Röselidsskolans. Kvalitetsrapport. God kunskap i en trygg miljö där skolan speglar sin samtid med blicken mot framtiden. lå 2017/2018.

Röselidsskolans Kvalitetsrapport lå 2017/2018 Vision: God kunskap i en trygg miljö där skolan speglar sin samtid med blicken mot framtiden 1

Innehåll 1 Allmän del 4 1.1 Kort beskrivning av skolan... 6 1.2 Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer... 7 1.2.1 Skolenhet A... 7 1.2.2 Skolenhet B... 7 1.2.3 Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten... 7 1.3 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen... 8 1.4 Integrerade grundsärskoleelever... 10 1.5 Organisationens Förbättringshistoria... 10 1.6 Socioekonomisk fördelning... 12 1.7 Lokaler, utrustning och skolbibliotek... 13 1.7.1 Skolenhet A... 13 1.7.2 Skolenhet B... 13 1.7.3 Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek... 13 1.8 Organisation av elevhälsa... 14 1.9 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.. 14 1.10 Studie- och yrkesvägledning... 16 1.11 Inflytande och samråd... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.11.1 Skolenhet A Läs nedan... 16 1.11.2 Skolenhet B läs nedan... 16 1.11.3 Gemensamt - eventuellt... 16 1.12 Trygghet och studiero... 17 1.12.1 Skolenhet A se ovan... 17 1.12.2 Skolenhet B se ovan... 17 1.13 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel.... 17 1.14 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning... 18 1.15 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner... 18 2 Resultat och analys 19 2.1 Grundskolan kunskapsresultat... 19 2.1.1 Årskurs 2 - Skolenhet A... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1.2 Årskurs 3 Skolenhet A... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1.3 Årskurs 5 Skolenhet A... 26 2.1.4 Årskurs 6 Skolenhet A... 26 2.1.5 Årskurs 2 - Skolenhet B... 21 2.1.6 Årskurs 3 Skolenhet B... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1.7 Årskurs 5 Skolenhet B... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1.8 Årskurs 6 Skolenhet B... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1.9 Årskurs 9 Skolenhet B... 31 2.2 Enkätresultat grundskolan... 34 2.2.1 GR-enkäten... 34 2.2.2 Örebroenkäten... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3 Utveckling inom IKT... 34 2.4 Förskoleklassen... 35 2

2.5 Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten... 37 2.5.1 GR-enkätens resultat på frågorna om fritidshemmetfel! Bokmärket är inte definierat. 2.5.2 Område för särskild uppföljningfel! Bokmärket är inte definierat. 2.6 Synpunkter och klagomål... 41 3 Strategisk del 42 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2013 års kvalitetsrapport... 42 3.2 Strategier för 2015/2016... 45 3

1 Allmän del Verksamhetsidé Vision - Målbild Röselidsskolans vision är Vår främsta kund är det framtida samhället. Skolans stora frågor är; Hur förbereder vi våra elever för den framtid de går till mötes? Vilka förmågor och kompetenser behöver varje elev behålla, förvärva och utveckla för att förverkliga sina egna mål och drömmar inför den framtid som väntar just den eleven? För att nå dit tog de dåvarande rektorerna i Gråbo som ett första steg, utifrån dokumentet Mål för lärmiljön, fram en Målbild som allt arbete på Röselidsskolan grundats på och utgått från sedan skolstart 2012. Vi har under alla år sett och ser tryggheten som en förutsättning för att varje elev skall kunna lära sig utifrån sin fulla potential. Vi ser också att det är viktigt att eleverna är motiverade i sitt arbete och har ett stort formellt och reellt inflytande över sin vardag. Vidare ser vi att dagens och framtida samhälle efterfrågar medborgare som kan fungera i ett socialt samspel, kan ta egna initiativ, har ett engagemang, förmåga att söka och inhämta kunskap och en insikt i vad hållbar utveckling innebär. I en av de första rapporterna kompletteras flera av våra processer med förklarande bilder. I senare års rapporter har vi utelämnat dem och hänvisar intresserade läsare, som vill läsa om och följa skolans utveckling, till tidigare rapporter. Målbilden nedan, som vår verksamhet under dessa år utgått från, har vi tänkt ska leda till att ovanstående insikter inte bara blir ord utan något vi i verksamheten, varje dag, lever upp till. MÅLBILD: Gråbo skolor, Röselidsskolan, kännetecknas av: Motivation, nyfikenhet och drivkraft Lärandet är verklighetsbaserat och är därigenom ämnesövergripande Skolan präglas av ett gemensamt ansvar, alla vill lära av varandra. Kamratrespons ingår i arbetsprocesserna Elever och personal ser och använder möjligheter i de situationer som inträffar Mål och resultatinriktning Vi följer systematiskt upp våra resultat Elever, vårdnadshavare och personal är medvetna om målen Elevernas och personalens gemensamma kunskap tas till vara och bidrar till en totalt sett ännu högre kunskapsnivå Eleven skall alltid medverka i arbetsprocessen, planera genomföra utvärdera - bedöma Förmågor och kompetenser som är till nytta Elevernas arbete ska vara till nytta för någon annan. Därför arbetar vi utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt och bejakar elevernas initiativkraft i arbetet mot målen Eleven ska känna sådan glädje och stolthet över sitt arbete att han/hon vill delge arbetet i medvetet valda och varierade presentationsformer Arbetslagen eftersträvar att elevernas uppdrag ska ha en tydlig mottagare Hållbarhet och framtidstro Vi arbetar aktivt för att skapa och upprätthålla goda relationer till externa personer/organisationer/företag. Vi uppträder alltid som goda ambassadörer för skolan Vi vårdar den gemensamma miljön Vi ser olikhet och mångfald som en styrka Omvärldsanalysen är central och alla medarbetare har alltid blicken mot det framtida samhället 4

Då flera av målen i denna målbild redan uppnåtts och Gråborektorerna samstämmigt upplever att verksamheterna behöver nya utmaningar på gamla grunder har rektorerna reviderat ovanstående och i samspel med alla berörda parter ersatt den med följande reviderade målbild och vision: Mål för lärmiljön - Gråbo skolor, Lärande - Trygghet - Hållbarhet Vision: God kunskap i en trygg miljö där skolan speglar sin samtid med blicken mot framtiden. Ledarskapet möjliggör frihet att inom skolorna i samspel med medarbetare och elever utforma varje skolas utveckling utifrån ovanstående mål. Allt utvecklingsarbete utgår ifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Vi uppträder alltid som goda ambassadörer för våra skolor. Förskoleklass, skola och fritidshem samverkar som en helhet. Lärande Vi arbetar utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt. Elevernas initiativkraft i arbetet mot kunskapskraven är centralt vilket innebär att lärandet har en tydlig mottagare, är verklighetsbaserat och ämnesövergripande. Skolan präglas av ett gemensamt ansvar där en delakultur råder. Alla vill lära av varandra. Det formativa förhållningssättet till lärande är centralt och används systematiskt under tiden lärandet pågår i samspel med eleverna. Undervisningen tar fasta på tanken om det livslånga lärandet och har en estetisk dimension. Trygghet Gråbo skolor arbetar inkluderande och är tillgängliga för alla. Vi arbetar förebyggande och aktivt med att motverka trakasserier, kränkande behandling och diskriminering; oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vi ger förutsättningar för varje elev att i tryggt socialt samspel med andra, lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov. Goda relationer är avgörande för ett gott lärande och lärandet pågår i alla situationer under hela dagen. Alla elever tränas aktivt i att ta ansvar för sin egen och andras sociala miljö. Gråbo skolor ska vara en arena där elever, med ökande ålder och förmåga, ges möjligheter att träna och utvidga sina sociala kompetenser i såväl små som stora sammanhang. Vi drar nytta av att vi har elever i hela åldersspannet F-9, och samverkar aktivt mellan olika arbetslag, andra skolor och samhället i övrigt. Hållbarhet Framtidstro våra elever är uppfyllda av en tro på framtiden. De har en god självkänsla, vet att de kan göra skillnad, vågar påverka och tar ansvar för sin och samhällets utveckling Olikhet är normen - människors ömsesidiga relationer och levnadssätt stärker upplevelser av sammanhang och tillhörighet Vi arbetar aktivt för att skapa och upprätthålla goda relationer till vår omvärld. Omvärldsanalysen är central och skolan speglar sin samtid med blicken mot framtiden. 5

1.1 Kort beskrivning av skolan Röselidsskolan är uppdelad i två enheter, Röselid A F - 5 och fritidshem och Röselid B 6-9. F 3 A 93 elever 8,2 tjänster Fskl, fritids, skola 4 5 73 elever 5,5 tjänster (varav 0,5 tillfällig resurs) Elevhälsa: Skolsköterska, kurator, skolpsykolog, specialpedagog/speciallär are, elevhälsopedagog, rektorer 6,5 tjänster Förberedelseklass och SvA, skolenhet B 2,7 tjänster 8 elever (också inskrivna i olika arbetslag F 3 B 96 elever 7,6 tjänster Fskl, fritids, skola 6 7 90 elever 7,6 tjänster (varav 1,2 tjänst hk, språk) 8 9 80 elever 9,7 tjänster (varav 1,8 tjänst hk, språk) Fritidsgård/öppen fritidsverksamhet för åldrarna 10-16 år i hela Gråbo 3,75 tjänster Röselidsskolan, skolenhet A och B startades i augusti 2012 Röselidsskolan har under året haft ca 440 elever i årskurserna F - 9. (En ökning från föregående år med ca 5 elever). Eleverna är fördelade enligt ovan. I varje F-3 arbetslag ingår förskoleklass och fritidshem. På Röselidsskolan finns dessutom en förberedelseklass med elever från båda enheterna. Storleken på gruppen varierar under läsåret. När nya elever tas emot på Röselid har de oftast varit 8 veckor på mottagningsenheten START där de kartläggs och lägger en grund för svenska språket. På Röselidsskolan finns ca 63 medarbetare. På fritidsklubb/fritidsgård finns 4 ordinarie medarbetare som leds av rektorerna på Röselidsskolan men som servar alla tre skolorna i Gråbo. På enheten finns också en skolpsykolog som leds av en av rektorerna på Röselidsskolan men som arbetar på både Ljungviksskolan och Röselidsskolan. 6

1.2 Ledningen av utbildningen skolenheternas rektorer 1.2.1 Skolenhet A rektor Marie Sandell ansvarar för F 5 + elevhälsan 1.2.2 Skolenhet B rektor Lennart Nilsson ansvarar för 6 9 + förberedelseklass, öppen fritidsverksamhet, gård och serviceteam 1.2.3 Ledningen och organisationen av gemensamma delar av verksamheten Servicelag: Skolan har ett servicearbetslag med administratör, vaktmästeri och skolvärd. Förutom sina grunduppgifter samverkar servicelaget också med arbetslagen i sammanhang där elevens möjligheter att nå målen ökas. Fritidsklubb/fritidsgård: I anslutning till skolan ligger en fritidsgård. Fritidsgården bedriver verksamhet med öppen fritidsverksamhet (åk 4-5) och fritidsgård för ungdomar mellan 10-16 år i hela Gråbo. På fritidsgården arbetar fyra fritidsledare. I olika elevärenden och i skolans pausverksamhet samspelar skolan och skolans elevhälsa med fritidsgården. Förberedelseklass: I skolans ombyggda bibliotek bedrivs undervisning i SvA för elever i åk 4-9, som en förberedelse för deltagande i den övriga skolverksamheten. Elevhälsan: Elevhälsoteamet består av skolsköterska, specialpedagog, speciallärare, kurator, elevhälsopedagog och psykolog. Skolans rektorer leder elevhälsans arbete. Elevhälsans gemensamma uppdrag består i att handleda och coacha arbetslagen mot Gråbo skolors målbild, målen i Lgr 11 och enhetens Mål (SÖK - Att Stärka undervisningskvalitén och nå ökade resultat genom kollegialt lärande). Elevhälsan arbetar systematiskt utifrån givna strukturer med kartläggning, analys, uppföljning/återkoppling inom områdena elevers resultat, trygghet och arbetsro. Psykolog Psykologen arbetar med elevhälsoteamen på två av Gråbo skolor och fördelar sin tid på uppdrag av dessa skolors elevhälsa och rektorer. Elevhälsopedagog I Gråbo finns två elevhälsopedagoger. Elevhälsopedagogerna arbetar på uppdrag från elevhälsan och är grundplacerade på Lekstorpsskolan och Röselidsskolan. Skolsköterska Skolsköterskan arbetar heltid på Röselidsskolan. Skolkurator Skolkurator arbetar heltid i verksamheten. 7

Specialpedagog Specialpedagog arbetar heltid på Röselidsskolan. Speciallärare Tre pedagoger med speciallärarfunktion finns fördelade med 100% i arbetslag F-3 A+B, 50% i arbetslag 4-5 och 100% i arbetslag 6-7 och 8-9. Skolbibliotekarie Skolbibliotekarie arbetar deltid i verksamheten två dagar i veckan. Trygghetsgrupp Trygghetsgruppen arbetar med utgångspunkt från Likabehandlingsplanen. Trygghetsgruppen träffas en gång i månaden och består av kurator, skolvärd, elevhälsopedagog, rektor och en representant från varje arbetslag. Tre gånger per månad träffas lill-thg för korta avstämningar av eventuellt pågående ärenden. I varje arbetslag finns två kontaktelever som regelbundet träffar representant i THG. Samverkan består i att elever och trygghetsgruppen tillsammans kontinuerligt kartlägger riskområden i och utanför Röselidsskolan. Kränkningar noteras i Elevmappen Studie och yrkesvägledare Studie och yrkesvägledare, SYV, finns på skolan två dagar i veckan. SYV:s främsta uppgift är att vägleda eleverna i åk 9 i deras gymnasieval, men också att delta i det främjande elevhälsoarbetet. 1.3 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Skolans, förskoleklassens och fritidshemmets processer En process är för oss en kedja av återkommande aktiviteter som skapar värde för individ och mottagare. Med individ och mottagare åsyftas elever, föräldrar och det framtida samhället. Röselidsskolans ledning har identifierat de processer som vi anser är nödvändiga för att nå vår målbild och målen i Lgr 11. Den främsta processen är lärandet och det sker i arbetslagen, i samspelet mellan elever, pedagoger och elevhälsan. Den utgår, som ovan nämnts, från Lgr 11, Lerums kommuns Mål för lärmiljön som i sin tur brutits ner till skolans målbild och enhetens utvecklingsarbete (SÖK). Andra processer är ett stöd för att denna process ska utvecklas mot Röselidsskolans målbild och mot målen i Lgr 11. Som grund för denna process ligger också de förväntningar verksamheten har från elever och föräldrar. Arbetslag: Undervisningen är organiserad i fem pedagogiska arbetslag. Arbetslaget har ett gemensamt ansvar för elevernas utveckling och trygghet i både skola, förskoleklass och fritidshem. Varje pedagog verkar dagligen utifrån tre roller; processledare, ämnesexpert och handledare. Processledaren ansvarar för att eleverna utvecklar sina kunskaper och förmågor mot kunskapskraven i Lgr 11 och har den närmsta kontakten med eleven och dennes hem. Processledaren träffar sin grupp på mellan 16-20 elever varje dag i ca 45-60 min. 8

Ämnesexperten ansvarar för att eleven når kunskapskraven i Lgr 11, för att ett formativt lärande sker och för bedömning av elevens kunskapsresultat. Alla i arbetslaget fungerar som handledare i det dagliga arbetet mot kunskapskraven och övriga mål i Lgr 11. Arbetslagen träffas varje vecka på operativa möten och vid behov även i andra möten. Varje år på för- och efterarbetsdagarna i juni och augusti upprättar arbetslaget en årsplan som ligger till grund för elevers och pedagogers arbetsår. Arbetslagsledare: Varje pedagogiskt arbetslag och elevhälsan leds av en arbetslagsledare som träffar rektorerna varje vecka. En terminsplan ligger som grund för dessa möten, framtagen av rektor i samspel med arbetslagsledarna. Innehållet i planen har sin utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet och ligger till grund för den utveckling skolans ledning har fokus på under arbetsåret. Årsplan Skolans årsplan anger rutiner för det systematiska arbetet. Varje arbetslag upprättar i slutet av läsåret en årsplan för kommande läsår vilken sedan befästs i arbetslaget i augusti, före skolstart. En separat årsplan finns för Elevhälsan och för fritidsklubben. Befintliga årsplaner är synkroniserade och utgår från skolans årsplan. Utveckling och förbättring Som grund för utveckling och förbättring ligger information utifrån relevant och aktuell forskning, beprövad vetenskap, skolans screeningresultat, arbetslagens tankar utifrån verksamhetens analysunderlag, analys av elevers och medarbetares svar på enkäter, läsårsutvärderingar, frågor från arbetslagsråd och fritidsråd, observationer av arbetslagens verksamhet och samtal i grupp eller enskilt med elever, vårdnadshavare och personal. Dessutom förväntas elever och personal i samtliga verksamheter lyfta olika behov av förbättringar till skolans ledning. Informationsbrev från skolenhet A och Bs rektorer, där kontaktuppgifter finns noga angivet, mailas ut till alla vårdnadshavare två gånger per termin. Där uppmanas även vårdnadshavare att lyfta olika behov av förbättringar till skolans ledning, via mail eller på telefon. För dialog mellan vårdnadshavare, elever, personal och skolledning finns ett enhetsråd som träffas sex gånger på ett läsår. Där hanteras frågor som skola och representanter i enhetsrådet gemensamt kommit överens om både vad gäller skolans utveckling men också skolans utveckling i förhållande till det framtida samhället som väntar våra elever. Uppföljning av elevers måluppfyllelse Varje termin erbjuds eleverna, tillsammans med sina vårdnadshavare, utvecklingssamtal där man tillsammans går igenom elevens hela skolsituation inklusive fritidshemstid för de elever som går på fritids. Arbetet med det entreprenöriella lärandet syftar till att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Arbetet mot kunskapskrav och mål ska ta sin utgångspunkt i elevens intressen, drömmar och inre drivkraft. Processledaren och ämnesexperterna i arbetslaget tar tillsammans med eleven/eleverna fram strategier för lärande. Vi använder det digitala verktyget Unikum för att dokumentera, följa upp och analysera elevens utveckling. I början på varje läsår och delvis under terminens gång utförs screeningtester med alla elever för 9

att på så sätt kartlägga nuläget av elevernas resultat. Efter det följs resultaten upp vid två tillfällen/termin. Vid dessa tillfällen analyserar samtliga arbetslag sina insatser utifrån, för enheten, gemensamma Analysfrågor. Detta arbete sker systematiskt utifrån skolans årsplan för uppföljning, utvärdering och analys. 1.4 Integrerade grundsärskoleelever På Röselidsskolan finns inga elever integrerade i grundsärskolan. 1.5 Organisationens Förbättringshistoria Då skolan startade ht -12 och Kommunstyrelsen, genom dokumentet Mål för lärmiljön, gav oss skolledare i uppdrag att utveckla en verksamhet som möjliggör uppfyllelse av den Vision och den Målbild denna kvalitetsredovisning inleds med sker ständigt förändring och utveckling i verksamheten. Följande områden initierades/organiserades/implementerades från skolans start och de olika områdena är nu ytterligare utvecklade, en del är avvecklade och flera områden är institutionaliserade: År 2012 Självkännedom/ledarskap vidareutveckla pedagogernas relationskompetens Mallar/modeller gemensamma strukturer och rutiner under utveckling Värdegrundsarbete ytterligare förankring av den gemensamma värdegrunden Arbete med förmågor och lärstilar fortsatt arbete i arbetslagen År 2012/13 Trivselledare Institutionalisering i F 3 arbetslagen och ny modell införd i 4 9 lagen Analysverktyg uppföljning av elevers resultat ytterligare utveckling av analysmall Förste lärare med fokus på utveckling av entreprenöriellt lärande i arbetslagen CR och Bravkod metoder som används, bland andra metoder, för att utveckla elevers läsoch matematiska förmågor Formativ bedömning/formativt lärande på processtid fortsatt behov av kompetensutveckling ett av våra nya förstelärares uppdrag Ledande av det entreprenöriella lärandet idag ett vedertaget sätt att arbeta på men fortsatt utveckling behövs och sker ständigt, speciellt med nyanställda pedagoger men även med pedagoger som arbetat på skolan hela tiden och som behöver komma vidare i sin process. Förbättrad information till vårdnadshavare mall för veckoinformation framtagen i samspel med enhetsrådet Processtid utveckla processledarens roll vad gäller relationsskapande och medvetenhet om hur varje elevs potential i det entreprenöriella lärandet tas tillvara År 2013/14 BFL sambedömning på hela skolan och i hela Gråbo 10

Tydliga strukturer för elever - Utveckling av matriser påbörjat Loop me utvärderingsverktyg kopplat till det entreprenöriella lärandet och skapa goda relationer i det sociala samspelet verktyget används inte nu Kritisk vän/relationsskapande samtalsmetodik utveckling av arbetslagets samspel och relationsskapande strategier med eleverna (skapa goda relationer i det sociala samspelet) Unikum utveckla arbetet med en gemensam plattform för bedömning och återkoppling på enheten alla förväntas använda Unikum för dokumentation av lärande och utveckling Forskning, beprövad erfarenhet Inläsning av litteratur, observationer/filmning av pedagogers arbete i arbetslagen, resultatsammanställning, enkäter och omsättning av nya insikter i vardagsarbetet År 2014/15 Aktionsforskning rektorer IT-verktyg Utveckling av ipad som ett lärverktyg förstelärare tillsatt med huvuduppdrag att förankra LIKA planen Förbättrad information till vårdnadshavare Informationsmöten om skolans valda arbetsmetoder och verktyg på kvällstid (med organiserad barnvakt) nu, information på föräldramöten Utveckling av trygghetsarbetet Utveckling i arbetslagen med relationsskapande aktiviteter, vidareutveckling med årsplaner pågår Undervisning i Svenska som andra språk Startat förberedelsegrupp och anställt behörig pedagog och studiehandledare på elevens modersmål - Organiserat övrig undervisning i SvA. Vidareutbildning av alla SV pedagoger på enheten i läs och skrivstrategier Utvecklingsprojekt under ledning av specialpedagog År 2015/16 Skapat ytterligare strategier för att utveckla analysförmågan hos pedagogerna Fördjupat samspel med arbetslagsledarna Användandet av Unikum Ett pågående arbete Ökat läsförståelsen hos eleverna och det goda lärandet hos pedagogerna Deltagande i läslyftet under en termin (större delen av enhetens pedagoger)- avslutat Upprättat rutiner för kartläggning, sammanställning och återkoppling av elevers kunskaper utifrån screening av alla elever i AL under läsåret enligt årshjul Elevhälsan Utvecklat trygghetsarbetet och skapa goda relationer i det sociala samspelet i åk 4-9 Skolvärdinna och vaktmästare Vidareutveckla en än tydligare information och kommunikation mellan hem och skola genom att utöka användandet av Unikum Alla processledare Utvecklat rutiner för uppföljning av och samspel med modersmålsundervisningen Förändrat organisation från 4-7 arbetslag till 4-5 och 6-7 arbetslag för ökat lärande 11

Utvecklat ett helhetskoncept för att introducera, behålla och få nya medarbetare att trivas och känna sig bekväma med Röselidsskolans arbetsmetoder Vidareutveckla skolans effektmål för ökad undervisningskvalité och elevers lust att lära År 2016/17 Arbetat med att vidare implementera och institutionalisera redan initierade mål Anställt fyra förstelärare med uppgift att i samspel med rektorer arbeta för att ovanstående mål blir utvecklade, begripliga och så småningom institutionaliserade. År 2017/18 SÖK - Att Stärka undervisningskvalitén och nå ökade resultat genom kollegialt lärande. Under året har skolans medarbetare enats om att utvecklas inom följande områden: Det professionella ledarskapet Tillgänglig utbildning Självledarskap Planering, förberedelser och uppföljning Digitalisering 1.6 Socioekonomisk fördelning Socioekonomisk fördelning och användning av dessa medel De satsningar vi gjort leder till önskade resultat. Vi fortsätter att vidareutveckla implementerade insatser. Detta år har Röselidsskolans erhållit 1,85 milj kr utifrån socioekonomisk tilldelning. Det är i paritet med föregående år. Vid skolans val av fördelning av socioekonomiska medel har vi, som tidigare och numer styrkt av våra stigande resultat i de lägre åldrarna, utgått från John Hatties rapport Visible Learning och specifikt från två påverkansfaktorer som anges ha stora effekter på elevernas resultat. Dessa faktorer är Känsla av positivt sammanhang i klassrummet och Kamratpåverkan. Eftersom skolan inte är organiserad i klassrum med tillhörande klasslärare, utan har hemvister (för hela arbetslaget) och processledare ersätter vi faktorn Känsla av positivt sammanhang i klassrummet med Känsla av positivt sammanhang i processgruppen och i arbetslaget För att öka möjligheterna att leva upp till dessa faktorer fortsätter vi att avsätta resurser för att möjliggöra 45-60 min processtid för varje elev alla dagar i veckan. Vi har ytterligare förstärkt och utvidgat elevhälsoorganisationen. Fler och fler elever blir bättre på att samspela med varandra och att följa vissa regler. Vi har kommit en bra bit på väg men ännu inte fullt ut nått vårt mål vilket är att alla elever upplever att de har vänner och något att göra på rasterna. För att skapa en god grund för positiv kamratpåverkan har vi detta år i åk F 3 använt de pengar vi tidigare satsat på Trivselledarprogrammet till att bygga upp en egen verksamhet med samma innehåll och materiel där eleverna i skolan och på fritids varit delaktiga i processen. Vår skolvärdinna har som huvudsaklig uppgift att skapa olika mötesplatser för socialt samspel. Skolvärdinnan och skolvaktmästaren har under året fortsatt med utvecklingen av skolans egna trivselprogram för åldrarna 4 9. I denna pausverksamhet har vi även i år förstärkt med material så som litteratur i olika former, olika spel, utomhusredskap och ökad vuxennärvaro. Dessutom serveras frukost för elever då hemmen inte alltid tillgodoser detta behov. 12

Resultat vi nått 2017-2018 och hur vi vet det: Resultat på GR enkät och kunskapsresultat i de arbetslag där resultaten tidigare varit låga, har detta år stigit betydligt jämfört med tidigare år. Tydligare ledning, fastare strukturer, ökad undervisningskvalité och ökad vuxennärvaro under pauser har gett positiva resultat. I de arbetslag där personalgrupperna varit stabila och fokus legat på lärande och utveckling av undervisningskvalitén kan vi fortfarande se att tidigare och fortsatta satsningar ger önskade resultat. Där är resultaten sedan tidigare höga vilket gör att en ökning av resultaten inte blir så märkbar. I samtliga arbetslag ser vi fortfarande att: Trivseln ökar Enligt enhetens egen trivseluppföljning ( Tre korta frågor ) Närvaron fortsätter att öka - uppföljning sker i Skola 24 (skolan har en hemmasittare) Elevernas vilja att samspela i deras eget lärande har ökat Återkoppling från pedagogerna i laget vid återkommande analystillfällen. Skadegörelsen på inomhusmiljön minskar fortfarande enligt återkommande rapport från vaktmästaren. Elevernas arbetsmiljö präglas av arbetsro, anser pedagoger och rektorer besök i verksamheten av rektorer görs kontinuerligt. 1.7 Lokaler, utrustning och skolbibliotek 1.7.1 Skolenhet A Skolenhet A förfogar över följande lokaler och utrustning: Lokaler tillhörande arbetslag F 3 A + B och arbetslag 4 5 1.7.2 Skolenhet B Skolenhet B förfogar över följande lokaler och utrustning: Lokaler tillhörande arbetslag 6 7 och 8-9 1.7.3 Gemensamma lokaler, utrustning och skolbibliotek Lokalresurser Röselidsskolans byggnad är byggd i guldklass vad gäller miljökrav. Vi har mycket ändamålsenliga lokaler med en hemvist för varje arbetslag där lärande sker. Två moderna och välutrustade hemkunskapssalar. Rum för förberedelseklass. Ett skolbibliotek. Ett forum (en amfisal) med möjligheter för IT baserade föreläsningar på distans eller i verkligheten. Ett skolcafé med tillhörande scen. En stor matsal som, då det inte är lunch eller mellanmål, kan möbleras utifrån behov. Vi har en stor idrottshall som är belägen 50 m från skolbyggnaden och en lite mindre idrottshall belägen ca 20 m från skolbyggnaden. I varje arbetslag finns väl utrustade ateljéer avsedda för praktiskt estetiska aktiviteter och praktiska aktiviteter inom ämnesområdet no/teknik. Miljöhus för källsortering finns och våra möjligheter till sortering är goda. Materiella resurser 13

Vi har minst fyra digitalprojektorer och en digital infoskärm i varje arbetslag och i skolans café. I arbetslagsrummen (ett per arbetslag) har lärarna personliga datorer, personliga ipads, en digitalprojektor och en TV skärm. Arbetslag F - 3 A + B har i varje arbetslag 12-15 fasta datorer. I varje arbetslag finns även ca 3-5 Ipads för elevbruk. I arbetslag 4 5 A har alla elever en egen cromebook. I arbetslag 6 7 har alla elever i åk 6 en egen ipad och i åk 7 har varje elev en egen cromebook. I arbetslag 8-9 har alla elever i åk 8 en egen cromebook och i åk 9 har varje elev en egen ipad. Eleverna har tillgång till adekvata läromedel. Skolbibliotek I skolan finns ett bibliotek avsett för elever i alla åldrar som gör det möjligt för eleverna att kontinuerligt kunna använda biblioteket som en del av undervisningen. Bibliotekets huvudsakliga roll är att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur och tillgodose deras behov av material för utbildningen. Biblioteket är bemannat och öppet för elever varje dag mellan kl 10-11 och två dagar i veckan då skolans bibliotekarie finns på plats. Övriga tider finns biblioteket tillgängligt för elever i sällskap med en vuxen. 1.8 Organisation av elevhälsa Elevhälsan: Elevhälsans uppdrag är att undanröja hinder för barns lärande. Alla barn vill göra rätt. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande i samspel med arbetslagens pedagoger, elever och vårdnadshavare. Elevhälsoteamet består av skolsköterska, specialpedagog, speciallärare, kurator, elevhälsopedagog och psykolog. Skolans rektorer deltar på elevhälsoteamets möten. Elevhälsans gemensamma uppdrag består i att handleda och coacha arbetslagen mot Gråbo skolors målbild, målen i Lgr 11 och enhetens SÖK mål. Elevhälsan förebyggande arbete består i att arbeta systematiskt utifrån givna strukturer med kartläggning, analys, uppföljning/återkoppling inom områdena elevers resultat, trygghet och arbetsro. Var tredje vecka träffas arbetslagen för att tillsammans med någon i elevhälsan följa upp vilken effekt särskilt stöd eller extra anpassningar fått och utifrån det bibehålla, förstärka eller omdisponera insatser. Elevhälsan behandlar också enskilda frågor efter ansökan från arbetslagen eller arbetslagets specialpedagog/speciallärare. Elevernas behov styr tillgången på elevhälsa. 1.9 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram För Röselidsskolan gäller: Ingen elev är ett problem! Om något barn/någon elev har svårigheter med något är det vuxenvärlden/arbetslagen/organisationen som behöver förändra eller utveckla sina arbetsformer eller sin användning av utrymmen eller annat som kan hindra eller negativt påverka elevens utveckling. Särskilt stöd för skolenhet A och B Utifrån gemensamt framarbetade mål för Elevhälsan handleder, coachar och stöttar Elevhälsan arbetslagen som i sin tur, inom arbetslagets ram där även fritidshemstiden ingår, organiserar det stöd och de extra anpassningar som på bästa sätt gynnar elevens utveckling. Som grund för detta 14

stöd ligger tidig screening och kartläggning av varje elevs förmågor och behov och processledarens och arbetslagets uppföljningar på processtid. Resurser till de elever som förutom extra anpassningar behöver ytterligare åtgärder styrs av rektor tillsammans med elevhälsan och dokumenteras i ett åtgärdsprogram, ett för varje elev. För elever som har behov av svenska som andraspråk organiseras det med hjälp av utbildade lärare på skolan och för studiehandledning på modersmålet finns studiehandledare och ett samarbete med modersmålslärare. Det senare organiseras centralt i Lerums kommun. För upprättande av åtgärdsprogram och för rutiner av elevhälsans övriga arbete finns följande handlingsplan, reviderad upplaga för detta läsår: Arbetsgång då elev riskerar att inte nå kunskapskraven Steg 1 Arbetsgång då elev riskerar att inte nå kunskapskraven Steg 1 Kap. 3 5 a i skollagen: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8. 1. Samtal i arbetslaget/ analys av elevs lärande. 2. Elev befaras ej nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. 3. Pedagog/Arbetslaget gör extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning, vid behov i samråd med elevhälsan. 4. De extra anpassningarna dokumenteras av ansvarig pedagog i Unikum. Vårdnadshavare informeras. 5. Utvärdering sker med korta tidsintervaller. 6. Obs! Anmäl direkt till EHT om det finns skäl att anta att extra anpassningar inte skulle vara tillräckliga eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation (enligt kap. 3 8 i skollagen). Se steg 2 nedan. Steg 2 1 Oro för elev kvarstår trots att extra anpassningar gjorts. Vårdnadshavare informeras. Anmälan görs till EHT på blankett Anmälan till EHT/Utredning av särskilda behov. 2 Rektor startar skyndsamt en utredning. EHT använder blanketten Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd. Utredningen baseras på observationer, intervjuer med elev, vårdnadshavare och pedagoger samt screening av elevens kunskaper. Utredningen sammanställs av speciallärare/specialpedagog. 3 När utredningen är klar görs en gemensam bedömning av elevhälsan utifrån resultatet av kartläggningen i utredningen. (på blanketten ovan). Om utredningen blir tidsomfattande kan beslut tas om att upprätta åtgärdsprogram utifrån den information som finns i dagsläget. 4 Rektor fattar beslut om att åtgärdsprogram ska eller inte ska upprättas. 15

5 Åtgärdsprogram upprättas av processledaren i samspel med vårdnadshavare och elev. Specialpedagog/speciallärare kan vara behjälpliga. 6 Rektor beslutar om åtgärdsprogrammet. 7 Originalet lämnas till specialpedagog. Kopia skickas hem av processledaren. 8 Åtgärdsprogrammet följs upp efter överenskommelse i åtgärdsprogrammet. 9 Utvärdering av åtgärdsprogram görs. 10 Åtgärdsprogram avslutas eller justeras något. Nytt beslut krävs. Steg 3 1. Ny utredning? Om åtgärderna inte ger förväntat resultat 2. Nytt åtgärdsprogram skrivs, efter samtal i arbetslaget, samtal med elev och vårdnadshavare och eventuell ny information från elevhälsan. 3. Handledning ges av elevhälsan till enskild pedagog eller hela arbetslag. Steg 4 Externa åtgärder 1. Andra externa åtgärder startar, relevanta för enskild elev eller arbetslag, beslutade av EHT. 2. Kontakt med andra myndigheter. 3. VästBus-möte 1.10 Studie- och yrkesvägledning Studie och yrkesvägledare Studie och yrkesvägledning är hela skolans ansvar och det är viktigt att kontakter med företag och organisationer i vårt närområde etableras redan i de tidigare skolåren. I flera av våra ämnesövergripande projekt sker en samverkan skola arbetsliv. Målet är att skapa en känsla av vinn-vinn där både företag och skola ser värdet av ett samarbete och där eleverna succesivt lär sig mer om arbetslivet för att underlätta framtida val av utbildningar och yrken. På skolan finns också en Studie och yrkesvägledare, SYV, två dagar i veckan. SYV:s främsta uppgift är att vägleda eleverna i åk 9 i deras gymnasieval, vara en resurs i kontakter med arbetslivet samt att delta i det främjande elevhälsoarbetet. 1.10.1 Skolenhet A Läs nedan 1.10.2 Skolenhet B läs nedan 1.10.3 Gemensamt - läs nedan Elevinflytande samma struktur gäller för skolenhet A och B 16

För elevernas formella inflytande gäller samma för båda skolenheterna. Processledaren träffar sin grupp bestående av ca 16-20 elever, varje dag. I varje arbetslag finns ett arbetslagsråd som består av en ansvarig pedagog och 1 elev/processgrupp och som träffas varannan vecka. Rektorerna kallar till elevråd minst 2 ggr/termin. För elevernas inflytande i den löpande vardagen träffar eleverna en timme varje dag sin processledare som tillsammans med eleven följer upp utveckling av elevens förmågor att nå uppsatta mål och elevens sociala samspel. Skolan har också två elevskyddsombud som samlar in uppgifter från övriga elever och deltar på enhetens elevmiljörond. Kontaktelever, två från varje arbetslag, träffar skolans trygghetsteam var tredje vecka för att i förebyggande syfte identifiera skolans riskområden. Vårdnadshavares inflytande - samma struktur gäller för skolenhet A och B Röselidsskolans enhetsråd samlas ca 6 gånger per år. Förutom dessa möten där vårdnadshavare har möjlighet att påverka och få information om verksamhetens nuläge, verksamhetens kommande utveckling och grunder för fattade beslut, träffas enhetsrådet i fler sammanhang för att organisera former för föräldrainformation (så som föreläsningar) det sociala samspelet mellan vårdnadshavare och mellan vårdnadshavare och elever. Rektorerna skickar dessutom ut ett rektorsbrev där det tydligt framgår vart man som vårdnadshavare kan vända sig om man har tankar, synpunkter, klagomål eller förslag på verksamheten. Varje elev och vårdnadshavare är dessutom knuten till en processledare som i sin tur sköter den vardagliga kontakten med hemmen. 1.11 Trygghet och studiero Arbetet med elevernas trygghet och studiero bedrivs förebyggande och utgår från skolans Trivselregler, Värdegrundsord och Likabehandlingsplan. I skolan och på fritidshemmet upprättas årliga mål. Dessa årliga mål arbetas fram i samråd med elever, vårdnadshavare och personal och följs upp och utvärderas vid givna tillfällen under skolåret. För att skapa studiero tar varje arbetslag varje år, i samspel med eleverna, fram former för hur man ska förhålla sig till Värdegrundsorden och de Trivselregler som gäller för hela verksamheten. Reglerna utvärderas kontinuerligt minst en gång per termin och uppdateras vid behov. Trivselregler för hela skolan togs 2013 fram av rektorerna i samråd med, pedagoger, elevråd och vårdnadshavare. Dessa regler utvärderas vid höstterminens början varje läsår eller vid behov under året. Elever, pedagoger, vårdnadshavare eller rektorer kan påkalla detta behov och rektorer kallar till möten. Vid samtliga förändringar beslutar rektor i slutändan om gällande regler. 1.11.1 Skolenhet A se ovan 1.11.2 Skolenhet B se ovan 1.12 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. På Röselidsskolan finns en Likabehandlingsplan. Planen är upprättad enligt Diskrimineringsombudmannens (DO) riktlinjer. Planen i sin helhet gäller för båda skolenheterna. 17

Varje år upprättas sk årliga mål som hela skolan arbetar mot. Varje arbetslag upprättar dessutom sina årliga mål. Dessa mål utvärderas och samverkas varje år med elever och vårdnadshavare. Skolans Trygghetsteam (THG) ansvarar för det förebyggande trygghetsarbetet. THG träffas en gång per månad i hela gruppen och varannan vecka i delar av gruppen. I teamet ingår skolkurator, skolvärdinna, elevhälsopedagog och en representant från varje arbetslag. I förebyggande syfte träffar representanter från THG var tredje vecka två kontaktelever från varje arbetslag för att kartlägga, bearbeta och följa upp ev riskområden eller andra, för eleverna viktiga, trygghetsfrågor på skolan och på fritidshemmet. Varje termin svarar alla elever på skolans egen enkät Tre korta frågor. Resultatet sammanställs och följs upp i arbetslagen. Dessutom organiserar Röselidsskolan även detta år aktiviteter som utgår från det Trivselledarprogram skolan tidigare ingått i. Detta program har som syfte att på raster skapa sammanhang/aktiviteter där alla elever som vill kan delta, röra på sig och utveckla lekintresset. 8-10 elever i arbetslag F 3 fungerar som trivselledare. Trivselledarna handleds varje vecka av vuxenrepresentanter i f 3 lagen och utbildas 1 ggr/termin i hur man leder både lekar och grupper. För åk 4 9 finns en annan typ av trivselprogram som utvecklats på skolan av skolvärdinna och skolvaktmästare i samspel med elever. Verksamheten tillhandahåller aktiviteter både inom och utomhus och backas upp av minglande vuxna varje paus. Dessa aktiviteter utvärderas löpande i samspel med eleverna. 1.13 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Undervisning i modersmål anordnas av Sektor lärande. Vårdnadshavare och elev ansöker om möjlighet och undervisningen anordnas på skolan eller i annan, för eleven, anvisad lokal. På Röselidsskolan finns en förberedelsegrupp med elever från båda enheterna. När nya elever tas emot på Röselid har de varit 8 veckor på mottagningsenheten START där de kartläggs och lägger en grund för svenska språket. Undervisningen i förberedelsegruppen sker i huvudsak i syfte att lära sig det svenska språket och samtidigt utveckla sig i varje ämne mot läroplanens kunskapskrav. I så många ämnen som möjligt deltar eleven utifrån ämne och utvecklingsnivå i undervisning i övriga elevgrupper på skolan. Planering och uppföljning sker systematiskt enligt skolans årsplan. Elevantalet kan variera mycket under läsåret. Höstterminen startade med en elev och i slutet på läsåret hade skolan 9 elever i gruppen. De flesta har arabiska som modersmål men även zuzu (afrikanskt språk) och dari. Det pedagogiska stödet består av en sva lärare på 100%, en studiehandledare (arabiska) ca 70% och en studiehandledare(dari/persiska) på 100%. Pedagogerna har ett nära samarbete med de olika arbetslagen och med EHT vid behov. Förberedelsegruppens verksamhet ligger vägg i vägg med biblioteket vilket har varit mycket positivt. Det stimulerar eleverna till att läsa och ett nära samarbete med bibliotekarien vilket också har varit positivt för språkutvecklingen. 1.14 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Elev och pedagog för löpande formativa samtal om elevens lärande på processtid. Vid utvecklingssamtal återkopplar elev och pedagog om denna utveckling och om vilka behov som finns för att fortsatt positiv utveckling ska ske. Från åk 1 9 är målet att samtliga samtal ska dokumenteras i Unikum. Arbetet är redan påbörjat i några arbetslag. 18

2 Resultat och analys 2.1 Grundskolan kunskapsresultat Rektorernas förord: I förra årets rapport gjordes en kort sammanfattning av viktiga steg verksamheten behöver ta för vidare och kommande utveckling. Denna sammanfattning löd: Skolans ledning behöver återigen bli mer samstämmig och leda mot få tydliga, begripliga, hanterbara och för pedagogerna meningsfulla mål. De väl utvecklade insamlade screeningresultat skolan har tillgång till behöver i 6-9 lagen mer på djupet följas upp och arbetas med ihop med elevhälsan. De många bollar att hantera för att bygga fungerande strukturer behöver ses över, omformuleras och begränsas. Vi behöver bli bättre på att minska antal områden att utveckla och att tätare stämma av och följa upp och värdera effekten av påbörjade områden. Läsåret 17/18 kommer fokus ligga på att öka skolans alla resultat genom att utveckla undervisningen och lärandet, den digitala utvecklingen och elevernas upplevelse av trygghet. Hela skolans utvecklingsarbete 2017/18 har handlat om ovanstående punkter. Utifrån dessa punkter har vidare tankar fötts som i sin tur mynnat ut i verksamhetens plan för lå 2018/19, läs under rubriken 3.2 Strategier 2018/19. Skolans resultathistoria har, under de senaste åren, visat tydliga tendenser på ökade resultat och speciellt i yngreåren och i de arbetslag där större delen av personalgruppen varit stabil. Det ger oss tydliga indikationer på att våra valda utvecklingsstrategier och arbetssätt alltid ska utvecklas och att de redan nu, på de flesta områden, leder till önskade resultat. Röselidsskolans skolenheters utvecklingsarbete lå 17/18 har, som nämns ovan, handlat om att skapa ett större fokus på få mål. Under verksamhetens uppbyggnad har det varit nödvändigt att bedriva utveckling på flera områden samtidigt. Då skolan är inne på sitt sjätte år har behovet att koncentrera utvecklingen till färre mål varit både önskad och nödvändig. Ledningens val att, i samspel med alla medarbetare under ledning av arbetslagsledare och förstelärare, minimera målen har skapat en form av lugn i arbetslagen. Att dessutom skapa utrymme/tid för när utvecklingsarbete ska ske, ange tydliga förväntningar på vad som förväntas ske och följa upp att så har skett eller identifierat behov/hinder och avhjälpt dem har gett arbetet en mer tillförlitlig och fungerande bas. Då skolan/fritids detta läsår har haft framgång på rekryteringsområdet och fått medarbetare som bidragit till pågående utveckling med tydliga ramar och strukturer och med en systematik i alla processer, har det också medfört ökat lugn bland elever, personal och vårdnadshavare och därmed mer fokus på uppdraget än tidigare år. 19

Det i sin tur har inneburit vi i de resultatsammanställningar och analyser av dem som gjorts under läsåret kan skönja en än mer stabil ökning av resultaten i de lägre åldrarna och upp till år 5/6. Utvecklingsarbetet har under året varit framgångsrikt och mycket av tänkt utvecklingsarbete har gjorts och/eller påbörjats. Tabellen nedan visar utvecklingsområdenas nuvarande status: Utvärdering av förra årets rubrik Utvecklingssteg vi behöver förbättra/utveckla: Mål Strategi Resultat Utveckla ledarskapet i en förändrad arbetslagsorganisation Drastiskt minska på utvecklingsområdena för hela skolan I tidiga åldrar identifiera och reparera vissa elevers ev kunskapsluckor Skolledningen behöver avsätta tid varje vecka för återkommande planering, uppföljning och utvärdering av uppsatta mål och metoder och ha en samsyn kring viktiga utvecklingssteg. Skolledningen behöver bli mycket tydligare med vilka områden det är som gäller och hålla i dem till önskat resultat är nått eller annat bestäms på hela enheten. Skolledningen behöver också förvissa sig om att ALLA känner till och arbetar mot de få mål vi kommer att ha. Skolledningen behöver stöd i detta arbete och kommer att ge detta i uppdrag till blivande förstelärare. Elevhälsan och pedagogerna behöver arbeta mer fördjupat med elevernas lärande. Inget barn ska slussas vidare utan att en fördjupning i ämnet eller en reparation av missad kunskap skett. Klart Klart Pågår 20

Bli bättre på undervisning i ett entreprenöriellt förhållningssätt/system Tidigt arbeta med gruppkänslan i de arbetslag det fungerar mindre bra, identifiera hinder och arbeta med dem Bli bättre på det digitala användandet i verksamheten och i undervisningen Många pedagoger har misstolkat sitt arbete i det entreprenöriella förhållningssättet och minimerat sitt eget pedagogskaps betydelse. Man har ibland inte förstått vikten av repetition och automatisering och inte trott att det har varit viktigt i det entreprenöriella arbetet. Skolan kommer att tillsätta två förstelärare som har fokus på utvecklat lärande/undervisning och ökade resultat. Täta uppföljningar av rektor och elevhälsa Tillsätta en förstelärare som driver denna utveckling. Pågår Pågår Klart Utveckla strukturer och systematik i vårt likabehandlingsarbete och det förebyggande systematiska trygghetsarbetet i arbetslagen Ge ett tydligt uppdrag till skolans trygghetsgrupp och systematiskt följa upp att denna utveckling sker. Klart och pågår 2.1.1 Årskurs 1 3 A+B, Skolenhet A Nedan följer Röselidsskolans samtliga arbetslags resultat och analys (för både skolenhet A och skolenhet B) för åk 3, 5, 6 och åk 9. Efter alla resultattabeller sammanfattas vad skolan är nöjd med och vad skolan fortsatt behöver utveckla. Kunskapsresultat: 21

Resultathistorik F-3 A: Resultathistorik F-3 B Frånvaro åk 1-3 GR-enkät F 3 A: 22

GR-enkät F 3 B: Förra årets analys: 23

F-3 A - Analys resultat, GR enkät och frånvaro: Enligt screening/kartläggning ser vi vilka elever som behöver hjälp och stöd i de olika ämnena, relevant stöd är insatt och berörda elever utvecklas enligt den plan som finns för var och en. Vi ser att kunskapsresultatet har ökat för eleverna i årskurs 3 i samtliga ämnen och för eleverna i årskurs 1 i svenska (endast svenska och matematik redovisas i resultatmallen för årskurs 1). Detta kopplar vi i första hand till kollegiala lärtillfällen där vi pedagoger 2,5 tim varannan vecka har fått möjlighet att i kollegialt samspel utveckla vår undervisning. Vi kopplar den även till vår organisationsförändring där vi från och med höstterminen 2017 organiserade vi oss pedagoger i F- 1 och 2-3. Detta medförde att vi fick fler lärpass med färre elever. Vi kunde enklare skapa flexibla grupper efter behov och följa upp elevernas lärande på individnivå. Det väl utvecklade screeningunderlaget som vi tar fram i början av varje läsår hjälper oss att fördela resurser och tidigt sätta in stöd både individuellt och på gruppnivå. Underlaget gör oss också medvetna om vilka elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling, vilket gör att dessa får utmaningar på sin nivå. Vi har låga resultat vad gäller skolmiljön och arbetsron. Vid ett återkopplande samtal med eleverna kring skolmiljön kom det fram att eleverna upplever att det ofta är stökigt på avdelningen, det ligger skräp och papper framme. Eleverna upplever också att toaletterna inte känns fräscha, en del glömmer att spola efter sig, det ligger papper på golvet och det är ofta blött på golvet. Vid ett återkopplande samtal med eleverna kring arbetsron kom det fram att eleverna upplever att det är pratigt på arbetspassen och att det finns för få ställen där man kan få lugn och ro. Åtgärder har vidtagits i samspel med eleverna. Vad gäller frånvaro finns det inga elever i laget som är hemma utan anledning. I de fall där det förekommit hög frånvaro har det vidtagits åtgärder i samspel med elevhälsan. Nästa läsår vill vi ha ett än större fokus på elever med mer än godtagbara kunskaper då vi märkt att dessa elever behöver större utmaningar på sin nivå. F-3 B - Analys resultat, GR enkät och frånvaro: Genom att analysera och jämföra årets kunskapsresultat och svar på GR enkäten med föregående år ser vi en positiv och i vissa fall, mycket positiv utveckling. Våra kunskapsresultat har ökat i samtliga ämnen, både i åk 1 och åk 3. Vi ser att en större andel elever når samtliga ämnen som ska uppnås i åk 3, vilket ger bättre möjligheter att lyckas högre upp i årskurserna. Vi tror att våra ökade resultat beror på följande faktorer: Den omorganisation som vi genomförde vt-16, där pedagogerna ämnesmässigt har ansvar för ett mindre antal elever, har nu institutionaliserats. Organisationen gör att vi möter samma elever oftare, vilket leder till ett mer formativt arbetssätt med tätare uppföljningar. Omorganisationen har också lett till att pedagogerna kan fokusera på ett mer begränsat ämnesstoff, vilket har lett till ökad kvalité i undervisningen samt tydligare rollfördelning i arbetslaget. Under läsåret 17/18 har vi varannan vecka lagt in 2,5 tim, för kollegialt lärande. Pedagoger med ansvar för samma elever har i ett kollegialt samspel diskuterat och samplanerat kommande 24

arbetsområden. Förutom ökade resultat tror vi också att detta bidragit till ökad samstämmighet och ett mer likvärdigt förhållningssätt. Det väl utvecklade screeningunderlaget som vi tar fram i början av varje läsår hjälper oss att fördela resurser och tidigt sätta in stöd både individuellt och på gruppnivå. Underlaget gör oss också medvetna om vilka elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling, vilket gör att dessa får utmaningar på sin nivå. Ökad studiero. Både pedagoger och elever upplever en markant ökad studiero. I GR enkäten uppger mer än dubbelt så många elever att de känner arbetsro, jämfört med tidigare år. Ökad tydlighet i att eleverna vet vad som krävs av dem under en skoldag. Vi har under året utarbetat tydligare strukturer för eleverna, så att de i större utsträckning vet vad som förväntas av dem. Detta har lett till att de i större grad kan ta ansvar för sitt lärande. Fler elever svarar i GR enkäten att de vet vad som krävs samt att de känner större delaktighet och inflytande. Efter genomförda trivselenkäter ser vi en fortsatt positiv utveckling kring trygghet och trivsel hos eleverna. Följande faktorer och aktiviteter kan vara bidragande orsaker till detta; Vi har under året medvetet arbetat kring värdegrundsfrågor, bland annat genom att titta på dilemmafilmer och haft gruppdiskussioner. Varje vecka lyfter vi positiva händelser tillsammans med eleverna i vår SOL-stund. Framförallt i 2-3 uppmuntras eleverna till att vara lärkompisar, som innebär att sätta ord på och förklara ett moment för någon annan. Förutom kunskapsutveckling och bättre förståelse, upplever vi också att det skapar en mer tillåtande och empatisk atmosfär. Även vår mer tydliga organisation och strukturer tror vi bidrar med ökad trivsel och trygghet. Det finns fortfarande behov av vuxennärvaro i lekar samt hjälp med att utvidga kamratrelationer. En ny satsning kring detta ska vi göra nästa läsår, bland annat genom styrda lekar och styrda lekkamrater. Vi ska också skapa en bank av lekar tillsammans med eleverna. Vi ska även dela upp skolgården i tre olika områden, detta för att de pedagoger som är ute lättare ska kunna överblicka pausverksamheten och ge eleverna en ännu tryggare miljö. När det gäller frånvaro har vi under året haft några elever med högre frånvaro än 15%. Det finns en medvetenhet om vad frånvaron beror på och i något fall är stöd insatt både från elevhälsan och Stöd och omsorg. Mål till nästa läsår; F-1 har under 17/18 inte fått till den schemastruktur som var tänkt för att ibland organisera mindre arbetsgrupper. Inte heller har den tänkta samverkan mellan F och 1 genomförts i önskvärd utsträckning. Under kommande läsår behöver vi en ny och bättre schemastruktur för att få till mindre lärgrupper samt ett större utbyte mellan pedagogerna i F och 1. Under kommande läsår har vi även som mål att behålla och om möjligt ytterligare öka våra kunskapsresultat. Vi vill också fortsätta arbeta med att öka arbetsron i arbetslaget. 25

2.1.2 Årskurs 5 Skolenhet A Kunskapsresultat: Resultathistorik åk 5: 2016 2015 2014 GR enkät: 26

Frånvaro åk 4-5: 4-5 Pedagogernas analys av resultat, GR enkät, Örebro enkät och frånvaro: Vi kan se en svag men ihållande ökning av samtliga resultat. Under året har arbetslaget arbetat målinriktat, medvetet och systematiskt med att implementera framgångsrika strukturer som i sin tur minskat arbetsbelastningen för oss pedagoger och skapat ett ökat lärande för eleverna. Vi har under året valt att dagtid schemalägga samverkanstid för flera pedagoger samtidigt för att öka möjligheterna till kollegialt lärande. Genom att öppna upp för möjligheten att samspela och planera tillsammans blir våra projekt av högre kvalité och mer genomtänkta. Vi har jobbat fram en gemensam struktur för hur vi ska dels planera våra projekt och dels hur vi ska inleda projekten tillsammans med eleverna. Vi har valt att schemalägga oss utifrån behoven i våra grupper. Vi har valt att arbeta med mindre elevgrupper i respektive grundämne. Tanken är att möjliggöra att arbeta i mindre grupper i svenska, matte och engelska varsin period under läsåret. Det innebär fokus på ett ämne i taget varje period. Först ut har varit matematik och vi upplever att elevernas förståelse för matematiken har förbättrats sen dess. I likabehandlingsarbetet har vi arbetat vidare med vårt rastråd samt ordnade aktiviteter på rasterna, vilket gjorde skillnad i elevernas samspel redan föregående termin. Vi har också bestämt att det alltid ska finnas vuxna i hallen när eleverna går hem. Under incheckningen på morgonen finns vi vuxna i hemvisten där eleverna kan se samt prata med oss. Det upplever vi ökar tryggheten för våra elever. Vi har också gjort ett strukturerat schema på lunchrasterna för att det alltid ska finnas en vuxen på områden vi vet varit otrygga tidigare. Vi tycker att språkbruket som var ett problem tidigare inte har visat sig vara ett problem på samma sätt i år. Vi har inte heller uppmärksammat något problem med att pojkar och flickor upplever sig olika behandlade. En annan orsak som vi tror kommer att påverka i vår analys vid nästa avstämningsperiod är vårt arbete med våra spelregler, både i processgrupperna samt hemvisten har regler satts upp tillsammans med eleverna vilket kan vara en bidragande faktor till minskad otrygghet samt allmän trivsel i laget. Vad gäller elevers närvaro har varje processledare kontroll på vad elevens frånvaro beror på. Arbetslaget samverkar med skolans elevhälsa. I de fall elever har hög frånvaro finns i samtliga fall en plan för hur återgång till skolan ska ske. Sammanfattningsvis har vi i punktform noterat att följande nyckelstrategier/metoder påverkat våra kunskapsresultat, vår arbetsmiljö och trygghet på ett positivt sätt sedan föregående analysperiod; Incheckningstid för repetition eller förberedelse. Stödmallar Samplanering för att öka kvalitén på våra projekt. Inledning av projekt med matriser. Visar eleverna exempel på olika nivåer och exempel för att nå mer än godtagbara kunskaper. 27

Instruktioner med konkreta exempel. Mer strukturerat och medvetet reparerat kunskaper. Infört fokusområden. Avsatt tid för bedömning i olika former t.ex i form av muntliga tillfällen i mindre grupper där eleverna fått chans att utveckla sina resonemang. Vi har också sammanfattat vad vi i arbetslaget behöver följa upp samt vad vi behöver fortsätta att utveckla i vårt arbete för att öka kunskapsresultaten. Vi behöver; Praktiskt implementera digitala hjälpverktyg för elever som behöver det. Skapa ännu fler effektiva reparations-tillfällen. Praktiskt arbeta mer med kamrat/pedagog respons. Göra om vår projektmall till en planeringsmall som kan användas när vi planerarar projekt tillsammans med eleverna. Årskurs 6 Skolenhet B Kunskapsresultat åk 6: 28

Resultathistorik åk 6: Frånvaro: GR-enkät 6-7: 29

6-7 - Analys resultat, GR enkät, Örebro enkät och frånvaro: Utifrån förra årets kunskapsresultat för åk 6, GR-enkäten och Örebroenkäten har 6-7 laget utvärderat sin verksamhet och satt upp nya mål för ämneskunskaper/lärande och trivsel/trygghet. När 6-7 laget läsår 17/18 tog emot åk 6 var detta en stor grupp, varav flera elever med stora problem i det sociala samspelet. Det fanns både kill- och tjejgrupper som inte fungerade optimalt tillsammans och detta gick ut över deras lärande, oavsett ämne. När eleverna kom till oss påbörjades hösten relativt lugnt och ett gediget arbete med gruppen gjordes. Spelregler sattes och överenskommelser gjordes i samspel med eleverna för att skapa en grund för lärandet. Första veckorna fortlöpte lugnt, men v.44 behövde vi ta ett grepp om åk 6. Åtgärder som gjordes var ändringar i schemastruktur med färre stopp och dykpass och mer lärarstyrd undervisning. Vi gjorde även om grupper för att kunna möta elever med läs- och skrivsvårigheter på ett bättre sätt. Trots dessa grupper/grupperingar infann sig inget lugn och konflikter på fritiden togs med in i skolan. Framåt jul eskalerade oroligheter och efter jullovet startade 2 pedagoger i laget samtal med tjejgrupp. De utsatte varandra på olika sätt och flera individer började må sämre och sämre. Mycket av pedagogernas tid fick läggas på coachande samtal. Detta gällde även i olika pojkkonstellationer. Samtalen ledde till att vissa grupperingar splittrades och att fler tog ett större ansvar och lade mer fokus på skolarbete. Problemet tydliggjordes och arbetslaget kunde på ett mer precist sätt ta hjälp av skolans elevhälsoteam och vidare fokusera på undervisning med tydliga ämnesplaneringar, deadlines och höga förväntningar på våra elever. Vi kunde mer arbeta så som vi gjorde med åk 7, en mycket välfungerande grupp med stort studiefokus och god studiero. I ämnet matematik hade våra elever i åk 6 under en längre tid i åk 5 varit utan behörig lärare och första terminen i åk 6 var vår ordinarie matematiklärare föräldraledig. Vi kan även se låga resultat i engelska och där drar vi slutsatsen att då vi har flera elever med läs- och skrivsvårigheter blir engelskan svårare för dem. Flera elever har heller av, olika orsaker, inte nått E i idrott och hälsa. Vi kommer att arbeta för ökad måluppfyllelse och att fler elever skall nå minst E inom matematik, engelska, idrott och hälsa. Vi kommer även arbeta för att fler elever ska nå de högre betygsstegen. Tillsammans med eht-teamet och resurser kommer vi att bygga upp en struktur för att med vissa elever kunna arbeta reparativt i matematik och engelska. Konkret kommer detta medföra att pedagoger lättare kommer kunna utveckla sin undervisning för att både fånga upp och utmana våra elever genom tydliga ämnesplaneringar och uppdrag kopplade till kunskapskraven. I idrott och hälsa kommer i år två utbildade pedagoger att undervisa i ämnet, vilket kommer öka kvalitén och därmed få fler elever aktiva. Vi kommer lägga stor vikt vid att arbeta med elevernas inställning till lärande, då vi ser att detta är av avgörande betydelse för hur väl man lyckas utifrån personliga förutsättningar. Vi kommer dessutom att ha höga förväntningar på våra elever och fortsätta med en kortare processtid kommande läsår, där vi medvetatande- och synliggör elevernas lärprocesser i formativa samtal där slutligen eleven i samspel med pedagogen planerar sin dag. Därigenom vill vi utveckla förmågan att ta ansvar, som en del i arbetet att leda sig själva. I GR-enkäten har laget ökat på alla punkter bortsett från studiero. Detta bekräftas också av oss pedagoger. Nya steg för ökad studiero i nuvarande åk 6-7: Vi kommer ta ett omtag kring vår trivsel för att eleverna ska känna sig trygga. Vi fortsätter med att skilja på lär- och pausmiljö, där inga mobiltelefoner tillåts i hemvisten. Vi kommer även fortsätta med coachande samtal. Vi har gemensamma strukturer för våra lärpass, organisering av undervisning och hur vi grupperar elever i lärsalen. 30

En löpande utvärdering av vårt arbete kommer ske vid skolans gemensamma analysperioder utifrån resultat, lagets egna trivselenkäter och samtal i processgrupperna. 2.1.3 Årskurs 9 Skolenhet B Kunskapsresultat 2017 åk 9: Resultathistorik enskilda ämnen åk 9: 2016 2015 2014 31

Resultathistorik totalt åk 9: Frånvaro: 32

GR enkät: 8-9 - Analys resultat, GR enkät, Örebro enkät och frånvaro: Vid starten av höstterminen gick mycket tid åt att organisera och strukturera verksamheten i arbetslaget. Stor del av personalen var ny och många elever befann sig inte i ett lärande. Personalförändringarna gjorde att det tog ett tag innan den nya organisationen och det nya mer strukturerade arbetssättet satte sig. Det fanns brister i bedömningsunderlag och en del av tidigare betyg motsvarade inte läroplanens kunskapskrav. De nyanställda pedagogerna i ämnet svenska och engelska har satt mer relevanta betyg med koppling till kunskapskraven. En del betyg har korrigerats men sammantaget ligger resultaten ändå i nivå med föregående år. Flera elever befann sig inte i ett lärande varav flera flickor, vilket resulterade i att meritvärdet sänktes något för flickor detta läsår. Stor del av frånvaron kan kopplas till flickor som under perioder varit hemma. I matematik har fler elever nått godkänt betyg. Andelen elever med betyg E eller högre har ökat med 10 procentenheter sedan föregående år. Vår analys av det är att undervisningen strukturerades mer och vi kunde utföra mer reparativa åtgärder genom att ha undervisning i en annan lärsal, där elever i en mindre grupp kunde få särskilt stöd i ämnet. Utifrån GR-enkäten, Örebroenkäten och förra årets resultat har vi utvärderat vår verksamhet och satt upp mål för de kommande läsåret. Vi arbetar med fokus på ökad måluppfyllelse. Fler elever skall under läsåret 2018-2019 nå målen i fler ämnen. En konkret målsättning är att fler ska nå minst C. Enligt oss pedagoger och GR-enkäten har studieron ökat i lag 8-9. Vi vill dock öka studieron ytterligare. Vi skiljer därför numera på lärmiljö och pausmiljö, samt har en fast och tydlig möblering i hemvisten. Vi utvecklar även pausmiljön - särskilt ur ett trygghetsperspektiv - bland annat genom ökad bemanning under pauser. Vi har strukturerat upp verksamheten och har 33