PLANBESKRIVNING 1(10)

Transkript

1 PLANBESKRIVNING 1(10) Innerstadsavdelningen S-TDp Tomas Enqvist Tfn Fax Samrådsförslag Tillägg till detaljplaner för Saltsjöbanan/Tvärbanan, delsträcka Slussen-Varvsbranten inom stadsdelen Södermalm i Stockholm S-TDp SAMRÅDSHANDLINGAR Handlingarna består av en plankarta med bestämmelser, en genomförandebeskrivning, en miljökonsekvensbeskrivning samt denna planbeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att möjliggöra en utbyggnad av spårtunnel för Saltsjöbanan/Tvärbanan, delen Slussen-Varvsbranten. Spårtunneln byggs helt i berg. Vid Slussen anläggs en station inne i berget, sammanknuten med tunnelbanan vid dess södra uppgång. Spårförbindelsens delsträcka Varvsbranten- Danvikskanalen behandlas i detaljplan Dp Sträckningen från Sickla till Danvikskanalen hanteras inom ramen för projekt Danvikslösen, delvis inom Nacka kommun. Planen är ett tillägg till gällande planer. Gällande detaljplaner inom området fortsätter att gälla jämsides detta tillägg. Planen reglerar ett område inom vilket allmän tunnel, järnväg för persontrafik, och därvid tillhörande anläggningar får placeras. En meter bred zon lagts ut inom vilken spåranläggningen får placeras. Själva tunneln kommer att bli cirka 10 meter bred och 6,5 meter hög. Den breda zonen i detaljplanen grundar sig på att tunneln i detta skede ej är detaljprojekterad, att behovet av utrymnings-/insatsvägar ej är klarlagt samt att en skyddszon på minst 10 meter behövs utanför spårtunnelns konturer. Inom planområdet ges begränsningar av lägsta nivå för ingrepp i undergrunden för andra ändamål än spårtunnlar. PLANDATA Planen omfattar spårtunnel för Saltsjöbanan/Tvärbanan från Slussen i väster till Varvsbranten i öster. Planområdet är cirka meter brett och 1200 meter långt. Inom planområdet berörs ca 70 fastigheter. Fastigheterna är dels i allmän, dels i privat ägo.

2 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen 2 (10) S-TDp Inom planområdet återfinns områden som är av riksintresse för kulturminnesvården: Katarinaberget och Fjällgatan. Fjällgatan utgör med sin välbevarade småskaliga trä- och stenhusbebyggelse och terrasserade trädgårdstomter en unik miljö med rötter i 1720-talet. Katarinaberget utgör en unik miljö med en samlad borgerlig 1700-tals bebyggelse kring församlingskyrkan. I övrigt finns inga riksintressen inom planområdet. Översiktsplanen för Stockholm Översiktsplanen för Stockholm, ÖP 99, anger att Saltsjöbanan byggs ut till dubbelspår fram till Slussen. Förslaget är förenligt med översiktsplanens intentioner då planen medger utbyggnad med dubbla spår. Järnvägsplan För att spårutbyggnaden skall kunna genomföras erfordras en järnvägsplan. Järnvägsplanen tas fram utifrån bestämmelser i lagen om byggande av järnväg. Planeringsprocessen består av ett antal definierade skeden. SL har under våren 2002 påbörjat planeringsprocessen med samråd kring en förstudie. Länsstyrelsen har i december 2002 fattat beslut om att utbyggnaden ej medför betydande miljöpåverkan. Med förstudien som grund kommer SL senare upprätta en järnvägsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Järnvägsplanen fastställs av Banverket. Principöverenskommelse En principöverenskommelse om Danvikslösensprojektet och Saltsjöbanan/Tvärbanan till Slussen har förhandlats fram mellan gatu- och fastighetskontoret, landstinget/ SL och berörda parter i Nacka. Spåranläggningarna finansieras av landstinget/sl men förutsätter statsbidrag med 50% av investeringskostnaden. Studier av alternativa sträckningar, Tegelviken-Slussen SL har utrett alternativa sträckningar för spårdragningen mellan Tegelviken och Slussen (Spårväg längs Stadsgården, ). En sträckning med banan helt i tunnel vägs mot olika alternativ med kortare eller längre utblickar mot Saltsjön. Slutsatserna av utredningen är att den tunnellösning som nu föreslås är den mest fördelaktiga. Bl a kan trafiken på den nuvarande Saltsjöbanan fortgå under större delen av byggtiden. Dessutom kan det utrymme som idag upptas av Saltsjöbanan längs Stadsgårdsleden utnyttjas för att öka framkomligheten för de bussar som under överskådlig tid kommer att transportera majoriteten (ca 80%) av kollektivtrafikresenärerna.

3 3 (10) S-TDp Övriga alternativ innebär kostsamma och riskfyllda konstruktioner samt att Saltsjöbanan måste hållas stängd under byggtiden. Något ytterligare utrymme för busstrafik frigörs ej längs Stadsgårdsleden. Sträckningsstudien redogjordes för stadsbyggnadsnämnden i samband med startbeslut för planärendet, december Studier av alternativa lokaliseringar av stationen vid Slussen SL har våren 2004 genomfört en utredning av alternativa lokaliseringar av stationen vid Slussen Spårväg till Slussen, teknisk studie för delsträckan Tegelviken Slussen och eventuell fortsättning till Södra station, I utredningen redovisas tre principer för placering av stationen och dess plattformar: 1. a) Samma höjdläge som Katarinavägen. Befintlig bensinstation tas bort. Garageinfart flyttas. b) Stationen skjuts tillbaka cirka 30 meter österut för att kunna bibehålla garageinfarten meter lägre än Katarinavägen. Bensinstation och garageinfart bibehålls. 3. Samma höjdläge som Katarinavägen. Cirka 100 meter in i berget. Befintlig bensinstation och garageinfart kan bibehållas. I samtliga fall är en utbyggnad av spårförbindelsen till Stockholms södra möjlig. I alternativ 1 och 3 kan spåren förgrenas cirka 400 meter från stationen och en ny plattform byggas söder om stationen, cirka 17 meter under Katarinavägens nivå. I alternativ 2 kan de två yttre spåren vid stationen förlängas mot Stockholms södra. Någon ny plattform behöver då inte byggas. Alternativ 1 och 3 har fördelarna att stationen ligger på samma nivå som Katarinavägen och att anslutningen till Slussens tunnelbana blir god. Alternativ 3 har nackdelen att det innebär sämre kontakt med Katarinavägen pga det indragna läget. Alternativ 2 har fördelarna att bensinstationen och garageinfarten kan bibehållas intakta. På sikt är dock ambitionen att avveckla bensinstationerna i innerstaden. En annan fördel är att spåren kan förlängas mot Stockholms södra utan att behöva bygga ytterligare en plattform. Nackdelen är det djupa läget som innebär sämre kontakt med tunnelbanan och Katarinavägen. Huvudinriktningen i planförslaget är alternativ 1. Planförslaget omöjliggör dock inte en lösning enligt alternativ 2. Alternativ 3 bedöms ej ge sådana fördelar att det uppväger nackdelarna med den sämre kontakten med tunnelbanan och Katarinavägen. Planeringen av Slussenområdet Området kring Slussen har varit föremål för ett flertal utredningar under senare tid. För närvarande utreds ett rekonstruktionsalternativ. Omläggningen av Saltsjöbanan med en ny station i berget vid Slussen kan utföras oberoende av Slussens framtida utformning.

4 4 (10) S-TDp Gällande detaljplaner Planen är ett tillägg till gällande detaljplaner, som fortsätter att gälla med tillägget. Planen utgör ett tillägg till följande detaljplaner. GÄLLANDE PLAN ÄRENDE FASTSTÄLLD/ LAGA KRAFT Pl 436 Del av Katarina församling Pl 2001A Kv Prinsen Pl 2281 Del av kv Prinsen Pl 2693 Delar av kv Urvärdersklippan mindre och kv Prinsen Pl 2516A Kv Fiskaren Större Pl 4200A Del av stadsdelen Södermalm (Bantunnel) Pl 4299 Del av kv Rabatten Pl 5786 Del av kv Prinsen mm Pl 6208 Del av kv Rabatten Pl 6794 Kv Häckelfjäll mm Pl 7224 Del av kv Sandbacken mindre mm Pl 6948B Kv Mäster Mikael mm Pl 7525 Kv Stadsvarvet mm (Stadsgårdsleden mellan Ersta och Danvikskanalen) Pl 7400A Stadsgården mm (Stadsgårdsleden mellan Slussen och Ersta) Pl 7374 Kv Handelsskolan mm Pl 7865 Kv Urvärdersklippan Större och kv Urvärdersklippan Mindre mm Pl 7469 Kv Mosebacke mm Pl 7670 Kv Drottningen mfl Pl 8236 Del av kv Ersta mm Pl 7655 Ändrad stadsplan för stadsdelarna Södermalm och Södra Hammarbyhamnen Pl Del av kv Stammen mm Dp Kv Höga Stigen Större Dp Område vid kv Ormen

5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Områdesbeskrivning 5 (10) S-TDp Området ovanför föreslagen spårtunnel utgörs idag av bebyggelse med varierande innehåll. I östra delen av planområdet återfinns bl a vårdinstitutioner och undervisningslokaler som t ex Ersta sjukhus och Frans Schartaus gymnaisum. Närmare Slussen utgörs bebyggelsen i huvudsak av bostäder med inslag av kontor och kommersiella och kulturella verksamheter som t ex Södra Teatern. Vissa områden är av riksintresse för kulturminnesvården; Fjällgatan och Katarinaberget. Många byggnader motsvarar enligt stadsmuseets byggnadsklassificering fordringarna för byggnadsminnen enligt kulturminneslagen. I berget vid Katarinavägen i anslutning till Slussen finns idag en bensinstation samt infart Katarinagaraget med plats för cirka 550 bilar. Garaget fungerar även som skyddsrum. Tvärbana Ost Aktuell spårutbyggnad är en del av projekt Tvärbana Ost. Projektet innebär en omläggning av Saltsjöbanan mellan Sickla station och Lugnet samt en konvertering av Saltsjöbanan till snabbspårväg. Projekt Tvärbana Ost omfattar även en fortsatt utbyggnad av Tvärbanan från Sickla Udde till Slussen. Befintliga spår och tunnlar för Saltsjöbanan tas ur bruk mellan Sickla och Slussen och ersätts med en tunnellösning. Aktuell detaljplan behandlar sträckningen mellan anslutningen i berget strax väster om Londonviadukten (Varvsbranten) fram till Slussen. Delsträcka Danvikskanalen-Varvsbranten behandlas i detaljplan Dp Projektet förutsätter planändring även för de delar av Saltsjöbanan/Tvärbanan som ligger öster om Danvikskanalen, delvis inom Nacka kommun, vilket hanteras inom ramen för projekt Danvikslösen. Slussen Tegelviksplan Danvikstull Lugnet Sickla Utbyggnadsgräns Översikt, Tvärbana Ost, streckad linje anger tunnelförlagda delar

6 6 (10) S-TDp Trafikering Enligt SL:s prognoser förväntas Saltsjöbanan/Tvärbanan komma att trafikeras med cirka 375 tåg per dygn, delen mellan Danvikstull-Slussen. Under högtrafiktid kommer Saltsjöbanan att trafikeras med 10-minuters trafik och Tvärbanan med 5-minuters trafik. Tunnelutformning Den 1200 meter långa spårtunneln utförs längs hela sträckan som en cirka 10 meter bred och 6,5 meter hög bergtunnel. Avståndet mellan tunneltak och markyta varierar mellan meter. Befintlig tunnel för Saltsjöbanan tas ur drift och kan användas som utrymningsväg från den nya spårtunneln. Utrymningsvägar placeras med jämna mellanrum i tunneln. Utrymningsberäkningar har visat att avståndet mellan dessa ej bör överstiga 300 meter. Utrymningsvägarna kan mynna antingen i Saltsjöbanans nuvarande tunnel eller till Stadsgårdsleden. En hårdgjord gångbana löper längs spåren hela tunnelsträckningen. Ett tryckutjämningsschakt behövs för att minska luftdraget när ett tåg angör stationen. Tryckutjämningsschaktet föreslås mynna i berget vid Katarinavägen intill kv Dihlströms. Tryckutjämningsschaktet utförs så att det även kan nyttjas som utrymningsväg. Station vid Slussen Vid Slussen anläggs en station i berget med två plattformar och tre spår. Stationens plattformar föreslås placeras på samma höjdnivå som Katarinavägen, vilket möjliggör ljusinsläpp från gatan via befintliga öppningar i berget. Befintliga öppningar i berget vid Katarinavägen används som entré och ljusinsläpp till stationen. En gångförbindelse anordnas i berget från stationens västra ände till tunnelbanans södra ingång. Gångförbindelsen får en viss lutning, cirka 1:20. Utrymmet för befintlig bensinstation vid Katarinavägen tas i anspråk för stationen. Entrén till garage och skyddsrum flyttas. Den östra öppningen i berget används för garageinfart och ljusinsläpp till stationen. Den västra öppningen används då för gångentré till stationen. I händelse av brand på stationen behövs ett ventilationsschakt för att ventilera ut brandgaser. Ett område mellan Katarina Gångbro och Södra Teatern föreslås nyttjas för en ventilationsmynning med en storlek av cirka 20 m 2. Ett teknikutrymme för bl a likriktarstation, reservkraftverk mm behövs i anslutning till stationen. Detta föreslås placeras i berget, söder om stationen.

7 7 (10) S-TDp Utrymningsväg/tryckutjämning vid Katarinavägen Utrymningsväg till Stadsgården Utrymningsväg till befintlig tunnel Station vid Slussen med entré från Katarinavägen och anslutning mot tunnelbanans södra entré Gräns för planområde Förslag till ny tunnelsträckning Planområdet med illustrerat läge för spårtunnel, utrymningstunnlar och befintlig tunnel för Saltsjöbanan Utrymningsväg till Stadsgården Befintlig tunnel för Saltsjöbanan tas ur drift

8 Gångförbindelse till t-bana Illustrationsplan, Föreslaget stationsläge i berget invid Katarinavägen T-banestation Slussen Teknikutrymme Stationsentré Nödventilationsanläggning vid Katarina Gångbro Garageinfart Plattform Saltsjöbanan Plattform Tvärbanan 8 (10) S-TDp

9 9 (10) S-TDp Sektion genom station. Fotomontage, stationsentré vid Katarinavägen. En anläggning för nödventilation föreslås placeras i utrymmet mellan Katarina Gångbro och Södra Teatern.

10 10 (10) S-TDp Detaljplanebestämmelser Planen är ett tillägg till gällande detaljplaner. Gällande planer fortsätter att gälla med detta tillägg. Inom planområdet ska marken vara tillgänglig för allmän tunnel, järnväg för persontrafik, och därvid tillhörande anläggningar. En meter bred zon har lagts ut inom vilken spårtunneln får placeras. Spårtunneln blir cirka 10 meter bred. Den breda zonen i detaljplanen grundar sig på att tunneln i detta skede ej är detaljprojekterad, att antalet utrymnings-/insatsvägar ännu ej är bestämt samt att en skyddszon på minst 10 meter utanför spårtunneln behövs. I detaljplanen anges till vilken nivå schaktning, spontning, borrning, pålning eller andra ingrepp i undergrunden får ske från markytan för andra ändamål än byggandet av spårtunneln. Nivåerna är angivna i meter över stadens nollplan och är satta med hänsyn till att ett skyddsområde av minst 10 meter skall erhållas från spårtunnelns ytterkonturer. Förslaget innehåller en bestämmelse om att tunneln skall utföras så att stomljud över 30 dba (SLOW) ej uppstår i ovanliggande bebyggelse. Vid Katarina Gångbro ges rätt att utföra en anläggning för ventilering av brandgaser. Anläggningen får ej överstiga 20 m 2. Högsta byggnadshöjd är 3,0 meter. Inom (P1) betecknat område ska finnas möjlighet att anordna tillfart till underjordiskt parkeringsgarage/skyddsrum. På plankartan illustreras preliminärt spårläge och höjder. Spårtunnelns tak ligger cirka 6,5 meter ovanför spåren. Likaså illustreras preliminära lägen för plattformar och teknikutrymme vid stationen samt utrymningsvägar och tryckutjämningsschakt. Exakta gränser för spårtunnel, station och övriga anläggningar fastställs i kommande järnvägsplan. MILJÖKONSEKVENSER En särskild miljökonsekvensbeskrivning, MKB, har upprättats för detaljplanen. MKB:n beskriver konsekvenserna av utbyggnaden för miljö, hälsa och hushållning av mark, vatten och andra resurser. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för detaljplanen är 15 år från det datum planen vunnit laga kraft. Arne Fredlund Planchef Tomas Enqvist Planhandläggare