Detaljplaneunderlag DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR FÖRDJUPAD BULLERSTUDIE

Transkript

1 Detaljplaneunderlag DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR FÖRDJUPAD BULLERSTUDIE Samrådsskedet maj 2005

2 DANVIKSLÖSEN Stads- och bostadsutveckling, spår- och trafiklösningar vid Danvikstull/Henriksdal/Lugnet/Sickla Bakgrund/Syfte Danvikslösen är ett projekt som drivs inom ramen för den så kallade Sicklaplaneringen - ett samarbetsforum mellan Nacka kommun, Stockholms stad och Stockholms läns landsting när det gäller planering i gränslandet mellan Nacka och Stockholm. Syftet med projekt Danvikslösen är att stadsmässigt utveckla och länka samman de nya områden som växer fram kring gränsen mellan Stockholm och Nacka med bostäder och goda trafiklösningar. Översiktsbild projekt Danvikslösen Omfattning I projektet ingår att dra Värmdöleden/vägen i tunnel genom Henriksdalsberget. Trafikplatsen vid Henriksdal däckas över och blir en korsning med vägbanorna i skilda plan. Lugnets trafikplats och anslutning till Värmdövägen byggs om. Mark frigörs till bostäder och arbetsplatser. Totalt kan inom ramen för projekt Danvikslösen nästan nya bostäder tillkomma som får centrala och attraktiva lägen. Både hyres- och bostadsrätter planeras. På Kvarnholmen och Finnboda mm skapar de nya trafiklösningarna förutsättningar för fortsatt bostadsutbyggnad. Upp mot nya bostäder kan tillkomma i befintliga och pågående planer på Kvarnholmen och Henriksdal inom Nacka kommun, till det ca 3000 arbetsplatser. Viktig service- och mötespunkt blir nya Danvikstulls centrum, som samtidigt länkar ihop närområdena i Stockholm och Nacka. Danvikstull blir en viktig bytespunkt för resande på Saltsjöbanan/Tvärbanan och Nacka/Värmdöbussarna. Tvärbanan länkas samman med Saltsjöbanan vid Lugnet. Saltsjöbanan rustas upp till snabbspårvägstandard. En ny spårtunnel anläggs under Danvikskanalen för att förhindra stopp i trafiken vid broöppningar. Dubbelspår anläggs till Slussen. Anslutningen vid Lugnet möjliggör trafik från Saltsjöbaden till både Slussen och Gullmarsplan/Alvik. Totalt sett innebär spår- och bussatsningarna förbättringar för kollektivtrafiken. För den som väljer att promenera eller cykla får förbindelsen mellan Nacka och Stockholm högre standard, genare sträckning och miljön runt omkring blir trivsammare. En förutsättning för projektets genomförande är att luktstörningar från Henriksdals reningsverk kan reduceras och att en ny tillfartsväg för reningsverkets transporter skapas i anslutning till nya Lugnets trafikplats. I samverkan med Stockholm Vatten har lösningar utarbetats som möjliggör detta. Måltidplan Detaljplaner, arbets- och järnvägsplaner upprättas Principöverenskommelse ersätts av överenskommelser om finansiering och fortsatt genomförande Byggstart väg- och spåranläggningar Byggstart ombyggnad av Henriksdals reningsverk Tvärbanan/Saltsjöbanan till Slussen tas i drift och vägtunneln öppnas Utbyggnad bostäder och verksamheter

3 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 1 (20) 1 Sammanfattning Planen Danvikslösen med trafikomläggningar och nya bostadsområden uppfyller tillämpliga riktvärden för buller. De nya bostäderna måste utformas med bullrig och tyst sida, enligt avstegsfall i stadens planeringsmål. Åtgärder, främst i form av fönsterkompletteringar, kan vara aktuella vid befintliga bostäder. Spårvägen måste stomljudsisoleras där den går under bostäder, och eventuellt vid kontor. Störningar under byggtiden uppstår främst från tunneldrivning. Övrigt byggbuller överskrider riktvärdena vid bostäder utomhus, men ej inomhus (med något undantag). Ljudnivån inomhus i hotell och kontor kan komma att överskrida riktvärdena.

4 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 2 (20) 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING MÅL OCH RIKTLINJER BULLER VID NYBYGGNAD BULLER I BEFINTLIG MILJÖ FÖRUTSÄTTNINGAR NOLLALTERNATIV UTREDNINGSALTERNATIVET TRAFIK KONSEKVENSER NOLLALTERNATIVET UTREDNINGSALTERNATIVET ÅTGÄRDSBEHOV NOLLALTERNATIVET UTREDNINGSALTERNATIVET BULLER UNDER BYGGSKEDET RIKTVÄRDEN TUNNELDRIVNING Henriksdalstunneln Bageribergstunneln Stockholm Vatten Åtgärder BULLER FRÅN BYGGTRAFIK BULLER FRÅN VÄGTRAFIK PÅ VÄRMDÖLEDEN Danviksklippan Henriksdalsberget Lugnet ÖVRIGT BYGGBULLER ÅTGÄRDER MOT BYGGBULLER... 19

5 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 3 (20) 3 Inledning I föreliggande rapport redovisas bullret för dagens situation (nuläge hösten 2004), nollalternativet och Utredningsalternativet (UA). Även bullret i anläggningsfasen från omlagda vägar, tunneldrivning och anläggningsarbeten behandlas. Rapporten utgör ett underlag till Miljökonsekvensbeskrivningen. Trafikbuller från bilar, tåg och flyg upplevs ofta som det största lokala miljöproblemet i tätorter. År 2003 utsattes drygt 2 miljoner personer för buller högre än 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid sin bostad. Buller mäts i decibel A, som förkortas db(a). Enheten är sådan att en förändring med 8-10 db(a) upplevs som en halvering eller fördubbling av bullret. Den minsta förändring som normalt uppfattas av människan är 2-3 db(a). På skalan visas några exempel på ljudnivåer. Hörtröskel Tyst kontorsrum Storstadsgata Rockkonsert Sovrum Samtal Startande lastbil Startande jetplan db(a) Figur 1 Exempel på ljudnivåer Värdena är ungefärliga och beror bl a på avståndet till det som bullrar. Hur störande ett ljud är beror inte bara på nivån, utan även på t ex karaktären, hur länge störningen pågår och vilken inställning man har till den. I trafikbullersammanhang är det två storheter som berörs, ekvivalent ljudnivå respektive maximal ljudnivå: Ekvivalent ljudnivå är en form av medelvärde av en ljudnivå som varierar i tiden. I trafikbullersammanhang är tiden ett årsmedeldygn. Den högsta momentana ljudnivån som uppstår under en viss tid kallas för maximalnivå eller maximal ljudnivå. Vid beräkning av trafikbuller avses med maximalnivå den högsta momentana ljudnivå som uppstår vid fordonspassage. I figuren visas ett exempel på registrering under två timmar av buller med starkt varierande ljudnivå.

6 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 4 (20) Maximalnivå 55 db(a) Ljudnivå, db(a) Ekvivalentnivå 41 db(a) :00 06:10 06:20 06:30 06:40 06:50 07:00 07:10 07:20 07:30 07:40 07:50 08:00 Klockan Figur 2. Exempel på ljudnivåregistrering Bullret orsakas främst av motorerna och hjulens kontakt med underlaget. Bullret ökar med fordonets hastighet. Den ekvivalenta ljudnivån påverkas av hur många fordon som passerar. Det gör inte den maximala, eftersom den avser bullret från ett passerande fordon. Den dygnsekvivalenta ljudnivån ökar med 3 db(a) om fordonsmängden fördubblas, och sjunker med 3 db(a) om avståndet till vägen fördubblas. Maximalnivån avtar med minst 6 db(a) för varje avståndsfördubbling till vägen. Ljudnivån ökar i allmänhet ju högre över marken man befinner sig. Det beror på att ljudet dämpas när det stryker över marken, en effekt som minskar med höjden. En annan orsak är att ljudet går över hinder, som t ex kullar, hus och bullerskärmar. Det sedvanliga sättet att utreda bullret från trafikleder är att datorberäkna det. Naturvårdsverket har, tillsammans med övriga nordiska länder, tagit fram beräkningsmodeller för väg- och spårtrafik. I modellerna tas hänsyn till antalet bilar, deras hastighet, andelen lastbilar respektive antal tåg, tågtyper, tågens längd och hastighet. Ljudutbredningen korrigeras för terrängens inverkan. 4 Mål och riktlinjer 4.1 Buller vid nybyggnad I mars 1997 fastställde Riksdagen riktvärden för trafikbuller (proposition 1996/97:53 "Infrastrukturinriktning för framtida transporter"). "Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus, 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid, 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.

7 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 5 (20) För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 db(a). Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 db(a) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 db(a) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt." Stockholms läns mål motsvarar i stort Riksdagens riktvärden. Eftersom Stockholms län är ett område med mycket trafik är det i många fall omöjligt att uppfylla kravet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå runt om en byggnad. Därför arbetar man med en tyst och en bullrig sida. Länets planeringsmål för buller från trafik återges i Tabell 1. Det finns två avstegsfall som får tillämpas under förutsättning att en god lägenhetsplanering kan uppnås, inklusive att samtliga lägenheter uppfyller kravet på tyst sida. Vid den tysta sidan ska en strävan alltid vara att nå högst db(a) ekvivalent nivå för att möjliggöra fönster på glänt. I Boverkets Byggregler anges tabellens inomhusvärden som krav. Tabell 1. Utdrag ur Stockholms Läns kvalitetsmål för buller från trafik. Kvalitetsmål 30 db(a) ekvivalent ljudnivå för dygn inomhus 45 db(a) maximal ljudnivå inomhus kl db(a) ekvivalent ljudnivå för dygn utomhus vid fasad, balkong, uteplats och rekreationsytor i tätbebyggelse 40 db(a) ekvivalent ljudnivå för dygn utomhus vid bostadens tysta sida 70 db(a) maximal ljudnivå utomhus vid fasad, balkong och uteplats Avstegsfall A Från riktvärdena ovan görs avsteg som innebär överskridanden av maximal ljudnivå 70 db(a) samt 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus. Samtliga lägenheter har dock fortfarande tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än 55 db(a). Tyst uteplats kan anordnas i anslutning till bostaden. Avstegsfall B Från riktvärdena görs även avsteg på att nå 40 db(a) ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter har dock tillgång till tyst sida om högst 55 db(a) i minst hälften av boningsrummen. För stomljud i bostäder orsakad av trafik i tunnlar tillämpar Stockholm riktvärdet 30 db(a) (SLOW) för maxnivån. Det finns inte något riktvärde för stomljud i kontor, men 40 db(a) (SLOW) är ett rimligt värde. 4.2 Buller i befintlig miljö För närvarande genomför Vägverket och kommunerna etapp 1 av ett åtgärdsprogram för buller vid bostäder där den ekvivalenta utomhusnivån överstiger 65 db(a). Målet är att inomhusnivån inte ska vara högre än 30 db(a).

8 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 6 (20) Enligt Vägverket Region Stockholm kommer etapp 2 troligen att påbörjas Den kommer troligen medföra bullerskyddsåtgärder för bostäder med högre än 37 db(a) ekvivalent och 52 db(a) maximal ljudnivå inomhus. 5 Förutsättningar Beräkningar har utförts med programmet Noise. Programmet beräknar ekvivalenta och maximala ljudnivåer enlighet med de Nordiska beräkningsmodellerna 1. Modellerna är uppbyggda så att ljudnivån i mottagarpunkter beräknas från utgångsvärden som korrigeras för terrängens inverkan på ljudutbredningen. Beräkningarna görs med hjälp av en tredimensionell terrängmodell baserad på digitalt kartunderlag erhållet från Stockholm och Nacka. Bullret orsakas av trafiken på Saltsjöbanan, Tvärbanan, Värmdöleden och lokalgatorna inom området. Samtliga beräkningar har utförts för fyra höjder: 2, 8, 20 och 40 m över marken. Det motsvarar ungefär markplanet, 3:e, 6:e och 12:e våningen. 5.1 Nollalternativ I denna utredning är nollalternativet att Värmdöleden och Saltsjöbanan ligger kvar i befintliga lägen. I och med att Kvarnholmen bebyggs ökar trafiken på Kvarnholmsvägen. Bostäder har byggts i Lugnet etapp 1 (mellan Båtbyggargatan och Kanalvägen). Saltsjöbanan trafikeras av tvärbanevagnar. Tvärbanan har slutstation i Lugnet (Sickla Udde). Hastigheten på Värmdöleden byter från 50 till 70 km/h ungefär mitt i kurvan runt Henriksdalsberget. 5.2 Utredningsalternativet I utredningsalternativet har Värmdöleden och Saltsjöbanan bytt plats. Bostäder har byggts i Lugnet etapp 1. Även etapp 2 (norr Kanalvägen), Danvikstulls Centrum och Henriksdalshamnen har byggts. Vid trafikplats Lugnet är kurvan där Värmdöleden leds in genom Henriksdalsberget inte dimensionerad för 70 km/h. Därför kommer skyltad hastighet att vara 50 km/h väster om och 70 km/h öster om kurvan. Värmdöleden går under den nya Danvikstulls tpl. Mellan cirkulationsplatsen och Henriksdalsberget är det öppet för att minska avgashalterna i tunneln. Över Värmdöleden finns en 85 m lång överdäckning. Saltsjöbanan trafikeras av tvärbanevagnar. Henriksdals hållplats är ersatt av den nya stationen vid Danvikstulls centrum. Tvärbanan ansluter till Saltsjöbanan. Lugnets hållplats är flyttad. Tvärbanan ansluter även till Saltsjöbanan österut via ett triangelspår. Det spåret är enbart tänkt att användas av arbetsfordon, inte reguljär trafik. Saltsjöbanan går söder om Värmdövägen och vid Sickla bro har en cirkulationsplats byggts. 5.3 Trafik I nedanstående tabeller anges trafikunderlaget. Siffrorna för 2004 baseras på flödena för år 2000 uppräknade med 1,5%/år. Mätningar av trafiken över Danviksbron har utförts i november 2004 efter Södra Länkens öppnande. Tabell 2. Vägtrafikdata år Efter Södra Länkens öppnande. Gata Antal fordon/dygn (st) Skyltad hastighet (km/h) Andel tunga fordon (%) 1 "Buller från spårbunden trafik, nordisk beräkningsmodell", Naturvårdsverket rapport 3059, Vägtrafikbuller, nordisk beräkningsmodell, Naturvårdsverket rapport 4653, Beregning af ekstern støj fra virksomheder, Miljøstyrelsen Nr 5, 1993.

9 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 7 (20) Värmdöleden vid Danviksbron Värmdöleden Henriksdals-Lugnets /70 10 tpl Kvarnholmsvägen Hammarby Fabriksväg Kanalvägen Värmdövägen Sickla Industriväg Tabell 3. Vägtrafikdata år Nollalternativet. Gata Antal fordon/dygn (st) Skyltad hastighet (km/h) Andel tunga fordon (%) Värmdöleden väst Henriksdals tpl Värmdöleden mellan Henriksdals och Lugnets tpl Värmdöleden öst Lugnets tpl Kvarnholmsvägen Hammarby Fabriksväg Kanalvägen Lugnets Allé - Båtbyggarvägen Värmdövägen Sickla Industriväg Tabell 4. Vägtrafikdata år Utredningsalternativet. Gata Antal fordon/dygn (st) Skyltad hastighet (km/h) Andel tunga fordon (%) Värmdöleden väst Danvikstulls tpl Värmdöleden mellan Danvikstulls och Lugnets tpl Värmdöleden öst Lugnets tpl Kvarnholmsvägen Hammarby Fabriksväg Lugnets Allé Värmdövägen Båtbyggarvägen Sickla Industriväg Busstrafiken på Värmdöleden år 2015 uppskattas till bussar/dygn. Tabell 5. Tågtrafikdata år Tågtyp Antal/dygn Längd/dygn (m/dygn) Maximal längd (m) Tvärbanan (A12) Saltsjöbanan (C10) Tågens turtäthet år 2015 bedöms till: Hastighet (km/h)

10 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 8 (20) Tabell 6. Turtäthet år 2015 (minuter). Klockan Tvärbanan Saltsjöbanan Tabell 7. Tågtrafikdata år Båda banorna trafikeras med tvärbanetåg. Tågtyp Antal/dygn Längd/dygn (m/dygn) Maximal längd (m) Hastighet (km/h) Tvärbanan (A12) Saltsjöbanan (A12) Totalt förbi Henriksdal Konsekvenser I föreliggande utredning redovisas det sammanlagda ekvivalenta bullret. Det bedöms som mest relevant för störningsupplevelsen, även om t ex Riksdagens riktvärden avser varje bullerkälla för sig. Det ger även en god uppfattning om byggnaderna har en tyst sida. Stockholms läns riktvärden avser den sammanlagda ekvivalenta ljudnivån. Ljudnivån vid övre våningarna är högre än i markplanet, varför den är dimensionerande för åtgärder. 6.1 Nollalternativet Nollalternativet medför högre ljudnivåer än nuläget, främst pga trafikökningen. Den ekvivalenta ljudnivån utmed Kvarnholmsvägen ökar med ca 1,5-3 db(a) jämfört med dagens situation. Det beror på att de nya bostäderna på Kvarnholmen ger en ökning av trafiken. Det mest utsatta bostadshuset vid Västra Henriksborgsvägen får ca 60 db(a) ekvivalent ljudnivå. Två bostadshus vid Östra Henriksborgsvägen får ca 55 db(a) i markplanet. Vid Danviksklippan (Hästholmsvägen) är läget för de tre bostadshusen närmast Värmdöleden oförändrat. Ljudnivån vid de planerade bostäderna i Lugnet etapp 1 uppgår som högst till db(a) vid översta våningarna. Med god lägenhetsplanering, bra fasadisolering och tillämpning av avstegsfall A eller B kan bostäderna byggas. Utmed Värmdövägen ökar ljudnivån med ca ca 1,5 db(a) pga trafikökningen. Ljudnivån vid de mest utsatta husen i Alphyddan kommer att vara db(a) på sidan mot Värmdövägen. 6.2 Utredningsalternativet Omläggningen innebär en stor förändring av den ekvivalenta ljudnivån i markplanet. I och med att Värmdöleden ligger i tunnel minskar ljudnivån markant i de nya bostadsområdena Lugnet, Danvikstull och Henriksdalshamnen. Även uppe på Henriksdalsberget minskar ljudnivån något (1-2 db(a)). Vid Danviksklippan (Hästholmsvägen) är situationen för de tre bostadshusen närmast Värmdöleden oförändrat jämfört med nollalternativet. För de tre husen som idag vetter mot Kanalvägen blir situationen betydligt bättre.

11 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 9 (20) När Saltsjöbanan dras runt Henriksdalsberget exponeras nya områden för tågbuller. Men eftersom vagnarnas hastighet är låg, 30 km/h, där den går tillsammans med Tvärbanan, är bullerspridningen liten. Att Saltsjöbanan går i tunnel väster om Danvikstulls trafikplats är naturligtvis positivt, men det har liten effekt på den totala bullersituationen, eftersom vägtrafikbullret dominerar i området. Den ekvivalenta ljudnivån utmed Kvarnholmsvägen ökar med ca 5 db(a) jämfört med dagens situation. Ökningen är större än i nollalternativet, beroende på mer trafik på Kvarnholmsvägen. Det mest utsatta bostadshuset vid Västra Henriksborgsvägen får ca 60 db(a) ekvivalent ljudnivå. Två bostadshus vid Östra Henriksborgsvägen får ca 56 db(a) i markplanet. Efter omläggningen uppgår den beräknade ekvivalenta ljudnivån till db(a) vid de mest utsatta bostäderna i Lugnet, Danvikstull och Henriksdalshamnen. Med god lägenhetsutformning kan planeringsmålen för buller uppfyllas. De maximala ljudnivåerna på db(a) ställer stora krav på ljudisoleringen hos fasader, fönster och uteluftsdon. Triangelspåret har snäv radie. Det medför att kurvskrik kan uppstå när arbetsfordonen passerar. Ljudstyrkan beror på en rad faktorer, t ex hjulens/boggins konstruktion och väderleken. Vid torrt väder är skriken starka, vid blött väder svaga. De maximala ljudnivåerna kan uppgå till db(a) vid de närmsta bostäderna. Det är något högre än vad passerande lastbilar ger upphov till. Ljuden har emellertid helt olika karaktär och kurvskriken kommer sannolikt att upplevas som betydligt mer störande. Kurvskriken kan minskas väsentligt genom att rälsen smörjs. Den nya cirkulationsplatsen vid Sickla bro har liten betydelse för bullret i Alphyddan. I samband med byggandet av bostäder i Lugnet etapp 1 och 2 kommer en sopsugningsanläggning med sopterminal i anslutning till Lugnets trafikplats att byggas. Tillämpliga riktvärden är de som Naturvårdsverkets riktvärden givit ut för nyetablerad industri. Sopterminaler är bullriga anläggningar, och åtgärder krävs för att klara kraven. 7 Åtgärdsbehov 7.1 Nollalternativet Trafikökning på en väg, och därmed den ökade bullernivån, medför inte att planeringsfallet väsentlig ombyggnad ska tillämpas. Eventuella åtgärder vid Hästholmsvägen, Henriksborgsvägen och i Alphyddan ingår i kommunernas och Vägverkets löpande bullersaneringsprogram. På Danviksklippan har fastigheterna Friluftsteatern 1, Hovingsberg 4 och Danviksklippan 3 försetts med tillsatsrutor som gör att skillnaden i ljudnivå ute och inne är 36 db(a). Friluftsteatern 3 har fått ett erbjudande om tillsatsrutor. Bostäderna i Lugnet etapp 1 ska utformas efter givna förutsättningar så att stadens planeringsmål uppfylls. Enligt Vägverket har 134 lgh på Henriksdalsberget (Kv. Sicklaön 78:6) fått tillsatsrutor. På Alphyddevägen har ca 140 lgh fått tillsatsrutor (Kv. Sicklaön 84:6), även Sicklaön 86:1 har åtgärdats på vån Fastighet Sicklaön 85:2 på Alphyddevägen har ej åtgärdats, eftersom fastighetsägaren motsatte sig åtgärder.

12 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 10 (20) 7.2 Utredningsalternativet Möjligheten att minska ljudnivån med bullerskärmar bedöms som liten i detta område. För att minska ljudnivån i markplanet kan ramperna till Danvikstulls trafikplats förses med bullerskärmar. Det kommer emellertid inte att ha någon effekt för husen på Danviksklippan, eftersom de är 10 våningar höga. Det kan vara aktuellt att förse dessa med bättre fönster så att inomhusnivån inte överstiger 30 db(a) ekvivalent ljudnivå (se avsnitt 7.1). Ljudnivån utmed Kvarnholmsvägen kommer att bli hög. En trafikökning medför dock inte att planeringsfallet väsentlig ombyggnad ska tillämpas. Ombyggnaden av Värmdövägen och Saltsjöbanan är däremot väsentlig. Ett alternativ är att belägga vägarna med asfalt som minskar bullret. Dränerande vägbeläggningar är mycket tystare än "normala". Den akustiska livslängden har dock varit kort. Nu har en beläggning tagits fram som har goda ljudreduktions- och hållfasthetsegenskaper. Sedan ca 2 år ligger den på en sträcka av E18 vid Broavfarten. Ljudreduktionen uppges vara 9 db(a). Dränerande beläggningar har tidigare haft en tendens att sättas igen av sand och grus, och därmed har ljudreduktionen försämrats. Det problemet har minskat betydligt nu. Det finns utvecklad teknik för att renspola beläggningen om så skulle vara nödvändigt. Där spårvägen passerar under bostäder vid Danvikstulls hållplats kan det bli nödvändigt att vibrationsisolera den med t ex en ballastmatta för att förhindra att stomljudet överskrider riktvärdena inomhus. Detsamma gäller vid passage av Danvikcenter och bostäderna på Bageriberget. Triangelspåret förses med automatisk smörjning så att kurvskrik förhindras. Sopterminalen utformas med tillräcklig ljudisolering hos väggar och tak, samt ljuddämpad skorsten. Erfarenheter från anläggningen i Mårtensdal visar att det är genomförbart. 8 Buller under byggskedet Under byggskedet kommer en rad bullrande arbetsmoment att utföras. Bullret orsakas av trafiken på den tillfälligt flyttade Värmdöleden, tunneldrivning och andra anläggningsarbeten (t ex borrning, spontning och schaktning). Borrning och sprängning utförs vid schaktarbetena för spåret utmed Henriksdalsberget. Pålning görs för de nya trafikplatserna och de provisoriska broarna. Spontning görs vid den nya stationen för Saltsjöbanan. Tunnlar drivs genom Henriksdals- och Bageriberget. De mest bullrande arbetsmomenten har markerats i Figur 3.

13 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 11 (20) Figur 3. Mest bullrande arbetsmoment. 8.1 Riktvärden Naturvårdsverkets riktvärden för externt buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15) återges i Tabell 8 och Tabell 9.

14 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 12 (20) Tabell 8. Riktvärden för externt byggbuller utomhus vid fasad angivna i db(a) (frifältsvärden). Helgfri måndag-fredag Lördag, söndag och helgdag Samtliga dagar Dag Kväll Dag Kväll Natt Område L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L AFmax Bostäder, för permanent boende och fritidshus Vårdlokaler Undervisnings lokaler Arbetslokaler för tyst verksamhet ) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. Tabell 9. Riktvärden för externt byggbuller inomhus angivna i db(a). Helgfri måndag-fredag Lördag, söndag och helgdag Samtliga dagar Dag Kväll Dag Kväll Natt Område L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L AFmax Bostäder, för permanent boende och fritidshus Vårdlokaler Undervisnings lokaler Arbetslokaler för tyst verksamhet ) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. För verksamhet med begränsad varaktighet, högst två månader, t ex spontning och pålning, bör 5 dba högre värden kunna tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter timme, bör upp till 10 dba högre nivåer kunna accepteras. Detta bör dock inte gälla kvälls- och nattetid. I samband med anläggningen av Södra Länken föreskrev Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm följande: För stomljud i bostäder gäller följande inomhusvärden inom Stockholms kommun. Dag utom lö, sö och helgdag Kväll (Vardagar) utom lö, sö och helgdag Natt samt lö, sö och helgdag 45 db(a) 40 db(a) 25 db(a) Ovanstående värden är ekvivalentvärden. Under högst två månader av hela byggtiden tillåts måndag fredag kl högst 50 dba. För stomljud gäller ett maxvärde på 45 dba kl , utom lördag, söndag och helgdag samt ett maxvärde på 30 dba kl samt lördag, söndag och helgdag. Värdena för stomljud gäller inte måndag till fredag från sprängningar. Vilka riktvärden som kommer att gälla i detta projekt fastställs av miljömyndigheten.

15 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 13 (20) 8.2 Tunneldrivning Tunneldrivningen genom Henriksdalsberget och Bageriberget kan medföra störande stomljud i bostäderna på berget. Tunnlarna kommer att drivas med konventionella metoder, borrning och sprängning. Erfarenheter från bl a Södra länken visar att vid sond- och injektionsborrning kan 40 db(a) överskridas 150 m från borren. Kännbara vibrationer från tunneldrivandet utgör enligt erfarenheten inte något problem. I ett inledande skede kan lastning av sprängsten på lastbilar orsaka störning. Det beror på att bilarna står utanför tunneln. När tunneln är ca 50 m lång, efter ca 10 veckor, kan bilarna köra in och bullret skärmas av tunnelväggarna. Nedan presenterade beräkningar av stomljudsnivån är behäftade med stor osäkerhet. Ljudutbredningen beror bl a på bergets kvalitet, husens grundläggning, husens konstruktion, om borren arbetar mot eller från mottagaren. Ljudutbredningen i så stora byggnader som de på Henriksdalsberget och Danvikscenter är mycket svår att beräkna. För att få bättre kännedom om förhållandena bör bullret mätas vid provborrning. Nedan angivna nivåer är konservativt beräknade, de är alltså troligen överskattade Henriksdalstunneln Tunneln genom Henriksdalsberget är 330 m lång, och rakt över ligger en 190 m lång byggnadskropp parallellt med tunneln. Minsta avstånd tunneltak- byggnad är m. Ljudnivån är högst längst ner i byggnaden, och avtar med 3-5 db/ våningsplan. Två alternativa sätt att driva tunneln har föreslagits. Alternativ 1 innebär att hela tunneln drivs när Saltsjöbanan är avstängd. Tunneldrivningen kommer att pågå under ca 6 månader med förberedande arbeten och 14 månader drivning. Alternativ 2 innebär att drivningen påbörjas medan Saltsjöbanan fortfarande trafikeras. Arbetet kommer att ta längre tid, ca två år, men inte vara lika intensivt. De högsta ljudnivåerna är lika höga i båda fallen. Alternativ 2 medför alltså att höga ljudnivåer förekommer under flera dagar, men under en kortare period varje dag. Nedanstående avser förhållandena för alternativ 1. I Figur 4 visas hur ljudnivån varierar i lägenheterna i en trappuppgång belägen mitt i huset, Henriksdalsringen 51, under drivandet. Perioden med förskärningsarbetena tillkommer, men ljudnivån då bedöms som mest uppgå till db(a), beroende på vilken lägenhet som betraktas. I Figur 5 visas motsvarande nivåer för lägenheter närmare Lugnet, Henriksdalsringen 59. Lägenheterna i den trappuppgången bedöms erhålla högst stomljudsnivåer. Diagrammen sammanställs i Tabell 10.

16 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 14 (20) Ljudnivå i lägenhet Henriksdalsringen 51 (mitt i byggnadskroppen) KV BV 1 tr Ljudnivå (db(a)) Förskärning Tunneldrivning 2 tr 3 tr 4 tr Tid (arbetsdagar) Figur 4. Beräknad stomljudsnivå orsakad av tunneldrivning. Ljudnivå (db(a)) Förskärning Ljudnivå i lägenhet Henriksdalsringen 59 (hörnet mot Lugnet) Tunneldrivning från Lugnet och Henriksdal Tid (arbetsdagar) Tunneldrivning från Henriksdal Figur 5. Beräknad stomljudsnivå orsakad av tunneldrivning. Efter ca 180 dagar flyttas utrustningen till Henriksdalssidan. KV BV 1 tr 2 tr 3 tr 4 tr

17 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 15 (20) Tabell 10. Beräknade stomljudsnivåer i lägenheter på Henriksdalsberget. I tabellen anges trappuppgångens gatuadress samt beräknad ljudnivå på varje våningsplan/ antal månader 45 db(a) överskrids. Enbart trappuppgångar där riktvärdet 45 db(a) beräknas överskridas finns med. Adress BV Plan 1 Plan 2 Plan 3 Plan 4 Plan 5 (Henriksdalsringen nr) 41 47/4 44/- 41/- 38/- 35/- 32/ /5 48/3 45/- 42/- 39/- 36/ /6 49/4 46/2 43/- 40/- 37/ /3 45/1 42/- 39/- 36/ /3 45/1 42/- 39/- 36/ /4 48/3 45/1 42/- 39/ /4 48/3 45/1 42/- 39/ /4 48/3 45/1 42/- 39/ /4 48/3 45/1 42/- 39/ /5 50/3 47/2 44/- 41/ /5 47/2 44/- 41/- 38/- 35/ /2 43/- 40/- 37/- 34/- 31/- 1) Ingen lägenhet på detta plan I varje trappuppgång finns 2 lägenheter/plan, utom i nr 45 som har enbart en lägenhet på BV. Schablonmässigt kan 2,5 personer antas bo i varje lägenhet. Ingen lägenhet beräknas få stomljud över 45 db(a) under förskärningsarbetena. Sammanlagt beräknas 57 lägenheter (142 personer) utsättas för stomljud överstigande riktvärdet. Av dessa lägenheter beräknas 17 (42 personer) ha högre än eller lika med 50 db(a). Som framgår av tabellen utsätts den mest störda lägenheten för ljudnivåer över riktvärdet i 6 månader. Henriksdalsverket utsätts för störande stomljud främst under förskärningsperioden. I kontorsdelen bortom maskinhallen beräknas stomljudsnivån på bottenvåning till 49 db i 6 mån (förskärning), därefter i ytterligare 2-3 månader. På plan 1 beräknas nivån till 46 db i 6 mån (förskärning), därefter i ytterligare 1 månad. Högre upp i byggnaden beräknas nivån inte överstiga 45 db(a) Bageribergstunneln Minsta avstånd från tunneln genom Bageriberget till kontorsbyggnaden Danvikcenter är ca 15 m, till bostäder på Bageriberget ca 40 m och till bostäderna på Danviksklippan är kortaste avståndet ca 70 m. Ljudnivån i Danvikcenter beräknas överstiga 45 db(a) under ca en arbetsmånad, se figur 4. Högsta stomljudsnivå på entréplanet beräknas till ca 53 db(a). I byggnaden utmed Hästholmsvägen- Finnbodavägen är kombinerad för kontor och bostäder. I uppgången närmast den nya spårtunneln (Hästholmsvägen 25) är de fyra nedersta planen avsedda för kontor, och de fem övre för bostäder. På varje plan finns 2-3 lägenheter. Stomljudsnivån beräknas enligt Figur 7. På det nedersta kontorsplanet beräknas 45 db(a) överskridas under tre månader. På plan två överskrids 45 db(a) under 2 månader. Högre upp i trappuppgången (och i övriga trappuppgångar) överskrids inte riktvärdet. Stomljudsnivån i övriga byggnader på Bageriberget beräknas ej överskrida 45 db(a). På Danviksklippan bedöms de mest utsatta bostäderna få ca 43 db(a) stomljud som högst.

18 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 16 (20) Ljudnivå (db(a)) Ljudnivå i Danvikcenter Entreplan Plan 1 Plan 2 Plan 3 Plan 4 Plan 5 Plan 6 Plan 7 Plan Tid (arbetsdagar) Figur 6. Beräknad stomljudsnivå orsakad av tunneldrivning Ljudnivå i lägenhet Hästholmsvägen 25 1 tr (kontor) 2 tr (kontor) 3 tr (kontor) 4 tr (kontor) 5 tr 6 tr 7 tr 8 tr 9 tr Tid (arbetsdagar) Figur 7. Beräknad stomljudsnivå orsakad av tunneldrivning Stockholm Vatten Stockholm Vatten planerar en utbyggnad av reningsverket. Utbyggnaden kommer att pågå under ett år och ske ungefär ett år innan Henriksdalstunneln. Reningsverksutbyggnaden görs ca 100 m från bostäderna vid Henriksdalsringen. Stomljudsnivån i lägenheterna beräknas bli lägre än riktvärdet 45 db(a), men fullt hörbara i några lägenheter.

19 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 17 (20) Åtgärder Det är inte möjligt att vidta några åtgärder för att minska bullret från borrandet, eftersom stomljud finns överallt i byggnaden. Åtgärder mot bullret är i första hand att begränsa arbetstiden till dagtid 7-19 för borrning och sprängning. Mindre bullrande arbeten som skrotning, utlastning och injektering kan bedrivas senare på kvällen. Erfarenheter från t ex Södra Länken visar att information till det boende är mycket viktig. Det ska hela tiden gå att få uppgifter om hur arbetet fortskrider, och t ex när nästa sprängsalva planeras. Särskilt känsliga personer kan via personsökare eller SMS förvarnas om sprängningar. Evakueringslägenheter är ett alternativ, men det är inte så populärt hos de boende. Evakuering kan vara ett nytt, tillfälligt boende, eller ett tyst utrymme att vila i. Sänkt hyra under byggskedet är ett sätt att kompensera de boende. 8.3 Buller från byggtrafik Byggtrafiken bedöms inte medföra någon extra bullerstörning. Byggtrafiken kommer omedelbart ut på Värmdöleden, där den allmänna trafiken är omfattande. 8.4 Buller från vägtrafik på Värmdöleden Under tiden som utbyggnaden pågår beräknas inflyttning ske i två kvarter inom Lugnet etapp 1. För att kunna anlägga spåret runt Henriksdalsberget flyttas Värmdöleden ner från nuvarande läge till Kanalvägen. Där trafikeras den under ca 5 år, innan trafiken kan ledas genom tunneln. Tabell 11. Vägtrafikdata under byggskedet år Gata Antal fordon/dygn (st) Skyltad hastighet (km/h) Andel tunga fordon (%) Värmdöleden Kvarnholmsvägen Hammarby Fabriksväg Danviksklippan Omläggningen medför att Värmdöleden kommer närmare punkthusen utmed Hästholmsvägen. Ljudnivån kommer dock inte att öka jämfört med dagens situation Henriksdalsberget Trafikomläggningarna medför en något minskad ljudnivå vid bostäderna på Henriksdalsberget. Det beror på minskad trafik i området vid Lugnets trafikplats och att hastigheten på Värmdöleden sänks från 70 till 50 km/h längre österut än i dag Lugnet Under byggskedet kommer trafikbullernivån i markplanet att vara db(a) vid de nya kvarteren och db(a) vid översta våningen. Mitt i det ena kvarteret planeras en 40 m hög byggnad. Ljudnivån är ca 61 db(a) vid översta våningen. En 2,5 m hög bullerskärm utmed Värmdöleden minskar ljudnivån i markplanet med 5-7 db(a). Vid översta våningen har den ingen effekt. 8.5 Övrigt byggbuller Det högsta byggbullret orsakas av bergborrning, pålning och spontning. Ljudnivån orsakad av dessa arbetsmoment återges i nedanstående tabeller. Ljudnivån inomhus har beräknats med antagandet att ljudisoleringen mot denna typ av buller är 30 db(a).

20 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 18 (20) Tabell 12. Avstånd från arbetsplats till närmsta bostad Arbetsområde/ mest bullrande moment Varaktighet [månader] Avstånd till bostäder [m] Spontning i Hospitalsparken Tvärbanestation/ Spontslagning/ borrning Järnväg runt Henriksdalsberget/ Bergborrning Saltsjöbanan utmed Gamla Värmdövägen/ Spontslagning och borrning Breddning vid Danviksklippan / Bergborrning Danvikstulls tpl/ Pålning/ spontning Förskärning Henriksdal / Bergborrning Förskärning Lugnet/ Bergborrning Lugnets tpl/ Pålning och spontslagning 7 80 Bageriberget 120 Danviksklippan? 75 Danviksklippan 75 Bageriberget? 90 Lugnet etapp 1? 20 Quality hotell 70 Alphyddan 6 35 Danviksklippan? Danviksklippan, Henriksdalsberget Henriksdalsberget 6 70 Henriksdalsberget? 120 Henriksdalsberget Högsta ekvivalenta ljudnivå utomhus [db(a)] Högsta ekvivalenta ljudnivå inomhus [db(a)]

21 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 19 (20) Tabell 13. Avstånd från arbetsplats till närmsta kontor Arbetsområde/ mest bullrande moment Varaktighet [månader] Avstånd till kontor [m] Spontning i Hospitalsparken Tvärbanestation/ Spontslagning/ borrning Järnväg runt Henriksdalsberget/ Bergborrning Saltsjöbanan utmed Gamla Värmdövägen/ Spontslagning och borrning Breddning vid Danviksklippan / Bergborrning Danvikstulls tpl/ Pålning/ spontning Förskärning Henriksdal / Bergborrning Förskärning Lugnet/ Bergborrning Lugnets tpl/ Pålning och spontslagning 7 40 Hospitalet? 10 Danvikscenter 50 Henriksdalsverket? 50 Henriksdalsverket? 20 Quality hotell 50 Klintens 6 50 Danvikscenter? 80 Danvikscenter 75 Henriksdalsverket 6? 80 Danvikscenter 20 Henriksdalsverket 6? 140 Uddvägen? 50 Uddvägen Högsta ekvivalenta ljudnivå utomhus [db(a)] Högsta ekvivalenta ljudnivå inomhus [db(a)] Ljudnivån utomhus överskrider riktvärdena för byggbuller. Riktvärdena föreslagna för byggbuller inomhus innehålls för de flesta arbetsmomenten. Av bostäder är Danviksklippan mest utsatt. Det är vid breddningen av Värmdöleden/Folkungagatan som de högsta nivåerna uppkommer. Hotellrum bör likställas med bostäder. Vid Quality Hotel uppkommer hög ljudnivå då sponten för Saltsjöbanan slås. Danvikscenter, Henriksdalsverket och arbetsplatserna vid Uddvägen utsätts tidvis för höga nivåer. 8.6 Åtgärder mot byggbuller Generellt sett kan nedanstående åtgärder sänka de upplevda störningarna från verksamheten: Val av tystare maskiner och metoder Avskärmning eller inbyggnad av bullerkälla Tidsbegränsning Förbättring av kringliggande byggnaders ljudisolering Flyttning av hyresgäster

22 DANVIKSLÖSEN INFRASTRUKTUR Fördjupad bullerstudie 20 (20) Avstängning av plats där människor vistas t ex del av perrong En mycket viktig åtgärd är att utförligt och kontinuerligt informera berörda. Informationen skall innehålla arbetstider, förväntade ljudnivåer, under vilken period arbetet pågår och annat som kan bidra till störningsupplevelsen. Genom att t ex ställa krav på att tystast möjliga maskiner ska användas kan den allmäna byggbullernivån sänkas. Vid spontning är det ur bullersynpunkt fördelaktigt att välja rörspont i stället för Larsenspont. Ett annat sätt är att använda vibrerande spontning i stället för fallhejare. Maskiner med gummidäck ger mindre buller än banddrivna maskiner. Om det endast är bostäder runt arbetsplatsen är det lämpligt att arbeta dagtid och om det bara är kontor kan tidig morgon eller sen kväll vara lämpliga arbetstider. I detta fall är det dock både bostäder och kontor runt arbetsplatsen och då bör man prioritera bostäderna. Arbetet bör således endast bedrivas dagtid vilket innebär att arbetena inte bör påbörjas före kl och avslutas kl Arbete kan tillåtas även efter kl , men i detta fall skärps riktvärdena. Där spontning utförs inom m från bostäder och kontor bör vibrering användas. Vibrering av spont ger ca 20 db(a) lägre ljudnivå utomhus, men inomhusnivån är ca 10 db(a) tystare. Det beror på att fönstren har olika ljudreduktion för de olika metoderna. Ramböll Sverige AB Akustik Lars Ekström Granskad Claes Pagoldh Bifogade bullerberäkningar: Nollalternativet: NOLL1S.eq, NOLL2S.eq, NOLL3S.eq, NOLL4S.eq sammanlagd ekvivalent ljudnivå 2, 8, 20 och 40 m över mark. NOLL1S.mx högsta maximala ljudnivå 2 m över mark. Utredningsalternativet: UA1S.eq, UA2S.eq, UA3S.eq, UA4S.eq sammanlagd ekvivalent ljudnivå 2, 8, 20 och 40 m över mark. UA1S.mx högsta maximala ljudnivå 2 m över mark. UA1k.mx högsta maximala ljudnivå orsakad av kurvskrik. Nuläge: NU1S.eq, NU3S.eq sammanlagd ekvivalent ljudnivå 2 och 20 m över mark. Byggskede: B1V.eq, B3V.eq ekvivalent vägtrafikbuller 2 och 20 m över mark. B1VS.eq, B3VS.eq ekvivalent vägtrafikbuller 2 och 20 m över mark. 2,5 m hög skärm. B3väg.eq, B3spår.eq ekvivalent byggbuller 20 m över mark avseende anläggning av vägar och järnvägar.

23 Medverkande Denna rapport har utarbetats av Lars Ekström, Ramböll Akustik. Rapporten är ett underlag till Miljökonsekvensbeskrivningen. Projekt Danvikslösen leds av en styrgrupp bestående av Lars Fränne, Yussuf Hassen, Christer Lundin och Jan Inghe från Stockholms stad, Anders Ekengren, Marianne Möller och Guldbrand Skjönberg från Nacka kommun, Göran Johnson t.o.m mars 05, Ann- Charlotte Alvehag fr.o.m. april 05 från Regionplane och trafikkontoret, Helena Sundberg och John Odhage från SL, Hans Jenefors, Vägverket, Dan Lundgren, Stockholm Vatten, Carl Chytraeus, Ramböll, samt Per Fladvad, Structor (Projektledare). Styrgruppen rapporterar till en politisk ledningsgrupp.

24