Detaljplaneunderlag - SPÅRBROALTERNATIV Inklusive spår Fåfängan-Varvsbranten Illustrationer Samråd juni 2007
Denna rapport har utarbetats av KHR Rundquist arkitekter ab, i samarbete med White arkitekter och Rotstein Arkitekter AB: Henrik Rundquist, KHR R Silvia Neveris, KHR R Johan Kronberg/3D, KHR R Stefan Rummel, White Martin Ehn Hillberg, White INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rickard Rotstein, Rotstein Lennart Jonasson, Rotstein 1 INLEDNING Ett stort antal tjänstemän inom Stockholm, Nacka, SL, Vägverket och Stockholm Vatten deltar aktivt i arbetet med Danvikslösensprojektet. I första hand har följande personer medverkat i arbetet med att ta fram underlag för detaljplan: 2 ÅSÖBERGET 3 DANVIKSKANALEN Stockholms stad: Tomas Enqvist, Malin Olsson, Yussuf Hassen, Lars Fränne 4 DANVIKSTORG Nacka kommun: Marianne Möller, Christer Hagman (plankonsult) SL: Kurt Seliberg 5 LUGNETS ALLÉ Vägverket: Kerstin Örtengren Stockholm Vatten: Bengt-Göran Hellström 6 TRIANGELPLATSEN Trafikfrågor: Carl Chytraeus (Ramböll) 7 HENRIKSDALSTUNNELN Projektledning: Per Fladvad (Structor)
DANVIKSLÖSEN Stads- och bostadsutveckling, spåroch trafiklösningar vid Danvikstull/ Henriksdal/Lugnet/Sickla Bakgrund/Syfte Danvikslösen är ett projekt som drivs inom ramen för den så kallade Sickla planeringen, ett samarbetsforum mellan Nacka kommun, Stockholms stad och Stockholms läns landsting, när det gäller planering i gränslandet mellan Nacka och Stockholm. Syftet med projekt Danvikslösen är att stadsmässigt utveckla och länka samman de nya områden som växer fram kring gränsen mellan Stockholm och Nacka med bostäder och goda trafiklösningar. Omfattning I projektet ingår att dra Värmdöleden/ vägen i tunnel genom Henriksdalsberget. Trafikplatsen vid Henriksdal däckas över och blir en korsning med vägbanorna i skilda plan. Lugnets trafikplats och anslutning till Värmdövägen byggs om. Mark frigörs på detta sätt till bostäder och arbetsplatser. Nytt närcentrum blir Danvikstorg som länkar samman närområdena i Stockholm och Nacka. Danvikstorg blir en funktionell och attraktiv bytespunkt för resande på Saltsjöbanan/Tvärbanan och Nacka/Värmdöbussarna. Tvärbanan kopplas samman med Saltsjöbanan vid Lugnet. Anslutningen vid Lugnet möjliggör trafik från Saltsjöbaden till både Slussen och Gullmarsplan/Alvik Saltsjöbanan moderniseras till snabbspårvägstandard. Mot bakgrund mot inkomna synpunkter har parterna enats om att en ny spårbro (26 meters segelfri höjd) anläggs över Danvikskanalen istället för en spårtunnel. De regionala gång- och cykelstråken mellan Nacka/Värmdö och Södermalm respektive Gullmarsplan i Stockholm får högre standard, genare sträckning och miljön runt omkring blir trevligare. Lokala gång- och cykelvägar kommer att binda ihop de olika delområdena och skapa trafiksäkra och attraktiva samband. Avtal har tecknats med Stockholm Vatten hur luktstörningar från Henriksdals reningsverk skall reduceras och ny tillfart för transporter till verket skall anläggas från trafikplats Lugnets. Måltidpunkter 2007-2008 - Detaljplaner, arbets- och järnvägsplaner upprättas - Avtal tecknas mellan parterna om finansiering och fortsatt genomförande. 2008-2009 - Projektering/upphandling 2010 2014 - Byggnation väg- och spåranläggningar 2013 halvårsskiftet - Tvärspårvägen till Slussen och vägtunneln tas i drift 2014 - Hela trafiksystemet färdigt och i drift Ny trafikutformning i stadsutbyggnaden Den nya trafiklösningen för vägar och spårvägar möjliggör nya stora stadsutbyggnader i närområdet men skapar även i sig själv nya stads- och landskapsrum och nya vistelsemiljöer. De nya trafik- och gatumiljöerna blir en viktig del av många människors vardag när de rör sig i och passerar området. Förslaget omfattar en mängd förändringar som både syftar till att skapa nya attraktiva offentliga rum och att respek- FOLKUNGAGATAN ÅSÖBERGET FÅFÄNGAN DANVIKSBRO DANVIKSKANALEN DANVIKS- KLIPPAN HENRIKSDALS- HAMNEN LUGNETS ALLÉ DANVIKENS HOSPITAL BAGERIBERGET DANVIKSCENTER DANVIKS TORG TRAFIKPLATS DANVIKSTULL HENRIKSDALS- BERGET KVARNHOLMSVÄGEN HENRIKSDALS- RINGEN Totalt inrymmer planerna för Lugnet, Henriksdalshamnen och Danvikstorg inom Stockholm Stad ca 3 000 bostäder. På Kvarnholmen och Finnboda mm inom Nacka skapar de nya trafiklösningarna förutsättningar för fortsatt bostadsutbyggnad och ca 4 000 bostäder kan tillkomma inom befintliga och planerade exploateringar. Ombyggnaden av reningsverket samt den omlagda infrastrukturen ger stora miljöförbättringar. HAMMARBY SJÖ HENRIKSDALSTUNNELN TRAFIKPLATS LUGNET SKEPPSMÄKLARGATAN FARTYGSGATAN VÄRMDÖLEDEN VÄRMDÖVÄGEN 4
STOCKHOLM FOLKUNGA- GATAN FÅFÄNGAN SALTSJÖKVARNS KAJ HENRIKSBORG NORRA HAMMARBY- HAMNEN DANVIKS- KLIPPAN HENRIKSDALS- HAMNEN HENRIKSDALS- BERGET Åsöbergets norra sida är en del av den förkastningsbrant som löper längs hela Södermalm och som genom åren förändrats och förstärkts i sin dramatik genom sprängningar som givit plats för hamnverksamhet. 2. ÅSÖBERGET NACKA OMRÅDET IDAG Saltsjöbanans dragning följer landskapets förutsättningar genom att lägga sig växelvis först längs Fåfängans södra brant, sedan längs Åsöbergets norra brant. REGIONALA GC-STRÅK tera befintliga värden i stads- och landskapsrummet. Det område som planen omfattar är idag starkt präglad av vägtrafik och har till mycket liten del miljöer med tydliga gaturum där gående och alla andra trafikslag kan samsas om utrymmet på lika villkor. Förslaget innebär fortsättningsvis stora trafikflöden men organiserade och ordnade i nya gaturum och platser så att en stadsutbyggnad med många nya boende kan utvecklas i detta centrala läge. HAMMARBY SJÖSTAD Illustrationshandlingen Denna illustrationshandling visar projektets utformning och funktion på en övergripande nivå och hur det samverkar med stads- och landskapsrummet. I kommande planerings- och projekteringsskeden kommer gestaltningen att utvecklas vidare och preciseras. Ombyggnaden av Saltsjöbanan till Tvärbanestandard innebär dubbelspårförbindelse. Spåren läggs i Saltsjöbanans nuvarande läge för enkelspår men banvallen breddas. De befintliga broarna över Folkungagatan, på ömse sidor om Londonviadukten, breddas från ett till två spår genom att brobalkens konsoler breddas. Vid Åsöbergets anläggs en ny station. Stationen planeras med sidoplattformar och breddningen sker mot norr så att nuvarande bergsskärning behålles oförändrad. Nuvarande busshållplatser under spårstationen behålles och justeras i placering men cykelbanorna flyttas närmast bergskanten för att öka säkerheten. 7
FÅFÄNGAN TEGELVIKSPLAN LONDONVIADUKTEN VARVSBRANTEN A B FOLKUNGAGATAN TRAPPANSLUTNING HISS TRAPPANSLUTNING SKÄRMTAK + 18.5 PLATTFORM FOLKUNGAGATAN TRAPPANSLUTNING HISS + 18.5 PLATTFORM N ÅSÖBERGET 0 20 40 60 80 100 PLAN 1:1000 8 9
Station och breddade broar Stationsläget längs branten bildar en utkragande hylla med den norra sidoplattformen som ett rumsbildande högt tak över del av gångbanan och busshållplatserna längs Folkungagatan. Trappanslutningar från gatunivån vid båda plattformsändarna medger direktanslutning till respektive sidoplattform. Hissar läggs vid båda plattformars västra ände där även väderskyddande tak finns. De befintliga två broarna, väster respektive öster om Åsöberget får bredare konsoler med nya kantbalkar som ges en för hela brosträckningen unik igenkännbar design. Balkutformningen återkommer i sidoplattformens kant mot gatan och håller samman plattform med trappanslutningar. HISS OCH SKÄRMTAK + 8.3 FOLKUNGAGATAN +17.85, RÖK VILPLAN URSPRÄNGT FÖR HISS SEKTION A-A, TRAPPANSLUTNING 1:500 +34, ÅSÖBERGET +34, ÅSÖBERGET 8.8 FOLKUNGAGATAN VY FRÅN FÅFÄNGAN BUSSHPL GC +18.5, RÖK + 36 ÅSÖBERGET + 18.5 PLATTFORM + 9 FOLKUNGAGATAN BUSSHPL ELEVATION MOT NORR (ÅSÖBERGET) 1:1000 SEKTION B-B, GENOM PLATTFORM 1:500 10 11
Miljön kring Danvikskanalen präglas av de höga omgivande bergstopparna, Fåfängan, Danviksklippan och Bageriberget, som inramar det ursprängda kanalrummet och gör de stora höjdskillnaderna mellan vattnet och topparna mycket dramatiska. 3. KANALEN Bropassagerna över kanalen förändras i Danvikslösenprojektet. Den nuvarande södra öppningsbara vägbron från 1956, med segelfri höjd i stängt läge om 12 meter, behålles oförändrad. Den nuvarande öppningsbara bron för Saltsjöbanan från 1922 med sin karaktäristiska motviktskonstruktion rivs och en ny öppningsbar vägbro för körriktning mot Slussen byggs. Den nya vägbron får en segelfri höjd i stängt läge om ca 15,5 meter. Den högre höjden förklaras av att den södra vägbron i framtiden kommer att ersättas med ny öppningsbar vägbro med samma höjd, vilket avsevärt minskar antalet broöppningar. Den ombyggda Saltsjöbanan/Tvärbanan leds på en fast bro med seglingsfri höjd 26 meter, vilket är samma maximala höjd som övriga fasta broar längs leden in i Mälaren. 12 13
HOSPITALS PARKEN D E DANVIKS- KANALEN + 29.5 RÖK NY SPÅRBRO +12 SJÖKVARNSBACKEN BAGERIBERGET VÄNDPLAN + 38 FÅFÄNGAN + 18 NY VÄGBRO LANDFÄSTE C LANDFÄSTE FOLKUNGA- GATAN + 15 BEF VÄGBRO + 15 REG GC STHLM/NACKA VÄRMDÖVÄGEN BUSS PLATTFORM/SKÄRMTAK SPÅRBRO NORRA HAMMARBY- HAMNEN D E RAMP DANVIKS- KLIPPAN BIL BIL BIL BUSS BUSS +18,3 HÄSTHOLMSBRON BUSS BIL N 0 20 40 60 80 100 PLAN 1:1000 14 15
De nya broarna Den fasta bron för spårvägen sträcker sig från Fåfängan till Bageriberget och är ca 260 meter lång. Rörelsen genom luften innebär en mjukt kurvad form både i plan och profil. Trots den stora höjden ligger den lägre än omgivande berg. Illustrationen visar en balkbro med vertikala dubbelpelare, en vandrande sekvens över dalgången och kanalen, som gestaltningsmässigt kan läsas ihop med broarna över Folkungagatan och längs Danvikstorg-Lugnets allé. En kontinuitet som även återkommer i kantbalksutformningen. Längs Fåfängan höjer sig spårprofilen i jämförelse med Saltsjöbanans nuvarande banvall vilket kräver en lång stödmur som föreslås stenbeklädd. Den nya öppningsbara vägbron illustreras som dubbelklaffbro, vilket innebär att brospannet är delat och öppnas från respektive sida. Motvikterna är dolda i klaffkammare på var sida. Bron är relativt lite exponerad då den skyms av den befintliga södra bron, men är synlig mot norr och Hospitalsparken. Den märks tydligast genom den förhöjda brobana, på grund av den högre seglingsfria höjden. VY FRÅN WALDEMARS UDDE +38 FÅFÄNGAN VY FRÅN NORRA HAMMARBYHAMNEN STÖDMUR BRO Visuellt påverkansområde +29 RÖK, NY BRO FÖR TVÄRBANAN/SALTSJÖBANAN VISUELLT PÅVERKANSOMRÅDE Genom den tydliga riktning i landskapsrummet som kanalen och bergstopparna skapar får en ny högre bro en begränsad synlighet på större avstånd från lägre nivåer. Det är primärt i kanalens förlängning som en smal siktkon sträcker sig ut åt norr (Södra Djurgården vid Waldemarsudde) och söder (Hammarby Sjöstad kring Luma). På hög nivå och oftast på större avstånd bedöms bron vara synlig från enskilda punkter, t ex Södermalms östra ände, Hammar byhöjden, Henriksdalsberget m fl platser. I övrigt är det längs Folkungagatan/Värmdövägen som broarna är som mest påtagliga. LANDFÄSTE +9 BEF. VÄGPORT TILL FÅFÄNGAN +18, NY VÄGBRO, VÄRMDÖVÄGEN/FOLKUNGAGATAN +14.5, BEF VÄGBRO, VÄRMDÖVÄGEN/FOLKUNGAGATAN +8 BEF PASSAGE UNDER BRO LANDFÄSTE ELEVATION MOT NORDOST 1:1000 16 17
FOLKUNGA- GATAN +14.5 BEF VÄGBRO +18 NY VÄGBRO + 29,5 NY SPÅRBRO + 38 FÅFÄNGAN NORRA HAMMARBYHAMNEN SEKTION D-D GENOM DANVIKSKANALEN (MOT STHLM) 1:1000 HENRIKSDALSRINGEN VY FRÅN FOLKUNGAGATAN + 33 BAGERIBERGET + 29,5 RÖK, SPÅRBRO + 18 NY VÄG- BRO + 14.5 BEF. VÄGBRO + 28 DANVIKSKLIPPAN REFERENS LANDFÄSTE FREDRIKSDALSBRON + 12.5 GC + 14.3 FOLK- UNGAGATAN + 23 RÖK + 39 FÅFÄNGAN SEKTION E-E GENOM DANVIKSKANALEN (MOT NACKA) 1:1000 SEKTION C-C STÖDMUR 1:1000 18 19
Danvikstorg är den nya plats som skapas i mötet mellan Stockholms utbyggnad av Hammarby Sjöstad och Nackas utbyggnad av Saltsjökvarn-Kvarnholmenområdet. Det är en bytespunkt för kollektivtrafik, en anslutning för lokaltrafiken och en central plats för ett utbud av handel och service för nya och befintliga stadsdelar. Hela platsen, som omfattar hela sträckan Danvikstorg-trafikplats Danvikstull (cirkulationsplatsen) har speciella rumsliga förutsättningar. De karaktäriseras dels av det dramatiska landskapet med tre höga berg, Danviksklippan, Bageriberget och Henriksdalsberget, dels av befintlig bebyggelse där Danvikscenter och Danviksklippans punkthus är mest utmärkande i närmiljön. Läget saknar direkt vattenkontakt men ligger i en begynnande sluttning ned mot Hammarby sjö. Den nya Värmdövägen leds efter passagen av Danvikskanalen ned i en tunnel som överbyggs med en däckkonstruktion för lokaltrafik, gång- och cykeltrafik och delar av busstrafiken. Genom cirkulationsplatsen, trafikplats Danvikstull, förbinds Kvarnholmsvägen med Lugnets allé och Värmdövägen med sina på- och avfarter. Saltsjöbanan/Tvärbanan leds på bro över torgnivån med en ny bytesstation på norra sidan mot Danvikcenter. Ett central motiv för stadsstrukturen är huvudgatan genom den nya stadsdelen som tar sin början nere i Henriksdalshamnen och slutar i Danvikscenter. Den korsar tvärs över Danvikstorg och möter den viktiga bytesstationen mellan Saltsjöbanan/Tvärbanan och busstrafiken i sammantaget tre nivåer. Underst, i tunneln finns Nacka/Värmdöbussar som stannar för avgående trafikanter. På torgnivån finns bussar i riktning både in mot Slussen och ut mot Nacka/Värmdö och överst finns spårstationen. 4. DANVIKS TORG 20 21