Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan

Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2013-2015 Antagen av fullmäktige 2012-12-20 142

Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 5 Vision och inriktningsmål... 5 Vision... 5 Inriktningsmål... 5 Finansiella mål... 6 Redovisningslagen... 7 Budgetarbetet... 8 Driftbudget... 8 Justering av ramar beslutade av KF i juni 2012 avseende 2013 samt justeringarnas konsekvenser på 2014 och 2015... 8 Skattesats... 10 Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner 2000-2012... 10 Taxering per församling... 10 Befolkning... 10 Kommunens finansiella utveckling... 11 Jämförelse med andra kommuner... 11 Den finansiella profilens utveckling mellan 2009 och 2011... 11 Resultatbudget... 13 Balansbudget... 14 2

Inledning Enligt kommunallagen 8 kap 5 skall budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år och där budgetåret skall vara periodens första år. Syftet med en långtidsplan är att få en överblick över den framtida utvecklingen för att åstadkomma bättre styrmöjligheter och därmed en möjlighet att anpassa verksamheterna efter de behov och resurser som finns. Ramarna för kommunens verksamheter för 2013 togs i juni. Senare skatteprognos visar på lägre skatteintäkter, dels beroende på vikande befolkningsunderlag, dels på det allmänt instabila läget i omvärlden. Höstpropositionen Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen (Nedan följer ett utdrag från cirkulär 12:44 från Sveriges kommuner och Landsting) Dämpad internationell konjunktur I spåren av eurokrisen har den globala tillväxten bromsat in. Det kommer att ta tid innan en stabil lösning på de statsfinansiella problemen i euroområdet kommer på plats. På presskonferensen sade Anders Borg att Euroländerna har kommit långt i att stärka de offentliga finanserna. Valutafonden och Kommissionen räknar med måttliga 2 3 procents underskott de kommande åren. I Italien, Grekland och Spanien kan det dock komma nya orosvågor och vare sig USA eller Kina har så stark ekonomi att de för närvarande kan fungera som särskilt starka draglok. Borg nämnde vidare att ECB, Federal Reserve, och Bank of Japan har genomfört flera stimulanspaket, men att det saknas långsiktiga lösningar. Skulden i Europa ser ut att stabiliseras kring 90 procent, men troligen har Grekland inte infört nödvändiga åtgärder. I Spanien beräknas ett underskott i det offentliga finansiella sparandet på ca 5 procent nästa år och de har fått någorlunda kontroll över sin ekonomi. Banksystemet i Spanien har dock fortfarande problem. Man har haft höga löneökningar och låg produktivitet i många europeiska länder och det tar lång tid att växa sig ur denna situation, vilket gör att Europa även på lite längre sikt kommer att fortsätta ha låg tillväxt. Fortsättningsvis måste en expansiv politik bedrivas, för att stimulera Europas ekonomi. Svensk ekonomi visar god motståndskraft Svensk ekonomi har visat god motståndskraft det första halvåret 2012. En fortsatt finansiell oro och en svag internationell konjunktur dämpar dock den svenska tillväxten 2012 och 2013. Enligt Anders Borg har Sverige bland de starkaste offentliga finanserna i Europa, och är ett av länderna med lägst offentliga skulder. Tack vare den säkerhetsmarginal som finns i de offentliga finanserna, törs därför regeringen lägga en framtidsorienterad budget för att på lång sikt försöka stärka investeringsviljan. De gör bedömningen att det finns tre saker som stärker investeringarna; forskning, infrastruktur och lägre bolagsskatter. Detta är viktigt för framöver kan en tilltagande internationell konkurrens väntas. 3

Förra året var BNP-tillväxten 3,9 procent och i år väntas den bli 1,6 procent. Huvudorsaken till att ekonomin bromsar in i år är osäkerheten kring världsekonomin och att det saknas långsiktigt hållbara lösningar på skuldkrisen i euroområdet. Denna osäkerhet minskar hushållens och företagens vilja att konsumera och investera samtidigt som efterfrågan på svenska exportprodukter minskar. Nästa år väntas ekonomin vända upp igen och BNPtillväxten ökar med 2,7 procent, en något högre tillväxt än vad regeringen trodde i den förra prognosen (som presenterades i den ekonomiska vårpropositionen). De följande åren väntas ekonomin växa i god takt och tillväxten öka med i genomsnitt 3,4 procent per år 2014-2016. I jämförelse med många andra EU-länder har Sverige dock haft god motståndskraft mot krisen. Det låga resursutnyttjandet, den starka kronan och enhetsarbetskostnadernas måttliga utvecklingstakt bidrar till en låg inflation de närmaste åren, vilket leder till att Riksbanken för en expansiv penningpolitik. När osäkerheten lagt sig, och den internationella konjunkturen tar fart, växer svensk ekonomi återigen i god takt 2014 2016. Sysselsättningen ökar starkt, samtidigt som arbetslösheten sjunker till drygt 5 procent. Det råder dock stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Sammantaget bedöms riskerna för en svarare utveckling dominera. Framför allt finns det en risk för att konjunkturnedgången i Europa förvärras ytterligare. Det kommunala skatteunderlaget Regeringen förutser en skatteunderlagstillväxt på drygt 27 procent åren 2011 2016. Störst bidrag kommer från lönehöjningar, växande sysselsättning och pensionsinkomster. Regeringens prognos visar en ökning för perioden 2011 2016 som är nästan två procentenheter mer än enligt förbundets prognos från augusti. Skillnaderna förklaras av att regeringen räknar med en starkare ekonomisk tillväxt de närmaste åren, med mer gynnsam utveckling på arbetsmarknaden och större löneökningar som följd. Den största skillnaden i utvecklingstakt mellan de båda prognoserna föreligger för åren 2013 och 2014. Dessa år beror differensen till helt övervägande del på att regeringen räknar med större sysselsättningsökning och högre lönehöjningar i regeringens prognos. Även år 2015 prognostiserar regeringen större ökning av skatteunderlaget än förbundet, till följd av större ökning av pensionsinkomsterna och mindre grundavdragsökning. Endast regleringar, inga tillskott I Budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen inga generella tillskott till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär en oförändrad nivå på anslaget med undantag för enstaka regleringar enligt finansieringsprincipen eller för minskningar av skatteunderlag till följd av andra förslag från regeringen. En kort sammanfattning av de viktigaste förslagen: Under 2013 läggs inte sparbetinget för GY 11 ut på kommunernas gymnasieskolor, vilket innebär att verksamheten inte behöver spara 895 mkr som sparbetinget var för nästa år. 40 mkr avsätts till utökad målgrupp för samhällsorientering för nyanlända utanför flyktingmottagandet. 4

65 mkr avsätts för stärkt städ och skydd för barn och unga, den s k Barnskyddsutredningen Skattesänkning till pensionärerna kompenseras med 717 mkr. Sänkning kommunal fastighetsavgift för hyreshusenheter från 1 januari 2013 kompenseras med 550 mkr Förslag om införande av kommunala resultatutjämningsreserver. Ekonomi- och verksamhetsstyrning Gnosjö kommuns budgetprocess har sin utgångspunkt utifrån det av kommunfullmäktige antagna strategiska styrdokumentet. Processen innebär framtagande av vision och inriktningsmål. Verksamheterna skall sedan ta fram mätbara verksamhetsmål vilka har en koppling till fullmäktiges inriktningsmål. Väl förankrade verksamhetsmål i kombination med ekonomiska ramar ger bättre förutsättningar för att förebygga ekonomisk obalans. Vision och inriktningsmål Vision Gnosjö möjligheternas anda Inriktningsmål Inriktningsmålen delas in under fyra perspektiv: ekonomi, personal, brukare/invånare och verksamhet. Ekonomi att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande där befintlig kompetens tas tillvara Personal att vara en attraktiv arbetsgivare Brukare/invånare att välkomna alla till en attraktiv kommun att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer att verka för ökad brukarmedverkan 5

att inspirera till nya näringsgrenar och arbeta för en väl utbyggd infrastruktur att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att förbättra dialogen med kommuninvånarna att arbeta för ökad inflyttning till kommunen Verksamhet att värna om och utveckla det livslånga lärandet att kommunens kärnverksamheter (skola, vård och omsorg) skall bedrivas med god kvalitet att Gnosjö kommun ska verka för ett rikt kulturliv att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för turister Finansiella mål Det är viktigt att det finns en medveten balans mellan finansiella resurser, verksamhetsvolym och kvalitet och att de finansiella målen står för en långsiktig strategi avseende kommunens finansiella utveckling. Det är utifrån det finansiella läget och de finansiella målen som beslutet skall tas om den totala budgetramen inför 2013. 1 Förändring av eget kapital skall vara positiv och med inriktningen att den ska uppgå till lägst 2 % av skatteintäkterna. Förändringen för varje enskilt år beslutas i november i samband med 3 årsplanen Förändringen av eget kapital visar årets resultat. Om årets totala intäkter för kommunen överstiger årets totala kostnader (inkl avskrivningar och extraordinära kostnader) blir förändringen positiv. I företagsekonomiska termer uttrycks förändringen av eget kapital som vinst eller förlust. 2 Soliditeten, inkl den del av pensionsskulden som ligger i balansräkningen bör ligga inom intervallet 50 55%. Dock lägst 50%. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, d v s eget kapital. Summa eget kapital ställs i relation till kommunens totala tillgångar. Soliditetsutvecklingen är beroende dels av årets resultat (förändring av eget kapital) och dels av finansieringen av tillgångsförändringar. Om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet sjunker soliditeten. För att få oförändrad soliditet eller höjd soliditet måste resultatet förbättras genom ökade intäkter eller minskade kostnader, och/eller att tillgångsökningen begränsas. 6

3. Den genomsnittliga likviditeten skall inte överstiga 40 mkr Likviditeten visar kommunens betalningsförmåga på kort sikt. 4. Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Nybyggnation undantas 5. Den långfristiga låneskulden skall vara högst 40 mkr år 2020 Att minska kommunens skulder innebär ett ökat handlingsutrymme och lägre finansiella kostnader Soliditeten Soliditeten beskriver hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med Eget Kapital, eller hur stor del av investeringarna som har finansierats med sparade medel. Redovisningslagen En viktig faktor för landets kommuner är den redovisningslag som infördes fr om 1998-01-01. En av de större punkterna i denna lag är hur pensionsskulden skall redovisas och förvaltas enligt den s k blandmodellen. Denna blandmodell innebär, i motsats till den föregående fonderingsmodellen, att pensionsskuldökningen blir lägre på kort sikt (närmsta 10 åren) för att därefter bli avsevärt högre. Fr om 2005 förstärktes Redovisningslagen med bl a följande punkter: Regelverket runt fullmäktiges budgetbeslut ändras så att budgetbeslutet ej kan laglighetsprövas Om ett underskott uppstår skall det av KF framtagas en särskild åtgärdsplan. Kommunfullmäktige skall anta verksamhetsmål samt finansiella mål. Synnerliga skäl för att tillåta ett underskott blir hårdare. 7

I underlaget till lagstiftningen poängteras vikten av ett resultat som skapar en buffert för framtida kostnader, t ex pensionskostnader. Denna ståndpunkt förstärker den ekonomistyrningsmodell som Gnosjö kommun har arbetat efter sedan år 2000 dvs att lägstanivån skall uppnås varje år. Lägstanivån är 2 % av skatteintäkterna så för närvarande lever vi inte upp till detta. Budgetarbetet Respektive förvaltning har erhållit ekonomiska ramar samt utarbetat verksamhetsmål kopplade till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Genom inriktningsmålen visar Kommunfullmäktige åt vilket håll verksamheten skall styras inom de ramar som är tillgängliga. Driftbudget Förändrad ram år 2013 i förhållande till 2012 års budget (exkl löneökningar) Ram 2012 justerad Ram 2013 enl beslut KF juni Justering av Ny ram för ram 2013 KS Gemensamt¹ 6 908 7 224 7 224 Kansliavdelningen 9 662 9 216 59 9 275 Räddningstjänsten 9 496 9 496 9 496 Ekonomiavdelningen 13 562 12 999 12 999 Personalavdelningen 6 907 6 929 6 929 Tekniska avdelningen 20 831 22 403 22 403 Kultur/Fritidsavdeln³ 18 122 16 696 +133 16 829 Samhällsbyggn nämnd 4 068 4 046 4 046 Barn-och utbildn.utskott 219 382 219 642 +131 219 773 Socialutskott 136 180 136 510 +8 917 145 427 Revision 633 639 639 Löneöversyn 7 460² 17 000 17 000 Summa 453 211 462 801 9 240 472 041 1.Under KS-gemensamt ligger för 2013 en buffert för oförutsedda händelser uppgående till 2 500 tkr. 2. Delar av 2012 års lönepott är utdelat ursprungligt belopp var 15 596 tkr. 3:Avdelningen delas 2013, kultur till Bu och fritid till Tekniska Justering av ramar beslutade av KF i juni 2012 avseende 2013 samt justeringarnas konsekvenser på 2014 och 2015 2013 2014 2015 Tillkommande kostnader Ökning av ram till Socialutskottet 8 917 8 917 8 917 Ökning av ram till Barn- och utbildningsutskottet 131 131 131 Höjd medlemsavgift till Regionförbundet 50 50 50 8

Ökning av driftsbidrag till Brottsofferjouren 9 9 9 Ökning av driftsbidrag till Gränden 50 50 50 Avskrivningar konstgräsplan 83 333 333 Ökade intäkter Borgensavgift från Fastighets AB Järnbäraren -541-541 -541 Skatteväxling KOM HEM Växlingsöverskott -830-830 -830 Mellankommunal utjämning 580 485 390 Netto -250-345 -440 Kostnadsfria lovbad för ungdomar kostar ca 60 tkr per år och finansieras av överskott i närtrafikens ram. Inflationen för 2013 bedöms vara 1,2 % och löneökningarna för samma år beräknas uppgå till 3,1 %. För 2014 räknas med en inflation på 1,7 % och löneökningarna till 3,5 %.År 2015 beräknas inflationen till 2,4 % och löneökningarna till 3,5 %. Målet för förändring av Eget Kapital är 0 % för 2013. Då samtliga tre åren ger ett negativt resultat krävs åtgärder. För 2013 kommer beslut om finansiering att tas januari 2013. De följande två åren dvs 2014 och 2015 kommer att tas upp i vårens budgetberedning och där bedömas och ge förslag på sparbeting/vidtagande av strukturella åtgärder. I diagrammet kan man utläsa att skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna tom 2012 dock med en mycket liten marginal. För åren 2013, 2014 och 2015 försämras läget och här krävs kraftfulla åtgärder för att få en ekonomi i balans och för att uppnå de resultatkrav som föreslås i detta dokument. Även om omvärlden är osäker och svårförutsägbar vilket innebär att mycket kan hända, både positivt och negativt så kan inte denna avsaknad av strukturella beslut fortsätta. För kommunens framtid behövs tydliga åtgärder som långsiktigt förbättrar ekonomin och gör att kraft istället kan läggas på utvecklings- och framtidsfrågor. 9

Skattesats Skattesatsen höjs med 25 öre jämfört med 2012. Skatteväxlingen gällande KOMHEM på 34 öre tillkommer, total skattesats 22,39. Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner 2000-2012 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Aneby 20,83 21,33 21,33 21,33 21,33 21,33 21,83 21,83 21,83 21,83 21,83 22,23 21,90 Eksjö 21,33 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,57 Gislaved 20,58 20,58 20,58 20,58 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,58 21,58 22,08 21,65 Gnosjö 19,83 20,23 20,23 21,11 21,28 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 22,13 22,13 21,80 Habo 19,51 19,51 19,51 20,01 21,16 21,16 21,16 21,16 21,16 21,66 21,66 21,66 21,33 Jönköping 20,83 20,83 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,48 21,48 21,48 21,15 Mullsjö 20,68 20,68 20,68 21,18 21,18 21,18 21,18 21,98 21,98 21,98 21,98 21,98 21,65 Nässjö 21,18 21,18 21,18 21,18 21,43 21,43 21,43 21,43 21,43 21,78 21,78 21,78 21,45 Sävsjö 20,83 20,83 20,83 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 Tranås 21,20 21,20 21,20 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,22 Vaggeryd 20,33 20,33 20,33 20,33 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 21,00 Vetlanda 20,93 20,93 21,18 21,18 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,70 21,50 21,17 Värnamo 21,33 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 20,75 Län, ovägt 20,72 20,77 20,81 21,08 21,27 21,31 21,34 21,41 21,41 21,61 21,62 21,68 21,40 Län, vägt 20,85 20,84 20,95 21,08 21,21 21,23 21,24 21,25 21,25 21,52 21,53 21,57 21,26 Lägsta 19,51 19,51 19,51 20,01 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,75 Högsta 21,33 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,98 21,98 22,13 22,13 22,13 21,90 Medel, riket, vägt 20,57 20,57 20,53 20,70 20,80 20,84 20,83 20,78 20,71 20,72 20,74 20,73 20,59 Upplysningar: Skatteväxling med Jönköpings läns landsting 2012 med -33öre. Taxering per församling Församling Kommun Landsting Församling Kyrklig samf.het Stiftssamf. het Totalt Förändring 2012-2013 Källeryd 22,39 10,66 0,0 1,62 0,05 34,72 0,00 Åsenhöga 22,39 10,66 0,0 1,62 0,05 34,72 0,00 Kävsjö 22,39 10,66 0,0 1,62 0,05 34,72 0,00 Kulltorp 22,39 10,66 0,0 1,56 0,05 34,66-0,01 Gnosjö 22,39 10,66 1,23 0,0 0,05 34,33 0,00 Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de grundläggande faktorerna i kommunens planering. Gnosjö kommun har sedan toppnoteringen 1998 haft en vikande befolkningstrend vilken 10

glädjande nog har bröts under 2007 och 2008. För 2009 gick dock utvecklingen åt fel håll med en kraftig minskning medan det 2010 var en blygsam uppgång. Resultaten för 2011 och 2012 är starkt nedåtgående. Skatteprognosen är för samtliga åren i perioden beräknad på 9 355 invånare. År Invånare Förändring 1999 10 266-89 2000 10 280 +14 2001 10 191-89 2002 9 997-194 2003 9 926-71 2004 9 810-116 2005 9 753-57 2006 9 598-155 2007 9 657 +59 2008 9 658 +1 2009 9 536-122 2010 9 546 +10 2011 9 400-140 2012 9 355¹ -45 Prognos 2013 9 355 +-0 1. Utfall slutet av oktober 2012 Kommunens finansiella utveckling Jämförelse med andra kommuner Diagrammen nedan ger en uppfattning om hur Gnosjö kommun har utvecklats i jämförelse med övriga kommuner i Jönköpings län. Jämförelsen är gjord av KommunForskning i Västsverige, KFI. Gnosjö kommun i förhållande till Jönköpings län Den finansiella profilens utveckling mellan 2009 och 2011 Gnosjö har i profilen under perioden förbättrat poängen för samtliga fyra perspektiv, nämligen för kontroll, riskförhållande samt kort- och långsiktig handlingsberedskap. Förklaringen till 11

detta var att poängen för nyckeltalen budgetföljsamhet, genomsnittligt resultat under de tre senaste åren och skattesats förbättrades under perioden. Mot skall ställas att poängen för skattefinansieringsgrad av investeringarna försvagades något. Gnosjös finansiella utveckling har alltså under den studerade treårsperioden resulterat i en förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i länet, hade Gnosjö vid utgången av 2011 ett starkare finansiellt utgångsläge jämfört med 2009. Det goda resultatet som Gnosjö har uppvisat under de senaste åren bör behållas för att möta bland annat en ökad investeringsvolym de närmaste åren. Många kommuner står inför stora investeringar de närmaste åren. De större investeringar som gjordes under 1960- och 1970- talen i infrastruktur och lokaler måste nu refinansieras. Dessutom måste många fastigheter och anläggningar anpassas till nya driftsmetoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. Ekonomiavdelningen 2012-12-05 Gunilla Folkesson Ekonomichef 12

Resultatbudget Budgetår Prognos 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens nettoramar -446 279-472 041-488 280-506 351 Utbetalda pensioner -24 064-23 039-23 540-24 844 Kompl.pensioner (KP) 15 670 16 218 16 721 17 306 Pensionsskuldsförändring 102 253 253 255 Kapitalkostnader som är med i ram 35 933 38 464 38 464 38 464 Avskrivningar -23 805-23 983-24 363-24 363 Verksamhetens nettokostnad -442 443-464 128-480 745-499 533 Skatteintäkter 449 635 461 300 470 365 483 521 Finansiella intäkter 126 641 641 641 Finansiella kostnader -3 100-2 800-2 300-2 300 Pensionsskuldsränta -118-99 -94-113 Förändring av Eget Kapital 4 100-5 086-9 833-15 484 Finansieringsbudget Budgetår Prognos 2012 2013 2014 2015 Den löpande verksamheten Årets resultat 4 100-5 086-9 833-15 484 Justering för av- o nedskrivningar 23 805 23 983 24 363 24 363 Justering för övr ej likvidpåv poster Ökning/minskning kortfr fordringar -3 981 626 1 43-2 304 Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning kortfr skulder -3 803 719 2 753 1 788 Medel från den löpande verksamheten 20 121 20 242 18 326 8 363 Investeringsverksamheten Inköp av materiella anläggningstillgångar -20 500-36 395-35 060-15 689 Medel från investeringsverksamheten -20 500-36 395-35 060-15 689 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån, ökning av avsättningar 5 058 19 822 16 812 13 230 Amortering av skuld, minskning av avsättningar Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten 5 058 19 822 16 812 13 230 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 18 909 23 588 27 257 27 335 Likvida meddel vid årets slut 23 588 27 257 27 335 33 239 Förändring av likvida medel 4 679 3 669 78 5 904 13

Balansbudget Enl bokslut Prognos Budgetår 2011 2012 2013 2014 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 420 689 417 384 429 796 440 493 431 819 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 44 626 48 607 47 981 46 938 49 242 Likvida medel 18 909 23 588 27 257 27 335 33 239 Summa omsättningstillgångar 63 535 72 195 75 238 74 273 82 481 Summa tillgångar 484 224 489 579 505 034 514 766 514 300 SKULDER O EGET KAPITAL Eget Kapital Eget Kapital vid årets början 285 647 298 521 302 621 297 535 287 702 Årets resultat 12 874 4 100-5 086-9 833-15 484 Summa Eget Kapital 298 521 302 621 297 535 287 702 272 218 Skulder Långfristiga skulder 95 969 101 027 120 849 137 661 150 891 Kortfristiga skulder 89 734 85 931 86 650 89 403 91 191 Summa skulder 185 703 186 958 207 499 227 064 242 082 Summa skulder och Eget Kapital 484 224 489 579 505 034 514 766 514 300 Soliditet i % 61,7 61,8 58,9 55,9 52,9 14