PLANBESKRIVNING 1 (17) Innerstadsavdelningen S-Dp Tomas Enqvist Tfn

Transkript

1 PLANBESKRIVNING 1 (17) Innerstadsavdelningen S-Dp Tomas Enqvist Tfn tomas.enqvist@sbk.stockholm.se Planenheten Nacka Tord Runnäs Tfn tord.runnas@nacka.se Detaljplan för Danvikslösen infrastruktur delplan S1/N1 - Spårbroalternativ inom stadsdelarna Södra Hammarbyhamnen i Stockholm och Sicklaön 76:1 i Nacka. S-Dp INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Planhandlingar 2 Planens syfte 3 Planeringsbakgrund 4 Riksintressen 5 Befintliga förhållanden 5:1 planområdet 5:2 gällande detaljplaner 5:3 trafikanläggningar 5:4 bebyggelse/kvartersmark 5:5 Danvikens hospital mm 5:6 Henriksdalsberget 5:7 teknisk försörjning och geotekniska förhållanden 6 Planförslaget 6:1 markanvändning 6:2 vägtrafikanläggningar 6:3 spårtrafikanläggningar/bytespunkt 6:4 gång- och cykeltrafiksystem 6:5 stadsrums- och byggnadsutformning 6:6 tillgänglighet/handikappanpassning 7 Tekniska anläggningar 7:1 Stockholm Vattens anläggningar 7:2 vägtrafikanläggningar 7:3 spårtrafikanläggningar 7:4 avfall 8 Miljöfrågor 9. Plantekniska frågor 9:1 kommungränsjustering 9:2 tredimensionell kommungräns 9:3 tredimmensionell fastighet

2 2 (17) S-Dp PLANHANDLINGAR Planhandlingarna består av en plankarta i två delområden med bestämmelser, en genomförandebeskrivning, en miljökonsekvensbeskrivning samt denna planbeskrivning. Som komplement till dessa handlingar har även upprättats en illustrationsbilaga. 2. PLANENS SYFTE Planförslaget syftar till att möjliggöra utbyggnad av nya väg- och spårtrafikanläggningar längs gränsen mellan Stockholm och Nacka från Londonviadukten i nordväst till Lugnets trafikplats i sydost. Anläggningarna omfattar såväl nya vägtrafiktunnlar genom Henriksdalsberget som nya spåranläggningar och huvud- och lokalgator. Planförslaget möjliggör utbyggnad av en bytespunkt mellan Värmdö- och Nackabussarna, Tvärbanan och Saltsjöbanan vid Danvikstorg (f d Henriksdal). Planförslagets genomförande utgör en förutsättning för kommande större bostadsutbyggnader i nordöstra Hammarby sjöstad. För Nackas del utgör den planskilda trafikplatsen vid Danvikstull en förutsättning för fortsatt utveckling av bebyggelse inom Henriksdal Kvarnholmen. 3. PLANERINGSBAKGRUND Föreliggande förslag till detaljplan är en bearbetning av det förslag för Danvikslösens infrastruktur som under juni-september 2005 varit föremål för remiss och samråd. Mot bakgrund av utredningar som gjordes efter samrådet under hösten och våren 2005/2006 konstaterades att den tunnellösning som föreslogs för spårtrafiken innebar stora problem ur grundläggningssynpunkt för spårstationen vid Danvikstull, då en högre grundvattennivå uppmätts än vad som ursprungligen bedömts. Detta innebär risker i såväl anläggningsskedet som i driftskedet men också betydande kostnadsökningar mot tidigare kalkyler. Mot bakgrund av detta utredde SL en ny lösning för spårtrafiken på bro istället för tunnel genom området har stadsbyggnadsnämnden i Stockholm och har Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka fattat inriktningsbeslut om förnyat samråd med brolösningen som grund. Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm godkände 1996 ett program för detaljplaneläggning för Hammarby Sjöstad. I detta program redovisades områdets infrastruktur och huvudsakliga markanvändning. Detta program hade tidigare föregåtts av ett förlag till fördjupad översiktsplan från år 1991, samt av s k Gemensamma planeringsförutsättningar upprättade av staden, Nacka och landstinget 1995, samt av omfattande remiss- och samrådsbehandlingar. För det område som nu omfattas av rubricerade detaljplan redovisades väsentligen samma utformning av infrastrukturen och markanvändningen. Värmdövägen förlades i en ny tunnelsträckning genom Henriksdalsberget och Saltsjöbanan konverterades till del av Tvärspårvägsystemet med en ny sträckning genom Hammarby Sjöstad. Då programsamråd tidigare har genomförts för hela Hammarby Sjöstadsprojektet avser inte stadsbyggnadskontoret att utarbeta ytterligare detaljplaneprogram för rubriceradt planområde. Kommunfullmäktige i Nacka antog Översiktsplan 2002 för Nacka. Aktuell detaljplanläggning är i överensstämmelse med översiktsplanen. För Västra Sicklaön sägs i översiktsplanens geografiska rekommendationer bland annat följande:

3 3 (17) S-Dp För området gäller fördjupad översiktsplan för Sickla antagen 1998/1999. Området närmast Saltsjön är av riksintresse för kulturminnesvården och har behandlats i, Kvalitetsprogram för Nackas norra kust, antaget av kommunfullmäktige samt Ombyggnad av Värmdöleden, inklusive trafikplatserna Lugnet och Henriksdal, hanteras i särskild utredning (Danvikslösen) i samarbete med Stockholm Stad. Utredningsarbetet för tvärspårvägens sträckning mot Slussen och Saltsjöbanans anknytning till tvärspårvägen pågår parallellt med denna studie. Fördjupad översiktsplan för Sickla, Nacka 2000, antogs av kommunfullmäktige och Aktuell detaljplanläggning står i huvudsak i överensstämmelse med den fördjupade översiktsplanen. Det gäller nytt läge för Värmdövägen/-leden genom Henriksdalsberget och ombyggnad av Lugnets trafikplatser, Hammarby Fabriksväg och Värmdövägen. För Värmdöleden framhålls bland annat följande: Med hänsyn till tunnelmynningarnas betydelse vid Nackas entré ska särskild omsorg ägnas åt dessa. Trafikplatsen Lugnets broar ska utformas med hänsyn till det breda parkstråket mellan Svindersviken och Hammarby Sjöstad. StartPM med program för detaljplaner av infrastruktur inom Danvikslösen, Sicklaön, Nacka kommun antagen av KS Samrådsbeslut men med avvaktan för gemensamt samråd med Stockholm. Planområdet utgör en del av det s k Danvikslösenprojektet. Planområdet omfattar mark såväl i Stockholm som i Nacka kommun. Projektet omfattar en serie infrastrukturprojekt och detaljplaner vars genomförande utgör förutsättning för angränsande stadsutbyggnader i de båda kommunerna. Stockholms delar omfattar utöver rubricerade detaljplan, även detaljplaneläggning för ny sträckning av Saltsjöbanan till Slussen. För detta upprättas detaljplan i Stockholm Stad. För Lugnets nya trafikplats, Värmdövägen till Sickla Bro och Hammarby Fabriksväg till korsningen Uddvägen Båtbyggarvägen upprättar Nacka kommun separata detaljplaner. Dessa planer har varit föremål för remiss- och samrådsbehandling juni-september En principöverenskommelse mellan Stockholm, Nacka och Landstinget om planering och genomförande av projekt Danvikslösen har fattats hösten Överenskommelsen avses uppdateras under För finansierings- och genomförandefrågor avses särskilda avtal träffas under Den hittillsvarande planeringsprocessen finns beskriven i en speciell promemoria; PM om planläggning för stads- och bostadsutveckling, spår- och trafiklösningar vid Henriksdal/Lugnet, mars Under hittillsvarande planeringsprocess har ett antal alternativa utformningar av projektets ingående delar studerats, analyserats och förkastats av olika skäl. Även denna process finns beskriven i särskild promemoria. För Stockholms del har detaljplaneläggning genomförts för del av Lugnetområdet för 650 lägenheter som utgör den första etappen av de bostadsutbyggnader som Danvikslösenprojektet möjliggör. I nordöstra Hammarby sjöstad planeras därefter ytterligare ca lägenheter kunna byggas inom områdena Lugnet, Henriksdalshamnen och Danvikstull. Även detaljplaneläggningen av Henriksdalshamnens första utbyggnadsetapp har påbörjats och ställs ut under juni 2007.

4 4 (17) S-Dp Inom Nacka fortsätter utvecklingen av Sickla. För Sickla köpkvarter har ny detaljplan upprättats som ställs ut under sommaren. En ny butiksbyggnad, Magasinet, öppnades under maj i år och detaljplanen syftar till fortsatt utbyggnad av Sickla Galleria. Inom området byggs nu också Sickla Kunskapsgalleria med gymnasieutbildning för ca 1000 elever inom kultur, handel och naturvetenskap. Sedan tidigare är designgymnasiet med ca 300 elever etablerat i området. Vid Sicklavägen bygger Kinnarp sitt nya Stockholmskontor med utställningsverksamhet för företagets produkter.sickla som mötesplats och centrumområde förstärks. Utbyggnaden med bostäder inom Finnboda och planeringen för Kvarnholmen fortsätter. En förbättrad trafikkapacitet och framkomlighet vid Danvikstull, (f.d. Henriksdals trafikplats), är en förutsättning för att planerna för Henriksdal/Kvarnholmen ska kunna fullföljas. Totalt bedöms ca bostäder och m 2 kommersiella ytor tillkomma genom ny-, om-, och tillbyggnad under den kommande 5 10 årsperioden inom Henriksdal/Kvarnholmen. 4. RIKSINTRESSEN Planen berör följande riksintressen: Nackas norra kust utgör riksintresse enligt 4 kap miljöbalken då området gränsar mot nationalstadsparken och enligt 3 kap MB för kulturminnesvården. Stockholms innerstad med Djurgården utgör riksintresse för kulturminnesvården enligt MB 3 kap. Åsöberget och Fåfängan samt stadens front mot vattenrummet är särskilt utpekade. Danvikskanalen utgör riksintresse för sjöfarten som passage mellan Mälaren och Saltsjön. Väg 260 Folkungagatan-Värmdövägen utgör riksintresse enligt vägverket. Detaljplaneförslaget bedöms vara förenligt med riksintressena. Se även miljökonsekvensbeskrivningen. 5. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 5:1 Planområdet Planområdet utgörs idag huvudsakligen av väg- och spårområden för Värmdövägen och Saltsjöbanan. Delar av planområdet utgörs av naturmark längs Henriksdalsbergets sydsluttning samt Bagarberget. Planområdet omfattar även en mindre del av Henriksdals reningsverks lastgård vid Värmdövägen samt en del av gården till Danvikscenter. Del av området ligger i Nacka kommun men avses genom gränsjustering tillföras Stockholm. För del av detta område avses en tredimensionell kommungränssträckning genomföras då gällande detaljplan på markytan över tunnlarna avses bibehållas och kvarligga i Nacka kommun. Detaljplanen har därför upprättats och behandlas processmässigt både av Stockholm och Nacka.

5 5:2 Gällande detaljplaner 5 (17) S-Dp Detaljplaneförslaget omfattar i Stockholm delar av detaljplanerna Dp 7530 A och Dp 5960 A som upprättades i samband med utbyggnaden av Värmdövägen, mindre del av detaljplanen Dp 3925 A som väsentligen omfattar Henriksdals reningsverk, samt hela detaljplanen Dp 2688 B som omfattar Henriksdalsbergets sydsluttning. Planen omfattar vidare 3157A som reglerar del av Danvikskanalen och kaj på södra sidan av kanalen omfattar Fåfängan och kaj på norra sidan av kanalen reglerar Folkungagatan och spårbroar reglerar Åsöberget med intilliggande spår. I Nacka berörs följande detaljplaner, S 18 för Kvarnholmsvägen, S 42 för Henriksdalsberget, S 52 som omfattar västra sidan av Sicklavägen, (f.d. Hammarby Fabriksväg), S 250 för Henriksdals trafikplats, S 340 för Danvikscenter, Dp 12 för Henriksdals parkering samt Dp 279 för Saltsjöqvarn. 5:3 Trafikanläggningar Planområdet omfattar hela Saltsjöbanans och större delen av Värmdövägens befintliga sträckningar från Danviksbron till Lugnets trafikplats. Planområdet innefattar dessutom Saltsjöbanans befintliga sträckning från Danvikskanalen till tunnelpåslag vid Londonviadukten. Saltsjöbanans delar genom Henriksdalsberget fram till Danvikskanalen ligger i stort sett plant på nivå + 12 m och har i denna del väsentligen kvar samma sträckning och utformning alltsedan starten Efter passagen av Danvikskanalen stiger spåret för att passera över Folkungagatan och vid Åsöberget ligga på nivå + 19 m. Värmdövägen följer i stort den äldre vägsträckningen för utfarten mot Nacka runt Henriksdalsbergets fot. Vägen breddades kraftigt genom utfyllnader och byggandet av en ny vägbank på talet. Utbyggnaden av Lugnets trafikplats och anslutningen till Värmdöledens motorvägsträckning gjordes på talet. Henriksdals trafikplats utgörs av en signalreglerad plankorsning med kapacitetsproblem. Värmdövägen inrymmer i dag tre körfält i vardera riktningen genom planområdet varav ett väsentligen utgörs av ett reserverat bussfält. Värmdövägen passerar den nya Danviksbron på nivå + 13 m, sjunker därefter till nivå + 8 m vid Henriksdal, ligger på vägbank på nivå ca + 10 m runt bergets fot och sjunker därefter till nivå ca + 5 m genom Lugnets trafikplats. Järnvägsbron över Danvikskanalen byggdes 1922 och har av SL bedömts behöva tas ur drift 2013 då bron tjänat ut sin livslängd. Järnvägsbron innehåller förutom spår för Saltsjöbanan ett körfält för busstrafik in mot Stockholm. Södra Danviksbron uppfördes och bedöms ha en livslängd av ytterligare år. Bron innehåller idag 5 körfält varav ett körfält för busstrafik mot Nacka och en gång- och cykelförbindelse på den södra sidan av bron. Genom området saknas idag anlagda cykelstråk. Från Henriksdals trafikplats finns ett utbyggt huvudcykelstråk mot innerstaden längs Danviksbrons södra sida.

6 5:4 Bebyggelse/Kvartersmark 6 (17) S-Dp Ingen bebyggelse finns inom planområdet. Delar av Stockholm Vattens anläggningar vid Henriksdals reningsverk berörs. Detta gäller dels en mindre del av angöringsytan framför den befintliga kontorsbyggnaden vid Henriksdal cirka 1500 m 2 som bygs över med den nya spårbron, dels en tunnelmynning vid Lugnets trafikplats. Ca 900 m 2 av Danvikscenters fastighet Sicklaön 358:1 tas i anspråk av bytespunkten och den nya spårbron. Byggnaden berörs indirekt då det finns dörrar för inlastning och entré i plan -1 tr som vetter mot bytespunkten med busshållplatser i på en högre nivå. Danvikscenter byggdes På plankartan illustreras en tillbyggnad i vinkel mot Danvikstorg och Kvarnholmsvägen i enlighet med tidigare fastighetsägares intresse. Eventuell tillbyggnad av fastigheten planläggs i särskild ordning efter initiativ från nuvarande fastighetsägare. 5:5 Danvikens hospital mm Danvikens hospital är ett kulturhistoriskt värdefullt exempel på den offentliga vårdens utveckling i Stockholm. Hospitalet etablerades redan i miten av talet när Stockholms hospital flyttades från Gråmunkeholmen, (Riddarholmen), till Danviken. Ursprungligen, innan Danvikskanalen sprängdes ut 1923, så gick vattnet från Hammarby sjö via vattendrivna kvarnar, genom bebyggelen i sjukhusområdet och under Danvikens hospital för att sedan rinna ut i Saltsjön. Delar av den omgivande parken finns kvar än idag. 5:6 Henriksdalsberget Den nedersta delen av Henriksdalsbergets branta sydsluttning, som ligger utanför Stockholm Vattens fastighet, utgörs av naturmark. Inom området, som till stor del består av berg i dagen, finns även viss löv- och barrskogsvegetation dock utan hittills markerade skyddsvärden. Värdefull örtvegetation finns längs Värmdövägens vägbank. 5:7 Teknisk försörjning och geotekniska förhållanden Teknisk försörjning Henriksdals reningsverk, som renar avloppsvatten från innerstaden, huvuddelen av de södra förorterna samt delar av de södra kranskommunerna, är väldens största underjordiska reningsverk. Verkets äldsta del, som ligger insprängt i den södra delen av Henriksdalsberget sydväst om Saltsjöbanans tågtunnel invigdes Denna del av anläggningen ligger inom detaljplaneområdet Dp 3925 A men omges på alla sidor av rubricerade detaljplaneförslag. Delar av anläggningen sträcker sig även utanför verkets fastighet under det naturmarksområde som ingår i planförslaget. I Henriksdalsberget, nordost om Saltsjöbanans tågtunnel, ligger verkets största del som huvudsakligen byggdes ut under 1970-talet. Denna del ligger inom Nacka kommun. De båda anläggningsdelarna förbinds genom planområdet, under Saltsjöbanans tunnel, via tre större kulvertar. Ovan mark ligger anläggningens kontors- och verkstadsbyggnad samt angörings- last- och parkeringsytor vid Henriksdal. Här sker idag även mottagning av fettslam och uttransporter av sand och gallerrens.

7 7 (17) S-Dp Uppe på Henriksdalsberget finns anläggningsdelar och mindre byggnader som kräver ovanmarkförläggning. Tillfart till dessa delar sker via Henriksdalsringen i Nacka kommun. Till anläggningens underjordiska delar finns ett stort antal tillfartstunnlar från Lugnets trafikplats, från Henriksdal och från Kvarnholmsvägen. Omfattande ledningssystem finns utbyggda i anslutning till verket. Större inloppstunnlar kommer från innerstaden via Danvikstull/Henriksdal och från ytterstaden via Hammarby Fabriksväg/Lugnets trafikplats. Det renade avloppsvattnet leds från verket till den stora värmepumpsanläggningen vid Hammarbyverket i Södra Hammarbyhamnen och därefter åter till Henriksdal och Saltsjön. Det avskilda avloppsslammet behandlas i rötkammare på Henriksdalsberget och pumpas därefter till en efterbehandlingsanläggning vid Sickla. Här sker även utlastningen av sand, gallerrens och avvattnat slam via dagliga lastbilstransporter. Flera av dessa ledningssystem korsar planområdet. Områdets befintliga ledningssystem beskrivs ytterligare i genomförandebeskrivningen. Vid Henriksdals trafikplats finns en likriktarstation för Saltsjöbanans strömförsörjning. Geotekniska förhållanden Områdets geotekniska förhållanden beskrivs i genomförandebeskrivningen. 6. PLANFÖRSLAGET 6:1 Markanvändning Planområdets totala yta uppgår till cirka 12 ha. Huvuddelen av ytan, 7 ha utgörs av gatumark för genomfarts- huvud- och lokalgatuändamål. 1,5 ha av planytan utgörs av separata spårtrafikområden. Inom planområdet utgörs 3 ha av park- och naturmark varav huvuddelen utgörs av Henriksdalsbergets sydsluttning. Slutligen inryms en mindre yta om 0,4 ha vid Lugnets trafikplats samt Henriksdals reningsverk för tekniska anläggningar. 6:2 Vägtrafikanläggningar Värmdövägen Värmdövägen utgör den centrala tillfarten till Stockholms innerstad från Nacka/Värmdösektorn. Genom öppnandet av Södra Länken i oktober 2004 har trafikkapaciteten till sektorn avsevärt förbättrats. Sicklavägen (fd Hammarby Fabriksväg) utgör förbindelse mellan Södra Länken och Värmdövägen i riktning till och från innerstaden. Det övergripande trafiksystemet har utformats för att framgent även kunna anslutas till en östlig förbindelse under Saltsjön. Värmdövägen har genom området en stor andel tung trafik som dels består av busstrafik till och från Nacka/Värmdösektorn, dels av långtradartrafik till och från Vikingterminalen i Masthamnen. Trafikmängderna på Värmdöleden och Södra Länken beräknas öka kraftigt i första hand på grund av den prognostiserade starka tillväxten i sektorn. Även trafikmängderna på de anslutande huvudgatusystemen till Värmdövägen vid Danvikstull beräknas att kraftigt öka genom planerade utbyggnader inom Hammarby Sjöstad och inom Henriksdal/Kvarnholmen. Trafikmängderna på Värmdövägen över Danvikstullsnittet beräknas av kapacitetsskäl inte kunna öka nämnvärt jämfört med den nivå, ca f/d, som fanns innan Södra Länkens öppnande. Uppmätta och prognostiserade trafikmängder beskrivs ytterligare i rapport; Teknisk infrastruktur.

8 8 (17) S-Dp För att förbättra vägtrafiksystemets kapacitet, utformning och säkerhet, för att utnyttja områdets möjlighet till en större stadsutbyggnad samt för att förbättra områdets miljökvalitet redovisar planförslaget en ny sträckning av Värmdövägen i två parallella vägtunnlar genom Henriksdalsberget. Tunnlarna följer väsentligen Saltsjöbanans nuvarande sträckning i plan och profil genom befintligt spårreservat genom berget. Förslaget innebär även en ombyggnad av Henriksdals och Lugnets trafikplatser. Ombyggnaden av Danvikstulls, (f d Henriksdals), trafikplats innebär att kapaciteten ökas genom nya planskilda anslutningar till Kvarnholmsvägen och Lugnets Allé. Ombyggnaden av Lugnets trafikplats görs för att den befintliga trafikplatsens utbredning är överdimensionerad när Södra Länken tagits i bruk samt för att ansluta till de nya vägtunnlarnas mynningar. Från Danviksbrons södra landfäste med nivå ca + 13 m sjunker Värmdövägen till nivån ca + 6,5 m vid passagen genom Danvikstulls trafikplats. Lokaltrafiken ansluts från ett högre plan på nivå ca + 13 via ramper. Värmdövägen passerar här genom två parallella betongtunnlar med ca 130 m längd. Parallellt med dessa tunnlar för genomgående trafik föreslås en tunnel för Nacka/Värmdöbussar i riktning in mot Stockholm med avstigning till Danvikstorg och bytespunkten med buss och spårväg. Mellan betongtunnlarna och bergtunnlarna genom Henriksdalsberget finns ett ca 30 m långt öppet parti. Värmdövägen stiger därefter till nivå ca m vid passagen genom bergtunnlarna som är ca 330 m långa. Trafikleden sjunker åter till nivån ca + 7,5 m genom Lugnets trafikplats och övergår i Värmdöledens motorvägsystem. Trafikplatsens övre plan på nivå + 13 m ansluts via ramper och ger förbindelser till Hammarby Fabriksväg och Värmdövägen i Nacka. Värmdövägen utformas med två genomgående körfält för biltrafik i varje riktning genom planområdets vägtunnlar. Genom Henriksdalsberget finns i riktning in mot staden dessutom ett växlingskörfält samt ett separat kollektivtrafikkörfält, d v s totalt fyra körfält. I riktning ut från staden finns ett kombinerat tredje växlings- och kollektivtrafikkörfält. Genom Danvikstulls trafikplats leds all busstrafik utom direktbussar och Nacka/Värmdöbussar i riktning in mot Stockholm via hållplatser i det övre planet. Även här finns separata kollektivtrafikkörfält för bussar i båda riktningarna. Vid Lugnets trafikplats passerar trafik från Värmdöleden i riktning mot Stockholm på sammanlagt tre körfält varav ett reserveras för busstrafik. I riktning mot Nacka/Värmdö passerar trafiken på två körfält. Något separat körfält för busstrafiken bedöms ej nödvändigt i denna riktning. Vägbro över Danvikskanalen Värmdövägens och Folkungagatans anslutning till Danvikstullsbroarna är idag utformad med totalt sex körfält, varav två för biltrafik och ett för busstrafik i varje riktning. Bussfältet i riktning mot innerstaden löper över den gamla järnvägsbron. Då den gamla järnvägsbron har uppnått sin tekniska livslängd måste bron ersättas för att upprätthålla kapaciteten över kanalen. Planförslaget innehåller därför förslag till en ny bro för vägtrafiken i riktning in mot Stockholm.

9 9 (17) S-Dp Bron utformas med tre körfält till en bredd av 12 meter vilket möjliggör två körfält för biltrafik och ett separerat körfält för busstrafik. Bron föreslås placeras på nivå + 18, cirka tre meter högre än befintlig vägbro, för att minska antalet broöppningar. Antalet broöppningar bedöms därmed kunna minska med 40%. Den nya vägbron utformas så att den vid en framtida ombyggnad av befintlig vägbro möjliggör fyra körfält. Befintlig vägbro på nivå +15 behålls. Antalet körfält över bron minskas från dagens fem till tre, varav ett reserveras för busstrafik. Sammantaget innebär förslaget att nuvarande sex körfält, varav två kollektitrafikkörfält, över kanalen upprätthålls. Hästholmsviadukten Hästholmsviadukten används idag för busstrafik och gång- och cykeltrafik och ligger på nivån + 23 meter. Bron måste rivas för att skapa utrymme för den nya spårbron, då korsning med spårbron ej kan ske i plan. Planen innehåller förslag till en ny Hästholmsviadukt, cirka 40 meter söder om nuvarande förbindelse på nivån +18 meter. Denna nivå möjliggör passage under spårbron men över vägtrafiken. Den nya bron utformas för gång- och cykeltrafik. Anslutning till Danviksklippan på nivån +23 meter föreslås ske via trappa och hiss. Från den nya Hästholmsviadukten föreslås en ramp ner till det regionala gång- och cykelstråket längs Värmdövägens södra sida på nivå +13. Rampen ansluter till gångcykelstråket strax före anslutningen över Danviksbron. En förbindelse föreslås även söderut, via trappor ner till Danvikstorg. Med den nya placeringen av Hästholmsviadukten erhålls en planskild förbindelse för gång och cykeltrafik över Danvikstorg. Från Hästholmsviadukten nås även den nya stationen med hiss och trappa. På norra sidan ansluter bron till Hästholmsvägen som avslutas mot stationen med en vändplan. Lugnets Allé Lugnets Allé utgör del av Hammarby Sjöstads genomgående esplanad- och huvudgatusystem. Systemet inrymmer såväl bil-, spårväg- som gång- och cykeltrafik. Längs detta inryms huvuddelen av stadsdelens kommersiella och kommunala service, väsentligen i bostadshusens entrévåning. Esplanaderna har en bredd av 37,5 m och gestaltningsmässigt släktskap med motsvarande äldre gatusystem i innerstaden. Sektionen byggs upp med spårvägen i mitten mellan dubbla trädrader och med enkelriktade körbanor och trottoarer längs fasader. Korsningar mellan de olika trafikslagen sker i plan. Lugnets allé kommer inom planområdet att få en annan typsektion då Tvärbanan/Saltsjöbanan pga den täta spårtrafiken måste passera området på egen bana, skild från övrig trafik. Lugnets allé får därmed en sektion med enkelriktade körbanor och cykelfält på ömse sidor om en centralt placerad allé med dubbla trädrader. Längsgående parkeringsfickor föreslås i bägge riktningar. Mellan parkeringsfickorna föreslås trädplantering. Längs östra sidan av Lugnets allé löper även det regionala cykelstråket mellan Stockholm och Nacka. Vid planerade underhållsarbeten av Värmdövägens tunnelsystem har detta utformats så att det ena tunnelröret stängs av och dubbelriktad trafik tillåts i det andra röret. Dessa avstängningar planeras ske nattetid då trafikmängderna är låga. Vid eventuella totala tunnelavstängningar utgör Lugnets Allé tillsammans med Båtbyggargatan del i omledningsvägnätet.

10 10 (17) S-Dp Kvarnholmsvägen Kvarnholmsvägen uppskattas idag trafikeras av ca fordon per vardagsmedeldygn. Med samtliga byggrätter inom Norra Kusten genomförda och lokaler fyllda bedöms trafiken öka till ca fordon per vardagsmedeldygn. När också Kvarnholmen byggs ut bedöms trafiken öka till motsvarande fordon per vardagsmedeldygn. I planen redovisad cirkulationsplats vid Henriksdal, Danvikstorg med två körfält bedöms motsvara kapacitetsbehovet vid full utbyggnad inom Norra Kusten inklusive Kvarnholmen. Kvarnholmsvägen har i planen samma nivå som idag vid Hästholmsvägen, Vid Danvikstorg lyfts vägen från dagens +6.3 till planerad nivå Planen redovisar en möjlig underbyggnadsrätt med garage under vägen. Garaget kan tillgodose en framtida utbyggnad av Danvikscenter och också en eventuell avveckling av befintligt P-hus söder om Kvarnholmsvägen och utbyggnad av lokaler och bostäder i denna del. Genomförandet av garaget under Kvarnholmsvägen förutsätter avtal med exploatör. Genom tredimensionell fastighetsbildning kan garaget utgöra en egen fastighet. Garaget redovisas med måtten 28x90 meter vilket i två plan motsvarar ca m 2 eller ca 150 parkeringsplatser. Nya lokalgator Planförslaget redovisar även en ny lokalgata, Skeppsmäklargatan, parallell med Saltsjöbanans sträckning mot Nacka. Gatan utformas med det regionala cykelstråket närmast Saltsjöbanans spår. Innanför detta placeras parkeringsfickor med mellanliggande träd och en dubbelriktad körbana. Angöring/parkering Parkering illustreras längs planerade gator. Angöring till Danvikstorg sker vid anslutande lokalgator och utreds vidare inom ramen för planering av tillkommande bebyggelse inom Stockholm och Nacka. 6:3 Spårtrafikanläggningar/bytespunkt Saltsjöbanan och Tvärbanan Planförslaget möjliggör fortsatt utbyggnad av Tvärbanan till Slussen och omläggning av Saltsjöbanan med dubbelspår från Nacka station och sammanlänkning med Tvärbanan i Lugnet. Från Lugnet går Tvärbanan/Saltsjöbanan i gemensam sträckning på dubbelspår fram till tunnelpåslag vid Londonviadukten. Avsikten är att efter spårombyggnaden trafikera Saltsjöbanan med trevagnars Tvärbanevagnar i 10-minuterstrafik högtrafiktid. Saltsjöbanans sammanlänkning med Tvärbanan möjliggör förbindelser från Nacka mot Gullmarsplan och vidare västerut. Söder om grenpunkten mellan de båda bansträckningarna löper Tvärbanan genom Sjöstadens esplanadsystem i plan med övrig trafik och med max hastighet 30 km/tim. Norr om grenpunkten och mot Nacka löper banan på egen banvall utan korsningar med övrig trafik. Här är trafiken frekventare och sker med större hastighet, max km/tim. Den maximala turtätheten uppgår till femminuterstrafik på grenen genom Sjöstaden och till tiominuterstrafik mot Nacka i vardera riktningen. Antal tågpassager per dygn beräknas vid Danvikstull till ca 375 st, längs södra delen av Lugnets Allé till ca 220 st och längs avgreningen mot Nacka till ca 155 st. Stationen vid Danvikstorg har tre funktioner, att medge byten mellan Tvärbanan och Saltsjöbanan, att medge byten mellan Nacka/- Värmdösektorns busstrafik och Tvärbanan samt att betjäna befolkningen i de kringliggande stadsdelarna.

11 11 (17) S-Dp Tvärbanans södra del stiger från nivå + 2,5 m vid Lugnets hållplats till nivå + 4 m vid grenpunkten mellan de båda banorna. Norr om denna punkt stiger banan upp till stationen vid Danvikstorg som ligger plant på nivå 23,5 m och därefter stiger banan med maximal spårlutning 5 % vidare över Danvikskanalen på nivå + 29 meter. Sträckningen över kanalen medger en segelfri höjd av 26 meter. Efter passage av kanalen sjunker spåret med maxlutning ner till Saltsjöbanans nuvarande nivå för att sedan passera Folkungagatan i nuvarande spårläge men på en till dubbelspår breddad bro. Banans gren mot Nacka, söder om Henriksdalsberget, ligger inom planområdet på nivå ca + 4 m för att därefter stiga vid passagen genom Lugnets trafikplats. Station Danvikstorg Station Danvikstorg utformas med mittplattform med 95 m längd för att medge byten direkt över plattform. Stationen ligger på bro cirka 10 meter över gatunivån. Gatuplanet nås via hiss, rulltrappa och trappa i den östra plattformsänden via en väderskyddad stationshall. Denna hall nås även underifrån med rulltrappa, trappa och hiss från Nacka/Värmdöbussarna i tunnelplanet. I stationens västra plattformsände nås markplanet via trappa och hiss. Denna förbindelse leder också direkt till den nya Hästholmsviadukten som kan nyttjas för en planfri passage över trafikytorna till södra sidan av Danvikstorg. Station Åsöberget Strax nedanför Åsöberget, på samma nivå som nuvarande spår, föreslås en station för Saltsjöbanan/Tvärbanan som kan försörja de nordostligaste delarna av Södermalm samt nuvarande och i framtiden eventuellt tillkommande verksamheter i Masthamnen. Stationen utförs med 95 meter långa sidoplattformar belägna på nivån +19, cirka 10 meter över Folkungagatans nivå. Plattformarna nås via hissar och trappor i den västra plattformsänden samt via trappor i den östra plattformsänden. Befintliga brokonstruktioner på ömse sidor om stationen avses behållas och breddas till dubbelspår. Busshållplatser mm Nacka/Värmdösektorn trafikeras av totalt ca bussar per dygn genom planområdet. Cirka 80% av alla kollektivtrafikresor till sektorn sker med buss, övriga ca 20% med Saltsjöbanan. Danvikstorg kommer att utgöra en viktig bytespunkt för trafikanter mellan denna busstrafik och Tvärbanan västerut. Planförslaget har utformats så att alla bussar förutom direktbussar och Nacka/Värmdöbussar mot Stockholm har hållplatser vid Danvikstorg på nivån + 13 m. I riktning mot Stockholm innehåller torget 3 hållplatslägen och används för lokalbussar från Kvarnholmen och Hammarby Sjöstad. Nacka/Värmdöbussar i riktning mot Stockholm passerar torget i en separat busstunnel under torget med avstigning till ett anslutande utrymme som leder vidare via rulltrappa, trappa och hiss till gatunivån och spårstationen. Från det undre busshållplatsläget leder en tunnel under Kvarnholmsvägen till en uppgång på vägens östra sida med busshållplats och trapporna upp till Henriksdalsringen. Till det undre busstrafikutrymmet kan också en framtida tunnelbanestation få sin anslutning till bytespunkten Danvikstorg. I riktning mot Nacka finns två parallella busshållplatser som rymmer tre bussar vardera. Dessa utnyttjas både av lokalbussar och Nacka/Värmdöbussar i riktning mot Nacka.

12 12 (17) S-Dp :4 Gång- och cykeltrafiksystem Planförslaget inrymmer gång- och cykeltrafiksystem av olika dignitet och karaktär. Genom området löper det regionala cykelstråket mellan Stockholms innerstad, Nacka och Värmdö via Danvikstull. Det har utformats som separat stråk för dubbelriktad trafik med 3,25 m bredd. Från Nacka ansluter detta stråk genom Lugnets trafikplats och förläggs därefter mellan spårvägen och Skeppsmäklargatan längs Henriksdalsbergets fot. I den triangelformade korsningspunkten mellan Tvärbanan och Saltsjöbanan sker passage av spårområdet i en plankorsning som eventeuellt signalregleras för att säkerställa en säker passage. Möjligheten att passera spårområdet planskilt eller i annan korsningspunkt studeras vidare i det fortsatta arbetet. Därefter leds stråket mellan spårvägen och Lugnets Allé fram till Danvikstorg. Stråket leds vidare mot innerstaden längs Värmdövägens södra sida över Danviksbron. En koppling till motsvarande stråk längs Kvarnholmsvägens västra sida sker över Danvikstorg via signalreglerade övergångsställen. Från Kvarnholmsvägen nås även det regionala gc-stråket via Hästholmsvägen, den nya Hästholmsviadukten och via ny ramp längs Danviksklippans berg ner till nuvarande vägbro och gc-bana mot Stockholm. En gång- och cykelförbindelse föreslås även norr om Värmdövägen från bytespunkten vid Danvikstorg till Sjökvarnsbacken och Saltsjöqvarn. Inom Hammarby Sjöstad leds cykelvägar också längs esplanadsystemets gatunät i form av enkelriktade, på vägbanan uppmålade fält. Inom planområdet har även Lugnets Allé utformats på detta sätt. Gångtrafik inom planområdet sker längs gatusystemets trottoarer. Cykelparkering vid Danvikstorg löses på den norra sidan genom en större parkering med plats för cirka 70 cyklar under spårbron och på den södra sidan finns ett mindre utrymme i anslutning till busshållplatserna med plats för ett trettiotal cyklar. 6:5 Stadsrums- och byggnadsutformning Platsbildning vid Danvikstorg Danvikstorg utgör i huvudsak en trafikfördelningsplats placerad över Värmdövägens trafiktunnlar. Upp till denna plats leder rampanslutningar från Värmdövägens båda riktningar, här sker anslutningen till Kvarnholmsvägen och Lugnets Allé via en ny rondell och hit förläggs merparten av busstrafikens hållplatser. Platsbildningen har en avlång form med måtten ca 150 x 70 m, är rumsligt avgränsad på tre sidor men öppen åt väster mot Danviksbroarna och Fåfängan. Platsens östra begränsning utgörs rumsligt av Henriksdalsbergets 35 m höga bergsvägg med tunnelmynningar för ramper till Värmdövägens huvudtunnlar. Platsens båda långsidor begränsas rumsligt av planerad tillkommande bebyggelse. På den norra sidan utgör även spårbron med dess station en rumslig avgränsning. På Nackasidan har i tidigare planförslag visats en tillbyggnad till Danvikscenter, på Stockholmssidan bebyggelse för centrum- kontors- och bostadsändamål. Bebyggelsen redovisads på båda sidor drygt 20 m hög. Planförslaget omfattar hela platsbildningens markyta. Kommande detaljplaner reglerar tillkommande bebyggelse inom Stockholm och Nacka.

13 13 (17) S-Dp Platsbildningens golv utgörs av trafikplatsens körytor, busshållplatser och ytor för gång- och cykeltrafik. Dessutom finns en central mittyta över de underliggande trafiktunnlarna. Detta överdäckade mittparti, som är ca 130 m långt, har till uppgift att skapa en tillräckligt miljöanpassad plats- och vistelseyta samt krävs av miljöskäl för att kunna uppföra anslutande ny bebyggelse. Mittytan kan nyttjas dels som planteringsyta, dels för övergångsställe. För att rumsligt dela upp platsytan har större längsgående skärmtak illustrerats vid busshållplatserna på den södra sidan av torget. Trädplanteringar i mittytan kan hjälpa till att rumsligt definiera och minska platsens karaktär av storskaligt trafikrum. Mot norr och öster utgör även spårbron en rumslig avgränsning. Spårbron utformas med en smäcker brokonstruktion med pelare på ett inbördes avstånd av cirka 20 meter. Den relativt korta spännvidden mellan pelarna gör det möjligt med smäckrare bro- och pelardimensioner. Den väderskyddade stationshallen i anslutning till stationens plattformar utgör en viktig målpunkt i området och en del i den rumsliga avgränsningen mot torgets norra sida. Hallen är centralt placerad på den norra sidan av torget i fonden av det planerade gångstråket från Henriksdalshamnen. Spårbro och stationer Spårens förläggning på bro genom området ställer mycket höga krav på gestaltningen. Där bron passerar genom stadsmiljön längs Lugnets allé och över Danvikstorg eftersträvas smäckra konstruktioner vilket möjliggörs genom täta pelarplaceringar. Bullerskydd och andra tekniska detaljer arbetas in i brons gestaltning från början för att undvika att detaljer av detta slag tillkommer i efterhand. Brokonstruktionen över Danvikskanalen kräver större dimensioner då spännvidden över kanalen är cirka 55 meter. Ett särskilt gestaltningsprogram avses upprättas för bron och dess olika komponenter. Stationen vid Danvikstorg utgör en viktig målpunkt i området. Den östra stationsentrén utformas med en väderskyddad, glasad stationshall som täcker in rulltrappor, trappor och hissar mellan de olika nivåerna. Över plattformen föreslås ett skärmtak som utförs i en smäcker glas och stålkonstruktion. Stationen vid Åsöberget får en enklare utformning än stationen vid Danvikstorg. Trappor och hissar ligger fritt placerade och byggs ej in med väderskydd. Skärmtak anordnas i anslutning till den östra plattformsänden. Vid Fåfängan samt vid Henriksdalsberget erfordras stödmurar för att ta upp nivåskillnaden mellan spår och intilliggande gator. Även dessa arbetas in i gestaltningskonceptet för bron. 6:6 Tillgänglighet/Handikappanpassning Större delen av planförslagets gatunät, Värmdövägen mellan Danvikstull och Danviksbron, Lugnets Allé och den nya lokalgatan Skeppsmäklargatan har anslutande gångvägar och trottoarer med mycket flacka lutningar, ca 1:90. Anslutningen av Lugnets Allé mot Danvikstulls trafikplats lutar brantare, ca 1:20. Kvarnholmsvägen är i stort sett plan till trafikplats Danvikstull. Anslutande gång- och cykelväg till Sjökvarnsbacken får pga de stora nivåskillnaderna en lutning av 1:15, vilket motsvarar den lutning som Sjökvarnsbacken har idag.

14 14 (17) S-Dp Inom det redovisade stationsområdet vid Danvikstorg finns betydande nivåskillnader mellan de olika trafikslagens hållplatser. Dessa nivåskillnader överbryggs med hjälp av hissar, trappor och uppåtgående rulltrappor så att full tillgänglighet erhålls. Stationen vid Åsöberget blir fullt tillgänglig i den östra plattformsänden med hiss till respektive plattform. Föreslagen ramp från den nya Hästholmsviadukten till det regionala gång- och cykelstråket får en lutning av 1:20. Tillgängligheten till och från Danviksklippan säkerställs med hiss mellan nivåerna +23 (Danviksklippan), +18 (Hästholmsviadukten)och +13 (gc-stråk längs Värmdövägen). 7. TEKNISKA ANLÄGGNINGAR 7:1 Stockholm Vattens anläggningar Reningsverkets anläggningar Henriksdals reningsverk ska ges förutsättningar att kvarligga och utvecklas vid Henriksdal. Stockholm Vatten har i utredning, Vision 2030 beskrivit hur verket planeras utvecklas fram till Omfattande utbyggnader väntas bli nödvändiga för att möta en ökad belastning och högre miljökrav. Bl.a. måste möjligheter finnas att anlägga ett helt nytt plan för nya reningsbassänger över befintliga anläggningar i Henriksdalsberget. Uppe på berget har nyligen en anläggning för produktion, lagring och tankning av fordonsgas färdigställts. Största delen av den producerade biogasen används av lokaltrafiken som drivmedel för del av innerstadens busstrafik. Den förs genom ledning till bussgaraget i kvarteret Persikan på Södermalm En utbyggnad av anläggningens kapacitet pågår. Vidare har ett försöksreningsverk för avloppsvatten från Hammarby Sjöstad uppförts. Utbyggnaden av Hammarby Sjöstad och Danvikslösenprojektet ska samtidigt kunna genomföras. Den möjliga samlokaliseringen har bl.a. utretts i en strategisk miljöbedömning daterad Genomförandet av de planerade bostadsutbyggnaderna i nordöstra Hammarby sjöstad kräver ombyggnader av vissa befintliga anläggningar främst av miljöskäl. Bl.a. ska vissa luktstörande verksamheter vid Henriksdal flyttas in i berget och nås via ny transporttunnel från Lugnets trafikplats. Härigenom kan dagens skyddsavstånd till bostäder på 200 m minskas till 100 m. Från samma plats planeras också en ny transporttunnel upp till anläggningarna på Henriksdalsbergets platå för att undvika transporter via Henriksdalsringen. I anslutning till Saltsjöbanans spårtunnel genom Henriksdalsberget finns omfattande skyddszoner till reningsverkets bassänger och ledningssystem. De nya vägtunnlarna ryms mellan dessa zoner. Nya gemensamma skyddszoner för reningsverkets anläggningar och för vägtunnlarna redovisas i planförslaget. Detaljplaneförslaget redovisar ett speciellt område för tekniska anläggningar i anslutning till Lugnets trafikplats. Från detta område nås befintlig och planerade tunnlar till reningsverket. Denna anläggning som ännu inte studerats i detalj måste utformas med omsorg på grund av sitt exponerade läge mot trafikplatsen, anslutande vägar och bostadsbebyggelsen på Alphyddan.

15 15 (17) S-Dp Ledningsreservat Erforderliga ledningsreservat genom kvartersmark och specialområden redovisas på plankartan. 7:2 Vägtrafikanläggningar Tunnelinstallationer Planområdets vägtunnlar kräver kompletterande tekniska anläggningar för trafikdriften. Tunnlarna längdventileras med hjälp av trafikens kolvverkan men bergtunnlarna kompletteras också med impulsfläktar i tunneltak. Omfattande installationer krävs för elförsörjning, belysning samt för styr- och reglerutrustning. En driftcentral placeras i anslutning till tunnelmynningen vid Danvikstull. Säkerhet/brand Värmdövägen utgör inte primär transportled för farligt gods. Mängden farligt godstransporter är begränsad till Vikingterminalen, till SL:s bussdepå i kvarteret Persikan samt till ett fåtal mindre bensinstationer på Södermalm. En särskild riskanalys ska upprättats som bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Nu redovisas ett säkerhetskoncept. Förekommande farligt gods transporteras via Värmdövägens tunnelsystem genom planområdet. För utrymning och för brandbekämpning anläggs b l a två förbindelsepassager mellan de båda tunnelrören, vilket innebär en längsta utrymnings-/angreppsväg av 55 meter. Tunnlarna förses med sprinkler. Trafikdagvattenanläggningar För rening av spol- och trafikdagvatten från Värmdövägens tunnelsystem sker uppsamling på var sida om tunnelns mynningar. Från ett mindre uppsamlingsmagasin på Henriksdalssidan pumpas vattnet över till Lugnetsidan där ett nytt uppsamlings och sedimenteringsmagasin byggs utanför planområdet. Rening av trafikdagvatten från ytvägnätet inom planområdet planeras ske i ny våtmarksanläggning vid Lugnetviken utanför planområdet. 7:3 Spårtrafikanläggningar Befintlig likriktarstation i Lugnetvikens innersta del är dimensionerad för att även betjäna tvärbanan fram till Danvikstorg. Mellan Slussen och Danvikstorg erfordras ytterligare en likriktarstation, vilken kan placeras under spårbron i anslutning till landfästet vid Fåfängan. Utöver likriktarstation erfordras vid Danvikstorgs station ytterligare teknikutrymmen för drift av stationen. Dessa utrymmen kan placeras under mark i anslutning till stationshallen. 7:4 Avfall Stadsbebyggelsen inom Lugnet-, Henriksdalshamns- och Danvikstullsområdena planeras försörjas med en stationär sopsuganläggning för omhändertagande av de mest frekventa avfallsfraktionerna. Anläggningen placeras inom det redovisade teknikområdet vid Lugnets trafikplats. Placeringen innebär att tillhörande lastbilstransporter får direktanslutning till det överordnade vägnätet.

16 8. MILJÖFRÅGOR 16 (17) S-Dp Detaljplanens genomförande bedöms innebära betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats i enlighet med kraven i 6 kap i miljöbalken. Det har bedömts att luftkvalitet, buller och markföroreningar är de väsentligaste miljöaspekterna att belysa. I MKB:n beskrivs härutöver även dag-/grundvatten-, natur-, risk- och genomförandekonsekvenser samt konsekvenser för stads- och landskapsbild samt kulturmiljö. 9. PLANTEKNISKA FRÅGOR 9:1 Kommungränsjustering Befintlig kommungräns mellan Stockholm och Nacka löper längs planområdets nordöstra gräns. Kommungränsen följer Värmdövägens norra sida från Danviksbron fram till Henriksdals trafikplats, löper därefter längs Saltsjöbanans södra sida genom Henriksdalsberget, skär därefter rakt igenom Lugnets trafikplats och löper slutligen väster om Hammarby Fabriksväg. Avsikten är att gränsen ska justeras i samband med planförslagets genomförande på så sätt att den följer Värmdövägens norra sida längs hela sträckningen från Danviksbron fram till Lugnets nya trafikplats. Detta innebär att hela Danvikstulls trafikplats och vägtunneln genom Henriksdalsberget kommer att ligga i Stockholm medan hela Lugnets trafikplats kommer att ligga i Nacka. Även längs Sicklavägen (fd Hammarby Fabriksväg) görs en gränsjustering i samband med att trafikleden smalnas av när planförslaget genomförs. Gränsjusteringarna görs för att möjliggöra utvidgning av Hammarby Sjöstads stadsbebyggelse och för att förtydliga trafikanläggningarnas huvudmannaskap och därmed ansvar för utbyggnad och drift. Lugnets trafikplats och Sicklavägen ingår i det statliga vägnätet. 9:2 Tredimensionell kommungräns Gränsjusteringen genom Henriksdalsberget innebär att kommungränsen mellan Stockholm och Nacka här planeras att ligga under Henriksdalsbergets befintliga bostadsbebyggelse i Nacka. Det finns här ingen avsikt att överföra denna del av Nacka till Stockholm. Planförslaget har istället utformats för att möjliggöra en tredimensionell kommungräns i detta avsnitt. Avsikten är att befintlig kommungräns uppe på Henriksdalsberget bibehålls men att en annan sträckning gäller längs vägtunneln nere i berget. Under vägtunneln återgår gränsen till den sträckning som gäller längs markytan. Föreslagen gränsjustering redovisas på plankartan. 9:3 Tredimensionell fastighet Vägtunnelområdet genom Henriksdalsberget har givits planbeteckning så att det kan fastighetsbildas både som vägområde och som teknikområde för Stockholm Vattens anläggningar. Även spårbron har givits beteckning så att den kan utgöra en egen fastighet ovanför väganläggningar och Stockholm Vattens lastgård. Naturmarkspartiet i Henriksdalsbergets södra del inrymmer även delar av Stockholm Vattens anläggningar under mark. Planförslagets utformning medger att dessa kan bilda en egen fastighet eller läggas till Stockholm Vattens angränsande befintliga fastighet. Eventuellt garage under Kvarnholmsvägen kan genom tredimensionell fastighetsbildning utgöra en egen fastighet.

17 17 (17) S-Dp Detaljplaneförslaget har upprättats av Tomas Enqvist, Stockholms stadsbyggnadskontor i samråd med planenheten i Nacka. STOCKHOLMS STADSBYGGNADSKONTOR Arne Fredlund Planchef Tomas Enqvist Handläggare NACKA PLANENHETEN Andreas Totschnig Planchef Tord Runnäs Planarkitekt