DELÅRSRAPPORT 31 AUGUSTI

ÄLMHULTS KOMMUN DELÅRSRAPPORT 31 AUGUSTI

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation... 4 Mandatfördelning... 4 Omvärld... 5 Måluppfyllelse... 7 Strategiska nyckeltal... 8 God ekonomisk hushållning... 9 Ekonomisk analys kommunen... 16 Personal... 18 RÄKENSKAPER Resultaträkning kommun... 20 Kassaflödesanalys kommun... 20 Balansräkning kommun... 21 Noter kommun... 22 Driftredovisning kommun... 23 Investeringsredovisning kommun... 26 Vatten och avloppsredovisning kommun... 29 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar... 33 NÄMNDS- OCH BOLAGSREDOVISNINGAR Politisk organisation... 36 Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltning... 37 Teknisk förvaltning... 41 Överförmyndarnämnd... 46 Miljö- och byggnämnd... 47 Kultur- och fritidsnämnd... 49 Utbildningsnämnd... 54 Socialnämnd... 61 Gemensam nämnd för familjerätt... 67 Elmen AB... 69 Elmnet AB... 70 Hvita korset AB... 72 Älmhults Näringsfastigheter AB... 73 Älmhultsbostäder AB... 74 Älmhults Terminal AB... 75 ÖVRIGA BILAGOR Budgetspecifikation... 77 Ekonomisk information under : Årsredovisning 2015, kommunfullmäktige 25 april Prognos mars, kommunfullmäktige 30 maj Delårsrapport januari augusti, kommunfullmäktige 31 oktober Prognos oktober, kommunstyrelsen 28 november 2

4mkr Älmhults kommun Delårsrapport efter augusti SAMMANFATTNING Kommunens övergripande målsättning om befolkningstillväxt på minst 1 % (162 personer) förväntas nås för tredje året i följd. Det preliminära utfallet juli månad uppgick till 168 (1,1 %) antalet invånare till 16 352. 16 500 16 000 15 500 15 000 Folkmängd 16352 2012 2013 2014 2015 Årets resultat prognostiseras till 1 mkr, vilket är 4 mkr sämre än budget. Skatteintäkterna beräknas bli lägre än budgeterat och pensionskostnaderna högre. Medel för kompensation av strategiska investeringar beräknas ge ett överskott med 5 mkr. Det extra statsbidraget på 7,6 mkr avseende flyktingverksamhet beräknas ha motsvarande kostnader och påverkar då inte resultatet. Kommunens finansiella mål att resultatet ska motsvara minst 1 % av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning nås inte. 20 15 10 mkr 5 0 årets resultat 6,8 8,0 6,9 finansiellt mål 9,0 1,3 2012 2013 2014 2015 prognos Totalt prognostiserar nämnderna samt politisk organisation ett överskott på 2,5 mkr vilket är en ytterst liten avvikelse mot nettobudgeten. Prognos avvikelse mot årsbudget, mkr 2,5 Kommunstyrelsen har fastställt ramen för investeringsbudgeten till 283 mkr varav 68 mkr är tillägg från 2015. Totalt 264 mkr är reserverade för särskilda objekt. Det återstår med andra ord 19 mkr av investeringsramen att fördela för. Varje nytt investeringsobjekt överstigande 2 mkr ska före start och upphandling redovisas till KS med kalkyl där samtliga driftkostnader ingår. 2 0-2 0,0 0,4 0,0-0,7 0,3 1,3 0,0 1,2 0,0 3

Organisation 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLD I konjunkturinstitutets senaste prognos görs bedömningen att Sverige är inne i en högkonjunktur, vilket bland annat gör att en starkt växande befolkning kommer in på arbetsmarknaden. I regeringens budgetproposition beräknar man att arbetslösheten faller till 6,3 procent år 2017. Konjunkturläget bedöms vara i det närmaste balanserat och de kommande åren präglas av en mer normal tillväxttakt. En sammanfattning av förslagen och satsningarna i regeringens 2017 års budgetproposition och års höständringsbudget redovisas här: Mer resurser till välfärden, 7,7 miljarder till kommunerna år 2017. Lovskola införs från år 2017 och kommunerna tillförs 30 miljoner, år 2018 tillförs 60 miljoner. En läsa skriva räkna-garanti genomförs från år 2018 och kommunerna tillförs 130 miljoner per år. Rätt till Komvux innebär en förstärkning med cirka 530 miljoner per år. Avdrag för resor till arbetet ger ett avdrag på 205 miljoner per år. Satsning på transportinfrastruktur med 3,7 miljarder 2019 och 5 miljarder 2020. 900 miljoner kronor för perioden 2017 2020 för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Nivån för klimatklivet är för perioden 2017 2020 årligen 700 miljoner. Kompetensutveckling för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård, 50 miljoner 2017 och därefter 200 miljoner åren 2018 2019. I Budgetpropositionen läggs de 10 miljarderna till kommuner och landsting, vilket innebär att på sikt kommer dessa medel att succesivt öka kommuner och landstings generella statsbidrag. Kostnader för ensamkommande täcks inte av nya schabloner Regeringen har meddelat vilka statliga ersättningar som föreslås gälla från och med januari 2017 för mottagande av ensamkommande barn och unga. Regeringens förslag om nya schabloner för att täcka kommunernas kostnader för ensamkommande barn är låga. Kommunerna behöver även längre omställningstid för att ge ett bra mottagande. Förslaget bygger på att de flesta ensamkommande barn bor i familjehem eller stödboenden istället för HVB-hem, något som kräver ett stort omställningsarbete i kommunerna. Att rekrytera familjehem är svårt redan idag. SKL kräver att Migrationsverket betalar kommunerna i tid Migrationsverkets skuld till kommunerna har vuxit till tio miljarder kronor. På grund av den uteblivna ersättningen har flera kommuner stor brist på likviditet och har tvingats låna medel för utbetalning av löner och fakturor. Älmhults fordran på migrationsverket uppgår till 9 mkr avseende 2015. Sveriges Kommuner och Landsting kräver i en skrivelse till Migrationsverket och Regeringskansliet att kommuner och landsting snarast får den fördröjda ersättningen för de insatser som man har genomfört för asyl- och flyktingmottagandet. Förslag till ny kommunal redovisningslag från och med 1 januari 2018 En ny lagstiftning föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Utredningen är ute på remiss och svar ska ha inkommit till Finansdepartementet den 1 september. Utredningen föreslår bland annat att hela pensionsåtagandet ska redovisas i balansräkningen enligt fullfondsmodellen. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 överförs från ansvarsförbindelser till skuld eller avsättning via eget kapital. Enligt SKL:s prognos skulle en fullfonderingsmodell medföra lägre kostnader och därmed högre resultat än blandmodellen i framtiden. I de fall pensionsutbetalningarna skulle överstiga redovisade pensionskostnader kan kommunerna, behöva finansiering genom minskade finansiella tillgångar eller upplåning. Det kan leda till ett försämrat finansnetto. Kommuner måste omarbeta de finansiella målen för att få ett högre resultat för att kunna planera finansieringen av sina pensionsutbetalningar och uppnå en god ekonomisk hushållning. 5

Förslaget innehåller i övrigt ett flertal förändringar jämfört med nuvarande lagstiftning, exempelvis tydligare reglering av innehållet i förvaltningsberättelsen och den sammanställda redovisningen, samt vissa förändringar av värdering av finansiella tillgångar m.m. SKL:s styrelse har beslutat om ny RIPS-modell för pensioner Kommuner och landsting har betydande kostnader för anställdas och före detta anställdas tjänstepensioner. Det handlar såväl om pensionsutbetalningar av pensioner intjänade före 1998, som kostnader för de framtida tjänstepensionerna för dagens anställda. Pensionsskulden motsvarar nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar och vid beräkning av skulden används således en kalkylränta. Regelverket som styr hur skulden värderas och beräknas kallas RIPS 07. Modellen har fått en översyn och nya riktlinjer presenteras i juni. Överskottsmål vid stora investeringar En orsak till att kommunerna måste ha överskott är för att finansiera den höga investeringsnivån. Kommunernas budgetar och planer för investeringar visar att det finns stora behov. Rekommendationen om 2 % överskottsmål bör ökas ytterligare om en kommun har kraftigt ökade investeringar. Hänsyn ska dock även tas till skuldsättning och skattesats. Varför ska en kommun ha överskott? Finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar För att täcka kostnader för förslitning av tillgångar görs avskrivningar. Avskrivningar görs på historiska anskaffningsvärden utan hänsyn till inflationsrelaterad värdeminskning. Samtidigt är ny utrustning ofta utvecklad och mer avancerad än den som ersätts vilket ofta innebär att den är dyrare. För att ersätta anläggningstillgångar med egna medel i takt med att de är uttjänta behövs överskott som täcker skillnaden mellan investeringsnivå och avskrivningar. I annat fall måste ersättning av uttjänta tillgångar ske genom ökad upplåning, vilket kan leda till att räntekostnader tar i anspråk en allt större del av driftbudgeten. Beakta samtliga pensionsåtaganden I många kommuner är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade. Den redovisningsmetod som anvisats för dessa pensionsåtaganden innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkning för värdesäkringen, vilket gör att många redovisar för låga pensionskostnader. Stora pensionsavgångar medför ökade pensionsutbetalningar Om inte pengar sätts av för framtida pensionsutbetalningar kommer dessa att ta i anspråk en allt större del av de medel som står till verksamhetens förfogande. Redan idag använder vissa kommuner och landsting överskott till att bygga finansiella tillgångar för finansiering av kommande pensionsutbetalningar. Sysselsättning och skatteunderlag påverkar ekonomin Konjunkturen påverkar skatteunderlaget. Många har svårt att hinna parera kostnadsutvecklingen vid intäktssvängningar. Det finns alltid en viss osäkerhet om vad utfallet för skatter och statsbidrag blir. Det är även svårt att förutse eller styra kostnadsutvecklingen för vissa verksamheter. Via överskott får man en buffert som gör att man bättre kan hantera osäkra prognoser utan att tvingas till kortsiktiga besparingsåtgärder. Konjunkturanpassat resultat Det innebär att under goda tider ha ett större positivt resultat, och under sämre tider ett mindre positivt resultat. Detta skapar utrymme för att undvika neddragningar vid lågkonjunktur. Resurser för utveckling En allmän erfarenhet är att det finns ett samband mellan en välskött ekonomi och en bra verksamhet. För att även genomföra offensiva satsningar och verksamhetsutveckling krävs att man har en ekonomi som tillåter detta. De som alltid lever på eller under marginalen hamnar lätt i ett läge med ett ständigt ekonomiskt gnetande. Detta arbete tar ofta en så stor kraft från organisationen att man inte orkar med en mer strategiskt och långsiktig planering. Datum Aktivitet 1 oktober SCB presenterar utfall utjämningssystemen preliminärt 5 oktober Ekonomirapporten, oktober, inklusive ny skatteunderlags- och makroprognos 6 oktober Skatteverket presenterar preliminärt taxeringsutfall 13 oktober Seminarium om utjämningssystemet och modellen Skatter & bidrag (kommuner) 6

Datum Aktivitet 21 november Skatteverket presenterar slutligt taxeringsutfall preliminärt 20 december SKL publicerar cirkulär och EkonomiNytt om redovisningsfrågor SKL publicerar ny skatteunderlagsprognos och MakroNytt 3/ preliminärt 21 december SKL publicerar definitiva uppgifter om PO-pålägg för år 2017 SKL publicerar internräntan för 2018 MÅLUPPFYLLELSE Fokusområden och målkedja I den strategiska utvecklingsplanen är följande fokusområden angivna: 1. Ekonomi 2. Medarbetare 3. Kan 4. Vill 5. Vet Inom varje fokusområde finns inriktningsmål att sträva mot på längre sikt. Utifrån dem fastställer respektive nämnd resultatmål i budgeten som ska följas upp under året. Under Ekonomi och Medarbetare fastställer resultatmål som gäller för samtliga nämnder. Översikt VISION Kommunövergripande mål Fokusområde Fokusområde Ekonomi Fokusområde Fokusområde Medarbetare KF INRIKTNINGSMÅL NÄMND RESULTATMÅL FÖRV FÖRVALTNINGSPLAN Kommunövergripande mål Kommunens mål är att befolkningen på sikt ska öka till 20 000 invånare. Kortsiktigt är målet att befolkningen ska öka med minst en procent per år. 7

16 400 16 200 16 000 15 800 15 600 15 400 Folkmängd 16 168 15 908 15 759 15 724 2012 2013 2014 2015 16352 Kommunens övergripande målsättning om befolkningstillväxt på minst 1 % (162 personer) förväntas nås för tredje året i följd. Den preliminära ökningen efter juli månad uppgick till 1,1 % (168 personer) och antalet invånare uppgick till 16 352. Under den senaste femårsperioden har Älmhults kommuns befolkning ökat med 4,6 %. Kommunen använder en befolkningsprognos från februari och som sträcker sig till 2025. Enligt prognosen kommer folkmängden i kommunen att öka med 2 668 till 18 836 personer. Flyttnettot förväntas bli i genomsnitt 229 personer per år och födelsenettot 39 personer per år. Totalt ger detta en förändring med 268 personer per år. Resultatmål I den strategiska utvecklingsplanen finns för respektive nämnd inriktningsmål under de olika fokusområdena samt ett grunduppdrag. För Ekonomi och Medarbetare har kommunstyrelsen fastställt resultatmål som gäller för samtliga nämnder. Många av mätningarna görs vid bokslut men anvisningarna till nämnderna har därför varit att i sådana fall beskriva den senaste mätningen och lämna en prognos på måluppfyllelse. Måluppfyllelsen på nämnderna redovisas genom uppfyllt, delvis uppfyllt och ej uppfyllt. Kan, Vet, Vill och grunduppdrag Utifrån inriktningsmålen under Kan, Vet och Vill samt grunduppdraget i strategiska utvecklingsplanen har nämnderna beslutat om resultatmål. Totalt har nämnderna 42 resultatmål, varav 39 % bedöms komma bli uppfyllda, 44 % delvis och 17 % inte bli uppfyllda. Detta är en liten försämring mot prognosen i mars. Målen har ingen viktning, vilket innebär gör det svårighet att göra en rättvis bedömning om den totala måluppfyllelsen. Redovisning av samtliga resultatmål samt hur de bedöms uppnås finns under respektive nämnds redovisning. Resultatmål inom Ekonomi och Medarbetare Ekonomi Målupp fyll Resultatmål Minst 80 % av kommunens medarbetare ska känna till kommunens övergripande mål och fokusområden Uppföljning 89 % känner till förvaltningens övergripande mål för verksamheten. En förbättring mot föregående mätning. 90 % förstår på vilket sätt enheten bidrar till Älmhults kommuns övergripande mål. Oförändrat mot föregående mätning. 8

Minst 80 % av medarbetarna ska ha kunskap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge Uppdrag Kommunen ska bedriva minst två större benchmarking-projekt under Källa: Medarbetarenkäten nov 2015, 76 % av medarbetarna är insatta i sin enhets/arbetsplats ekonomi (som budget och kostnadsramar). Källa: Medarbetarenkäten nov 2015, Medarbetare Måluppfyll Resultatmål 100 % av kommunens medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag 100 % av medarbetarna ska känna till kommunens värdegrund Minst 75 % av medarbetarna ska kunna rekommendera kommunen som arbetsgivare 100 % av kommuninvånarna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda. 100 % av alla direktadresserade e- postmeddelanden ska besvaras inom 5 dygn och 80 % inom 1 dygn. Uppföljning 93 % svarar att Mitt uppdrag är tydligt Källa: Medarbetarenkät nov 2015 83 % känner till kommunens värdegrund Källa: Medarbetarenkät nov 2015 82 % kan gärna rekommendera andra att söka jobb hos Älmhults kommun. Förbättring mot tidigare mätning. Källa: Medarbetarenkät nov 2015 81 %. Oförändrat mot tidigare mätning. Snitt övriga kommuner 94 %. Källa: Servicemätningen ny mätning i höst. 89 % (87) får svar inom två dagar och 50 % (43) direkt. Snitten för övriga kommuner är 84 respektive 46. Källa: Servicemätningen ny mätning i höst. Nyckelord fokusområdet Medarbetare: Uppdrag Förmåga Förhållningssätt Attraktiv arbetsgivare Uppdrag Arbetet med att alla medarbetare i kommunen ska ha ett skrivet uppdrag pågår. Fortfarande återstår delar av verksamheten där det planeras för införande i samband med höstens medarbetarsamtal. För att ge cheferna förutsättningar för att leda verksamheten och ta det ansvar som ligger i chefsuppdraget har en översyn av antalet underställda medarbetare per chef genomförts. Inom socialförvaltningen har en ökning av antalet enhetschefer därför påbörjats och flera rekryteringar pågår. Förmåga Det förberedande ledarprogrammet rullar på. Av tre deltagare är två redan aktiva i chefsrollen. 58 % av kommunens chefer har genomgått UGL. Satsningen fortsätter och alla nya chefer och chefer som ännu inte gått ska få möjligheten. 9

Kompetensutvecklingsinsatser kopplat till verksamheten ansvarar respektive förvaltning för. Ett exempel på en sådan insats är lärarlönelyftet, som är en statlig lönesatsning till särskilt kvalificerade och engagerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Lärarlönelyftet berör enbart legitimerade lärare och förskollärare. Andelen legitimerade lärare/förskollärare i Älmhults kommun är: Grundskola (inklusive fritidspedagoger): 79 % Förskola (inklusive fritidspedagoger): 83 % Gymnasiet (exklusive yrkeslärare): 67 % Förhållningssätt Ett nytt material kring kommunens värdegrund har tagits fram och kommunicerats ut i verksamheten. Diskussionerna kring värdegrunden pågår fortsatt på arbetsplatserna. Attraktiv arbetsgivare Som ett led i arbetet för att främja ett hållbart arbetsliv har ett antal olika aktiviteter påbörjats såsom sömnskola, kurs i stress- och livsstilsförändringar, en kortare stresskurs, måbra-kurser, projekt arbetsförmåga undersköterskor/vårdbiträden samt hälsa- och balansprojekt (Möckeln och Norregårds förskolor, Montessori skola och fritidshem). Intresset för anställning i Älmhults kommun är förhållandevis stort. Vissa yrkesgrupper såsom socialsekreterare, förskollärare, lärare och sjuksköterskor är dock nationellt svårt att rekrytera. Under perioden jan-aug har totalt 259 tjänster annonserats ut, varav 78 var tidsbegränsade anställningar och 181 tillsvidareanställningar. Utbildningsförvaltningen har haft flest utannonserade tjänster. Älmhults kommun har totalt fått in 2353 ansökningar. Löneöversyn är genomförd för samtliga medarbetare förutom inom Kommunals avtalsområde där arbetet pågår. De centrala parterna är överens om en särskild satsning på undersköterskor. Uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag Socialnämnden får i uppdrag att under hösten 2015 utreda besparingar. Uppföljning ska ske i kommunstyrelsen varje månad. Socialnämnden har utrett besparingar och från och med är prognosen att budgeten kommer att hållas. Rapportering av socialnämndens ekonomi har skett på varje kommunstyrelse. Kommunens ekonomiska styrsystem ska gälla. Utvärdering av uppföljning och efterlevnad ska därför ske. Om skäl finns för justeringar i styrsystem ska förslag till detta tas fram. Styrsystemet reviderades den 2015-09-28 i kommunfullmäktige med anledning av: - hanteringen av strategiska investeringar - komplettering av Förändring av kommunens verksamhet eller serviceåtagande som är av principiell betydelse eller annars av större vikt utifrån ett medborgarperspektiv beslutas av kommunfullmäktige - överföring av bidrag för enskilda vägar och överföring av projektmedel över åren begränsas ej till varje mandatperiod utan löper vidare - hänvisningen till tjänstegarantier tas bort som exempel Skärpa rekryteringsrutinerna där varje vakans prövas innan återbesättning. För enheter som inte håller budgeten ska delegeringsordning ändras så att beslut tas av högre chef. Rapportering ska ske till ansvarig nämnd. Rutinen med att förankra alla anställningsbeslut är införd i rekryteringshandboken och förvaltningarna har tagit fram förvaltningsspecifika rutiner för att hantera kommande 10

rekryteringar. Eftersom förvaltningarna har olika struktur beroende på storlek och verksamhet ser rutinerna lite olika åt dock syftar de till att rekryteringsbeslut förankras i förvaltningsledningarna. Utvärdering av volymkompensationen till utbildningsförvaltningen, se över och lämna förslag på förändringar i ersättningssystemet. Under 2015 togs den nya volymkompensationsmodellen i bruk. Utbildningsnämnden och kostverksamheten inom tekniska förvaltningen fick för första gången kompensation under året för det ökade barnantalet. Med anledning av kommunens ekonomi och den stora ökningen av antalet barn fastställdes en ny ersättningsnivå på volymkompensationen. Modellen från KS till utbildningsnämnden och modellen från utbildningsförvaltningen till skolor och förskolor är två olika fördelningssystem. Fortsatt hantering bör ses över under hösten. Standardkostnaderna ska ses som riktmärken för kostnaderna och avvikelser från standardkostnaderna noggrant analyseras och kommenteras till kommunstyrelsen och respektive nämnd. Kommunens standardkostnader har redovisats i samband med budgetberedningen under våren. Standardkostnaderna för 2015 finns nu presenterade. Socialnämnden och utbildningsnämnden har i uppdrag att skriftligen återkomma avseende analysen till avvikelserna. Översyn av avgifter ska göras. Kalkyl för kostnad ska finnas framme kopplat till förslag på avgiftsförändringar, principer för avgifter ses över, möjligheten till indexering av avgifter ses över. En sammanställning, kalkyler och jämförelser av taxor redovisades i samband med nämndernas budgetdialog i april. Alla taxor beslutades i samband med budgeten 2017. Översynen kräver ytterligare resurser och utredningar vilket fortsätter under. Krav på effektivisering av affärsdrivande verksamhet för att minimera behov av avgiftshöjning. Verksamheterna ska återkomma med förslag på effektiviseringar motsvarande 2-3% för verksamheten samt jämförelser med andra kommuner. Se över modellen för kostnadskompensation för framtida justeringar. Jämförelser med andra kommuner. Förslag har presenterats vid budgetberedningen. Ingen förändring är genomförd. Redovisning av frivillig verksamhet (dvs ej obligatorisk verksamhet enligt lagstiftning) inom samtliga förvaltningar. En sammanställning är under bearbetning efter en Tingsryds modell. 11

Älmhults Pridefestival Strategiska nyckeltal Acceptabelt värde uppnås Acceptabelt värde uppnås ej Försämrat värde vid jämförelse med föregående mätning Förbättrat värde vid jämförelse med föregående mätning nytt Befolkning, hälsa Ansvarig Senaste mätning Älmhult Genomsn itt Acceptabelt värde 1 Ohälsotal kommunens invånare KLF 2015 26 31,1 max 25 Arbete och företag 2 Hur bra är företagsklimatet? KLF 2015 72 68 minst 65 3 Ungdomsarbetslöshet 18-24 år KLF jun-16 12,5 11 max 10,0 4 Arbetslöshet, utrikes födda 16-64 år KLF jun-16 17,3 21,1 12,0 Trygghet, säkerhet 5 Hur trygga känner sig medborgarna KLF 2015 59 59 60 Utbildning Grundskola: 6 Kostnad per betygspoäng i årskurs 9 UTB 2015 372 375 360 7 Andel i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram inom gymnasieskolan UTB 2015 85,1 85,2 85 Gymnasieskola: 8 Andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet (nyckeltalet upphört 2015) UTB 2014 74,1 64,5 90 Andel gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet inom 3 år (se förklaring nedan) 2015 59,2 49,7 9 Andel som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år (nyckeltalet upphört 2015) UTB 2014 87,0 78,3 75 nytt Andel gymnasielever med examen eller studiebevis inom 4 år (nytt nyckeltal from 2015) 2015 86,9 78,6 Individ- och familjeomsorg 10 Andel biståndsmottagare av befolkningen (%) SOC 2014 3,2 4,2 3,5 Äldreomsorg 11 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg SOC 2015 92 91 90 12 Hur många olika vårdare som besöker en person med hemtjänst under 14 dagar SOC 2015 12 15 15 13 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg SOC 2015 90 83 81 Delaktighet och information 14 Inflytande på kommunen KLF 2015 37 40 minst 40 Miljö 15 Kommunens byggnader, andel förnybar energi enligt EES KLF 2015 93,2 79 88 16 Utsläpp Co2 KLF 2014 5,3 7,91 5,17 Kultur- och fritid 17 Levnadsvaneundersökning ungdomar, upplevd fritidsutbud KUF Standardkostnadjämförelser verksamheter Avvikelse mot stadardkostnad förskola (upphört 2015, fr o m 2015 delat mellan förskola och 18 fritidshem UTB 2014 7,2 2,4 nytt Avvikelse mot standardkostnad förskola 2015 1,5 2,0 nytt Avvikelse mot standardkostnad fritidshem 2015 6,6 5,3 19 Avvikelse mot stadardkostnad grundskola UTB 2015-1,9 2,7 20 Avvikelse mot stadardkostnad gymnasieskola UTB 2015 26,6 2,5 21 Avvikelse mot standardkostnad individ- o familjeomsorg SOC 2015-0,9 4,7 22 Avvikelse mot standardkostnad äldreomsorg SOC 2015 17,7 1,4 23 Avvikelse mot standardkostnad LSS SOC 2015-7,5-1,8 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, andel (%) (N20900) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Den strukturårsjusterade standardkostnaden beräknas som standardkostnaden för utjämningsåret T+2 år i innevarande års (år T) prisnivå. Den bygger därmed på befolkningssiffror och nettokostnader för det aktuella året. I den strukturårsjusterade standardkostnaden till skillnad från standardkostnad justeras även för ett antal strukturella faktorer som inte ingår i de verksamhetsknutna standardkostnaderna, Se ''Vad kostar verksamheten i Din kommun?'', för mer information. Källa: SCB och SKL. 12

God ekonomisk hushållning Enligt lagen om God ekonomisk hushållning ska kommuner ange finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Begreppet har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. I samband med budget fastställer kommunfullmäktige finansiellt mål och övergripande mål för nämnderna som sedan bryts ned i verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning. Finansiellt perspektiv Enligt balanskravet i kommunallagen måste kommunen ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det anges när och på vilket sätt det negativa resultatet ska regleras. Realisationsvinster får inte räknas med i resultatet. Prognosen på balanskravsresultat är 1,3 mkr. Avstämning mot balanskravet, mkr 2011 2012 2013 2014 2015 Årets resultat -2,7 6,9 8,0 6,9 9,0 1,3 Realisationsvinster -0,6 0,0-0,1 0,0-1,1 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -3,3 6,9 7,9 6,9 7,9 1,3 1 % av skatteintäkter, statsbidrag, utjämning 6,8 6,9-7,7-7,7-7,9 8,3 Medel till/från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 Balanskravet i sig är dock inte tillräckligt för att anses som god ekonomisk hushållning. Älmhults kommun har ett finansiellt mål som är att årets resultat ska vara minst 1 % av skatteintäkter, bidrag och utjämning. För är prognosen att resultatet kommer att uppgå till knappt 0,2 %. I delårsbokslutet uppgår resultatet till 25 mkr. Nämnderna har i delårsbokslutet överskott mot budget men tror på ökade kostnader under hösten. 12 årets resultat finansiellt mål 10 8 6,8 8,0 6,9 9,0 6 4 mkr 2 1,3 0 2012 2013 2014 2015 prognos Verksamhetsperspektiv I den strategiska utvecklingsplanen finns för respektive nämnd inriktningsmål under de olika fokusområdena samt ett grunduppdrag. Utifrån inriktningsmålen har respektive nämnd beslutat om resultatmål enligt god ekonomisk hushållning. Alla mätningar har inte skett ännu så därför är det i vissa fall svårt att uppskatta måluppfyllelsen. Anvisningarna till nämnderna har därför varit att i sådana fall beskriva den senaste mätningen och lämna en prognos på måluppfyllelse. 13

Totalt finns det 48 resultatmål, varav 38 % bedöms bli uppfyllda, 35 % delvis och 27 % inte uppfyllda. Jämfört med prognosen efter mars är det en liten försämring. Total redovisning av samtliga resultatmål och hur de har uppnåtts finns under respektive nämnds redovisning Jämförelser med andra Vid en jämförelse av olika verksamheters nettokostnad mellan kommunerna har Älmhult under ett av de tre senaste åren (2013-2015) tillhört de 33 % av kommunerna som har lägst nettokostnad per invånare för den egentliga verksamheten. Under både 2014 och 2015 återfinns Älmhult bland de 33 % av kommunerna som har en nettokostnad som ligger på en medelnivå. Även när det gäller soliditeten inklusive pensionsåtaganden finns Älmhult bland de mittersta 33 % av kommunerna och har varit så de senaste tre åren (2013-2015). Tidigare fanns kommunen bland de 33 % med bäst resultat. Orsak till försämringen är omfattande investeringar. Inom Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas ett 40-tal olika resultat inom områdena tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, effektivitet samt samhällsutveckling. I redovisningen från 2015 var är Älmhults resultat som medel eller bättre än medel på 63 % av måtten, vilket är en förbättring mot året innan. KF har nu beslutat om acceptabla värden för de strategiska nyckeltalen. En uppdatering av senast tillgängligt utfall och statistik görs kontinuerligt. Den aktuella medarbetarenkäten kommer även den ge uppdaterade värden för kommunens strategiska nyckeltal. Älmhults kommuns siffror avseende hållbar utveckling kan jämföras på ovanstående sätt. Se jämföraren på kolada.se I diagrammen används färgerna rött, gult och grönt för att visa hur ett resultat ligger till jämfört med andra. För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner/landsting efter sina resultat, och de bästa resultaten får grön färg, de sämsta får röd färg och de i mitten får gul färg. Saknas data på något nyckeltal visas det med grå färg. När rött, gult och grönt används i stapeldiagram visar det andel av de ingående nyckeltalen med respektive färg. 14

Tänk på att färgsättningen visar om man har bra eller dåliga resultat jämfört med andra. Den talar inte om ifall resultaten är bra eller dåliga. Man kan ha dåliga resultat jämfört med andra, vilket ger röd färg, trots att resultatet egentligen är bra (och vice versa). Sammantagen bedömning För Älmhults kommun är en ökad befolkning det övergripande målet. En ökad befolkning möjliggör ökade satsningar och nya investeringar. Samtidigt är det viktigt att minst uppnå det av kommunfullmäktige fastställda 1 procentiga överskottsmålet. Överskottet behövs för att möta de kommande höga investeringsnivåerna samt för att klara av variationer i resultatet i form olika yttre och inre påfrestningar. Kommunen måste löpande kunna klara av att finansiera sina nettokostnader. En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är dessutom att kommunens nämnder klarar av att bedriva sin verksamhet inom givna budgetramar. Så ser läget ut men var helt annorlunda för ett år sedan. Krafttag har skett inom socialnämnden och man har lyckats återställa en budget i balans. Kommunen har från år 2003 totalt löst in 83,5 mkr av pensionsskulden, vilket motsvarar en minskning av årlig utbetalning med 4,5 mkr. Kommunen har ett lågt prognostiserat ekonomiskt resultat. Däremot är kommunens skattesats låg i förhållande till andra kommuner. Måluppfyllelsen av verksamhetsmålen är svåra att utvärdera per 31 augusti samt att viktningen mellan dessa ärinte genomförd. Här finns utvecklingsmöjligheter. Resultaten inom Kommunens Kvalitet i Korthet är fortfarande goda. Det krävs dock ett fortsatt arbete med att begränsa kostnadsutvecklingen, ökad effektivitet och måluppfyllelsen i verksamheten. Ett stort orosmoment är fortfarande kommunens stora investeringsbehov i takt med att befolkningen ökar. Resultatnivåerna för de kommande åren måste höjas för att kunna öka självfinansieringsgraden av investeringarna. 15

EKONOMISK ANALYS - KOMMUNEN Resultaträkning Utfall Budget Budget Prognos Prognos Utfall Belopp i tkr augusti avvikelse avvikelse dec avvikelse dec 08 201508 2015 Verksamhetens nettokostnad -521,8 21,7 8,3-818,5-3,2 2,0 Skatteintäkter, utjämningsbidrag 550,4-4,3-3,8 825,7-6,3-5,0 Finansnetto -3,3 4,3 3,0-5,9 5,5 3,0 Årets resultat 25,3 21,7 7,5 1,3-4,0 0,0 Årets resultat prognostiseras till 1 mkr, vilket är 4 mkr lägre än budget. De tre största avvikelserna är Ej fördelad driftskostnad investeringar + 5mkr Nämnder + 2 mkr Skatter, utjämningssystem 6 mkr Ökade pensionskostnader 3 mkr Resultat januari - augusti Resultatet för perioden januari - augusti 2015 uppgår till +25 mkr, vilket är betydligt bättre än budgeterat resultat för perioden, 3 mkr (helår +5 mkr). Under hösten beräknar nämnderna använda de extra statsbidrag man har fått. Vid samma tidpunkt föregående år så var budgetavvikelsen +7 mkr. Kommunen fick 2015 extra medel ifrån AFA försäkring. Nämnderna visade då på en negativ avvikelse på 20 mkr vilket kunde helt hänvisas till socialnämnden. Nu ser läget helt annorlunda ut. Prognos helår Prognosen för årets resultat visar ett överskott på +1 mkr, vilket är lägre än budgeten på 5 mkr. Den sammanlagda prognosen för nämnderna och politisk organisation är ett överskott på 2,5 mkr vilket är en ytterst liten avvikelse. Skatter, generella statsbidrag och utjämning Jämfört med budget beräknas skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning blir 6,3 mkr lägre än budget utifrån Sveriges kommuner och landstings prognos från augusti. Slutavräkningen av skatteintäkter för bedöms bli -4,7 mkr och -0,6 mkr för 2015. Jämfört med prognosen efter mars är det en försämring med 3,9 mkr. Avvikelsen mot budget påverkas också av att utfallet på antal invånare blev 105 färre än vad som hade budgeterats. Mätningen per 1 november 2015 uppgick till 16 109 invånare istället för budgeterat 16 214. Vad gäller inkomstutjämningsbidraget så beräknas det enligt följande: Underlag för inkomstutjämningsbidrag länsvisskattesats / befolkning / 100. 16

Skatter, bidrag och utjämning Bokslut Budget Prognos Avvikelse Belopp i tkr 2015 Invånarantal 15 864 16 214 16 109-105 Skattesats 20,96 20,96 20,96 Skatteintäkter före utjämning 688 689 726 567 732 552 5 985 Slutavräkning 2014, korrigering -1 216 - - Slutavräkning 2015 682 0-619 -619 Slutavräkning 0-4 704-4 704 Inkomstutjämning 84 673 97 803 88 229-9 574 Kostnadsutjämning 6 822 6 972 5 944-1 028 Regleringsbidrag/avgift -615-6 141-551 5 590 Strukturbidrag 1 650 1 686 0-1 686 Utjämningssystem för LSS-kostnader -23 395-23 902-24 260-358 Statsbidrag kommunal fastighetsavgift 28 481 29 083 29 173 90 Bidrag för höjd arbetsgivaravgift ungdomar 1 195 - - Totalt 785 771 832 068 825 764-6 304 Från och med ingår bidraget för höjd arbetsgivaravgift för ungdomar i det generella bidraget. Lån Finansnettot är kommunens ränteintäkter minus räntekostnader och kommer redovisa ett överskott mot budgeten till följd av lägre investeringstakt än beräknat. Kommunens låneskuld uppgår sedan den april till 570 mkr. Nya lån måste tas för att kunna finansiera utbetalningarna avseende byggnationen av den nya grundskolan. Lånen avseende ny grundskola är så kallade gröna lån ifrån Kommuninvest. Kommunen håller på att se över sin finanspolicy. I och med det låga ränteläget så lånar hela kommunsektorn allt mer kortsiktigt. På grund av förskotteringar till Trafikverket har kommunen behövt att låna upp pengar tidigare. Kommunen har en fordran på 106 mkr på Trafikverket. Finansiella nyckeltal Soliditeten anger hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. För att få en rättvisande bild så räknas ansvarsförbindelsen avseende pensioner in i beräkningen. Soliditeten uppgår till 15 % baserat på prognosen, vilket är lägre än vid årsskiftet. Det egna kapitalet är relativt oförändrat medan balansräkningens omslutning ökar med fler investeringar. Ansvarsförbindelsen för pensioner har minskat något. Nettokostnaden i % av skatteintäkter och utjämningsbidrag uppgår till 95 % i augusti, vilket är en förbättring mot föregående år. Nyckeltalet belyser hur stor andel olika löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. Extra statsbidrag avseende flyktingverksamhet har fullt ut inte hunnit användas. Kassalikviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. Den räknas ut som omsättningstillgångar (exklusive förråd och exploateringsverksamhet) i förhållande till de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten upprätthålls genom lån och koncernkrediten på banken med totalt 80 mkr. Om semesterlöneskulden exkluderas förbättras nyckeltalet. Verksamhetens nettokostnader Med nettokostnader avses verksamhetens kostnader, till exempel löner, lokaler, avskrivningar minskat med verksamhetens intäkter, till exempel avgifter, bidrag, hyror med mera. Om jämförelsestörande poster exkluderas är verksamhetens nettokostnad i nivå med budget. I jämförelse med föregående år vid samma tidpunkt en ökning med 3 %. 17

EKONOMISK ANALYS KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernen består av kommunen och de kommunala bolagen. Se organisationsschema på sidan 4. Här redovisas en sammanställning över faktiskt resultat per 31/8 samt prognos för 31/12. Elimineringarna mellan bolagen och kommunen har inte gjorts. Bokslut 08 Prognos 12 Elmen -0,2 0 Elmnet -0,1-0,6 Hvita korset -0,4 0 Älmhults Näringsfastigheter 0,7 0,2 Älmhultsbostäder 1 8,7 Älmhults kommun 25,3 1,3 Summa inklusive interna poster 26,3 9,6 PERSONAL Antal anställda, augusti Antal personer Antal anställningar Antal årsarbetare Antal personer jfr med aug 2015 Älmhults kommun 1 505 1 513 1 442,4-14 Kommunledningsförvaltning 59 59 57,3 7 Miljö- och Byggförvaltning 20 20 19,5 0 Socialförvaltning 612 614 592,0-28 Teknisk förvaltning 174 174 163,3 35 Utbildningsförvaltning 642 646 610,3-32 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent, åldersintervall - 2015, jan-aug Sjukfrv %, ack valt kalenderår Sjukfrv %, ack valt kalenderår 2015 Förändring Totalt alla 6,95% 7,26% -0,31% <=29 5,13% 5,30% -0,17% 30-39 7,07% 5,47% 1,61% 40-49 7,41% 7,47% -0,06% 50-59 7,26% 9,04% -1,78% >=60 7,39% 8,19% -0,80% Totalt har sjukfrånvaron minskat något. Den enda ålderskategori som visar en ökning är medarbetare i åldern 30-39 år. Den ålderskategori där sjukfrånvaron minskat mest är 18

medarbetare i åldern 50-59 år. Det sticker ut eftersom den åldersgruppen brukar vara den som har högst sjuktal. Sjukfrånvaro i procent, förvaltningsvis - 2015, jan-aug Sjukfrv %, ack valt kalenderår Sjukfrv %, ack valt kalenderår 2015 Förändring Älmhults kommun 6,95% 7,26% -0,31% Kommunledningsförvaltning 5,10% 1,43% 3,67% Miljö- och Byggförvaltning 2,66% 5,46% -2,81% Socialförvaltning 8,85% 8,95% -0,09% Teknisk förvaltning 4,44% 5,96% -1,52% Utbildningsförvaltning 6,06% 6,41% -0,34% Den enda förvaltning som har ökat sin sjukfrånvaro är kommunledningsförvaltningen. Eftersom det är en relativt liten förvaltning så ändrar sig sjuksiffrorna mycket även om förändringen handlar om få personer. De två största förvaltningarnas sjuktal har varit ganska stabila. Sjukfrånvaro i procent, kön, jan-aug Sjukfrv %, ack valt kalenderår Kvinnor Män Älmhults kommun 6,95% 7,75% 3,44% Kommunledningsförvaltning 5,10% 7,47% 1,77% Miljö- och Byggförvaltning 2,66% 3,30% 1,50% Socialförvaltning 8,85% 9,40% 4,63% Teknisk förvaltning 4,44% 5,69% 1,59% Utbildningsförvaltning 6,06% 6,57% 3,99% Socialförvaltningens kvinnor är fortsatt de som har högst sjuktal i kommunen, men det är även socialförvaltningen som ligger högst när det gäller männens sjukfrånvaro. 19

RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING KOMMUN Resultaträkning Budget Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut Prognos Belopp i tkr augusti augusti augusti helår helår avvikelse 2015 2015 Verksamhetens intäkter Not 1 219 287 156 357 268 920-268 920 varav realisationsvinst 0 521 1 063 Verksamhetens kostnader Not 2-710 166-633 988-993 801 993 801 Avskrivningar -30 910-29 606-47 891 47 891 Verksamhetens nettokostnad -543 535-521 789-507 237-815 303-818 535-772 772-3 232 Skatteintäkter 484 378 484 605 458 916 726 567 727 229 688 155 662 Utjämningsbidrag Not 3 70 334 65 759 65 563 105 501 98 535 98 811-6 966 Finansiella intäkter Not 4 1 533 3 014 3 847 2 300 3 500 4 581 1 200 Finansiella kostnader Not 5-9 133-6 272-6 440-13 700-9 408-9 730 4 292 Resultat före extraordinära poster 3 577 25 317 14 649 5 365 1 322 9 045-4 044 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 0 Årets resultat 3 577 25 317 14 649 5 365 1 322 9 045-4 044 KASSAFLÖDESANALYS KOMMUN KASSAFLÖDESANALYS -08-31 (tkr) -08-31 2015-08-31 2015-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 25 317 14 649 9 045 Justering för ej likviditetspåverkande poster 32 470 28 955 44 262 Medel från verk samheten före förändring av 57 787 43 604 53 307 rörelsek apital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -13 935 13 123-7 716 Ökning/minskning förråd och varulager 305 3 528 47 Ökning/minskning kortfristiga skulder -19 775 2 628 55 916 Kassaflöde från den löpande verksamheten 24 382 62 883 101 554 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -78 330-69 060-109 417 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 708 18 649 Investering i finansiella anlägningstillgångar -16 478-27 726-9 057 Kassaflöde från investeringsverksamheten -94 808-96 078-99 825 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 70 000 50 000 100 000 Ökning långfristiga skulder 2 464 8 821-98 864 Ökning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 72 464 58 821 1 136 Årets kassaflöde 2 038 25 626 2 865 Likvida medel vid årets början 18 030 15 165 15 165 Likvida medel vid periodens slut 20 068 40 791 18 031 20

BALANSRÄKNING KOMMUN TILLGÅNGAR Bokslut Utfall Utfall Belopp i tkr augusti augusti Anläggningstillgångar 2015 2 016 2015 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 791 055 766 600 808 956 Maskiner och inventarier 43 131 36 676 45 658 Pågående arbeten 117 097 195 527 95 906 Finansiella anläggningstillgångar Not 6 228 394 244 872 144 972 Summa anläggningstillgångar 1 179 677 1 243 675 1 095 492 Omsättningstillgångar Förråd och Exploateringsfastigheter Not 7 9 804 9 499 712 Fordringar Not 8 115 537 129 472 94 698 Kortfristiga placeringar 0 0 0 Kassa och bank Not 9 18 030 20 068 40 791 Summa omsättningstillgångar 143 371 159 039 136 201 SUMMA TILLGÅNGAR 1 323 048 1 402 714 1 231 693 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Periodens resultat Summa eget kapital 508 326 508 326 499 281 9 045 25 317 14 652 508 326 533 643 513 933 Avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättningar Deponi Summa avsättningar Not 10 Not 10 9 492 9 558 9 243 18 280 19 774 19 261 27 772 29 332 28 504 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Pensionsförpliktelser Borgensförbindelser Övriga ansvarsförbindelser Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 571 727 644 191 527 321 215 223 195 548 161 935 786 950 839 739 689 256 1 323 048 1 402 714 1 231 693 307 264 298 800 311 239 446 515 476 515 437 000 5 221 5 221 4 352 21

NOTER Belopp i tkr RESULTATRÄKNING -08 2015-08 -08 2015-12 Not 1 Verksamhetens intäkter Not 7 Förråd Taxor och avgifter 63 391 62 424 Förråd 336 304 Bidrag 111 933 30 494 Exploateringsfastigheter 9 163 9 500 Övriga intäkter 43 963 63 439 Summa 9 499 9 804 Summa 219 287 156 357 Not 8 Fordringar Not 2 Verksamhetens kostnader Kundfodringar 23 572 15 803 Pers. kost. Inkl. PO -479 841-442 217 Kortfristig fodran hos koncernföretag 16 695 36 888 Övriga verksamhetskost. -229 693-191 771 Övriga kortfristiga fordringar 89 205 62 846 Summa -710 166-633 988 Summa 129 472 115 537 Not 3 Utjämningsbidrag Not 9 Kassa och bank Inkomstutjämningsbidrag 58 819 56 393 Kontantkassor 15 18 Fastighetsavgift 18 787 19 289 Bank och plusgiro 5 613-3 888 Regleringsbidrag/strukturbidrag 367 930 Koncernkonto exkl kommunen 14 441 21 900 Avgift till LSS-utjämning -16 177-15 597 Summa 20 068 18 030 Kostnadsutjämning 3 963 4 548 Summa 65 759 65 563 Not 10 Avsättningar Avsättningar för pensioner 7 694 7 639 Not 4 Finansiella intäkter Avsättningar löneskatt pensioner 1 864 1 853 Ränta utlåning 56 261 Sluttäckni befintl deponi 18 994 17 723 Ränta värdepapper, bank-konto mm 82 619 Sluttäckn ny deponi 2010-780 557 Borgensavgift 1 482 1 140 Summa 29 332 27 772 Utdelning aktier o andelar mm 0 325 Utdelning Kommuninvest 1 394 1 502 Not 11 Långfristiga skulder Summa 3 014 3 847 Lån 570 000 500 000 Investeringsbidrag 74 191 71 727 Not 5 Finansiella kostnader Summa 644 191 571 727 Räntor på lån 6 075 6 040 Övriga räntor, bankkostnader 197 400 Not 12 Kortfristiga skulder Summa 6 272 6 440 Leverantörsskulder 43 244 34 720 Anställdas skatter 11 420 10 320 BALANSRÄKNING Arbetsgivaravgifter 13 660 12 329 Semesterskuld,okomp.övertid, efterskottslön 51 892 49 523 Not 6 Finansiella anläggningstillgångar -08 2015-12 Upplupen pensionskost. Inkl. löneskatt 20 052 32 805 Aktier Kortfristiga skulder koncernen 31 145 0 Elmen AB 57 630 57 630 Övriga kortfristiga skulder 24 135 75 526 Kommentusgruppen 2 2 Summa 195 548 215 223 Kommuninvest 14 317 14 317 Kommunassurans Syd Försäkring AB 732 732 Not 13 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser 240 464 247 275 Andelar Löneskatt 58 336 59 989 Södra skogsägarna 77 77 Summa 298 800 307 264 Bostadsrätter 87 87 Grundfondskapital Stiftelsen Linnés Råshult 1 500 1 500 Not 14 Borgensförbindelser Älmhultsbostäder AB 407 000 407 000 Övriga finansiella utlåning Älmhults Näringsfastigheter AB 30 000 30 000 Friskis& Svettis 4 000 4 000 Elmnet 30 000 0 Elmen AB 0 0 Friskis & Svettis 7 200 7 200 Byggnadsföreningen Folkets hus 2 000 2 000 Statliga lån till egnahem 215 215 Bygdegårdsförening Viljan 615 630 Älmhults Idrottsförening 2 100 2 100 Johnny och Eva Karlsson 0 27 Summa 476 515 446 515 Bidrag stat infrastruktur pågatåg, Haganäsled 55 443 52 256 Förskottering pågatåg, Haganäs, gångbro 105 569 92 236 Not 15 Övrig ansvarsförbindelser Förlagslån Kommuninvest 2 900 2 900 Leasingavtal för operationell leasing 5 221 5 221 244 872 228 394 Vissa uppgifter tas fram vid bokslut samt vissa saknas uppgift om. 22

DRIFTREDOVISNING Driftssammandrag augusti 2015 Utfall Budget Utfall Bokslut Budget Prognos Avvikelse Belopp i tkr augusti augusti augusti inkl TB 2015 2015 tkr % Politisk organisation 5 258 5 619 5 022 8 229 8 428 8 428 0 0,0 Nämnder Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltning 27 127 30 477 32 611 40 753 45 716 45 288 428 0,9 Teknisk förvaltning 45 192 43 875 39 340 66 898 65 812 66 559-747 -1,1 Överförmyndarnämnd 1 092 734 734 0 0,0 Miljö och byggnämnd 3 871 5 381 3 954 7 580 8 071 7 780 291 3,6 Kultur- och fritidsnämnd 17 629 21 321 18 183 29 341 31 982 30 709 1 273 4,0 Utbildningsnämnd 219 556 238 680 229 250 330 987 358 020 358 020 0 0,0 Socialnämnd 203 333 195 709 191 734 303 438 293 564 292 364 1 200 0,4 Gemensam nämnd för familjerätt 645 578 637 891 867 867 0 0,0 Totalt 522 611 541 640 520 731 789 209 813 194 810 749 2 445 0,3 Under kommunstyrelsen Avvecklig regionförbund -5 697 0 0-8 542 0 0 0 Pensionsåtaganden 32 256 31 267 33 267 46 707 46 900 49 900-3 000-6,4 Återbetalning AFA -4 660 0 0-6 763 0 0 0 KS strategiska satsningar 0 554 0 0 831 831 0 KS strategiska bredband 0 0 0 200 0 0 0 Ej fördelad driftskostnad investeringar 0 5 019 0 0 7 529 2 000 5 529 73,4 Strategiska lönesatsningar 0 406 0 0 609 0 609 Flyktingverksamhet -1 823 275-839 -254 413 413 0 Konstfond 58 0 29 96 0 0 0 Intern skadereglering 0 67 0 0 100 100 0 Medfinansiering Pågatåg 164 0 0 246 0 0 0 Medfinansiering gångbro 0 867 604 0 1 300 906 394 30,3 Förändring semesterlöneskuld 645 0 92 4 583 0 500-500 Volymjustering utbildningsnämnd och koste 5 282 3 227 2 317 9 803 4 840 4 840 0 Utvecklingspott fokuområde Vet 0 573 0 0 860 860 0 Bidrag flyktingverksamhet 0 0-7 600 0 0-7 600 Fördelning bidrag flyktingverksamhet 0 0 7 600 0 0 7 600 Gåva Hvita korset 0 0-5 000 0 0-5 000 Fördelning gåva Hvita korset 0 0 5 000 0 0 5 000 Summa totalt 548 836 583 895 556 201 835 285 876 576 871 099 5 477 0,6% Avgår interna poster -41 599-40 849-35 043-62 513-61 273-52 565-8 709 14 Verksamhetens nettokostnad 507 237 543 046 521 158 772 772 815 303 818 535-3 232 0 inkl tilläggsbudget, överföringar från KS strategiska etc Politisk organisation och nämnder Tillsammans prognostiserar politisk organisation och nämnder ett överskott på 2,5 mkr vilket är en ytterst lite avvikelse mot nettobudgeten. Störst procentuell avvikelse har kultur- och fritidsförvaltningen och miljö- och byggnämnden, vars överskott uppgår till 4,0 % respektive 3,6 % av nettobudgeten. Förklaringarna till nämndernas avvikelser redovisas under respektive nämnd. 23

mkr Älmhults kommun Delårsrapport efter augusti 4 Prognos avvikelse mot årsbudget, mkr 2,5 2 1,3 1,2 0 0,0 0,4 0,0 0,3 0,0 0,0-0,7-2 Förändringen av nettokostnaden i procent i förhållande till 2015 Jämfört med 2015 innebär prognosen ökad nettokostnad med 2,7 % inklusive -års lönerevision. Förändringen av nettokostnaden i procent i förhållande till 2015 visar på att utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har ökat sina kostnader medan främst socialförvaltningen har minskat sina nettokostnader. För kommunledningsförvaltningen är ökningen på 11 % inte rättvisande eftersom kostnader för medfinansiering och konstfond förts över från kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltning 11,1 Utbildningsnämnd 8,2 Kultur- och fritidsnämnd 4,7 Miljö och byggnämnd 2,6 Politisk organisation 2,4 Teknisk förvaltning -0,5 Gemensam nämnd för familjerätt -2,7 Socialnämnd -3,6 Totalt 2,7 Poster under kommunstyrelsen Kommunens pensionsskuld redovisas i enlighet med den så kallade blandade modellen. Det innebär att pensioner till och med 1997 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och pensioner från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen. Delårsrapporten augusti bygger på 24

prognos efter augusti från Skandia. Kostnaden för pensioner beräknas överskrida budgeten med 3 mkr. Orsaken är ökade pensionskostnader i samband med satsningar på ökade lärarlöner. Anslaget för strategiska lönesatsningar har använts till extra löneökning inom vissa prioriterade grupper. Antalet personer i de prioriterade grupperna som fick del av den extra satsningen var 504 tills vidareanställda. Grupperna som prioriterades fanns inom befattningarna förskolelärare, fritidspedagoger, grundskollärare, SFI-lärare, lärare kulturskola, sjuk-/distriktssköterskor, socialsekreterare, fysioterapeuter, bibliotekarier, miljö och hälsoskyddsinspektörer och chefer inom socialförvaltning och utbildningsförvaltning. Prioritering uppgick totalt till cirka 0,19 % av totala lönesumman. Av budgeterade 2 038 tkr har för SACO och TCO organisationerna använts 1 981 tkr på helår. Helårseffekt blir först 2017 så därför blir det ett överskott på 0,5 mkr. För Kommunals avtalsområde pågår fortfarande centrala förhandlingar om nytt avtal. Kommunals del av lönesumman har beräknats på deras generella yrkande i den centrala förhandlingen. I budgeten finns avsatt 10 mkr till driftskostnad för strategiska investeringar. Enligt styrsystemet ska i normalfallet full kompensation ges för driftskostnader för investeringar kopplade till utveckling, expansion eller strukturella förändringar. Kompensation har getts avseende Kojan 50 tkr samt att 2,3 mkr har ianspråktagits för bussning till Ryfors. Prognosen är att 5 mkr totalt kommer fördelas under året. Från och med 2015 infördes volymjustering för utbildningsnämnden och kostenheten inom tekniska förvaltningen för förändrat invånarantal. För volymökning efter det är det budgeterat 4,8 mkr varav 2,3 mkr är utfördelat efter avstämning augusti månad. Detta är något lägre än periodiserad budget. Kompensationen till nämnderna har halverats till följd av kommunens totala ekonomiska läge. Prognosen är att antalet barn ökar enligt befolkningsökningen och att budgeterade medel kommer fördelas. Kommunens semesterlöneskuld har ökat med 0,1 mkr i förhållande till augusti 2015. Under 2015 ökade semesterlöneskulden kraftigt, med 4,6 mkr eller 10 %, vilket förutspåddes redan i augusti 2015. Om beräkningen görs enligt tidigare år så ska semesterlöneskulden inte öka markant. En ökning sker alltid på grund av löneökningarna och fler anställda. Kommunen har fått extra statsbidrag avseende flyktingverksamhet på 7,6 mkr för åren 2015-, vilket prognostiseras med motsvarande kostnader under året. Kommunens erhållna gåva från Ingvar Kamprad avseende Hvita korset på 5 mkr beräknas att hanteras under året med motsvarande belopp. Interna poster Från verksamheternas totalsumma avgår interna poster i form av kalkylerad kompletteringspension och internränta och räntebidrag. Totalt innebär prognosen lägre intäkter mot budget pga. lägre aktivering av investeringar. 25

INVESTERINGSREDOVISNING Den totala investeringsbudgeten för kommunen under mandatperioden 2015-2018 är fastställd till 715 mkr. Kommunstyrelsen har fastställt ramen för investeringsbudgeten till maximalt 215 mkr för. Tillkommer tilläggsbudgeten från 2015 med 68 mkr, dvs. totalt 283 mkr. Tkr 2015 2017 2018 Totalt 2015-2018 Strategiska investeringar -taxefinansierade 53 000 41 500 53 500 62 000 210 000 -skattefinansierade 32 250 110 400 61 900 64 400 268 950 Ersättningsinvesteringar 87 301 59 885 38 300 36 150 221 636 Rationaliseringsinvesteringar 5 030 3 500 3 300 2 100 13 930 TOTALT 177 581 215 285 157 000 164 650 714 516 Varje nytt investeringsprojekt överstigande 2 mkr ska före start och upphandling redovisas till KS med kalkyl där samtliga driftkostnader ingår. Fördelningen av investeringsmedel per förvaltning framgår av tabellen nedan: Investeringsbudget Kommunstyrelse från justering schablon beslutade Totalt 2015 2015 projekt Kommunledningsförvaltning 2 233 1 000 3 233 Teknisk förvaltning 65 711 26 200 13 000 104 911 Konstfond 50 50 100 Miljö- och byggnämnd 419 400 819 Kultur- och fritidsnämnd 2 883 1 000 3 883 Utbildningsnämnd 1 105 4 000 146 050 151 155 Socialnämnd -724 2 000 1 276 Gem nämnd för familjerätt 0 0 0 JVC övergång stråkanalys -445 445 0 0 Internbank -2 725-445 2 000-1 170 Summa 68 507 0 36 650 159 050 264 207 KS 74-04-05 KS 131-06-07 projekt som beviljats av KS Av de totalt beslutade medlen återstår 19 585 tkr att fördela till förvaltningarna. Projekt som har beviljats av KS framgår av tabellen nedan: Beslutade projekt Kojan/Vitsippan inklusive inventarier 4 550 Ny grundskola 125 000 Gemöskolan tillbyggnad inklusive inventarier 16 500 Överföringsledning Delary 13 000 Summa 159 050 26

Tekniska förvaltningen har en investeringsplan för på 39 mkr plus överskott från 2015 på ca 66 mkr, totalt 105 mkr. Det pågår slutdelen av bostadsområdet på Haganäs. Här är både färdigställandet av projektet Vattenrike samt ytbeläggningarna som återstår. Inom va-verksamheten pågår det största och allra viktigaste projekt som säkrar framtidens vattenförsörjning för centralorten. Hämtning av vatten från Delarymagasinet och anläggning av spillvattenledningar för att leda spillvatten från Delary till Älmhult är bara första etapp i projektet. Ledningarna till Delary anläggs tillsammans med Trafikverkets förstärkning och breddning av väg 120 till Delary. Tillsammans med ett antal pumpstationer och utbyggnad av Älmhults vattenverk beräknas investeringen uppgå till 200 mkr därav årets utgift mellan 30-40 mkr. Det pågår en uppdatering av pumpstationer samt byte av maskinutrustning och styrsystem på ett antal ARV i Älmhult och på avloppsreningsverk på landsbygden, ett projekt på ca 10 mkr. För va-sanering har förvaltningen budgeterat 6 mkr i några olika projekt. Prioriteringsområden är Eneryda och Diö med mycket ovidkommande vatten som tränger i spillvattenledningar och belastar redan ett hårt ansatt reningsverk. Ett nytt vattenverk i Hallaryd är under byggnation och beräknas kosta 6 mkr. När det gäller expansionen finns utbyggnad av Västra Bökhult, centrumförnyelse, Torngatan samt ett par mindre projekt för totalt ca 64 mkr. På fastighetssidan är förvaltningen behjälpliga med den nya skolan på Haganäsområdet. I särklass det största projektet, beräknad investering ca 200 mkr. Byggnationen är i full gång. Kojans uteförskola kommer även till stånd under året där tekniska är behjälpliga. Utbyggnad av Gemöskolan samt Kulturfabriken arbetas det parallellt med. Förnyelse av verksamhetslokalerna samt energiåtgärder beräknas uppgå till 18 mkr och övriga lokaler inklusive energiåtgärder. Här kan nämnas ventilation på Nicklagården och Solgården, brandstation i Liatorp, utbyte av pelletspannor till annan värmekälla, takrenovering kommunhus och Ryfors skola. I skolnämndens investeringsbudget finns de anslagna medel för byggnation av Elmeskolan, tillbyggnad av Gemöskolan och uteförskolan Kojan, totalt 146 mkr. Förutom de finns det medel för inköp av inventarier, datorer, utrustning till byggprogram, mm. Socialnämnden har en budget för inköp av inventarier, sängar, datorer, nyckelsystem. Inom kultur och fritids återfinns medel för ökad tillgänglighet av badplatser i Diö och Älmhult, lokalanpassning av mötesplatser samt diverse utrustning till idrottsplatser. Kommunledningsförvaltningen har i sitt anslag budget för utveckling av IT, e-tjänster, ekonomisystem och personalsystem samt uppgradering av växeln. Större investeringar Budget Prognos Avvikelse augusti mot budget Reservvattentäkt Delary 21 501 45 000-23 499 Va-sanering 4 500 2 000 2 500 Elmeskolan 125 000 65 000 60 000 Gemöskolan tillbyggnad 16 000 6 000 10 000 Uteförskola Kojan 4 000 2 000 2 000 Fortsättning handelsområde 13 582 2 000 11 582 Energibesparande åtgärder 5 307 3 000 2 307 Ombyggnad av lokaler 2 500 2 500 0 27

EXPLOATERINGSREDOVISNING Småhustomter och industritomter som kommunen producerar för försäljning klassificeras som omsättningstillgångar i balansräkningen. Vid försäljning sker redovisning löpande som exploateringsnetto i resultaträkningen. Eftersom samtliga poster hänförliga till ett exploateringsprojekt inte ingår i exploateringsnetto sker en slutredovisning vid årets slut av aktuellt exploateringsområde enligt av kommunen tillämpade redovisningsprincip. Exploatering av det nya bostadsområdet på Haganäs är i full gång. Flera kvarter var förbokade eller köpta redan under hösten 2014 och intresset var gott både bland byggföretag och privatpersoner. Första byggkropparna började resa sig under sensommaren 2015 i kvarteret Vången 1 och fortsatte växa i kvarteren Ängen och Tegen. Under första 8 månader har 4 villatomter i kvarteret Ängen sålts och det är bara 3 tomter kvar. Husen som byggs är av olika karaktär, det finns flervåningshus och enfamiljsvillor. Det är planerat också för kontorslokaler, små handel och restauranger. Enligt beslut av kommunfullmäktige på området byggs en ny skola. Under året har kommunen sålt en tomt på Krusbärsvägen och 2 på Äppelvägen till ett värde på 510 tkr, eller 160 kr/kvm. Bebyggelse av de sålda tomterna var i full gång under våren och sommaren. På området finns det i dagsläget 3 osålda tomter. Två tomter har också styckats av Sånnaböke 1:158 på Norra gamla vägen och sålts redan 2014. Det planeras för ytterligare 4 (fyra) tomter till med varierande yta på samma fastighet för ytterligare bebyggelse. Planering för nytt bostadsområde i Västra Bökhult, nordväst om Paradiset är i slutskede. Tekniska förvaltningen tillsammans med byggkontoret planerar för nya etapper norr om Paradiset som kan ge ytterligare 400 bostäder. Detaljplanen är på gång för det område som befinner sig norr-nordväst om IKEA varuhuset mellan Haganäs bostadsområde, väg 23 och Danska vägen. Det är över 80 ha stor yta och avser ytterligare exploateringsmöjligheter för kontor, handel och lite bostäder. 28

VATTEN- OCH AVLOPPSREDOVISNING Verksamhetsområden: Produktion och leverans av dricksvatten till abonnenterna. Avledning och rening av abonnenternas avloppsvatten. Avledning och eventuell rening av dagvatten Verksamhetens resultat VA-verksamheten visar ett plus resultat i delårsbokslutet med drygt 3,8 mkr som fonderats för utbyggnad av framtida reservvattentäkt. Drift och underhåll av va-verk har under perioden varit lägre med ca 1,4 mkr än budgeterat. Underhåll av ledningsnätet har däremot varit dyrare jämfört med 2015 års utfall med 10 % eller ca 1 mkr som är resultat av volymökningen med ca 1,5 km nya huvudledningar i bostadsområdet Hagabo. I årets resultat ingår en intern debitering till gator och vägar för avvattning av allmänna ytor och skötsel av brandposter. Total fondering efter uppgår till 27,6 mkr. Enligt beslutet i kommunfullmäktige från 2013-06-24 Dnr 2013/117 59, ska fonden uppgå till 30 mkr till och med 2019 då reservvattentäkten beräknas tas i bruk. Arbete med klimatpåverkan Planering för framtida klimatpåverkan finns idag i alla projekt. Det kan gälla reningsverk, vattenverk och ledningar. Ökad och häftigare nederbörd, varmare klimat och högre grundvattennivåer är starka parametrar som påverkar Va-systemet. Det som ständigt står på planeringsagendan är: Minska förekomsten av ovidkommande vatten som läcker in i avloppsnäten Vattensäkerhet Dagvattenfördröjning Energieffektivisering Ledningskondition Förebygga översvämningar Dricksvatten Älmhults tätorts framtida vattenförsörjning kommer att kräva stora investeringar. Älmhults vattenförsörjning är ytterst sårbar och kapaciteten på infiltrationsområdena Älmekulla och Getryggen är i stort sett maximalt utnyttjat. Måluppfyllelse vattenförsörjning Säker leverans av rent dricksvatten till våra abonnenter. - De flesta av vattenläckorna uppkommer under våren och höst oftast i samband med att tjälen kommer och går. Renovering av och utbyte av vattenledningar och ventilbyte görs kontinuerligt. Reservvattenprojekt Arbetet med projektering av ny reservvattentäkt till Älmhult påbörjades under 2012. I reservvattenprojektet ingår att bygga en ny överföringsledning mellan Älmhult och Delary, för vatten och avlopp. En ny intagsstation för råvatten i Delary ska anläggas. Därefter rivs befintligt vattenverk och reningsverk i Delary. Ombyggnation av vattenverken i Älmhult och Hallaryd ska ske samt nybyggnation av reningsverk i Hallaryd. Därtill tillkommer arbete med nya vattendomar och skyddsområden för vattentäkterna. Byggnation av överföringsledningar mellan Älmhults vattenverk och Delary har påbörjats efter sommaren 2015. Projektet görs i Trafikverkets regi eftersom väg 120 ska breddas samtidigt. Även nybyggnad av Hallaryds reningsverk är klart. Kostnaden för alla delar i projektet beräknas uppgå till 200 mkr. Ombyggnad av vattenverket i Hallaryd pågår under hösten 2106. Projektering av ombyggnad av vattenverket i Älmhult påbörjas hösten. 29

Avlopp Älmhults reningsverk är försedda med sex stycken vassbäddar där tömning av dessa bäddar påbörjades under 2014. Under våren 2015 har detta arbete fortsatt. Det har då visat sig att flera bäddar har tappat sin funktion och kan inte användas för att avvattna slam på. Detta ska utredas och åtgärder kan komma att vidtas. Slammet har i nuläget avvattnats i centrifug. Måluppfyllelse avloppshantering Reducera förekomsten av ovidkommande vatten. - I flera områden, tillkommer mycket ovidkommande vatten. En huvudprioritering är lokalisering av detta vatten. Ledningsnät Vissa av kommunens abonnenter drabbas av källaröversvämningar vid häftiga regn. För att hitta åtgärder för att förhindra detta har flera utredningar utförts. Bland annat håller kommunen på att upprätta en dagvattenmodell för Älmhults tätort. Därefter har man en bra grund att utgå från för att identifiera i vilka delar av ledningsnätet som det finns kapacitetsbrist. En dagvattenutredning är utförd för att vidta åtgärder i Eneryda i syfte att minska översvämningar i fastigheter. En ny fördröjningsdamm vid Larmgatan har byggts och ett dike med översvämningsdamm har anlagts våren för att undvika att ytvatten från skogsmark leds in i befintliga ledningar. Målet är att mesta möjliga vatten rinner på ytan till grönområdena och inte direkt till dagvattenledningarna. För att undvika översvämningar i Älmhults tätort har rensning av Drivån inom den del som leds genom Älmhults industriområde skett. En fördröjningsdamm i Drivån vid reningsverket planeras att bygga för att kunna hålla de utsläppsflöden som var aktuella 1977 då reningsverkets vattendom togs. Detta bidrar även till att minska påverkan nedströms på åkermarken. Det finns flera fastigheter i kommunen där dag- och dräneringsvatten leds till spillvattenledningarna, vilket innebär att vi pumpar och renar regnvatten i våra reningsverk. Detta medför onödiga energikostnader. Under hösten kommer en projektanställd fältingenjör att göra mätningar av flödet i spillvattenledningar för att identifiera tillskottsvatten. Galvaniserade vattenledningar finns på ett flertal ställen och dessa förorsakar många läckor och ger en sämre vattenkvalitet till abonnenterna. Så dessa behöver bytas på sikt. Övervakningssystem Arbetet med att uppgradera och samordna styrsystemen för drift och övervakning av vatten- och avloppsverken samt alla pumpstationer har påbörjats. En projektledare har tillsatts under för att arbeta med att ta fram ett FFU så upphandling kan ske av nytt styrsystem. Detta är ett omfattande och kostnadskrävande arbete men det är helt nödvändigt för att upprätthålla säkerheten och en god tillgänglighet. Exploateringsområden Utbyggnad av va-nätet var avslutat för Haganäs bostadsområde i våras. Detaljplan för utbyggnad i Västra Bökhult är klar och antagen, återstår att få ett beslut i KS för att påbörja upphandlingsprocessen. Projektering och utbyggnad av gata och VA för Västra Bökhult sker i två etapper. Första etappen beräknas ha byggklara tomter till försäljning sommaren 2017. Utbyggnaden av VA mot Boastad, som är projekterat, för att möjliggöra framtida exploatering av nya och delvis strandnära lägen utmed sydvästra Möckeln ligger för närvarande på is. Framtiden Stora investeringar på ledningsnäten kommer att krävas de närmaste åren. Åtgärderna i Eneryda och Hallaryd förväntas bli omfattande med om- och nyanläggning av ledningsnät samt nya utjämningsmagasin. 30

I kommunen finns en mängd ledningar som går över privat tomtmark utan ledningsrätt. På flera platser finns även byggnader uppförda över ledningarna, detta måste byggas bort. Det finns även kombinerade system på många ställen vilket gör att vi pumpar och renar tak- och dräneringsvatten. Galvaniserade vattenledningar finns på ett flertal ställen och dessa förorsakar många läckor och ger en sämre vattenkvalitet till abonnenterna. För VA sektorn innebär de förväntade klimatförändringarna att flera delar av Va-systemen kräver markanta åtgärder för att möta de vitt skilda förändringarna. De flöden som kan uppkomma vid 100 års regn finns med som ett underlag när ledningsinsatser planeras. Resultat- och balansräkning va-verksamheten Utfall Utfall Resultaträkning, vatten- och avloppsredovisning, tkr augusti augusti 2015 Verksamhetens intäkter 22 737 22 779 Verksamhetens kostnader -16 218-14 162 Avskrivningar -4 434-4 697 Nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnad 2 085 3 920 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader -2 085-3 947 Resultat före extraordinära poster 0-27 Redovisat resultat 0-27 Utfall Utfall Balansräkning, vatten- och avloppsredovisning, tkr augusti augusti 2015 TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 143 918 148 913 Maskiner och inventarier 11 150 11 383 Pågående arbeten 51 034 13 773 Summa anläggningstillgångar 206 102 174 070 Kortfristiga fordringar 0 0 SUMMA TILLGÅNGAR 206 102 174 070 EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital inklusive årets resultat -6 961-6 961 VA-fond -27 699-28 533 Summa eget kapital -34 660-35 494 SKULDER Långfristiga skulder 240 762 209 564 Summa skulder 240 762 209 564 SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 206 102 174 070 Pensionsförpliktelser 1 854 1 854 Eget kapital är lika med ackumulerat resultat from 2006. VA-fond enligt LAV 07, ett planerat överuttag av taxan. 31

Redovisning av renhållningsverksamhet Verksamheten ansvarar för insamling av avfall från hushåll samt drift av kommunens avfallsanläggning Äskya. Verksamheten ansvarar för återvinningsstationerna och återvinningscentralerna som finns på skilda platser inom kommunen. Äskya avfallsanläggning är en modern anläggning som servar regionen. Här finns den regionala anläggningen för mottagning av förorenade massor samt miljöfarligt avfall. Äskya anläggningen är regionens modernaste avfallsanläggning. Det har anlagts nya ytor för mottagning av miljöfarligt- och annat industriavfall samt oljeförorenad jord. På grund av efterfrågan kommer nya ytor att planeras och anläggas. En ny renhållningsordning med avfallsplan och föreskrifter har antagits. Lagstiftning som tillkommit under senare år har inneburit att kraven på en deponi har skärpts. När en yta är färdigdeponerad skall den förses med en sluttäckning enligt beslut. Sluttäckningen av gamla deponiytor som påbörjades 2009, har pågått även under. En uppdatering av planen för sluttäckning av gamla deponier på Äskya ska vara klar senast hösten. Anläggningen för lakvattenbehandling var klar redan 2013. I samband med övrig exploatering i Haganäs kommer området att integreras så att ett tilltalande och tillgängligt område skapas. Det renade vattnet från lakvattendammarna leds genom överföringsledning till Drivån. Ett grönområde kommer att anläggas i anslutning till dammarna. Sedan 2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall. För närvarande körs det organiska avfallet för upparbetning till tippen i Hyllstofta NORAB i Klippan, för att sedan skickas till rötning. Förhoppningen är att en närmare lokal lösning för upparbetning av organiskt avfall kommer att hittas inom snar framtid. Renhållningsavdelningen har påbörjat en utredning för att ta fram förslag på kommunens framtida insamlingsfraktioner samt hur organisationen ska se ut. Arbetet har dragit ut på tiden bland annat på grund av utredningar på regeringsnivå om hur det framtida producentansvaret kommer att förändras. Driftredovisning I delårsbokslutet för har det avsatts 1,5 mkr för sluttäckningen av deponin på Äskya. Det gör att den totala avsättningen per -08-31 blev 19,8 mkr. Enligt plan skulle sluttäckningen av gamla deponiytor vara klar 2019 men verkligheten talar snarare om 2023-25. Framtid Verksamheten planerar att under införa ett nytt insamlingssystem för hushållsavfall. Frågan om den framtida driftformen kommer att aktualiseras under våren 2017 i budgetberedningen för 2018. Utfall Utfall Resultaträkning renhållningsverksamhet, tkr augusti augusti 2015 tkr tkr Verksamhetens intäkter Insamling av hushållssopor 14 806 14 818 Sortering av hushålls- och industriavfall 1 483 1 121 Summa intäkter 16 289 15 939 Verksamhetens kostnader Drift taxefinansierad verksamhet -12 519-12 008 Drift Äskya avfallsanläggning -1 009-597 Årets återställning av deponin 0-2 665 Återföring av avsättning återställning av deponin -1 494 1 279 Avskrivningar/nedskrivningar -1 025-1 247 Summa kostnader -16 047-15 237 Verksamhetens nettokostnad 243 701 Finansiella kostnader (intern ränta) -243-728 Resultat efter finansiella kostnader 0-27 Redovisat resultat 0-27 32

REDOVISNINGSPRINCIPER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Älmhults kommun följer den kommunala redovisningslagen och principen om rättvisande bild. Kommunen följer Rådets för kommunal redovisnings rekommendationer med något undantag. Under året har inga byten av redovisningsprinciper skett. Avsteg från lag eller rekommendation Älmhults kommun följer inte KRL 5 kap 7 om bidrag till statliga infrastrukturella investeringar vad gäller tidpunkten för upplösning av bidraget. Enligt lagen ska bidraget börja upplösas från det år när beslutet tas. För att få en mer rättvisande bild av kommunens resultat har kommunen valt att redovisa de infrastrukturella investeringarna när de verkligen utfaller. Periodisering av skatteintäkter Följande kommunalskatteintäkter resultatredovisas för år : De preliminära månatliga skatteintäkterna. En prognos över slutavräkningen för år. En prognos över korrigering av slutavräkning 2015. Prognosen över slutavräkningen för år har bokats upp enligt prognos från Sveriges kommuner och landsting från augusti. Prognosen innebär att slutavräkningen blir negativ, minus 292 kr per invånare. Det innebär en sänkning av skatteintäkterna med 4,7 mkr. I bokslutet för 2015 bokfördes en prognos för slutavräkningen för år 2015 som uppgick till plus 43 kr per invånare. Prognosen nu är plus 4 kr. Mellanskillnaden mellan prognoserna 0,6 mkr (- 39 kr per invånare) resultatredovisas i delårsbokslutet. Skatteintäkterna för 2015- baseras på ett invånarantal på 15 864 personer respektive 16 109 personer. Semesterlöneskuld, pensionsskuld med mera De anställdas fordran i form av ferielön, uppehållslön, sparade semesterdagar, kompensationsledighet och efterskottslöner avseende augusti har inte bokförts som kortfristig skuld i och med att uppgiften inte finns att tillgå ännu. En post avseende efterskottslöner ligger kvar sedan årsskiftet och är en uppskattning av kostnaderna. Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare. Skulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Den samlade pensionsskulden finns dels under avsättningar för pensioner och dels som en pensionsförpliktelse i balansräkningen. Pensionsåtagande som uppkommit före 1998 redovisas som pensionsförpliktelse. Alla poster inkluderar löneskatt. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. De förtroendevaldas pensioner ingår i pensionsskulden. Skandias gör beräkningen av skuldens storlek. Den avgiftsbestämda ålderspensionen redovisas som kostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Kommuninvests utdelning och inbetalning av insats Ränta och utdelning från Kommuninvest bokförs som intäktsränta utifrån följande bedömning: Insatt kapital hos Kommuninvest ekonomisk förening har ett tillförlitligt och bestående värde som därför ska vara lika med bokfört värde och det värde som uppges på årsbesked/kontoutdrag från föreningen. Redovisning av lånekostnader I enlighet med Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader har lånekostnader redovisats enligt huvudmetoden vilket innebär att inga lånekostnader ingår i investeringarnas anskaffningsvärde. Leasing Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR 13.1 om redovisning av hyres- leasingavtal tillämpas. Kommunen har skrivit leasingavtal med finansbolag om hyran av bilar till sociala omsorgen, hyran av kopieringsapparater, elevdatorer på gymnasiet, trygghetslarm på äldreboenden samt moduler på Internationella förskolan. Vid klassificering av dessa avtal har i första hand gjorts en bedömning av syftet med hyran framför köp. Alla ovannämnda leasing/hyresavtal har klassificerats som operationella då dess syfte inte är finansiering av viss utrustning utan är typiska hyresavtal med kortare hyrestid och de fördelar som förhyrning har jämfört med ägande, fram för allt reparation och underhåll och att alltid kunna ha modernast möjliga utrustning. Klassificering som operationella leasingavtal innebär att ingående värdet av leasingavtal inte har upptagits i balansräkningen som tillgång. Redovisning av intäkter Älmhults kommun följer Rådets för kommunal redovisning rekommendation RKR 18 om intäkter från avgifter, bidrag och försäljning förutom vad gäller anslutningsavgifter inom va-verksamheten. (se anslutningsavgifter) Det innebär bland annat att skatteintäkter och beräknade intäkter för kommunal fastighetsavgift periodiseras på tolftedelar till det år intäkten hänför sig, att uttag av renhållnings- och va-avgifter regleras av självkostnadsprincipen, att investeringsbidrag periodiseras över den beräknade nyttjandeperioden för projektet. Förskole-, äldreomsorgsavgifter, matabonnemang intäktsförs i samband med faktureringen. 33

Särredovisning av VA-verksamheten Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) ställer bland annat krav på att VA-verksamheten skall särredovisas från andra verksamheter. Det innebär bland annat att en resultat- och balansräkning skall upprättas för VAverksamheten och att över/underuttag skall utjämnas inom verksamheten under en treårsperiod. I delårsbokslutet finns särredovisning av VA-verksamheten i form av en kort verksamhetsbeskrivning, balansräkning och resultaträkning. I resultaträkningen finns overheadkostnader för tekniska förvaltningen med, men inte för andra gemensamma funktioner då de är av ringa belopp. Särredovisning av renhållningsverksamheten I årsredovisningen för 2015 har första gången upprättats en särredovisning av kommunens renhållningsverksamhet. Renhållningsverksamheten består av två delar en som är taxefinansierad det vill säga del som kommunerna måste tillhandahålla enligt miljöbalkens kap 27, och en del som är principiellt konkurrensutsatt med fri prissättning. Syftet med särredovisningen är att visa: a) Att intäkter från det kommunala renhållningsuppdraget på aggregerad nivå och över tid inte överstiger verksamhetens självkostnader. b) Att visa att intäkter från den konkurrensutsatta verksamheten på aggregerad nivå och över tid inte understiger verksamhetens självkostnader. Anläggningsavgifter (anslutningsavgifter) Älmhults kommun följer Rådets för kommunal redovisning rekommendation om intäkter från avgifter, bidrag och försäljning RKR 18 avseende kommunala anläggningsavgifter. Detta innebär att anläggningsavgifter som uppgår till väsentligt belopp, betraktas som en skuld för tjänster som skall utföras över ett antal år i framtiden och en medfinansiering av investeringsutgifter. Va-verksamheten har under 2013 sett över sin va-taxa. Det gäller att få en rättvisare fördelning mellan fasta delen av taxan och den rörliga delen. Den framtida höjningen av va-taxan kommer att läggas helt på anläggningsavgiften och den fasta delen av taxan för att på det sättet bättre spegla den verkliga kostnaden för drift av va-anläggningar respektive produktionskostnaden för dricksvatten. Kommunfullmäktige har i enlighet med lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) fattat beslut om bildandet av en reservfond för ny vattentäkt i Delary. De tidigare reserverade medel överförs därmed till fonden plus 2015 års överskott på 6,03 mkr som totalt ger en behållning på över 23,83 mkr. I delårsbokslutet har ca 3,9 mkr överförts till fonden och därmed fått ett nytt saldo på över 27,7 mkr. Exploateringsverksamhet Älmhults kommun följer Rådets för kommunal redovisning rekommendation om klassificering av anläggningstillgångar i exploateringsverksamheten RKR11 Materiella tillgångar. De tomter som producerats för försäljning i exploateringsverksamheten redovisas som omsättningstillgångar. Omklassificering av markreserv till omsättningstillgång sker när detaljplan fastställts och vunnit laga kraft. Beräkning av anskaffningsvärde och värdering görs i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR2:02 Varulager. Redovisning av kommunens markexploatering följer Rådets för kommunal redovisning idéskrift om redovisning av kommunalexploatering samt rekommendationen om redovisning av intäkter RKR18. Vid försäljning sker redovisning av intäkter och kostnader löpande som exploateringsnetto i resultaträkningen. Slutredovisning av ett exploateringsområde sker när alla tomter är sålda eller senast tredje året efter det år exploateringen påbörjats. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar i balansräkningen tas upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Ingen avskrivning görs på anläggningstillgångar med bestående värde. Exempel på sådana tillgångar är konst, gatu- och vägkroppar, grundkonstruktion av torg och parkeringsplatser, våtmarker för kväverening, dagvattensystem med diken, fördröjningsdammar, lakvattendammar m.m. Avskrivningar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Som underlag har Rådet för kommunal redovisning idéskrifter Avskrivningar avgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar och idéskrift om redovisning av kommunalexploatering använts. Det innebär att när det gäller framför allt byggnader så tillämpas komponentavskrivning. En byggnad består av olika komponenter som var för sig värderas och en nyttjandeperiod bedöms utifrån dess tekniska kvalitet och fysisk livslängd. Exempel på sådana komponenter är väggar, tak, fasad, väggbeklädnad, kök, kylanläggning, VVS-installationer, elinstallationer m.m. och har avskrivningstider allt från 10 till 100 år. Komponentavskrivning har tillämpats på va-anläggningar, gator och vägar, dagvattensystem med fördröjningsdammar, samt lakvattensystem med dammar. Linjär avskrivning har tillämpats enligt nominell metod och avskrivningen påbörjas innevarande år månaden efter slutbesiktningen eller när tillgången tas i bruk. Internränta beräknas månadsvis på restvärdet och debiteras även pågående projekt om produktionstiden beräknas vara längre än ett år (12 månader). Finansiella tillgångar Älmhults kommun följer de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning tagit fram (RKR 9). Finansiella tillgångar har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Investering - avgränsning Till investering räknas utgift för ny- om- och tillbyggnad av fastighet/anläggning eller inköp av maskiner och inventarier där summan överstiger ett basbelopp och livslängden bedöms vara minst tre år (inventarier). Datorer, IPOD-s, smartphones och annan datautrustning skrivs alltid av på 3 (tre år). I annat fall betraktas utgiften som driftkostnad. 34

Nedskrivning av anläggnings- och finansiella tillgångar I delårsbokslutet har ingen nedskrivning av materiella tillgångar skett och inte heller återföring av tidigare nedskrivna tillgångar. Avsättning sluttäckning av deponi Enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall, skulle en anpassningsplan av Äskya avfallsanläggningen lämnas till tillsynsmyndigheten senast sommar 2002. Godkännande av den lämnade anpassningsplanen erhölls från länsstyrelsen 2008. Samtidigt beviljade Miljööverdomstolen Äskya avfallsanläggningen ett nytt tillstånd utan tidsbegränsning för fortsatt verksamhet. Enligt detta ska gamla deponin sluttäckas och nya ytor anläggas för mottagning av miljöfarligt och annat industriavfall. Utgifter för sluttäckning av 12 hektar (ha) gamla deponin enligt dagens priser beräknas till cirka 45 mkr. I bokslutet för 2015 har använts 2,4 mkr av avsatta medel för befintlig deponi och avsätts 112 tkr för den nya ytan. Det gör att den totala avsättningen per 2015-12-31 blev 18,3 mkr. I delårsbokslutet har ca 1,5 mkr avsatts till återställningen av deponin, nytt saldo på kontot blev 19,8 mkr. Enligt plan skulle sluttäckningen av gamla deponiytor vara klar 2019. En ny tidsplan och kostnadsberäkning är på gång att tas fram i och med att anläggningen tar emot tillräckligt med schaktmassor som används som utjämningsmaterial och som kommunen till och med få betalt för. Trots att tidsplanen inte kommer att hålla så ser man ändå en chans att utföra jobbet till lägre kostnad än om man skulle köpa alla utjämnings- och täckningsmassor. Lakvattensystem runt deponin var klar 2013 som gör att risken för miljöförorening är minimal. Koncernkonto Tillgångar placerade i koncernkonto redovisas som likvida medel i kommunen. De kommunala bolagens andel redovisas som kortfristig skuld i kommunen och som kortfristig fordran i respektive bolag. Redovisning av bidrag till statlig infrastruktur Enligt lagen (1997:614) om kommunal redovisning 5 kap 7 om redovisning av bidrag till statlig infrastruktur ska sådana bidrag som avses i 2 kap 1 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, tas upp i balansräkningen och upplösas med årliga enhetliga belopp under längst 25 år eller tas som en kostnad i resultaträkningen. Upplösningen ska påbörjas samma år som när beslutet om bidraget fattats. Älmhults kommun följer inte lagens bestämmelser i frågan om tidpunkten för bidragets upplösning. Erfarenhet av sådana projekt har visat att det är lång tid mellan beslut och förverkligande, ibland 4-5 år. Älmhults kommun anser att det inte ger en mer rättvisande bild av kommunens samlade ekonomi om kommunen tar upp en kostnad i sin resultaträkning som inte finns. Som tidpunkt för upplösning av ett bidrag till statlig infrastruktur har Älmhults kommun valt tid då projektet är påbörjat och totalkostnaden är känd eller då projektet tas i bruk. 35

NÄMNDSREDOVISNINGAR POLITISK ORGANISATION Ekonomisk sammanfattning UTFALL PROGNOS Driftsredovisning, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall i % Budget Prognos Avvikelse Utfall i % jan-aug jan-aug tkr av budget utfall tkr av budget Intäkter 0-24 24 0% 0 0 0 100% Personalkostnad 3 852 3 617 235 94% 5 777 5 777 0 100% Övriga kostnader 2 049 1 429 620 70% 2 651 2 651 0 100% Resultat 5 901 5 022 879 85% 8 428 8 428 0 100% Kommunfullmäktige (KF) 557 475 82 85% 835 786 49 94% Oförutsett KF 133 0 133 0% 200 200 0 100% Revision 527 326 200 62% 790 790 0 100% Valnämnd 13 0 13 0% 20 20 0 100% Kommunalt partistöd 845 731 114 87% 845 845 0 100% Kursverksamhet förtroendevalda 51 13 38 26% 76 76 0 100% Kommunstyrelsen (KS) 2 317 2 267 49 98% 3 474 3 474 0 100% Oförutsett KS 67 0 67 0% 100 100 0 100% Fast arvode övriga nämnder 1 190 1 197-7 101% 2 051 2 100-49 102% Tillgänglighetsrådet 178 4 174 2% 16 16 0 100% Kommunala pensionärsrådet 14 8 6 57% 21 21 0 100% TOTALT, drift 5 891 5 022 870 85% 8 428 8 428 0 100% Väsentliga händelser. Under första halvåret har kommunen närmat sig slutet på att ta fram en ny översiktsplan som kommer att gälla under de kommande åren. Arbetet för att få till stånd en östlig sträckning av höghastighetsbanan har nått vägs ände, även om det inte blev som vi hoppats fortsätter vi att jobba för att övertyga om att en sträckning genom vår kommun vore det bästa. Älmhults kommun har tagit fram nya kriterier angående borgen och lån till föreningar från Älmhults kommun. Politikerna i kommunfullmäktige har under våren fått en genomgång om Kommunrevisionens uppdrag och arbetssätt av Per Johnmark, ordförande för revisionen i Osby kommun. Revisionens syfte, mål och uppgift, grundfunktioner i ansvarssystemet, revisionsprocessen, olika arbetssätt och förhållningssätt till uppdraget samt uppdragets omfattning och inriktning. Kommunfullmäktige har antagit en ny arbetsordning, som bl.a. innebär en del förändringar angående kommunens förslag och synpunktshantering i dialogen med medborgarna. 36

KOMMUNSTYRELSEN ; Kommunledningsförvaltning Ekonomisk sammanfattning UTFALL PROGNOS Driftsredovisning, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall i % Budget Prognos Avvikelse Utfall i % jan-aug jan-aug tkr av budget utfall tkr av budget Intäkter -11 250-13 917 2 667 124% -16 872-17 893 1 021 106% Personalkostnad 22 981 23 019-38 100% 34 567 34 990-424 101% Övriga kostnader 19 174 20 455-1 282 107% 28 755 28 925-170 101% Resultat 30 905 29 558 1 347 96% 46 450 46 022 428 99% Kommunchef 3 609 2 819 790 78% 5 412 5 412 0 100% Kanslienhet 4 208 4 004 204 95% 6 286 6 488-202 103% varav överförmynd. 770 492 278 64% 734 734 0 100% Utveckling 4 669 5 136-467 110% 7 002 6 408 594 92% Ekonomienhet 5 456 5 750-294 105% 8 309 8 283 26 100% Personalenhet 7 821 6 608 1 213 84% 11 729 11 729 0 100% Kommunikationsenhet 4 202 2 898 1 304 69% 6 301 6 275 26 100% IT-enhet 941 2 343-1 402 249% 1 410 1 410 0 100% TOTALT, drift 30 905 29 558 1 347 96% 46 450 46 022 428 99% Väsentliga händelser Kommunens övergripande mål om befolkningstillväxt på minst 1% (162 personer) förväntas nås även för. Under årets två första kvartal ökade befolkningen med 155 personer. Integrationssamordnaren har kommit igång med en rad insatser som kommer att främja integrationen i kommunen. Simundervisning, föreläsningar, sommarlovsaktiviteter i samarbete med föreningar mm. Arbetet med centrumutvecklingen har kommit igång och en handlingsplan är nu under framtagande. Även konkreta åtgärder gällande den fysiska miljön i centrum är under planering. Detta kopplas samman med utvecklandet av platsvarumärket Home of the home samt arbetet med framtagande av ny fördjupad översiktsplan, så att vi så långt som möjligt kan säkerställa att vi når en fungerande och sammanhållen helhet. Det nya ekonomisystemet som införts hade under börja av året många barnsjukdomar, men fungerar nu fullt ut. Arbetet med administrativ samverkan med Ljungby och Markaryd har fortgått och efter ytterligare kompletteringar av beslutsunderlaget förväntas beslut fattas under hösten. Måluppfyllelse Kommunen ska understödja näringslivets utveckling Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut 2015 Budget Antalet arbetstillfällen i 10 010 9 700 kommunen ska öka med 1 % per år, antal Prognos 37

Kommentarer/åtgärdsprogram Målet kan endast mätas på årsbasis och är svårt att prognostisera. Produktionen av bostäder ska öka. Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut 2015 Budget Prognos Minst 100 bostadsenheter med olika 31 170 170 upplåtelseformer ska byggas varje år. Kommentarer/åtgärdsprogram Flera byggprojekt är under uppförande och antalet beviljade bygglov är stort vilket indikerar att målet kommer att nås. Kommunen ska ha en hög planberedskap. Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut 2015 Budget Prognos Kommunen ska ha en ständig 340 500 600 planberedskap för 500 bostadsenheter, antal. Kommentarer/åtgärdsprogram Plan för Västra Bökhult 1 beräknas bli klar i juni och Västra Bökhult 2 under året. Kommunen ska bygga profil, identitet och stolthet kring det nya varumärket. Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut 2015 Budget Minst 75 % av kommuninvånarna ska 58 % 75 % vara stolta över Älmhult. Prognos Kommentarer/åtgärdsprogram Arbete för att etablera platsvarumärket är påbörjat. Förhoppningen är att det tillsammans med de attraktivitetsskapande satsningarna som görs i Älmhult bidrar till att öka stoltheten. Måluppfyllelsen är svår att prognostisera. Kommunen har ambitionen att minska miljöbelastningen. Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut 2015 Budget Minst 75 % av kommuninvånarna ska 49 % 75 % uppleva att Älmhults kommun är miljövänlig. Prognos Kommentarer/åtgärdsprogram Arbetet med ny miljöstrategi har påbörjats. Måluppfyllelsen är svår att prognostisera. 38

Verksamhetens resultat 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-0,2-0,4-0,6-0,8-1 Prognostiserad avvikelse mot budget, mkr Ekonomienheten prognosticerar ett underskott vilket huvudsakligen är kopplade till införande av ett nytt inköpssystem. Finansieringen av inköpssystemet ska ske genom minskade kostnader för varor och tjänster. Effekterna av systemet kan hämtas hem på sikt men inte under fullt ut under varför ett underskott om ca 100 tkr belastar ekonomienheten. Även kanslienheten prognostiserar en mindre negativ avvikelsen. Kostnader för samarbetet med Sydarkivera överstiger budget med drygt 100 tkr, dessutom finns en obudgeterad post gällande Linnés Råshult om ca 375 tkr. De prognosticerade underskotten inom ekonomi- respektive kanslienheten kan täckas genom besparingar inom ansvarsområde kommunchef. Investeringar Enhet Investering Behov (tkr) Kanslienheten Dokument- o Ärendehant. 1 000 IT-enheten Kommunikationslösning 1 500 IT-enheten Server och lagring 2 000 IT-enheten Årligt anslag, övrigt 1 000 Personalenheten Personalsystem 1 150 Ekonomienheten Ekonomisystem 800 Ekonomienheten Beslutsstödssystem 200 Kommunikationsenh. Medborgaren i fokus 1 600 Kommunikationsenh. Turistinformation 200 Utveckling Laddningsstationer 920 Totalt 10 370 Framtid En ny översiktsplan för Älmhults kommun är i skrivande stund under antagande och arbetet med en fördjupad översiktsplan för Älmhult centralort är i uppstartsfasen. De närmaste åren kommer stort fokus att läggas på utveckling av centrum vilket kommer att ske i fortsatt bred samverkan med näringsidkare och fastighetsägare. Framöver kommer vi fortsatt att arbeta för att få till stånd ett ökat bostadsbyggande och arbetet med förbättrade tågkommunikationer kommer inte på något sätt att avta. Tvärtom! Skälen till detta är att understödja en fortsatt befolkningstillväxt för att tillgodose kompetensbehoven i såväl privat som 39

offentlig sektor. Fler detaljplaner för bostäder behöver tas fram. Ett strategiskt dokument för bostadsförsörjning har nyligen antagits vilket under det kommande året kommer att kompletteras med en handlingsplan för bostads- och lokalförsörjning. En förstärkning av platsvarumärket ska bidra till att öka stolthet och attraktivitet. Insiktsmätningen servicemätning av kommunens myndighetsutövning kommer att göras årligen. En rad nya strategier ska utarbetas t ex miljöstrategi, näringslivsstrategi och kulturstrategi. Integrationssamordnaren har anställts och arbetet har tagit fart rejält. Redan har mycket hänt och under hösten kommer integrationsarbetet att intensifieras ytterligare. Kommunen kommer att delta i två arbetsmarknadsprojekt med inriktning mot ungdomar. Projekten startar under 2017 och sker i samverkan med Arbetsförmedlingen och flera andra kommuner. Tidigare konflikt med leverantör av det nya dokument- och ärendehanteringssystemet är äntligen löst och nu kan upphandling av ett nytt system starta upp. Administrativt kommer fokus i övrigt vara att säkerställa effektiv användning alla nya systemen vilket i sin tur möjliggör en effektivare styrning av organisationen. På IT-område, liksom för flera administrativa funktioner kommer samverkan med grannkommunerna att intensifieras. Analys av verksamheterna, deras kvalitet och kostnader kommer blir allt viktigare för att kommunen ska kunna säkerställa önskvärd nivå på grundläggande kommunal service åt en växande befolkning, vilket i sin tur reser krav på fortsatta satsningar på nya investeringar i form av nya bostadsområden, infrastruktur, skolor, förskolor mm. Konststycket består i att ha modet att växa utan att för den skull bli fartblind. Vi ska ha en fortsatt god ekonomisk hushållning, en bra kvalitet i verksamheten och utrymme att göra nödvändiga investeringar. Det är utmaningen! Turistinformationen sommaren 40

KOMMUNSTYRELSEN; teknisk förvaltning Ekonomisk sammanfattning UTFALL PROGNOS Driftsredovisning, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall i % Budget Prognos Avvikelse Utfall i % augusti augusti tkr av budget utfall tkr av budget Intäkter -144 635-136 467-8 168 94% -216 941-218 658 1 717 101% Personalkostnad 55 043 52 990 2 053 96% 81 851 81 164 687 99% Övriga kostnader 133 771 122 923 10 848 92% 200 902 204 053-3 151 102% Resultat 44 179 39 446 4 733 89% 65 812 66 559-747 101% Teknisk administration 3 495 2 688 807 77% 5 223 4 561 662 87% Fysisk och teknisk planering 364 1 175-811 323% 546 1 390-844 255% Näringslivsbefrämjande åtgärder 296 337-42 114% 443 524-81 118% Gator och vägar 8 360 9 399-1 039 112% 12 538 12 538 0 100% Parker och lekplatser 1 371 1 462-92 107% 2 056 2 000 56 97% Räddningstjänst 10 336 10 256 80 99% 15 440 15 440 0 100% Totalt egentlig verksamhet 24 221 25 317-1 096 105% 36 246 36 453-207 101% Vatten och avlopp 24 0 24 0% 0 0 0 0% Avfallshantering 28 0 28 0% 0 0 0 0% Skog och tätortsnära skog 0-345 345 354% 0-315 315 Totalt affärsverksamhet 51-345 396-674% 0-315 315-360% Lokalförsörjning 783-4 865 5 648-622% 1 143 998 145 87% Lokalvård -613-513 -100 84% -1 000 0-1 000 0% Teknisk service 39 69-30 178% 0 0 0 0% Totalt intern service 208-5 309 5 517-2550% 143 998-855 698% Kostenhet 19 699 19 783-85 100% 29 423 29 423 0 100% TOTALT, drift 44 179 39 446 4 733 89% 65 812 66 559-747 101% INVESTERINGAR 34 750 13 195 21 555 38% 104 911 104 911 0 100% Tillkom 100 tkr enligt beslut i KS Dnr 2015/154, 188 daterat 2015-09-08; Skötsel av kommunal mark mm i kommunen mindre orter-modell för avtal och samarbete med samhällsföreningar Väsentliga händelser Anläggning av va-ledningar med pumpstationer till reservvattentäkten i Delary pågår enligt planerna och inte minst tack vare den milda vintern. Mellan den 1 april till den 31 oktober kommer väg 120 att vara avstängd från Delary samhälle vid korsning med Helge å till Älmhults infart strax väster om Västra Ringvägen. Anläggning av vatten och spillvattenledningar, byggnation av pumpstationer samt förbindelsepunkter för ett flertal fastigheter på sträckan beräknas ta två år. Bostadsområdet på Haganäs, har avancerat så långt så att de sista osålda tomterna räknas säljas under året. Det byggs på alla ytor - småhus, flervångshus, kontor, området ser redan ut som en liten stad. Upphandling av den nya skolan i kv. Täppan var klar under vintern och markplanering samt grundläggning är nu i gång. Skolan beräknas vara klart till hösten 2017. Därefter återstår iordningställande av grönområdet, lekplatsen och parkeringen. 41

Måluppfyllelse Trygghet och hälsa. Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut 2015 Budget Prognos Kommunen ska årligen uppvisa en nedåtgående trend i Strada, olycksfallsredovisningen 18 17 17 Inga vattenprov på utgående vatten från vattenverk ska visa på otjänligt 0 0 0 Kommunen ska tillhandahålla miljöriktiga verksamhetslokaler Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut 2015 Kommentarer/åtgärdsprogram Mätningen görs på årsbasis. Målet anses kunna uppfyllas. Infrastruktur Kommentarer/åtgärdsprogram Målet anses kunna uppfyllas. Trygghet Kommentarer/åtgärdsprogram Målet anses kunna uppfyllas Verksamhetens resultat Budget Prognos Fastighetsavdelningen ska årligen få en minskad energiförbrukning per m2 total bruksarea, BRA 145 kw/m2 143 kw/m2 143 kw/m2 Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut 2015 Budget Prognos Renhållningsavdelningen ska årligen ha ett minskat antal missade hämtningar 36 14 14 Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut 2015 Budget Prognos Tiden från olycka till dess att vi börjar påverka olycksförloppet ska kortas. (min) <10,7 <10 <10 Utfallet efter augusti är lägre än riktpunkten på både intäkts- och kostnadssidan med ungefär 5 %. Alla interna intäkter är nu inlästa i ekonomisystemet. För att få rättvisande bild av ekonomisk ställning har externa fordringar och skulder periodiserats till den grad man känner till dem och kan med någorlunda säkerhet beräkna dem. Överskott på va-verksamheten har fonderats till reservvattenprojektet och överskott på renhållningen avsätts för återställning av Äskya avfallsanläggning. 42

Efter augusti rapporterar Skogssällskapet ett positivt resultat på ca 960 tkr på den delen av skogsverksamheten som avser produktiv skog. Markreserv redovisar underskott på grund av att återstående tomter i Paradiset inte är tillräckliga i antal att generera en vinst som täcker kostnaderna. Nya tomter som planeras i området väster om Paradiset så kallat Västra Bökhult, kommer börja säljas först 2017 när arealer och priserna fastställs. Lokalvården kommer inte kunna infria målet om en miljon i överskott på grund av att den budgeterade debiteringen till skolan var för hög i förhållande till dem kostnader skolan har i sin budget. Befaras snarare ett underskott på ca 1 mkr. För att återställa den ursprungliga planen att kunna ge kosten 1 mkr skulle behövas ett tillskott på ca 1,8 mkr. Åtgärder för att förhindra underskott Tekniska förvaltningen har inlett sin verksamhet väldigt försiktigt. Skogen genererar låga intäkter som ska täcka röjningsbehovet. Röjningsbehovet genererar mycket större kostnader än vad som genereras i intäkter. Efter överenskommelse med skogssällskapet har röjningsarbete stoppats tills vidare för att förhindra större underskott. Inga direkta åtgärder har vidtagits att förhindra underskott inom lokalvården. Diskussionen om att ändra städdebiteringen landade efter semestern. Städkostnaderna för hamnar på en nivå som måste bedömas som rimlig med tanke att det är en helt ny samlad verksamhet som måste ges tid att hamna rätt. (Förslag till åtgärd redovisas i bifogad tjänsteskrivelse!) Jämförelse mellan delårsbokslut och prognos Resultat efter augusti pekar tydligt mot ett rejält överskott dock prognosen säger tvärtom det vill säga mot ett underskott i storleken 0,8-1 mkr. Förvaltningen vet att det inte blir ett stort överskott från skogsverksamheten så som det redovisats efter augusti, inte heller att gatu- och parkförvaltningen klarar av ett 0 resultat. Exploateringsverksamheten kommer inte kunna undvika underskott eftersom det inte finns mark till försäljning som skulle generera vinst för att täcka kostnader. Det och det faktum att förvaltningen räknar med ökade kostnader för nyrekryterad personal och att städet inte klarar av att hålla sin budget, motiverar en negativ prognos får hela förvaltningen. Personal På grund av att renhållningschefen gick i pension i somras utsågs en ersättare inom egna ledet. Det är första året att lokalvården för hela kommunen organiserats under tekniska och under samma ledning. Förvaltningen har projektanställt personal på gatusidan. Den ny rekryterade lokalvårdschefen upplever svårigheter med att få arbetet utfört på grund av många sjukskrivningar samt att flera av medarbetare redan tampas med både fysiska skador och slitage. Räddningstjänsten har rekryterat en brandingenjör ifjol som också går in som insatsledare eller FIPpersonal som planeras starta 2017, men svårigheter med att rekrytera deltidsbrandmän återstår. Allmänt gäller att för närvarande är rekrytering till tekniska tjänster ytterst svårt. Under första 8 månader av året har det förekommit både korta och långa sjukskrivningar på grund av arbetsskador, 43

kroniska sjukdomar och psykisk ansträngning. Tillsammans med personalenheten satsar förvaltningen på både förebyggande åtgärder och snabb rehabilitering. Investeringar Tekniska förvaltningen har en investeringsplan för på 39 mkr plus överskott från 2015 på ca 66 mkr, totalt 105 mkr. Det pågår slutdelen av bostadsområdet på Haganäs. Här är både färdigställandet av projektet Vattenrike samt ytbeläggningarna som återstår. Större projekt som pågår inom va-verksamheten är hämtning av vatten från Delarymagasinet och anläggning av spillvattenledningar för att leda spillvatten från Delary till Älmhult. Ledningarna till Delary anläggs tillsammans med Trafikverkets förstärkning och breddning av väg 120 till Delary. Tillsammans med ett antal pumpstationer och utbyggnad av Älmhults vattenverk beräknas investeringen uppgå till ca 200 mkr därav årets utgift mellan 40-50 mkr. För övrigt pågår en uppdatering av pumpstationer samt byte av maskinutrustning och styrsystem på ARV i Älmhult och på avloppsreningsverk på landsbygden, ett projekt på ca 10 mkr. För va-sanering har förvaltningen budgeterat 6 mkr i några olika projekt. Prioriteringsområden är Eneryda och Diö. Ett nytt vattenverk i Hallaryd är av högst vikt och detta beräknas till 6 mkr. När det gäller expansionen finns utbyggnad av Västra Bökhult, centrumförnyelse, Torngatan samt ett par mindre projekt för totalt ca 64 mkr. På fastighetssidan är förvaltningen behjälpliga med den nya skolan på Haganäsområdet. I särklass det största projektet, beräknad investering ca 200 mkr. Byggnationen är i full gång. Kojans uteförskola kommer även till stånd under året där tekniska är behjälpliga. Utbyggnad av Gemöskolan samt Kulturfabriken arbetas det parallellt med. Förnyelse av verksamhetslokalerna samt energiåtgärder beräknas uppgå till 18 mkr och övriga lokaler inklusive energiåtgärder. Här kan nämnas ventilation på Nicklagården och Solgården, brandstation i Liatorp, utbyte av pelletspannor till annan värmekälla, takrenovering kommunhus och Ryfors skola. På renhållningssidan pågår arbetet med pumpstation samt maskininköp. För övrigt planeras inom renhållningen för framtagande av nytt insamlingssystem där antalet insamlade fraktioner kan öka. I samband med planerna på nya insamlingsfraktioner finns tankar om att för renhållningsverksamheten tas fram förslag på alternativ driftform. Tekniska förvaltningens egna nyckeltal Bokslut Budget Bokslut Nyckeltal augusti 2015 Invånarantal 16 138 16 300 16 352 Markreserv för bebyggelse enligt översiktsplanen i hektar 220 150 220 Andel, kg/invånare, av hushållsavfallet som återvinns genom materialåtervinning 35 35 35 Nettokostnad underhåll gator och vägar, kr/m2 8,6 8,4 8,6 Räddningstjänstens nettokostnad, kr/invånare 920 947 945 Andel ekologiska livsmedel inom kosten, % 35 38 35 Framtid Framtiden för tekniska förvaltningen kan bedömas med många osäkerhetsfaktorer men även med möjligheter. Nya bostadsområden, utökning av handelsområdet Haganäs och den expansiva 44

utvecklingen av näringslivet i Älmhult utgör en stor utmaning både vad avser byggandet men inte minst förvaltningen. Målet är att de framtida investeringarna ska göra central- och även småorterna ytterst attraktiva och tilldragande. En av de största utmaningar är en lösning på vattenförsörjning. kommunstyrelsen fick av kommunfullmäktige i uppdrag att tillsammans med tekniska förvaltningen utreda och komma med förslag på ett nästa steg där annan vattentäkt än Möckeln/Helgeå för Älmhults tätort kan bli en framtida lösning. Inte minst diskuteras samarbete med Sydvatten. Renhållningen är också ett viktigt diskussionsämne och flera olika lösningar finns på bordet, samgående med angränsande kommuner eller att delar det vill säga uppsamling av hushållsavfall läggs på entreprenad. Det skulle i båda fall innebära att kommunen behåller och fortsätter driva Äskya avfallsanläggning som deponi tills den sluttäcks inom en tidsram om 50-70 år och ändrar sin funktion till en uppsamlings- och sorteringsstation. Hur tippen ska drivas i framtiden måste också tas upp i utredningen som pågår. Vad gäller nya handels/bostadsområden förutom redan planerade Västra Bökhult och handelsområdet Haganäs, som nya nämns Hökhult, Västra Möckeln, Boastad, Vena; och för nya industriområden är det gott om plats i Froafälle på både sidor om Skånevägen. Tekniska förvaltningens drift- och kapitalkostnader har ökat kraftigt på grund av gjorda investeringar och kommer att öka än mer framöver. Gjorda investeringar kan svårligen hanteras inom befintliga kostnadsramar utan att sänka ambitionsnivå och kvalitet. Om så krävs måste omfattande prioriteringar göras för att lyfta bort delar av befintliga åtaganden. Kostnadseffektiviteten förbättras genom att kontinuerligt arbeta med minskad energi och bränsleförbrukning samt att bli ännu duktigare på det som görs. För att uppnå målet krävs både duktig personal med rätt kompetens och vilja som ändamålsenlig fordons- och maskinpark. Förvaltningens medarbetare ska stärkas för en ökad delaktighet och engagemang, vilket också skall bidra till att öka effektiviteten. Långsiktig planering är en nödvändighet. Tekniska förvaltningen ska även få fram förslag på åtgärder som svar på KS beslut om kommunens utbytestakt för ledningar och asfalt. Tekniska förvaltningen ska alltid sikta mot en maximalt teknisk- och kostnadseffektiv verksamhet. Tekniska förvaltningen ska innehålla beslutad budget. Dessutom ska förvaltningen klara uppsatta mål enligt den strategiska planen och till exempel antagna miljömål för ökad trovärdighet och även fortsätta verka för minskad miljöpåverkan. Bilaga: Tjänsteskrivelse angående lokalvårdsorganisationens kostnader, daterad -09-01 45

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Ekonomisk sammanfattning UTFALL PROGNOS Driftsredovisning, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall i % Budget Prognos Avvikelse Utfall i % jan-aug jan-aug tkr av budget utfall tkr av budget Intäkter -333-543 210 163% -500-500 0 100% Personalkostnader 523 1 098-575 210% 780 780 0 100% Övriga kostnader 303 216 87 71% 454 454 0 100% Totalt drift 493 771-278 156% 734 734 0 100% Väsentliga händelser De allra flesta av de ensamkommande barn som placerats i Älmhults kommun under 2015 har av bland annat bostadsbrist i Älmhult bott i andra kommuner. Under är det planerat att barnen fysiskt ska flyttas till Älmhults kommun. Om så sker kommer behovet av gode män att öka, eftersom det är överförmyndaren i den kommun där barnet befinner sig som ska tillsätta god man. Verksamhetens resultat Både intäkter och kostnader väntas bli högre än beräknat, eftersom antalet ensamkommande barn är högre än väntat. Detta genererar i redovisningen både utgifter (arvoden, ersättningar, administration) och inkomster (ersättning från Migrationsverket för del av utgifterna). Alla årsarvoden för övriga gode män och förvaltare (ej ensamkommande barn) har nu betalats ut men budgeten är periodiserad på helår. Därför är det en stor avvikelse på personalkostnader, dit arvodena räknas. Arvodeskostnaderna för hela året beräknas inte generera något underskott. 46

MILJÖ- OCH BYGGNÄMND Ekonomisk sammanfattning Miljö- och byggnämnden bedöms göra ett överskott på ca 300 tkr för beroende på högre intäkter än budgeterat för bygglov. Kostnaden för bostadsanpassningsbidrag har varit högre än budgeterat t.o.m. augusti beroende på ett par större ärenden. UTFALL PROGNOS Driftsredovisning, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall i % Budget Prognos Avvikelse Utfall i % jan-aug jan-aug tkr av budget utfall tkr av budget Intäkter -3 362-4 490 1 128 134% -5 042-5 420 378 107% Personalkostnad 6 288 5 728 560 91% 9 430 9 288 142 98% Övriga kostnader 2 455 2 715-260 111% 3 682 3 912-230 106% Resultat 5 381 3 953 1 428 73% 8 071 7 780 291 96% Nämnd 97 94 3 97% 145 145 0 100% Miljö- och byggförvaltning 2 747 2 575 172 94% 4 120 4 102 18 100% Bygg- och kartavdelning 700-477 1 177-68% 1 050 682 368 65% Miljö- och hälsoskyddsavdelning 907 774 133 85% 1 360 1 356 4 100% Bostadsanpassningsbidrag 930 987-57 106% 1 396 1 495-99 107% TOTALT, drift 5 381 3 953 1 428 73% 8 071 7 780 291 96% Väsentliga händelser Detaljplanen för det nya bostadsområdet i Västra Bökhult antogs av kommunfullmäktige i juni och har vunnit laga kraft. Planen innebär att ca 400 nya bostäder kan byggas i kommunen. Förutom planen för Västra Bökhult så har ytterligare fyra detaljplaner antagits hittills i år, Täppan (Elmeskolan), Virestad 2:2 (Borox), Lokstallarna och Ängen 15. Byggloven som beviljats t.o.m. augusti i år kan resultera i 65 lägenheter, varav 21 i villor och 44 i flerbostadshus (Maden 1 i Hagabo). Under samma period har slutbesked lämnats till 19 villor och 69 lägenheter i flerbostadshus. Ett slutbesked innebär att huset är godkänt att flytta in i. Utifrån slutbeskeden har bostäder till totalt 185 personer skapats hittills i år (utifrån att det bor i snitt 2,1 personer per bostad). Tillsynsprojektet beträffande enskilda avlopp har fortsatt under året och 42 tillstånd har beviljats. Måluppfyllelse Lätt att leva. Kommentarer/åtgärdsprogram Förvaltningen arbetar vidare med motiverande samtal och klarspråk som verktyg för att upprätthålla gott bemötande, tydlig information och snabbhet. För att nå målen och utveckla medarbetarna och verksamheten har förvaltningschefen ett kort uppföljande samtal med varje medarbetare varannan vecka. Verksamhetens resultat Resultatet för bedöms bli ca 300 tkr bättre än budget. 47

1,50 Prognostiserad avvikelse mot budget, mkr 1,00 0,50 0,00-0,50-1,00-1,50 Måluppfy llelse Resultatmål 100 % av kunderna upplever att de får ett gott bemötande. Mäts via enkät efter bygglov, tillstånd för avlopp, utsättning, livsmedelsinspektion och miljöinspektion. Godkänt 3:a i betyg på 4-gradig skala. 100 % av kunderna upplever att de får tydlig information. Mäts via enkät efter bygglov, tillstånd för avlopp, utsättning, livsmedelsinspektion och miljöinspektion. Godkänt 3:a i betyg på 4-gradig skala. 100 % av kunderna upplever att deras ärenden hanteras snabbt. Mäts via enkät efter bygglov, tillstånd för avlopp och utsättning. Godkänt 3:a i betyg på 4-gradig skala. Bokslut 2015 Budget Prognos 96 100 95 94 100 90 86 100 88 Jämförelse mellan delårsbokslut och prognos Det prognosticerade resultatet för året bedöms bli lägre än delårsresultatet då nämndens intäkter normalt är större i början av året än i slutet. Detta förklaras till största delen av att fler söker bygglov under våren/sommaren än under resterande del av året. De fasta tillsynsavgifterna inom miljö- och livsmedelsområdet inkommer också under första delen av året. Personal I augusti började en ny byggnadsinspektör på förvaltningen vilken innebär att det från och med årsskiftet kommer att vara tre inspektörer inom byggområdet. Investeringar Ingen investering har påbörjats under året. Framtid För att klara nuvarande och framtida utmaningar behöver förvaltningen behålla sina duktiga medarbetare och vid behov rekrytera in ny kvalificerad personal. För att lyckas med detta är det viktigt att arbetsplatsen upplevs som attraktiv och utvecklande. 48

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Ekonomisk sammanfattning I nedanstående tabell redovisas ett utfall på 8,3 mkr till och med augusti. Avvikelse mot budget uppgår till 3,4 mkr och beror till största delen på att budgetens periodisering inte följer det verkliga utfallet, till viss del beror det på det positiva resultat som prognostiseras. Väsentliga händelser Det ökade antalet mottagna nyanlända har påverkat nämndens verksamheter i stor grad. En insats som genomförts för att skapa möjlighet till ett bredare arbete med integration är att föreningar har fått möjlighet att ansöka om bidrag för integrationsarbete. Totalt finns det avsatt 250 tusen kronor att ansöka om. För att skapa attraktiva mötesplatser har nämnden avsatt 200 tusen kronor för föreningar i de mindre tätorterna/landsbygd att ansöka om. Arbetet med Kulturfabrik Hvita korset fortsätter, med målet att skapa en attraktiv social mötesplats över generationsgränserna. Fenix har under sommaren anordnat sommarlovsaktiviteter för ungdomar i årskurs 5-9. Tack vare ett bidrag från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) kunde samtliga aktiviteter erbjudas gratis till ungdomarna. Totalt erhölls bidrag uppgående till 249 tusen kronor. Resultatet av att göra samtliga sommarlovsaktiviteter gratis blev att många av Fenix besökare som under tidigare år inte deltagit i sommarlovsaktiviteter gjorde det i år. I maj kom det mycket positiva beskedet att Älmhults bibliotek är ett av de tre bibliotek som nominerats till Årets bibliotek. Juryns motivering lyder: Älmhults bibliotek har kontinuerligt och medvetet 49

arbetat med verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete har lett till ett bra biblioteks- och kulturutbud, vilket syns i såväl brukarenkäter som medarbetarundersökningar. Olika verktyg som biblioteksplaner och taxonomier har utvecklats, likaså har användarvänliga webbsidor och sociala medier använts på ett innovativt sätt.. Vinnaren utses på bokmässan i Göteborg den 22/9. Beslut har tagits av kommunfullmäktige om renovering av simhallen och tillbyggnad av en aktivitetsbassäng. Förfrågningsunderlag kommer nu att tas fram. Kulturskolan har inlett samarbete med Internationella skolan och Ängelholms Kulturskola. Måluppfyllelse Verksamheten ska rikta sig till alla oberoende av prestation, kön, bakgrund, härkomst eller livsstil. Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut 2015 Budget Prognos Andelen flickor i fritidsgårdens verksamhet 29 % 35 % 35 %, prognos ska öka med 5 procentenheter per år, % Kommentarer/åtgärdsprogram Prognos på måluppfyllelse eftersom mätning inte skett ännu i år. För att locka fler flickor till Fritidsgården Fenix har det innan öppning höstterminen gjorts om på Fenix för att skapa en mer mys känsla. En miljö som förhoppningsvis kommer attrahera fler flickor. Nämnden ska utifrån tilldelade resurser skapa bästa möjliga förutsättningar för ett rikt och varierat kultur- och fritidsutbud som stimulerar kommuninvånarna till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som boendeort. Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut 2015 Budget Prognos Minst 90 % av besökarna på 87 % 90 % 90 % fritidsgården ska vara nöjda eller mycket prognos nöjda med verksamheten, % Minst 90 % av kulturskolans elever ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten, %. Minst 90 % av besökarna på huvudbiblioteket ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten; %. 94 % 90 % 94 %, prognos 97 % 90 % 90 %, prognos Kommentarer/åtgärdsprogram Under september månad kommer en ny mätning att genomföras, med frågeställningen: om fritidsgårdens Fenix besökare är nöjda med fritidsgården 50

Kommunens bad- och fritidsanläggningar ska ha god tillgänglighet, vara ändamålsenligt utrustade och hålla en god standard. Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut 2015 Budget Prognos Minst 90 % av besökarna i simhallen ska Ej mätt 90 % 76 %, vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten, prognos % Kommentarer/ åtgärdsprogram Besökarna är mycket nöjda med personalens bemötande i simhallen. Det som drar ner resultatet är anläggningens standard och fysiska skick. Grundbulten i kommunens kultur- och fritidsutbud är ett aktivt föreningsliv. Det kommunala föreningsstödet ska därför skapa förutsättningar för en mångfald av föreningar med olika idéinriktningar och verksamheter samt studieförbund som spelar en viktig roll i det livslånga lärandet. Måluppfyllelse Resultatmål Bokslut 2015 Budget Prognos Minst 90 % av föreningarna ska vara Ej mätt 90 % 92 %, nöjda med kommunens service, %. prognos Kommentarer/åtgärdsprogram En något låg svarsfrekvens på enkäten Verksamhetens resultat Periodens resultat, budgetavvikelse, uppgår till 3,4 miljoner kronor och det kan till största delen härledas till hur budgeten är periodiserad, att det faktiska utfallet av nettokostnader tidsmässigt inte följer det budgeterade utfallet av dito. Det som faktiskt påverkat resultatet för perioden och som kommer vara bestående året ut är de kostnader som uteblivit på grund av att Hvita korset inte kommer vara i drift under året. 51