Sexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt bemötande Jack Lukkerz Socionom, sexolog, PhL
Sexologisk utgångspunkt Kropp, fysiologi, biologi, gensvar Iden:tet, känslor, fantasier, tändningsmönster Omgivningen a@ höra :ll, a@ duga, bekräbelse Hela kroppen, hela livet, oavse@ förmåga
Sexologisk utgångspunkt Sexuellt script vad, med vem, var, när, hur oba, hur ska det kännas? (normer) A@ arbeta med sexuell handlingskompetens (kunskap, färdigheter, kontroll över y@re be:ngelser, iden:tet och handlingsberedskaper) medvetandegörande Mentalisering benämna, leva sig in i, tolka
Forskningsintresset Erfarenheter från fältet: LSS, särskola, habilitering Mina egna funderingar: vad främjar t.ex. jämställdhet, god sexualitet, kunskap, mänskliga räpgheter? A@ vara en förebild vad är det? Vad gagnar den som lever med en IF? Personalen vik:g!
Kunskapsöversikt Sexualitet och strävan eber a@ u@rycka den är lika för alla människor oavse@ funk:onsvaria:on Personer med intellektuell funk:onsnedsä@ning (IF) äger begränsad förmåga och medvetenhet omgivningen kan reagera Lägre kunskap om sexualitet hos personer med IF än hos befolkningen i allmänhet Hårdare regler, större sexuell utsa@het, privat utrymme saknas i högre grad. Personal / anhöriga kan avgöra vad som är normalt/acceptabelt Personal / anhöriga kan även vara posi:va :ll sexuella u@ryck och sex- och samlevnadsundervisning. Posi:v inställning tycks dessutom öka med :den
Kunskapsöversikt Könsstereotyper i talet om sexualitet / inom sex- och samlevnad i allmänhet. HBTQ- unga med intellektuell funk:onsnedsä@ning (IF) osynliga Personer med IF - mellan asexualitet och översexualitet. Sexualitet avvikande, provocerande, utmanande eller vänskap Fokus på preven:vmetoder, STI, kärlek, samlag (förebygga föräldraskap, utsa@het, risk). Njutning, sex, och rela:onssnack saknas i högre grad Ej all:d i samklang med ungdomens eget livsskede. Osäkerhet huruvida en ens få@ sex- och samlevnadsundervisning
Kunskapsöversikt Personal saknar oba utbildning, prak:k och handledning i a@ tala om sexualitet hemmasnickrade metoder, ambivalens, osäkerhet, varför bara jag? Personlig touch på undervisning och upplysning / värderingar tenderar a@ styra Personal / föräldrar fyller en förebildsfunk:on Stöd och mandat vik:gt för e@ framgångsrikt arbete Anhöriga upplevs som överbeskyddande hur förhålla sig?
Kort om LSS- lagen Främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delak:ghet i samhällslivet Respekt för den enskildes självbestämmanderä@ och integritet Inflytande och medbestämmande över insatserna Med målet a@ leva e@ liv som andra Goda levnadsvillkor Julia Bahner
Sexualitet? Grundläggande behov? Övriga behov? Julia Bahner
Slutsatser Assistansanvändare är osäkra på vad de kan kräva Assistenter är osäkra på vad de kan uaöra Chefer är osäkra på vad de kan organisera Socialstyrelsens sociala utsko@ är inte överens om var gränserna går, men lagen hindrar inte Unga rörelsehindrade visar vägen, fångas inte upp Danmark som förebild? Julia Bahner
Syfte Studiens sybe är a@ undersöka aptyder :ll och erfarenheter av ämnet sex och samlevnad hos personalen inom gymnasiesärskola och vuxenhabilitering Studien fokuserar specifikt 1) personalens syn på sex- och samlevnadsundervisningen 2) personalens syn på sexualitet, könsnormer och heteronormen 3) personalens syn på de egna förutsä@ningarna a@ arbeta med sex- och samlevnadsundervisningen
Metod och genomförande Fokusgruppsintervjuer: nio intervjuer á 45 :ll 75 minuter Urval: sex gymnasiesärskolor, vuxenhabiliteringen i e@ län 55 deltagare, 17 män, 38 kvinnor med olika yrkesbakgrunder, främst pedagoger Skilda erfarenheter av a@ arbeta med sex- och samlevnadsundervisning
Studie av vardagskunskap Teorin om sociala representa:oner som teore:skt ramverk och raster Olika röster och olika typer av kunskap samverkar och utvecklas vidare Studie av aptyder och erfarenheter ger en bild av en syn, en vardagskunskap i, som i denna studie, e@ professionellt sammanhang
Resultat Minnen av egen sex- och samlevnadsundervisning Biologisk vs. biopsykosocial tankeram Rela:oner och trygghet Utsa@het och annorlundaskap Manligt och kvinnligt Heteronormen
Resultat Privat och offentligt Professionalism och professionellt förtroende Styrning, organisa:on och kompetens
En tom arena E@ förhållningssä@ :ll de ungas förutsä@ningar E@ förhållningssä@ :ll ämnet E@ förhållningssä@ :ll förväntningar på den professionella rollen och uppgiben En tom arena det är yrkespersonens uppgib a@ fylla den med e@ innehåll
En ständig reflek:on Reflek:on, bearbetning av tankar, känslor och värderingar - motverka stereotyper och myter Reflektera över egna referensramar Reflektera över språket ordens betydelse Normmedvetenhet BekräBande och främjande av sexualitet Hänsyn :ll mångfalden av förutsä@ningar helhetssyn, varia:on av metoder LSS- lagens honnörsord som fond?
En fråga om räpghet En räpghet (frihet) a@ vara, delta, välja och njuta Rä@ :ll egen kropp och sexualitet det går a@ leva såväl med begränsningar som med möjligheter Rä@ :ll respekt, objek:vitet och kunskap som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet medvetandegör a" du tycker och vad det innebär. Rä@ :ll trygga miljöer, rä@ :ll a@ få lov a@ ställa frågor - ge :llåtelse Du behöver inte kunna svaret! Men, du behöver kunna lyssna och hänvisa vidare! Och, det är di@ ansvar a@ skaffa dig kunskap
Metoder
jack@lukkerz.se 0768-541137