Kan forskning bidra till en bättre arbetsmiljö? Tankar kring forskningsanvändning, EBP och manualer Socialtjänstforum Göteborg 11-12 november 2015 Lars Oscarsson Ersta Sköndal Högskola
Från ett traditionellt till ett posttraditionellt samhälle (Beck, Giddens, m.fl.) Avvikande beteende från politiskt till individuellt problem Från självdisciplin & konformitet för kollektivets och samhällets bästa, till Självförverkligande under eget ansvar, och Självdisciplin för andras frihet men, Individuell frihet & självförverkligande förutsätter ansvarsfrihet för andras brister lösning: När disciplinen brister, medikalisering & professionalisering - dvs, inte en politisk fråga, inte vårt problem som medborgare. Copyright: Lars Oscarsson 2015
EBP - Sociala ingenjörskonsten revisited? 2000-talet: value for your bucks, and cure for your case! Om 70-talets brukar-/intressentperspektiv = bottom up -reaktion Om 80- & 90-talets politik- & kundstyrda målfokus = NPM som vägen, så Dagens evidens- & effektfokusering = sociala ingenjörskonstens & svenska modellens återinträde på marknaden EBM/P från professionsdrivet initiativ till också politisk policy, men Inte ett Polikerstyrt Samhällsprojekt, utan modell för Effektiv användning av skattemedlen (enl NPM), & Produktinformation för brukarna Effekt- och effektivitetsstyrd utvärdering Utvärdering = typisk RCT-studier & metanalyser Copyright: Lars Oscarsson 2015
THE SOCIO-POLITICAL CONTEXT OF SOCIAL WORK Political level Parliament laws National Audit Office Government public policy Swedish Association of Local Authorities applied policy Local Authorities SOCIAL WORK PRACTICE Practice level Social work target groups Interest groups Social work Professional Legislative SOCIAL WORK PRACTICE Public Authority level Academic level National Board of Health and Welfare guidelines Academic Education & Research The Health & Social Care Inspectorate Efter Oscarsson & Kullberg 2009
Relationen Forskning Praktik Brukare Utan klinisk expertis riskerar praktiken att tyranniseras av extern evidens, för till och med excellent extern evidens kan vara omöjlig eller olämplig för en individuell patient. Utan bästa tillgängliga externa evidens riskerar praktiken att snabbt bli inaktuell till skada för patienten. (Sackett m fl 1997, s 2; min rödmarkering) integrerandet av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientens värderingar (och) När dessa tre delar är integrerade bildar klinikern och patienten en diagnostisk och terapeutisk allians som optimerar kliniska resultat och livskvalitet. (Sackett m fl 2000, s 1; min rödmarkering) Copyright: Lars Oscarsson 2015
Två perspektiv eller nivåer: Praktiken EBP Fokus på EBP i dagliga klientarbetet: utredningsstöd, bedömningsinstrument & evidensbaserade metoder i en professions- & brukarallians Organisationen Stödet Fokus på hur organisationen kan stödja och vidareutveckla ett evidensbaserat arbetssätt Profession Forskning Brukaren Oscarsson, Gärdegård & Larsson 2014
Professionell kompetens & Organisatoriska förutsättningar Professionell kompetens ex: Vetenskaplig kunskap Professionell expertis Personliga färdigheter Värderingar, etik Informations- & utvärderingsteknik EBP-kompetens Organisatoriska nyckelfaktorer ex: Strategiskt ledarskap tydliga mål, rätt kompetens, mm.. Lärandekultur rutiner för förbättringsförslag, workshops, pröva nya arbetssätt, mm. God kvalitet i det dagliga klientarbetet + Förbättringar av processer, metoder, etc för dagliga verksamheten Professionell kompetens + Organisatoriska förutsättning En kunskapsbaserad verksamhet med fokus på resultat för brukarna E Efter Oscarsson & Kullberg 2012 (inspirerad av Batalden & Stoltz, 1993, i SKL 2005)
Att strukturera och standardisera Det dagliga sociala arbetet? Processen Bedömning Insats - Uppföljning Standardiseringspotential Större möjligheter standardisering & systematisering av processen bedömning insats uppföljning Mindre möjligheter standardisering & systematisering av processen bedömning insats uppföljning Problemkategorier Enklare tama Komplicerade tama Komplexa vilda" Arbetsuppgifternas karaktär Upprätthålla t.ex. hemtjänst p.g.a. lättare fysisk funktionnedsättning Administrera t.ex. bedömning av insatser för unga vuxna utan sysselsättning Förändra t.ex. insatser p.g.a. föräldrars omsorgssvikt och barnens tonårskriminalitet Copyright: Lars Oscarsson 2015
Organisatoriska nyckelfaktorer Bygger på internationell forskning och verksamhetsutveckling inom hälso- & sjukvård och socialt arbete och teman som: Implementering Tillvägagångssätt för att införa nya metoder, arbetssätt i ordinarie verksamhet Förbättringskunskap Att se det individuella mötet & arbetet med brukaren som en del i en större arbets- & verksamhetsprocess Ledarskap Transformerande ledarskap Organisationsteori Lärande organisationer, kulturer Copyright: Lars Oscarsson 2015
Copyright: Oscarsson,Gärdegård & Larsson 2014 Evidens En socialtjänst med fokus på resultat för brukare organisatoriska nyckelfaktorer FAKTORER KARAKTÄRISTIKA BESTÅNDSDELAR INDIKATORER (ex:) Kunskapsbaserade bedömningar, beslut och insatser Forskning Professionens erfarenhet Brukarens erfarenhet och önskemål Tidskrifter, Konferenser, Systematiska översikter Metod- och erfarenhetsmöten Standardiserade bedömningsinstrument, utrednings- och dokumentationsstöd Evidensbaserade metoder Brukarundersökningar, metoder för brukardelaktighet Lärandekultur Strategiskt ledarskap Tid IT-stöd Resultatfokus Kunskapsfokus Fokus på - Utveckling - Resultat för brukaren Delaktighet och samsyn kring målgrupp, förändringsteori och utvecklingsarbete Nytänkande Lärande från forskning och lokala data Förmedla tydlig riktning Skapa förutsättningar Kontinuerlig uppföljning och återkoppling Återkommande workshops Provar nya arbetsätt och metoder (nya studier, projekt, utvecklingsarbete) Rutiner för medarbetares förbättringsförslag Systematisk resultatmätning, kartläggningar Uppföljning och utvärdering på olika nivåer och med olika metoder Förväntningar finns formulerade för mål, resultat och aktiviteter. Personalen känner engagemang för dessa. Personalen har kompetens och resurser Återkoppling av måluppfyllelse och resultat på individ, grupp och organisationsnivå Facilitation (kunskapshantering) Länk mellan forskning och praktik Uppgifts- och helhetsperspektiv Metod- och utvecklingskompetens Stöd vid implementering Organiserad kunskapsspridning Handledning av lokala utvecklingsprojekt Optimala processer Systemperspektiv Verksamhetslogik Processbeskrivningar Resultatkedjor Flödesscheman Förändringsteorier
NÅGRA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN EBP- STÖDJANDE ORGANISATION Utrymme för Reflektion för Verksamhetsutveckling Mötet med klienten/brukaren en öppen process Utbud av och (viss) valfrihet bland insatser Insatsen ett medel att nå ett mål inte ett mål i sig! Öppenhet väga forskning, praktisk erfarenhet & klient-/brukarperspektiv mot lagstiftning & tillgängliga resurser Stabilitet & kontinuitet Copyright: Lars Oscarsson 2015
Samhället, Forskningen & Arbetsmiljön vad är hönan och vad är ägget? Idag: Staten normerar professioner exekverar marknaden differentierar och Forskningen.? Imorgon:??? Frågan & Svaret: Vad av utvecklingen beror på forskningen och praktiken = ny kunskap? Vad av utvecklingen beror på samhällsutvecklingen = ekonomisering, individualisering, marknadisering, etc? TACK!
Referenser, mm: Austin, M.J., Dal Santo, T.S. & Lee, C. (2012) Building Organizational Support for Research-Minded Practitioners. Journal of Evidence-Based Social Work 9:1-2, 174-211. Lee, C. & Austin, M.J. (2012) Building organizational support for knowledge sharing in county human service organizations: a cross-case analysis of work-i-progress. Journal of Evidence-Based Social Work 9:1-2, 3-18. Oscarsson, L (2009) Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten en introduktion för praktiker, chefer, politiker och studenter. Stockholm, SKLKommentus. Oscarsson, L., Gärdegård, A. & Larsson, A. (2014) FIRE-projektet, Ersta Sköndal högskola & Stockholm stad. Sackett, D.L., Richardson, W.S., Rosenberg, W. & Haynes, R.B. (1997) Evidence-based medicin: how to practice and teach EBM. London, Churchill Livingstone. Sackett, D.L., Straus, S.E., Richardson, W.S., Rosenberg, W. & Haynes, R.B. (2000) Evidence-based Medicine. How to Practise and Teach EBM. Edinburgh, Churchill Livingstone. SKL (2005) Gör och lär. Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso-och sjukvården. Thor, J. (2002) Förbättringskunskap bör tillämpas i förändringsarbete inom vården. Läkartidningen, 34:99, 3312-3314. Copyright: Lars Oscarsson 2015