli inspirerade till fysiska lekar och aktiviteter. Barn ingår i så många olika sorters fysiska lekar därför är det viktig att vi ger dem möjlighet till allsidig träning för att bemästra så många motoriska färdigheter som möjligt. Barn utvecklas i samspel med andra barn och vuxna. De anser även att jobbar man med barn är det viktigt att ha kunskap om hur barn lär, hur kroppen fungerar, rörelsernas utveckling och sinnenas betydelse. Men det är inte bara viktigt att läsa teori utan att verkligen gör aktiviteterna fysiskt med barnen för att sedan låta barnen utveckla egna aktiviteter och lekar. Det kan vara viktigt för de barn som inte vågar ta initiativ själva att vuxna finns med som stöd för barnen och se om någon behöver extra träning. 4

Langlo Jagt ien, Hansen & Annerstedt (2002), Sandborgh-Holmdahl & Stening(1993), Nordlund, Rolander, Larsson (1997) och Ericsson (2005). Ericsson (2005) talar även för samarbete med föräldrar. Att man kan bjuda in föräldrar och berätta om hur viktigt det är med motoriks träning och tillsammans med barnen och föräldrarna göra motorikövningar så barnen får visa sina föräldrar vad de kan och brukar göra på förskolan. 1.3 Frågeställning Hur viktig anser förskollärare att motoriken är för barns utveckling? Hur främjar förskollärare barns motorik i förskolan? Har utformningen av miljön och leken någon betydelse? 5

2. Metod 2.1 Urval I detta arbete har jag valt att intervjua fyra kvinnliga förskollärare. Alla fyra jobbar på förskolor i Mellansverige men i olika områden. Två av dem jobbar på förskolan där jag gjort min VFU under min utbildning och de två andra jobbar på en annan förskola i kommunen. Jag valde att intervjua från två olika förskolor för att se om synen på den motoriska utveckling och hur de jobbar såg olika ut. En av de jag intervjuade från min VFU-plats jobbar även på en uteavdelning med åldern 4-5 år och den andra där ifrån jobbar på en 1-3 avdelning. Från den andra förskolan jobbar en utav dem på en 1-3 avdelning och den andra på 4-5 avdelning. Jag valde även medvetet olika åldrar på dem för att se om svaren skilde sig beroende på det. Två utav de fyra jag intervjuade är relativt nyexaminerade, en har jobbat fem år inom barnomsorgen och den sista är otroligt erfaren och har jobbat många år. 2.2 Datainsamlingsmetoder Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer för att där får man dels sitta i lugn och ro och samtala med pedagogerna men även höra deras verkliga åsikter och kunskaper om området. Samtidigt är det lättare att formulera frågorna så det inte blir något missförstånd men jag håller mig till samma frågor till alla fyra som intervjuats. Till min hjälp har jag haft böckerna Introduktion till forskningsmetodik av Bell (2000) och Examensarbetet i lärarutbildningen Johansson & Svedner (2004). Jag inriktade mig på frågor som vilken roll den motoriska utvecklingen har och hur de gör för att främja motoriken. Detta var de frågor jag utgick ifrån, men sedan när jag började läsa litteratur utvecklades dessa mer och jag märkte att jag får inrikta dem mer och inte bara fråga hur de gör. Jag delade då in frågorna så de tog upp utformningen av miljö, lekens betydelse och användandet av den och skillnadens hos barn. När jag senare hade fått mer kunskap om själva kroppen och dess betydelse och inverkan på motoriken lade jag till frågor som innefattade kroppen och hur de gjorde barnen medvetna om sin kropp och även om barnen saknar kroppsmedvetenheten och vilka konsekvenser det kan bli av det. Jag frågade även vad som spelade roll för den motoriska utvecklingen som arv, miljö, mognad eller träning utifrån olika forskning som jag läst och deras olika teorier. Se bilaga 1 för frågorna. 6

2.3 Procedur Jag började med att ringa till avdelningarna på de förskolor jag valt att göra intervjuerna på. Jag presentera mig och vilken utbildning jag läser, vilken skola jag går på och att jag skriver min c-uppsats. Jag presenterade mitt ämne och anledningen till varför jag valt att skriva om det, sedan frågade jag om de var intresserade av att bli intervjuade. Samtliga sade ja på en gång men var osäkra på om de hade något vettigt att säga som jag kunde ha nytta av. Jag frågade även om jag fick spela in intervjun för att det skulle bli lättare för oss att kunna sitta och prata utan några avbrott som lätt blir när man måste skriva under tiden och givetvis enklare att få med allt de säger. Jag berättade även att efter att jag skrivit rent intervjun från band till papper så raderar jag intervjun så ingen annan kan komma åt att lyssna på den. Samtliga svarade att det gick bra att spela in. Jag valde att intervjua dem en och en. På förskolan där jag gjorde min VFU var jag och intervjuade två dagar och på den andra förskolan gjorde jag båda intervjuerna på en och samma dag. 2.4 Databearbetning Efter intervjuerna satte jag mig ner vid datorn och började lyssna igenom svaren på frågorna. Sedan skrev jag ner dem ordagrant efter varje fråga på pappret. Sedan jämförde jag svaren med varandra och sammanfattade likheter och olikheter. 7

3. Resultat 3.1 Hur stor roll har den motoriska utvecklingen för barnen? Samtliga pedagoger ansåg att motorikens utveckling har stor betydelse för barnen. När de nämner exakt varför den är viktig svarar de lite olika. En nämnde att redan från spädbarnsåldern är det viktigt att tänka på och stimulera barns motorik. I dagens samhälle finns det så mycket hjälpmedel som hämmar barns motoriska utveckling som gåstolar och babysitter och detta har hon sett genom att barnen är mer klumpiga än förr. Hon ansåg även att för att kunna sitta still måste barnen få röra på sig. En annan svarade att motoriken är viktig för deras sätt att lära in saker. De barn som har en sämre motorik än sina kompisar blir lätt låsta och har inte samma chans att utforska omvärlden. Ju bättre motorik man har desto lättare kommer man framåt i livet. En tredje tog upp hur viktigt motoriken är för barn att komma med i leken och inte bli utanför. Om det blir så kan barnet känna att de misslyckats. 3.2 Vad spelar mest roll för den motoriska utvecklingen arv, miljö, mognad eller träning? Två av fyra anser att miljö och träning är de faktorer som spelar mest roll för barns motoriska utveckling. Miljön måste vara utformad så den stimulerar motoriken och rörelsen hos barn. Om den inte är det spelar det inte så stor roll vilka förutsättningar barnen har från arv och mognad. Men om barnen har en stimulerande miljö runt sig måste de även träna för att komma framåt i utvecklingen. De andra två kunde inte säga att ett kom före det andra utan allt går hand i hand. Förutom att de svarade lika om miljö och träning som de andra två sade de att barn lär olika saker vid olika tidpunkter i livet och det beror på mognaden, alla barn är olika. 3.3 Hur motiverar ni barnen till motorisk träning? Tre av fyra nämner att en stimulerande miljö är viktig för att motivera barnen till rörelse. Tre av dem skiljer på övningar som tränar grovmotorik och finmotorik. Den bästa miljön som lockar till rörelse anser de är skogen för den lockar automatiskt till lek och utmaningar och det är grovmotoriken som kommer i fokus där. Men även saker på gården tränar grovmotoriken som rutschkanor, klätterställningar. Finmotorisk träning skapar de genom att måla på olika föremål och att tälja. De ser också till att barnen har fri tillgång till pennor, pärlor, tejp, lera mm ute som inne. Tre av dem nämner även att allt de gör i verksamheten ska vara roligt för 8

barnen. Att det även är viktigt att med ord peppa på barnen. En nämner att det är bra om man varierar utbudet av saker så att det blir något nytt och spännande. Två av fyra nämner att de lockar med lekar, sånger och tävlingar. Något alla fyra nämner är även att vissa vardagssysslor som påklädning och matsituationer tränar motoriken utan att man riktigt tänker på det. 3.4 Hur tänker ni när ni utformar miljön? Denna fråga hängde tydligt ihop med ovanstående fråga om hur de motiverar barnen till rörelse. Genom hur de utformar sin miljö stimulerar de till rörelse hos barnen. Tre av fyra pedagoger nämner att skogen är en viktig miljö för den motoriska utvecklingen och att man inte behöver utforma den utan skogen har så mycket resurser redan. En av dem saknar skogen på gården och tycker att just utegården är svår att påverka. En enda av dem nämner redskapen som i regel finns på gården som rutschkanor, gungor, klätterställningar. Alla förutom en nämner innemiljön. En av fyra tycker att man sällan tänker på barnens utveckling när man utformar den. De andra två menar att inne blir det lätt att miljön utformas så det stimulerar lugna aktiviteter som att göra halsband, baka eller ritar och att dessa verktyg ska finns tillgängliga fritt för barnen. En menar att man inte får glömma bort att barnen även måste kunna röra sig fritt inne någonstans. Med denna fråga blev det tydligt vilka olika förmåner de har på olika förskolor som t.ex. om skogen finns på gården som en naturlig del eller om man måste ta sig till skogen. En av fyra påpeka att det ofta glöms bort att man kan ta ut inne verksamheten. Men det är viktigt att som pedagog tänka att alla miljöer ska stimulera både fin- och grovmotoriken. Det är även viktigt att hela tiden se till, vad behöver just denna barngrupp och det kan variera otroligt mycket. Barnen måste kunna få utmana sig själva och hela tiden ha roligt. En av dem nämner vikten av att barnen måste få lugn och ro någonstans. 9

3.5 Använder ni leken för att träna motorik? På denna fråga har de ganska eniga svar och det är den fria leken som nämns bland samtliga fyra pedagoger som det viktigaste medlet att träna motoriken. I den fria leken får barnen hitta sitt eget sätt att röra sig på. Även miljöns utformning tas upp för den fria leken för här måste det vara stimulerade miljö så barn kan bli motiverade till lek. När de pratar om arrangerad lek så nämns hinderbanor som pedagogerna ställer upp, ringdanser eller rörelselekar som kom alla mina kycklingar, även ramsor som huvud, axlar, knä och tå nämns. Det är även viktigt att det inte förekommer så mycket avbrott i leken och att i den fria leken ska en vuxne finnas tillgänglig. 3.6 Hur gör ni barn medvetna om deras kropp? Två av fyra nämner att de jobbar med att göra barn medvetna om sin kropp genom att göra porträtt av dem och rita av olika kroppsdelar så barnen ser hur de ser ut. Genom detta kan barnen även mäta t.ex. händer och fötter med kompisen och se skillnader. Tre av fyra använder sig av ramsor och sånger som t.ex. huvud axlar, knä och tå. Bara en av fyra nämner att de tränar kroppsuppfattning i leken, att t.ex. klättra på ett träd som fallit till marken eller klättra på stenar. Här lär sig barnen vilka kroppsdelar de använder och att de måste ta i och vart tyngdpunkten i kroppen sitter. Tre av dem var av en använder tecken också tycker det är viktigt med den vardagliga dialogen med barnen, att hela tiden sätta namn på saker som kroppsdelar. Men även vart ifrån barnen får kraften ifrån så de bli medvetna om sina muskler. Även påklädning och matsituationer handlar om kroppsuppfattning. 3.7 Lär ni barnen ta hand om kroppen? Återigen tas den vardagliga dialogen upp av samtliga pedagoger och att man måste sätta ord på varför man gör olika saker. Att man pratar med barnen att kroppen mår bra av att äta och att vi måste äta för att få energi till att leka. En av fyra tar upp hygienen och att det är viktigt att barnen får in en rutin på att sköta sin hygien före maten och efter toalett besök. Även att man försöker få barnen medvetna om att man måste klä sig rätt för olika väder så att kroppen mår bra och att frisk luft är nyttigt. Det är dessutom viktigt med lugn och ro så kroppen får ta igen sig. 10

3.8 Hur tar ni vara på skillnader i motoriken hos barn? Alla fyra anser att det är viktigt att ta vara på alla olikheter och även göra barnen medvetna om att alla inte är lika. Sedan svarar de lite olika men en svarar att genom att dessa skillnader finns så lär sig barnen av varandra genom att se hur olika barn gör. Två av dem anser att det är pedagogen som måste se till att verksamheten är till för alla barn att utvecklas i och man måste respektera olikheter hos barn och skapa bra förutsättningar för alla. 3.9 Vilka konsekvenser blir det om barn saknar kroppsmedvetenhet? Här är alla fyra inne på samma spår och anser att barnen blir utanför i leken och andra aktiviteter om kroppsuppfattning saknas. De kan få det jobbigare att utföra olika rörelser och blir klumpigare än kompisarna. Det kan leda till att de känner misslyckande att de blir rädda att försöka igen. Två av fyra nämner att självförtroende och självkänslan blir bättre av en bra kroppsmedvetenhet. I dagens samhälle blir det lätt att människor får en skev bild av sig själva om de inte är bekväma i sin egen kropp. En av fyra går ända upp i vuxen ålder och menar att skapar man sig inte en bra kroppsuppfattning och motorik som barn kan det påverka det vuxna livet. 11

4. Diskussion Resultatet som jag fick av intervjuerna var att motoriken har stor betydelse för barns utveckling. Dels för leken som är så viktig i förskoleålder och även för självförtroendet, skolan och det vuxna livet. För att främja barns motorik är det viktigt att miljön på förskolan är stimulerande och att de får tid och rum att leka och röra sig. Den fria leken var den aktivitet som ansågs vara bäst för barnen som tränade motoriken men vissa anordnade aktiviteter av pedagogerna förekom. Den bästa miljön som främjade motoriken och som lockade till lek ansågs vara skogen men även att man såg till att barnen hade fri tillgång till olika material. Att motoriken är viktig för barns utveckling var något som samtliga pedagoger var eniga om. Den spelar stor roll för hur barnen lär in. I förskoleåldern ansåg de att den var viktig för leken eftersom det är i leken som barnen tränar sig för det vuxna livet. Men den är även är viktig för hur de ska klara av skolan, t.ex. för att kunna skriva och hålla koncentrationen och det samspelar med hur man kommer att fungera i vuxenlivet. Om ett barns motorik inte tränas kan det leda till att det blir utanför och inte får samma chans att utforska och upptäcka världen och kommer efter sina kompisar. Detta håller författarna Langlo Jagt ien, Hansen & Annerstedt (2002) och Nordlund, Rolander, Larsson (1997) och Ericsson (2005) med om. De anser att det är pedagogers uppgift att utforma verksamheten så den främjar motoriken på bästa sätt. De menar även att jobbar man med barn måste man ha kunskap om barn och hur de lär och fungerar. Det står även i Lpfö 98 att barn i förskolan ska få utveckla sin motorik och kroppsuppfattning på bästa sätt. Både författarna och pedagogerna menar att motoriken är bra för leken men även att leken är viktig för motoriken. För när barnen leker tränar de sin motorik. Den viktigaste leken som författarna nämner är rörelselek, men pedagogerna använder ordet fri lek, för i den får barnen röra sig fritt och lära sig rörelserna på sitt sätt. Att motoriken är viktig för självförtroendet var även det något som både författarna Sandborgh & Holmdahl Stening och Ericsson (2005) och pedagogerna var eniga om. Har man en bra kroppsuppfattning och att man känner sig säker i sin kropp så stärker det självförtroendet. För att främja barns motorik jobbar pedagogerna med att försöka göra miljön så stimulerande som möjligt, för utan en stimulerande miljö spelar det ingen roll hur bra arvsanlag ett barn har. När miljön utformas är det viktigt att hela tiden tänka på var just dessa barn står i sin 12

mognad och vad behöver de just nu för att träna sin motorik. Som samtliga författare tar upp så följer nästan alla barn samma utvecklingsmönster men tidpunkter för när de kan olika färdigheter är väldigt individuellt. Därför kan man inte säga att en och samma miljö ska passa alla barngrupper utan det är något som ständigt måste omarbetas. Det handlar om att ge barn bra redskap och sedan låta barnen använda sig av dem. Men den miljö som pedagogerna ansåg träna motoriken bäst var den som de minst behövde arrangera något med och det var skogen. Att miljön spelar roll för motorikens utveckling är något som pedagogerna får stöd av Ericsson (2005). Det Ericsson saknar är forskning om hur man skulle kunna utforma miljön för att stimulera den motoriska utvecklingen. Pedagogerna påpekar även hur otroligt viktigt den vardagliga dialogen med barnen på förskolan är. Att hela tiden sätt ord på det de gör och göra de medvetna om kroppsdelar och rörelser. Pedagogerna nämner även att de jobbar med sånger och ramsor för att träna barns kroppsuppfattning, även det ett sätt att sätta ord på saker och ting. Jag anser att efter att ha fördjupat min kunskap om motoriken genom att läst litteratur får jag lov att säga att de pedagoger jag intervjuade hade god kunskap om ämnet. Till en början var de ganska osäkra på sig själva och undrade vad de kunde bidra med till detta arbete. Men under intervjuns gång upptäckte de mer och mer att de faktiskt gjorde otroligt mycket omedvetet för barns motorik. Jag tror att det är viktigt även för pedagoger att sätta ord på det de faktiskt gör för att verkligen synliggöra deras arbete. I mitt kommande yrke som förskollärare tror jag att jag kan ha nytta av detta arbete genom att veta hur viktig uppgift förskolan faktisk har för att påverka och utveckla barns motorik och att veta att motoriken hänger ihop med så mycket mer än bara själva kroppen. Att hela tiden rannsaka verksamheten och tänka på att det man gör ska gynna barnen på ett eller annat sätt som när man utformar miljön på förskolorna. Jag har även lärt mig att vardagliga saker som att klä på sig eller äta med kniv och gaffel är nog så viktiga för barns motorik och att man tar vara på dessa vardagssituationer. Det är viktigt att som pedagog i förskolan ha kunskap inom området och hela tiden se till, vad jag kan göra för att barnen ska utvecklas. För det gäller verkligen att ta till vara barns tid i förskolan för det är i förskolan som grunden för det livslånga lärandet skapas. 13

5. Litteraturförteckning Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur. Lund Ericsson, Ingegerd (2005). Rör dig Lär dig. Motorik och inlärning. SISU idrottsböcker. Stockholm. Förlagshuset, Gothia (1997). Vårt behov av rörelse. En idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa. Folkhälsoinstitutet. Förlagshuset Gothia Stockholm. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala Langlo Jagt ien, Greta, Hansen, Kolbj rn & Annerstedt, Claes (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare förlag AB Nordlund Anders, Rolander Ingemar & Larsson Lars (1997). Lek Idrott Hälsa: Rörelse och idrott för barn: Del 1 ute. Liber AB. Stockholm. Sandborgh Holmdahl, Gun & Stening, Birgitta, (1993). Inlärning genom rörelse. Liber Stockholm. Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för förskolan, Lpfö-98. Stockholm: Skolverket 14

Bilaga 1 Frågor till intervju om motorik 1. Hur stor roll har den motoriska utvecklingen för barnen? 2. Vad spelar mest roll i för den motoriska utvecklingen arv, miljö, mognad eller träning? 3. Hur motiverar ni barnen till motorisk träning? 4. Hur tänker ni när ni utformar miljön? 5. Använder ni leken för att träna motorik? 6. Hur gör ni barn medvetna om deras kropp? 7. Lär ni barnen ta hand om kroppen? 8. Hur tar ni vara på skillnader i motoriken hos barn? 9. Vilka konsekvenser blir det om barn saknar kroppsmedvetenhet? 1