Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 12.10.2015 Sida 1 / 108 Sammanträde Tid 12.10.2015 måndag kl. 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller tfn 043 824 8888 Ärenden Ärende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare 3 3 Fyllnadsval: ordförande i stadsstyrelsen samt ordförande i 4 stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion 4 Fyllnadsval: ersättare i stadsstyrelsen, ersättare i 6 stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion samt ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämnden 5 Val av ersättare i utbildnings- och dagvårdsnämnden 9 6 Fyllnadsval: vice ordförande i miljönämnden 11 7 Fyllnadsval: nämndeman i Esbo tingsrätt 13 8 1-5 Uppföljning av de förvaltningsövergripande 15 utvecklingsprogrammen I/2015 (Bordlagt 7.9.2015) 9 6 Godkännande av den uppdaterade projektplanen för 18 affärsverket Esbo Caterings centralkök (Bordlagt 7.9.2015) 10 7-13 Upplösning av samkommunen EVTEK (Bordlagt 7.9.2015) 21 11 Godkännande av detaljplanen Vindängen II och därtill 28 hörande detaljplaneändring i stadsdel 12 Hagalund, område nr 211003 (Bordlagt 7.9.2015) 12 Godkännande av en ändring av detaljplanen Storåkern I i 45 stadsdel 21 Hemtans, område 330406 (Bordlagt 7.9.2015) 13 Godkännande av en ändring av detaljplanen Distby, område 56 310417 i stadsdel 23 Mattby (Bordlagt 7.9.2015) 14 Godkännande av detaljplanen Björnängsbacken i stadsdel 72 68 Björnkärr, område nr 632400 15 Godkännande av en ändring av detaljplanen Gloms i stadsdel 79 64 Karvasbacka, område nr 630 102 16 Fråga om ett äldrecenter för seniorer i Esbo centrum 96 (Bordlagt 7.9.2015) 17 Motion om bevarande av den gamla huvudbyggnaden för 99 Keras fabriker (Bordlagt 7.9.2015) 18 Motion om att återgå till matlagning i de enskilda skolorna 103 19 14 Motion om att Esbo ska gå med i tjänsten invånarinitiativ.fi 105 Esbo 1.10.2015 Jyrki Kasvi ordförande
Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 2 / 108 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Ordförande konstaterar att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande 1.10.2015 och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsdirektören och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 134
Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 3 / 108 2 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare väjs representanter för VF och Saml.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 4 / 108 4034/00.00.01.00/2015 Stadsstyrelsen 286 28.9.2015 3 Fyllnadsval: ordförande i stadsstyrelsen samt ordförande i stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn 050 382 6951 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 befriar ledamot Ari Konttas (Saml) från sitt uppdrag och konstaterar att hans förtroendeuppdrag har upphört, 2 väljer Markus Torkki (Saml) till ledamot och ordförande i stadsstyrelsen i stället för Ari Konttas (Saml) samt 3 väljer Markus Torkki (Saml) till ledamot och ordförande i stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion i stället för Ari Konttas (Saml). Redogörelse Ledamot samt stadsstyrelsens och närings- och konkurrenskraftssektionens ordförande Ari Konttas (Saml) anhåller per brev av 14.9.2015 om befrielse från ovan nämnda förtroendeuppdrag på grund av att han valts till Esbo stads finansieringsdirektör. Enligt 11 2 mom. i kommunallagen kallar fullmäktigeordföranden till ny fullmäktigeledamot för den återstående mandattiden den i ordningen första ersättaren från partiet. Samlingspartiets första ersättare är Jan Holst. Centralvalnämnden utser på begäran av fullmäktiges ordförande en ny ersättare i stället för Jan Holst. Valbar till kommunstyrelsen är enligt 35 i kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte 1 den som är anställd hos kommunen inom kommunens centralförvaltning och som lyder under kommunstyrelsen 2 den som är anställd hos kommunen och som är föredragande i en nämnd eller annars svarar för beredningen av ärenden som kommer att
Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 5 / 108 Beslutshistoria Stadsstyrelsen 28.9.2015 286 behandlas av kommunstyrelsen, eller 3 den som är medlem i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i kommunstyrelsen. Ordföranden i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ för ett samfund som sköter bevakningen av personalens intressen i kommunen är inte valbar till kommunstyrelsen. Valbar är inte heller den som i egenskap av förhandlare för samfundet eller i annan motsvarande egenskap ansvarar för intressebevakningen. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs till ledamot i stadsstyrelsen och stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion lika väl vara man som kvinna. Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 befriar ledamot Ari Konttas (Saml) från sitt uppdrag och konstaterar att hans förtroendeuppdrag har upphört, 2 väljer Markus Torkki (Saml) till ledamot och ordförande i stadsstyrelsen i stället för Ari Konttas (Saml) samt 3 väljer Markus Torkki (Saml) till ledamot och ordförande i stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion i stället för Ari Konttas (Saml). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Ari Konttas
Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 6 / 108 3322/00.00.01.00/2015 Stadsstyrelsen 267 14.9.2015 4 Fyllnadsval: ersättare i stadsstyrelsen, ersättare i stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion samt ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn 050 382 6951 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 väljer (SDP) till personlig ersättare för stadsstyrelsens ledamot Markku Sistonen (SDP) istället för Minna Eväsoja (SDP), 2 väljer (SDP) till personlig ersättare för ledamoten i stadsstyrelsen närings- och konkurrenskraftssektion Markku Sistonen (SDP) istället för Minna Eväsoja (SDP) och 3 väljer (SDP) till ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämnden istället för Minna Eväsoja (SDP). Redogörelse Minna Eväsoja (SDP) som är ersättare i stadsstyrelsen, ersättare i stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion samt ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämnden ber per ett brev, daterat 18.8.2015, om avsked från ovannämnda uppgifter på grund av personliga skäl. Minna Eväsoja är också stadsstyrelsens representant i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster. Valbarhet Enligt 33 1 mom. 1 punkten i kommunallagen är den som har kommunen som hemkommun valbar till kommunens förtroendeuppdrag. Valbar till kommunstyrelsen är enligt 35 kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte 1 den som är anställd hos kommunen inom kommunens centralförvaltning och som lyder under kommunstyrelsen
Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 7 / 108 2 den som är anställd hos kommunen och som är föredragande i en nämnd eller annars svarar för beredningen av ärenden som kommer att behandlas av kommunstyrelsen, eller 3 den som är medlem i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i kommunstyrelsen. Ordföranden i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ för ett samfund som sköter bevakningen av personalens intressen i kommunen är inte valbar till kommunstyrelsen. Valbar är inte heller den som i egenskap av förhandlare för samfundet eller i annan motsvarande egenskap ansvarar för intressebevakningen. Majoriteten av medlemmarna i kommunstyrelsen ska vara personer som inte är anställda av kommunen eller av samfund och stiftelser där kommunen har bestämmanderätt. Valbar till en nämnd är enligt 36 i kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte 1 den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden. 2 den som står i anställningsförhållande av ett samfund eller en stiftelse där kommunen som verkar inom verksamhetsområdet för nämnden har bestämmanderätt; eller 3 den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i behörig nämnd. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs till ersättare i stadsstyrelsen och ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämnden lika väl vara man som kvinna. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs till ledamot i näringsoch konkurrenskraftssektionen vara kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 14.9.2015 267 Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige
Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 8 / 108 1 väljer (SDP) till personlig ersättare för stadsstyrelsens ledamot Markku Sistonen (SDP) istället för Minna Eväsoja (SDP), 2 väljer (SDP) till personlig ersättare för ledamoten i stadsstyrelsen närings- och konkurrenskraftssektion Markku Sistonen (SDP) istället för Minna Eväsoja (SDP) och 3 väljer (SDP) till ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämnden istället för Minna Eväsoja (SDP). Dessutom väljer stadsstyrelsen (SDP) till stadsstyrelsens representant i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster. Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Nämndens sekreterare - Minna Eväsoja
Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 9 / 108 5439/00.00.01/2012 Stadsstyrelsen 288 28.9.2015 5 Val av ersättare i utbildnings- och dagvårdsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn 050 382 6951 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (Gröna) till personlig ersättare för Antti Kainulainen (Gröna) i utbildningsoch dagvårdsnämnden. Redogörelse Fullmäktige valde på sitt sammanträde 7.9.2015 118 Antti Kainulainen (Gröna) till ordinarie ledamot i utbildnings- och dagvårdsnämnden. Antti Kainulainen var ersättare innan han valdes till ordinarie ledamot och därför ska en personlig ersättare för honom väljas. Enligt 33 1 mom. 1 punkten i kommunallagen är den som har kommunen som hemkommun valbar till kommunens förtroendeuppdrag. Enligt 36 1 mom. i kommunallagen är den som är valbar till fullmäktige valbar till en nämnd, dock inte: 1 den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden; 2 den som står i anställningsförhållande av ett samfund eller en stiftelse där kommunen som verkar inom verksamhetsområdet för nämnden har bestämmanderätt; eller 3 den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i nämnden. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs vara man.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 10 / 108 Beslutshistoria Stadsstyrelsen 28.9.2015 288 Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (Gröna) till personlig ersättare för Antti Kainulainen (Gröna) i utbildningsoch dagvårdsnämnden. Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Nämndens sekreterare - Antti Kainulainen
Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 11 / 108 5533/00.00.01/2012 Stadsstyrelsen 268 14.9.2015 6 Fyllnadsval: vice ordförande i miljönämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn 050 382 6951 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Redogörelse Stadsstyrelsen Miljönämndens vice ordförande Henri Haaksiala (Saml) ber i ett brev av 5.8.2015 om avsked från ifrågavarande uppgift på grund av arbetsrelaterade förhinder. Valbar till en nämnd är enligt 36 i kommunallagen den som är valbar till fullmäktige, dock inte 1 den som är anställd hos kommunen och lyder under nämnden. 2 den som står i anställningsförhållande av ett samfund eller en stiftelse där kommunen som verkar inom verksamhetsområdet för nämnden har bestämmanderätt; eller 3 den som är ledamot i styrelsen eller i ett därmed jämförbart organ eller i en ledande och ansvarsfull uppgift eller i en därmed jämförbar ställning i ett affärsdrivande samfund, om det är fråga om ett sådant samfund som kan ha väsentlig nytta eller lida väsentlig skada av hur de ärenden avgörs som normalt behandlas i behörig nämnd. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs till nämnden vara man. Beslutshistoria Stadsstyrelsen 14.9.2015 268 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer Henrik Vuornos (Saml) till ledamot och vice ordförande i miljönämnden i stället för Henri Haaksiala (Saml).
Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 12 / 108 Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Nämndens sekreterare - Henri Haaksiala
Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 13 / 108 3973/00.00.01/2015 Stadsstyrelsen 287 28.9.2015 7 Fyllnadsval: nämndeman i Esbo tingsrätt Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn 050 382 6951 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer till nämndeman i Esbo tingsrätt i stället för Antti Kainulainen. Redogörelse Fullmäktige valde 25.2.2013 nämndemännen i Esbo tingsrätt för mandatperioden 2013 2016. Lagmannen i Esbo tingsrätt Olli Saunanoja meddelar i ett brev daterat 8.9.2015, att Antti Kainulainen har bett om avsked från uppdraget som nämndeman i Esbo tingsrätt och uppmanar Esbo stad att välja en ny nämndeman för fullmäktiges återstående mandatperiod. En nämndeman ska vara en finländsk medborgare som bor i en kommun i tingsrättens domkrets. Nämndemannen ska råda över sig själv och sin egendom och anses lämplig att verka som nämndeman. Den som inte har fyllt 25 år eller som har fyllt 65 år får inte väljas till nämndeman. Den som innehar en tjänst vid en allmän domstol eller en straffanstalt eller som i sin tjänst utför utsökningsuppgifter, förundersökning av brott eller tull- eller polisbevakning, får inte vara nämndeman, inte heller en åklagare, advokat eller någon annan som yrkesmässigt bedriver advokatverksamhet. (6 i tingsrättslagen). Beslutshistoria Stadsstyrelsen 28.9.2015 287 Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige i stället för Antti Kainulainen väljer till nämndeman i Esbo tingsrätt.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 14 / 108 Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Esbo tingsrätt
Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 15 / 108 5349/00.01.02/2013 Stadsstyrelsen 254 24.8.2015 8 Uppföljning av de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen I/2015 (Bordlagt 7.9.2015) Beredning och upplysningar: Jorma Valve, tfn 046 877 2055 Mari Immonen, tfn 050 525 2706 fornamn.e.efternamn@esbo.fi Maria Rysti, tfn 050 541 8655 Pasi Laitala, tfn 043 824 5427 Päivi Hoverfält, tfn 050 358 6356 Viula Pakka, tfn 050 544 6038 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar som kännedom de bifogade uppföljningsrapporterna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen I/2 015. Bilaga 1 Elinvoimaa ikääntyville -kehitysohjelman seurantaraportti I 2015 (Maria Rysti) 2 Kestävä kehitys -kehitysohjelman seurantaraportti I 2015 (Pasi Laitala) 3 Kilpailukyky innovatiivisuus ja yrittäjyys -kehitysohjelman seurantaraportti I 2015 (Pasi Laitala) 4 Nuorten elinvoimaisuus -kehitysohjelman seurantaraportti I 2015 (Viula Pakka) 5 Osallistuva Espoo -kehitysohjelman seurantaraportti I 2015 (Mari Immonen) Redogörelse De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen är ett av medlen som används för att förverkliga Berättelsen om Esbo. Utvecklingsprogrammen styr projekt och övriga åtgärder. På så sätt kan man bättre beakta samband mellan utvecklingsåtgärder och beroendeförhållanden, rikta befintliga, begränsade resurser till de för utvecklingsprogrammet viktigaste projekten och få till stånd en omfattande verkan. Utvecklingsprogrammen pågår under en fullmäktigeperiod och de genomförs både parallellt samt som projekt och åtgärder som kronologiskt följer varandra inom ramen för utvecklingsprogrammets helhetstidtabell. Resultat fås årligen under programperioden i takt med att projekt och åtgärder färdigställs. De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen är:
Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 16 / 108 - Livskraft för äldre - Hållbar utveckling - Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet - Sund ungdom - Invånarna deltar Genomförandet av programmen inleddes i början av 2014 i form av olika projekt och åtgärder. I det här skedet beskriver uppföljningsrapporterna helhetssituationen för de olika programmen per målsättning, hur det förvaltningsövergripande samarbetet förverkligats och hur anslagen använts under början av 2015. Nedan framförs de mest centrala åtgärderna och resultaten från början av 2015. Livskraft för äldre Utvecklingsprogrammet Livskraft för äldre understryker utvecklandet av förebyggande verksamhet som bidrar till välbefinnande bland de äldre. Detta ska ske genom konkreta försök som blir till användbara modeller. De nyaste försöken omfattar stadsdirektörens födelsedagsfest för seniorer, samarbetsmöten med seniorföreningar och äldrerådet samt en effektiverad kommunikation med seniorerna i form av ett informationsblad i tidningen Länsiväylä. Ett program för hållbar utveckling I juni blev Esbo den första staden i Finland som gett ett samhälleligt åtagande för hållbar utveckling. Uppdateringen av Esbos klimatprogram har inletts och programmet föreläggs för beslutsfattandet på hösten. Portvaktssamarbetet kring hållbar utveckling har kört igång. Över 1 300 skolelever skapade konstsopkorgar. I soptalkot deltog över 9 000 personer och i olika evenemang omkring 23 000 invånare. Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet Programmet Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet körde igång Företagsbyn i Esbo i november 2014. I Företagsbyn får alla sjätteklassare i Esbo tillbringa en dag för att bekanta sig med företagsverksamhet och arbetsliv. Omkring 2 900 elever från Esbo och 1 700 elever från andra kommuner, det vill säga sammanlagt 4 600 elever, besökte Företagsbyn i fjol. I Företagsbyn deltar cirka 15 företag och under dagen arbetar eleverna i varje "företag" i byn. Sund ungdom Inom programmet Sund ungdom startar nya projekt under våren: Ohjaamo Espoo och lägerverksamheten i Stadium Sports Camp. Ohjaamo Espoo inleder sin verksamhet på Esbodagen och har som mål att hjälpa unga att få tillträde till utbildning och arbetsmarknaden. Ohjaamo Espoo är en del av den nationella utvecklingsverksamheten. I lägerverksamheten Stadium
Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 17 / 108 Beslutshistoria Stadsstyrelsen 24.8.2015 254 Sports Camp deltog över 300 barn och unga under sommaren. Dessutom erbjöd den sommarjobb för ett hundratal unga. Invånarna deltar I Storåkern har olika modeller för samverkan och samarbete, så kallad gräsrotsaktivitet, utarbetats mellan tjänsteinnehavare, aktivister och kommuninvånare. Arbetet har skett tillsammans med studerande från Laurea och invånare i området. Till exempel byggde invånarna med hjälp av en stadsdesigner sittbara blomrabatter. Gräsrotsaktivitet som lämpar sig för gamla bostadsområden prövas i slutet av året i Södrik, i samband med ett försök med deltagande budgetering som ett verktyg inom gräsrotsaktivitet. Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar som kännedom de bifogade uppföljningsrapporterna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen I/2 015. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 7.9.2015 128 Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar som kännedom de bifogade uppföljningsrapporterna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen I/2 015. Behandling Uotila föreslog understödd av ordförande Kasvi att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom
Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 18 / 108 2857/02.08.00/2015 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 40 15.6.2015 Stadsstyrelsen 244 10.8.2015 Fullmäktige 129 7.9.2015 9 Godkännande av den uppdaterade projektplanen för affärsverket Esbo Caterings centralkök (Bordlagt 7.9.2015) Beredning och upplysningar: Reijo Ahtiainen, tfn 050 365 3809 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner den bifogade uppdateringen av projektplanen 18.5.2015 för affärsverket Esbo Caterings centralkök. Bilaga 6 Hankesuunnitelma 18.5.2015 Tilläggsmaterial - Päätös Valtuusto 10.9.2012 119 - Palveluliikelaitosten johtokunnan lausunto keskuskeittiötä koskevan hankesuunnitelman päivityksestä Redogörelse Affärsverksdirektionen godkände 3.3.2011 en behovsutredning om centralköket. Byggprojektet ingår i budgeten 2012 (godkänd av fullmäktige 2.12.2011) samt i ekonomiplanens investeringsdel för 2012 2014. Projektets lägenhetsyta uppgår till 3 661 m 2 och totalytan till 5 984 m 2. Byggnaden byggs på fastighet 49-54-118-1 (Klobbskogsvägen 18). Objektet finns på kvartersområde KTY-2 enligt den fastställda detaljplanen. Byggrätten som centralköket kräver har ett marknadsvärde på cirka 2,5 miljoner euro. Affärsverksdirektionen godkände 26.4.2012 projektplanen för affärsverket Esbo Caterings centralkök. Dessutom beslutade direktionen att centralkökets apparatur och förstagångsutrustning finansieras med medel ur affärsverkets kapital. Fullmäktige godkände projektplanen för affärsverket Esbo Caterings centralkök 10.9.2012. I budgeten och ekonomiplanens investeringsdel för 2015 2019 som fullmäktige fastställde 3.12.2014 ingick en anslagsreservering på 11,278 miljoner euro för nybyggnad av Esbo Caterings centralkök.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 19 / 108 Affärsverksdirektionen beslutade 29.4.2015 föreslå att det i Esbo stads budget och ekonomiplan 2016 bereds 17,78 miljoner euro för byggande av centralköket och 4,55 miljoner euro för förstagångsutrustningen. Affärsverksdirektionen konstaterade 20.5.2015 68 att den inte har något att anmärka på den uppdaterade projektplanen för Esbo Caterings centralkök. I affärsverket Lokalcentralens preliminära förslag till budget och ekonomiplan 2016 2020 har genomförandet av projektet inte föreslagits i stadens egen balansräkning, såsom det konstateras i projektplanen, utan som ett bolagiserat projekt. Centralköket i Gröndal upphörde våren 2012 och produktionen förflyttades till skolorna i närområdet och till näringscentralen vid Bolarskogs sjukhus. Verksamheten vid Bolarskogs sjukhus upphör i slutet av 2016 när Esbo sjukhus blir färdigt. Produktions- och transportkapaciteten vid näringscentralen vid Bolarskogs sjukhus förflyttas till centralköket. Enligt planen för utveckling av förvaltningens lokaler i Esbo centrum är målet att i början av 2020 riva den byggnad där såväl personalrestaurangen och centralköket i Morby som affärsverkets förvaltningslokaler finns (det s.k. annexet). Största delen av transportkapaciteten vid centralköket i Morby, cirka 2 000 portioner per dygn, förflyttas till centralköket. Enligt Esbo Caterings förslag är projektet ett produktivitetsprojekt. Enligt uppskattningar förbättras produktiviteten vid affärsverket Esbo Catering då matproduktionen och mattransporterna centraliseras och som besparingar i personal- och råvarukostnaderna efter att centralkökets verksamhet etablerats. Affärsverket uppskattar att det når produktivitetsmålet på en miljon euro tack vare byggandet av centralköket. Projektet med centralköket kommer att öka affärsverket Esbo Caterings lokalkostnader. Den otillräckliga nuvarande produktionskapaciteten och de ökade kundmängderna förutsätter att produktions- och upphandlingskapaciteten utökas ytterligare. Alternativen är att öka den externa upphandlingen eller att bygga ett nytt centralkök, eftersom de existerande produktionsköken är överbelastade vad gäller lokaler, apparatur och personal. Centralkökets produktionskapacitet är 12 500 portioner per dygn. Centralköket producerar måltider för daghemmen samt måltider som levereras hem till äldre. Beslutshistoria Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion 15.6.2015 40 Tekniska direktören Olavi Louko
Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 20 / 108 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion föreslår för stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner den bifogade uppdateringen av 18.5.2015 av projektplanen för affärsverket Esbo Caterings centralkök. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen 10.8.2015 244 Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner den bifogade uppdateringen av projektplanen 18.5.2015 för affärsverket Esbo Caterings centralkök. Behandling Byman föreslog följande: "Beslutar att staden när den godkänner byggplanen förbereder sig på att fortsätta subventioneringen av pensionärsmåltider på samma nivå som i dagsläget." Ordföranden meddelade att han inte tar upp förslaget för behandling eftersom det inte hänför sig till det ärende som behandlas. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. Fullmäktige 7.9.2015 129 Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner den bifogade uppdateringen av projektplanen 18.5.2015 för affärsverket Esbo Caterings centralkök. Behandling Uotila föreslog understödd av ordförande Kasvi att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom
Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 21 / 108 2651/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 261 24.8.2015 10 Upplösning av samkommunen EVTEK (Bordlagt 7.9.2015) Beredning och upplysningar: Tiina Pesonen, tfn 09 816 52204 Kirsti Askolin, tfn 09 816 52161 Riikka Kiljander-Kiiskinen, tfn 043 825 2866 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 godkänner upplösningsutredningen och upplösningsavtalet gällande EVTEK som medföljer som bilaga, 2 beviljar samkommunens redovisningsskyldiga ansvarsfrihet i enlighet med samkommunens revisor för det sista verksamhetsåret 2014. Bilaga 7 Purkusopimus ja taloudellinen selvitys 28.11.2014 8 Purkuselvitys ja nettovarallisuuslaskelma 25.5.2015 9 Lisäykset Kaluston Jakolaskelma 25.5.2015 10 Tilinpäätös 2014 11 Tarkastuslautakunnan arviointikertomus 2014 12 Tilintarkastuskertomus 2014 13 Tilintarkastajan raportti erikseen sovituista toimenpiteistä 27.5.2015 Redogörelse Samkommunens medlemskommuner och deras andelar av dess medel och ansvar för dess skulder och skyldighet är: Esbo 48 procent, Vanda 43 procent, Grankulla 2 procent och Kyrkslätt 7 procent. Samkommunens uppgift har varit att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Fullmäktige beslutade vid sitt möte 18.8.2014 om att samkommunen upplöses. Samkommunens styrelse gavs fullmakt att ansvara för beredningen av avtalet om upplösning och för slutredogörelsen samt att informera regionförvaltningsverket om upplösningen. Dessutom fattades beslut om att de av samkommunens tillgångar som inte behövs för att täcka kostnaderna för likvidationen, betala skulder eller fullgöra åtaganden delas ut till medlemskommunerna i proportion till deras andelar av grundkapitalet.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 22 / 108 I anslutning till beslutsfattandet konstaterades att det förfarande som avtalats i grundavtalet och i det upplösningsavtal som ska upprättas iakttas vid upplösningen. Vidare konstaterades att medlemskommunernas fullmäktige fattar beslut om behandlingen av upplösningsavtalet, slutredogörelsen och bokslutet samt om ansvarsfrihet för redovisningsskyldiga i den samkommun som upplöses. Även de övriga medlemskommunernas fullmäktige fattade motsvarade beslut vid ungefär samma tidpunkt. Bokslutet för perioden 2014 och behandlingen av räkenskapsperiodens resultat Samkommunen EVTEK:s hela verksamhet går ut på att hyra ur lokaliteter till Metropolia Ammattikorkeakoulu Oy. Ägarkommunerna fattade år 2014 beslut om att upplösa samkommunen och överföra fastigheterna till Esbo och Vanda på så sätt att hyresavtalen ingås direkt med städerna i fråga. Samkommunsstämman beslutade vid sitt möte 28.11.2014 lägga fram ett upplösningsavtal och en ekonomisk utredning som anknyter till upplösningen av samkommunen för godkännande i medlemskommunernas fullmäktige. I samma sammanhang lades också likvidationen fram för godkännande. Utvecklingsutsikterna inom samkommunens verksamhetsbetingelser har haft centrala kopplingar till utvecklingsutsikterna för hyresgästen, Metropolia Ammattikorkeakoulu Oy. Metropolia fick permanent verksamhetstillstånd i december 2014. Den nya lagen om yrkeshögskolor trädde i kraft 1.1.2015 och finansieringen av yrkeshögskolorna övergick i sin helhet till staten. I enlighet med lokalstrategin minskas antalet verksamhetsställen för Metropolia, och verksamheten koncentreras under de närmaste åren till fyra kampusar som utvecklar stadskulturen. De ligger i Arabiastranden (Helsingfors), Alberga (Esbo), Kvarnbäcken (Helsingfors) och Myrbacka (Vanda). Samkommunens prioriterade områden har varit att sköta om underhållet av fastigheterna på så sätt att det är möjligt att erbjuda goda, effektiva och konkurrenskraftiga verksamhetsbetingelser för yrkeshögskoleverksamhet. Ett bindande mål var att samkommunens verksamhet inte skulle förutsätta finansiella satsningar av ägarkommunerna år 2014. I fråga om samkommunens fastigheter iakttogs i huvudsak en långsiktig plan som utarbetats 2011. Arbeten som upptagits i planen var bl.a. reparation av fasaden på Gamla Landsvägen 6 samt inspektion och reparation av yttertaken på den gamla delen av Lägervägen 1. I båda
Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 23 / 108 fastigheterna gjordes dessutom en kartläggning av de fastighetstekniska systemens skick. Utifrån dessa kartläggningar vidtogs reparationsåtgärder. Mot samkommunen har aktualiserats en rättegång som gäller skadeersättning och som eventuellt kan ha ekonomiska konsekvenser. Rättegången gäller en tidpunkt före 1.8.2008. Samkommunen har inte haft anställda under räkenskapsåret. De nödvändiga ekonomi-, administrations- och disponenttjänsterna har upphandlats av Metropolia Ammattikorkeakoulu Oy. Samkommunens verksamhetsintäkter var 1,8 miljoner euro, av vilket 0,9 miljoner euro utgjorde fastigheternas kapitalhyra. Verksamhetskostnaderna var 1,2 miljoner euro. Investeringarna för år 2014 uppgick till sammanlagt 0,7 miljoner euro. Samkommunen hade inga fordringar på ägarorganisationerna vid bokslutsögonblicket. Samkommunen EVTEK:s verksamhetsbidrag för räkenskapsperioden är 694 000 euro och årsbidrag 724 000 euro. Räkenskapsperiodens avskrivningar är 0,7 miljoner euro. För oavslutade planeringsarbeten (142 000 euro) har inte gjorts en avskrivning för år 2014. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 34 450,83 euro. Styrelsen föreslår att överskottet upptas i balansräkningen under räkenskapsårets överskott/underskott. I revisorns utlåtande konstateras att samkommunens bokslut uppgjorts enligt bestämmelserna och föreskrifterna för upprättande av bokslut. Bokslutet ger korrekta och tillräckliga uppgifter om verksamhetens resultat och det ekonomiska läget och de ekonomiska åtagandena. Revisorn föreslår att bokslutet fastställs och att de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet för år 2014. Avtalet och den ekonomiska utredningen i anslutning till upplösningen av samkommunen Enligt beslut av medlemskommunernas fullmäktige år 2014 har samkommunsstyrelsen ansvarat för samkommunens upplösningsavtal och likvidation i enlighet med 28 i grundavtalet. Samkommunsstyrelsen beredde upplösningsavtalet och dess bilagor och godkände avtalet för sin del på sitt möte 28.11.2014. På sitt möte 28.11.2014 beslutade samkommunsstyrelsen att avtalet och den ekonomiska redogörelsen presenteras för godkännande i medlemskommunernas fullmäktige och att man i anslutning till upplösningsavtalet presenterar likvidationen för godkännande till medlemskommunernas fullmäktige. Då kommunernas fullmäktige har godkänt likvidationen, betraktas samkommunen som upplöst.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 24 / 108 Samkommunsstyrelsen föreslår att uppdelningen av tillgångarna mellan medlemskommunerna utförs utifrån den utredning som gjorts i anslutning till upplösningsavtalet. Den slutgiltiga uppdelningen beräknas utifrån bokslutet för 2014. Medlemskommunernas fullmäktige ger utifrån upplösningsavtalet samkommunsstyrelsen fullmakt att verkställa uppdelningen av tillgångarna mellan medlemskommunerna. Samkommunen lät göra en ekonomisk uppskattning för de byggnader som befinner sig i fastigheten år 2012. Enligt utlåtandet var det ekonomiska värdet på elevbyggnaderna vid Gamla Landsvägen 6 (Esbo) 6,4 miljoner euro och vid Lägervägen 1 (Vanda) 2,5 miljoner euro. Utöver byggnadernas värde enligt den bedömning som gjordes 2012 har investeringarna år 2013 och 2014 beaktats i deras värde. De av samkommunen ägda verksamhetslokalerna ligger på hyrestomter. Samkommunen har hyrt ut verksamhetslokalerna i de båda fastigheterna och deras fasta inventarier till Metropolia Ammattikorkeakoulu Oy med samma hyresavtal. Hyresavtalet gäller tills vidare och den första möjliga tidpunkten för uppsägning av hyresavtalet är 1.8.2018. Eftersom byggnaderna på Gamla Landsvägen 6 och Lägervägen 1 övergår till Esbo och Vanda städer och till organisationer som städerna fastställer, övergår även förvaltningen av verksamhetslokalerna inklusive jordlegoavtalen till dessa instanser. I anslutning till att samkommunen upplöses förhandlar fastigheternas ägare fram separata hyresavtal med Metropolia Ammattikorkeakoulu Oy. Den övriga egendomen och balansräkningens övriga poster värderas till balansräkningens värden. Om erhållna fordringar utarbetas en separat slutlig redogörelse. Uppdelning av egendom: Enligt grundavtalet fördelas differensen mellan samkommunens tillgångar och skulder mellan kommunerna. I syfte att genomföra fördelningen görs en beräkning över den andel som ska tas ut eller betalas ut för alla tillgångar och skulder. Av medlemskommunerna får Grankulla och Kyrkslätt en andel som motsvarar deras grundkapitalandel i pengar. Esbo och Vanda städers andelar av nettotillgångarna erläggs på så sätt att till de båda städerna överlämnas den byggnadsegendom och övriga egendom som ligger på deras områden beräknade utifrån de värden som upptagits i nuvärdeskalkyleringen. Den återstående andelen av nettotillgångarna betalas ut till penningbelopp som uppges i beräkningen av utjämningsbelopp. De övriga posterna i balansräkningen inklusive tillgångar och skulder övergår till Esbo stad. I stadens bokföring förs en separat bokföring över den upplösta samkommunens oreglerade skulder och fordringar under en sådan period som behövs. Den slutliga redovisningen av skulderna och fordringarna utförs när ett år har gått från upplösningen på så sätt att differensen mellan skuld- och fordringsposterna fördelas mellan medlemskommunerna i förhållande till deras grundkapitalandelar. Som ett undantag till detta följs
Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 25 / 108 den ovannämnda domstolsprocessen som gäller avslutande av anställningsförhållande och skadeståndsyrkande upp ända tills ett slutgiltigt beslut vunnit laga kraft. Eventuella kostnader för det slutliga beslutet fördelas mellan medlemskommunerna i förhållande till deras grundkapitalandelar. Beskattning: För överlåtelse av ägar- och användningsrätt till en fastighet betalas i princip inte mervärdesskatt. Som försäljning betraktas inte sådan överlåtelse av varor och tjänster i samband med att en rörelse överlåts helt eller delvis som sker till den som fortsätter rörelsen och denne tar i bruk de överlåtna varorna och tjänsterna för ett ändamål som berättigar till avdrag. (Mervärdesskattelag 19 a ) Om den som tar över verksamheten omedelbart efter överlåtelsen börjar använda de fastigheter som överförts vid överlåtelsen för ett ändamål som berättigar till avdrag av mervärdesskatt i mindre omfattning än den som överlät affärsverksamheten, är den som tar över affärsverksamheten skyldig att kontrollera de avdrag på mervärdesskatt på fastighetsinvesteringar som fastighetens överlåtare gjort i enlighet med 121c d i mervärdesskattelagen. Påföljder för överlåtelseskatt uppstår inte eftersom överlåtelsens mottagare är kommuner. Upplösningens inverkan på grundläggningsprojektens statsandelar: Om användningsändamålet ändras för en sådan egendom för vars förvärvande man erhållit statsandelar är det möjligt att den erhållna statsandelen ska återbetalas. I alla fall ska man dock ansöka om överföring av statsandelarna till den nya ägaren. Mottagande av egendomen: Samkommunen överlåter den egendom som ska överlåtas till Esbo och Vanda städer med sitt beslut, och kommunerna fattar beslut om att ta emot egendomen med ett avtal. Överföring av pensionsåtagande: Samkommunens pensionsutgiftsbaserade avgifter betalas av medlemskommunerna i enlighet med kalkyler som lämnats av Keva. Enligt beräkningen av förskottspremier för 2014 är Esbos andel 146 475,43 euro. För de likvidationer som görs under 2015 utförs revisionen av samkommunens revisor. Medlemskommunerna reserveras möjlighet att kontrollera redovisningen av likvidationen.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 26 / 108 Beslutshistoria Stadsstyrelsen 24.8.2015 261 Samkommunsstyrelsen och revisionsnämnden fungerar under likvidationen som en del av Esbo stads organisation, och på dem tillämpas Esbo stads förvaltningsregler och andra regler. I arvodena till samkommunens styrelses iakttas samkommunens arvodesregel. Upphörande av jordlegoavtalet Fastigheten på adressen Gamla Landsvägen 6 i Alberga överfördes från och med början av 2015 till stadens interna uthyrning av mark. Lokalcentralen har hyrt ut byggnaderna till Metropolia Ammattikorkeakoulu Oy. Rätten att hyra ut marken har införts i fastighetsregistret. För att jordlegofaktureringen ska upphöra och anteckningen om rätten att hyra ut marken ska hävas ska staden för sin del konstatera att jordlegoavtalet upphört från och med 31.12.2014. Bildningsdirektör Sampo Suihko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 godkänner upplösningsutredningen och upplösningsavtalet gällande EVTEK som medföljer som bilaga, 2 beviljar samkommunens redovisningsskyldiga ansvarsfrihet i enlighet med samkommunens revisor för det sista verksamhetsåret 2014. Dessutom beslutar stadsstyrelsen att godkänna att jordlegokontraktet mellan samkommunen EVTEK och fastigheten Gamla Landsvägen 6 i Alberga upphör den 31 december 2014. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 7.9.2015 130 Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 godkänner upplösningsutredningen och upplösningsavtalet gällande EVTEK som medföljer som bilaga, 2 beviljar samkommunens redovisningsskyldiga ansvarsfrihet i enlighet med samkommunens revisor för det sista verksamhetsåret 2014.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 27 / 108 Behandling Uotila föreslog understödd av ordförande Kasvi att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 28 / 108 3217/10.02.03/2013 Stadsplaneringsnämnden 142 25.9.2013 Stadsplaneringsnämnden 97 4.9.2014 Stadsplaneringsnämnden 105 18.9.2014 Stadsplaneringsnämnden 81 20.5.2015 Stadsstyrelsen Fullmäktige 240 125 10.8.2015 7.9.2015 11 Godkännande av detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändring i stadsdel 12 Hagalund, område nr 211003 (Bordlagt 7.9.2015) Beredning och upplysningar: Minna Järvenpää, tfn 043 825 5187 Aino Aspiala, tfn 043 824 4837 Olli Koivula, tfn 046 877 3003 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändring, som omfattar gatu- och rekreationsområden i stadsdel 12 Hagalund, ritning nr 6797, daterad 2.12.2013 och ändrad 20.5.2015, område nr 211 003. Kvarteren nr 12 223 och 12 224 bildas. Tilläggsmaterial - Vindängen II, åtgärdslista - Vindängen II, planbestämmelser del 1 - Vindängen II, planbestämmelser del 2 - Vindängen II, plankarta - Vindängen II, uppdaterad detaljplan - Vindängen II, bild över läget - Vindängen II, illustration - Vindängen II, snedbild från sydost - Vindängen II, snedbild från sydväst - Vindängen II, vy över parken Redogörelse Målet med detaljplaneändringen är att möjliggöra att området där Vindängens nuvarande idrotts- och rekreationstjänster ligger delvis byggs till ett bostadsområde, samtidigt som gatu- och grönområdena snyggas upp. I området planläggs bostäder som anpassa såväl till Hagalunds karaktär som trädgårdsstad som till Hagalunds centrum som utvecklas. I Vindängen planeras en representativ helhet av trähus. Byggnaderna placeras norr om Vindgränden så att ett enhetligt grönområde bevaras mellan bostadsområdena i Vindängen och Hagalid. Grönområdet utvecklas så det blir en högklassig centralpark för södra Hagalund. Fordonstrafiken till de nya kvarteren sker huvudsakligen via Vindgränden och Sunnanvindsvägen. I planområdet byggs en ny, intern och högklassig
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 29 / 108 lågfartsgata. Över Sunnanvindsvägen planläggs en gång- och cykelbro och överlag säkras goda gång- och cykelförbindelser. Byggrätten på området är omkring 21 500 v-m². Delar i området kring korsningen mellan Sunnanvindsvägen och Havsvindsvägens saknar detaljplan. För området uppgörs nu en detaljplan där park- och gatuområdenas gränser etableras. Målet för träbyggande anknyter till ett avtal om att utveckla träbyggande som undertecknades av arbets- och näringsministeriet, Aalto-universitetet och Esbo stad 29.11.2012. Enligt mål som har ställts upp för utvecklingen av det så kallade T3-området, som omfattar Otnäs, Kägeludden och Hagalund, ska modernt, finländskt träbyggande och hela branschen utvecklas i området, liksom en mångsidig kompetens som anknyter till det. Detta ska uppnås genom en kombination av träarkitektur, högklassig design samt resurs- och energieffektivitet. Esbo stads program för att främja träbyggande för 2014 2020 godkändes av stadsstyrelsen 16.6.2014. Stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion beviljade med ett beslut av 14.5.2012 Asuntosäätiö och Metsäliitto Osuuskunta en planeringsreservering för planeringen av Vindängen samt för en utredning av de ekonomiska och detaljplanemässiga möjligheterna. Reserveringen har sedermera förlängts. Asuntosäätiö strävar efter att utveckla nya boendelösningar och Metsä Wood nya ramkonstruktioner som möjliggör utvecklingen av träbyggandet. I reserveringen förutsattes en arkitekttävling och i början av år 2013 ordnades en idétävling om ett miljömässigt och stadsmässigt högkvalitativt bostadsområde där byggande i trä är möjligt. På basis av det vinnande förslaget gjordes en detaljplaneändring. Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta:
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 30 / 108 et till detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändring omfattar en gatu- och rekreationsområden i stadsdel 12 Hagalund, ritning nr 6797, område 211003. Aktualisering Asuntosäätiö och Metsäliitto Osuuskunta, som fått en planeringsreservering lämnade tillsammans in en ansökan om ändring i detaljplanen 3.7.2013. Aktualiseringen av detaljplanen och detaljplaneändringen kungjordes i samband med kungörelsen om programmet för deltagande och bedömning i tidningarna Länsiväylä och Hufvudstadsbladet 28.8.2013. Program för deltagande och bedömning För detaljplanen och detaljplaneändringen uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som är daterat 26.8.2013 och uppdaterat 2.12.2013. Den offentliga framläggningen av detta program kungjordes vid kungörelsen av aktualiseringen av detaljplanen 28.8.2013. Områdets nuläge Planområdet ligger alldeles intill Hagalunds centrum, på sydvästra sidan. Till planområdet hör idrotts- och rekreationsområde, parkområde samt gatuområde för Vindgränden och Sunnanvindsvägen. I norr gränsar planområdet till Havsvindsvägen, i öst till affärs-, kontors- och bostadskvarter med centrumkaraktär, i väst till Hagalids bostadsområde och i söder till Västerleden. Hela planområdet ägs av Esbo stad. Planområdets areal är ca 11,3 ha. Området som i planeringsreserveringen anvisats Asuntosäätiö och Metsäliitto Osuuskunta omfattar 1,7 ha. I Vindängens område för idrott och rekreation (VU) ligger en tennispark med tennishallar och utomhusbanor. De byggdes år 1987. Tennisparken har hyrt området av staden och avtalet gäller fram till 2020. Vid planändringens förslagsskede har tenniscentret och en del av utomhusbanorna lämnats utanför planområdet. I området för idrott och rekreation finns dessutom två bollplaner, en lekpark och en hundrastplats samt trädbevuxet grönområde. Norr om tenniscentret byggs den södra infarten till centrumparkeringen för Västmetron och Hagalund. Rekreationsområdena består av gammal åkermiljö och genom dem flyter en bäck. Åkrarna och ängarna har vuxit igen till lundar och de har frodig växtlighet och fågelbestånd. Området är i förändring, inte i naturtillstånd. I närheten av tenniscentret, i området som ska bebyggas, består marken av mycket mjuk lera, under den silt och siltblandad sand. Under det finns morän som gränsar till berg. Huvuddelen av utredningsområdet hör till byggbarhetsklass 4 (låglänt och mjuk mark som är svår att bygga) och området ytterst i väst till klass 5a (låglänt och mjuk mark som är ytterst svår att bygga). Grunden kan bestå av ett bärande bottenbjälklager på pålning. Grundvattennivån har varierat i grundvattenrören i området, men torde ligga kring +2.0 +2.5 m.ö.h.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 31 / 108 Hagalids flervåningshus för boende som ligger väst om planområdet byggdes i mitten av 1960-talet. Husen har 3 6 våningar. Söder om dem ligger en grupp av atriumhus i en våning, som byggdes 1963. En gång i tiden ansågs atriumhusen bilda ett element som sammanförde flervåningshusen med de öppna ängarna. Söder om planområdet finns Vindängens kvarter som byggts stegvis, huvudsakligen enligt planändringen 2004. Till kvarteret hör ett kontorshus i trä (FMO-huset), ett flervåningshus för bostäder och Folkhälsanhuset i Esbo. Intill dem finns Vindängens skola och daghem som blivit färdig 1989. Ändringsområdet ligger i närheten av centrumområdet som förnyas, men det är också en del av Hagalunds trädgårdsstad. Hagalund ingår i Museiverkets inventering Byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY). Trädgårdsstaden är också ett av Finlands nationallandskap, som har valts av miljöministeriet. Riksmål för områdesanvändning Enligt 4.4 i riksmålen för områdesanvändning ska kultur- och naturvärden av riksintresse tryggas i planläggningen. Myndigheternas nationella inventeringar beaktas som utgångspunkter vid planering av områdesanvändningen. Museiverkets utredning "Byggda kulturmiljöer av riksintresse" är en sådan inventering. Hagalunds trädgårdsstad är en av kulturmiljöerna i utredningen. Planområdet ingår i detta område. Av riksmålen för områdesanvändningen berörs planområdet också av 4.6 Specialfrågor i Helsingforsregionen. Enligt de allmänna målen ska en sammanhållande samhällsstruktur som bygger på kollektivtrafik och i synnerhet spårtrafiken främjas i Helsingforsregionen. Centrumen i regionen stärks som centrum för boende, arbetsplatser och tjänster. Enligt specialmålen ska betydande ny bebyggelse planläggas inom kollektivtrafikens, särskilt den spårbundna trafikens influensområde. Enligt riksmålen bör förutsättningarna för en utbyggnad av metron västerut och österut tryggas vid områdesanvändningen. Landskapsplanen, generalplanen och detaljplanen I Nylands landskapsplan är planområdet dels område för tätortsfunktioner och dels område för centrumfunktioner. Dessutom gäller beteckningen för trädgårdsstaden Hagalund, ett område där man ska slå vakt om kulturmiljön eller landskapet. Norr om planområdet finns beteckningen för en bana för regiontrafik, med vilket avses närtåg eller metro. I generalplanen för södra Esbo är största delen område för centrumfunktioner och närservice. På området får boende som passar i centrum samt förvaltnings-, kontors-, service-, utbildnings- och butikslokaler anvisas. I områdets norra och västra del finns ett rekreationsområde som korsas av en friluftsled. I områdets norra del finns en beteckning för ett underjordiskt spår. Rekreationsområdet är en del av Hagalund med värdefull stadsbild: Stadslandskap vars byggnads- och
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 32 / 108 kulturhistoriska värde samt landskapsbild ska skyddas. Skyddet gäller inte enskilda byggnader utan områdets särdrag. I planområdet gäller huvudsakligen detaljplanen "Vindängen" från 1983. I planen ingår ett område för idrott och rekreation på vilket det är tillåtet att bygga byggnader, strukturer och anordningar som anknyter till användningen av området. För Östanvindsgränden gäller en ändring av detaljplanen Vindängen som trädde i kraft år 2004. Delar av Sunnanvindsvägens område täcks av detaljplanen "Hagalunds centrum" från 1974. Delar av området kring Havsvindsvägen saknar detaljplan. I parkområdet som hör till planområdet gäller detaljplanen "Hagalund, södra" som fastställdes 1977. Enligt planbestämmelsen är området ett parkområde som ska planteras och där man får placera lekplatser för barn, inklusive redskap. I delar av planområdet gäller den gamla byggnadsplanen T20 från 1962. Enligt 213 i markanvändnings- och bygglagen, som trädde i kraft 1.1.2000, gäller byggnadsplanen som lagstadgad detaljplan. I planen ingår parkområden med riktgivande gångoch cykelvägar. Hörande enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen Stadsplaneringsnämnden godkände 18.9.2014 förslaget till ändring av detaljplanen för framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen. I förslaget som lades fram offentligt ändrades föredragandens ändring om förmildring av parkeringsbestämmelsen. Detta möjliggjorde en ökning byggrätten med ca 1 000 v-m² genom att höja en del av lamellhusen med en våning. Ändringen motsvarade de mål som nämnden lagt upp och den fogades till förslaget som lades fram offentligt. et till detaljplan var offentligt framlagt 6.10 4.11.2014. Två anmärkningar lämnades in. Dessutom inlämnades sammanlagt åtta utlåtanden och ställningstaganden. Utlåtanden gavs av närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen), Helsingforsregionens trafik, Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), Fortum Power and Heat Oy och Caruna Esbo Ab. Ställningstaganden lämnades in av Esbo stads miljöcentral, räddningsverket och stadsmuseet. På grund av NTM-centralens utlåtande fogades till planförslaget en ekologisk korridor och en bestämmelse om inglasning av balkonger. På grund av miljöcentralens ställningstagande preciserades dagvattenhanteringen. I och med räddningsverkets ställningstagande tillades en planbestämmelse om placeringen av extra utgångar i huset med tolv våningar. I linje med Esbos nya parkeringsanvisning ändrades antalet bilplatser åter: en bilplats per 110 v-m 2 men minst 0,5 bilplatser per bostad. Allmänt preciserades bestämmelserna så att de bättre säkrar att förverkligandet följer översiktsplanen. De egentliga planerna ändrades inte efter framläggningen.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 33 / 108 et till detaljplan och ändring av detaljplan Allmän motivering och beskrivning Ett litet grönområde kring Havsvindsvägen, som saknar detaljplan, planläggs. Detaljplanen används närmast för att etablera den existerande situationen och för att fastställa gatornas och parkernas gränser. Till övriga delar skapas en detaljplaneändring som gör det möjligt att bygga bostäder på delar av det nuvarande området för idrott och rekreationstjänster samt att piffa upp gatu- och grönområdena i omgivningen. Med planändringen planläggs i Vindängens område bostäder som på ett modernt sätt framhäver Hagalunds karaktär av trädgårdsstad. Husen utgör en naturlig del av landskapet och den ursprungliga byggda miljön samt av Hagalunds centrum, som hela tiden utvecklas. Målet är att erbjuda alternativa former av stadsboende i en parklik miljö med kollektivtrafiktjänster som hör till de bästa i huvudstadsregionen. Planen följer stadens och regionens mål att förtäta stadscentrumen och planlägga mera boende i dessa. I enlighet med riksmålen för områdesanvändning främjas en fungerande och ekonomisk livsmiljö genom att dra nytta av den existerande samhällsstrukturen och förtäta tätorterna. Vid planeringen av områdesanvändningen ska betydande ny bebyggelse planläggas inom kollektivtrafikens, särskilt metrons influensområde. Planen följer också målen att bevara Hagalunds kulturmiljö, som definieras i generalplanen, landskapsplanen och riksmålen för områdesanvändning. Detaljplaneändringen bygger på en arkitekttävling i början av år 2013 och på det vinnande bidraget, signaturen "tiebreak". Bidraget hade lämnats in av arkitektbyrån Jukka Turtiainen Oy. I tävlingen fäste man speciellt uppmärksamhet vid att området ska fungera samt vid arkitekturen, personligheten, användningen av trä och energieffektiviteten. Det vinnande förslaget hade lyckats väl med alla dessa aspekter. Dessutom skapar bidraget den eftertraktade Hagalundsstämningen med en kvarterslösning som kombinerar flervåningshus med radhus. De föreslagna nybyggena är också en fortsättning på dimensionerna och idén i det bebyggda kvarteret i Vindängens södra del, där byggmassorna är placerade i band som löper i nord-sydlig riktning. Kvartersområden I förslaget till planändring anvisas två kvartersområden för boende i området. Byggrätten föreslås bli sammanlagt 21 540 v-m². Exploateringsgraden är e=1,2. I det andra kvartersområdet föreslås riktgivande tomtgränser och en tomtvis byggrätt. I kvartersområdet för flervåningshus och radhus AK-1 föreslås lamellhus på 4 6 våningar invid den nya lågfartsgatan och radhus med två våningar invid parkområdet och bäcken. Byggrätten är 13 990 v-m². Parkeringen placeras under gårdsdäcket, invid flervåningshuset. Enligt planen höjs
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 34 / 108 kvartersgården från nuvarande nivå på ca +3,5 vid parkeringsplatsen till ca +5,8 och på den övriga gården till den allmänna nivån +5,4. Kvartersgården ska sammanföras med den omgivande parkens nivå genom att radhuset byggs som ett suterränghus. På grund av kvarterslösningen bevaras en del av marken inne kvarteret, vilket möjliggör mångsidiga planteringar, t.ex. de odlingslotter som nämns i planbestämmelserna. Vid placeringen av byggnaderna beaktas också det vidare landskapsrummet i Vindängen och Hagalid: de låga radhusen ligger i de inre delarna av grönzonen, invid bäcken, och flervåningshusen i utkanten, vilket bevarar den dalaktiga karaktären som är typisk för området. I kvartersområdet för flervåningshus AK-2, som huvudsakligen är för studentboende, anvisas 7 550 v-m² byggrätt. I kvartersområdet föreslås ett lamellhus med fem våningar och ett punkthus med tolv våningar. Att placera punkthuset i området anses vara stadsbildsmässigt motiverat. Punkthuset fungerar som ett landmärke för området, på samma sätt som övriga punkthus i Hagalund utgör landmärken för olika bostadsområden, t.ex. de så kallade fickpluntshusen i Västerhöjden. Punkthuset placeras i hörnet av Sunnanvindsvägen och centrumparkeringens ramp. Där behövs byggande för att harmonisera miljön. Byggplatsen är trång, vilket förvärras av HRM:s underjordiska rör som löper bredvid rampen och som det på basis av utredningar inte är ekonomiskt sett ändamålsenligt att flytta. I det smala kvartersområdet ryms de lekplatser som krävs och några bilplatser närmast för gäster och invalidfordon. Till punkthuset anknyter också en planerad bro för gång- och cykeltrafik över Sunnanvindsvägen. Huset fungerar både som en fixpunkt i stadsbilden samt som ett förmedlande element vid gränsen mellan Vindängen och centrum. Vindängens område ska bli en representativ helhet av arkitektur och trähus, som utgör en fortsättning på de existerande trähusen i södra Vindängen och förstärker områdets särpräglade image. Man försöker också främja högt byggande i trä och därmed en utveckling av strukturlösningar. I planbestämmelserna nämns att husens fasader och stomme huvudsakligen ska vara i trä. Enligt bestämmelserna ska arkitekturen vara högklassig och harmoniera med Hagalunds stadsbild. Särskild uppmärksamhet ska ägnas takarkitekturen. De enhetliga takytor som föreslås i översiktsplanen säkerställs i planbestämmelserna. Trafikarrangemang Fordonstrafiken till bostadskvarteren anvisas via Vindgränden samt genom en ensidig anslutning från Sunnanvindsvägen. Den nya interna gatan i området blir en högklassig lågfartsgata. Gatuarrangemangen har skisserats upp i utredningsplanen för gatu- och kommunalteknik. Invid lågfartsgatan planeras bilplatser och träd. Planerna har dragits upp med en noggrann dimensionering och till exempel har trottoaren intill gatan i planen anvisats som en del av kvartersområdet AK-1. Att gatu- och kvartersområdena passar ihop säkras genom planbestämmelser.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 35 / 108 Nybyggnadernas parkering placeras i kvartersområdena AK-1 under gårdsdäcken. I kvartersområdet ska minst en bilplats per 110 v-m² men minst 0,5 bilplatser per lägenhet och 1 bilplats per radhuslägenhet byggas. I detaljplanens bestäms om parkeringsplatser vid lågfartsgatan, som kan användas som gästplatser. Eftersom norra delen av området ligger 200 300 meter från Hagalunds metrostation, centrumparkeringen och mångsidiga tjänster utvecklas boende som bygger på kollektivtrafik och cykelåkning, ett så kallat bilfritt boende. Boende av detta slag anvisas för norra delen av Vindängens kvartersområde AK-2. På så sätt erbjuder också Esbo boendemöjligheter för invånare som bestämt sig för att vara bilfria på grund av ideella, behovsbaserade eller ekonomiska skäl. I kvartersområdet AK-2 ska 12 bilplatser närmast för gäster på korttidsparkering och för invalidfordon byggas. Vid behov är det möjligt att köpa bilplatser i centrumparkeringen. Boende utan bil ska utgöra en utgångspunkt för boendekonceptet i kvarteret. Över Sunnanvindsvägen planläggs en gång- och cykelbro och överlag säkras goda gång- och cykelförbindelser mellan bostadskvarteren, parkerna och centrum. Dimensioneringen av gatuområdet vid Sunnanvindsvägen möjliggör gång- och cykelvägar på båda sidor av gatan. Från Vindängens område och Hagalunds sydvästra del anvisas smidiga och trygga gång- och cykelleder till Hagalunds centrum. Lederna har märkts ut riktgivande i parkområdet, vilket innebär att ledernas placering kan ändras under den vidare planeringen. Genom eller mellan de nya bostadskvarteren anvisas allmänna leder för gång- och cykeltrafik, vilket främjar möjligheterna att fritt ta sig igenom området, vilket är typiskt för Hagalund. Rekreationsområden Parken i Vindängen utvecklas till en central park av hög kvalitet i södra Hagalund som förenas med den byggda miljön till en naturlig helhet. Nybyggnaderna placeras så att ett enhetligt grönområde bevaras mellan bostadsområdena i Vindängen och Hagalid. Områdets nuvarande ekologiska korridorer bevaras. En närmiljöplan har gjorts för grönområdena. Utgående från den gjordes ett planförslag som skapar förutsättningar för en utveckling av parkmiljön. Det centrala elementet i parken är Björnviksbäcken som flyter under centrumkvarteren ända ut i Björnviken. I planförslaget föreslås ett flertal broar över bäcken med riktgivande placering som en del av nätverket av gång- och cykelvägar. Spel- och lekplatserna bevaras funktionellt sett och områdena som anvisas för dessa är tillräckligt stora med tanke på kommande behov. För hundrastgården som försvinner i och med det nya byggnadskvarteret anvisas en ny plats i parkens södra del. Den södra körrampen till centrumparkeringen integreras till ett landskapselement vid övergången från park till bebyggelse. Körrampen ska täckas så att utseendet är högklassigt till exempel med ett grönt tak eller med jord, kanske i form av miljökonst. Gång- och cykelbron över
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 36 / 108 Beslutshistoria Sunnanvindsvägen kopplas ihop med leden och till en del av byggnaden intill. På så sätt kan den södra körförbindelsen till centrumparkeringen bli en fungerande och formskön del av miljön på samma sätt som den östra körrampen kommer att vara en del av den nya rondellen vid Flamängen. Utredningar och planer Detaljplaneändringen i området bygger på det vinnande förslaget i en arkitekttävling och på en översiktsplan som ritats av arkitektbyrån Jukka Turtiainen Oy. I samband med planeringsarbetet har Sito Oy gjort en kommunalteknisk utredningsplan. I den ingår bland annat gatuplanens skeden 1 och 2, planen för vattenförsörjning, ett utkast till plan över gården, en dagvattenutredning, ett utkast till tak på gång- och cykelbron samt körtunneln samt en bullerutredning. En utredning om områdets lämplighet för byggande har gjorts av Geotek Py och miljöutlåtandet av Naturfakta Keiron Ab. Landskapsarkitektbyrån Näkymä Oy har gjort närmiljöplanen för Hagalids park. Avgifter Stadsplaneringsnämnden 25.9.2013 142 Sökanden betalade 60 procent av kostnaderna för detaljplaneändringen och 2/3 av kostnaderna för kungörelsen 28.1.2014. Staden debiterar enligt 59 i markanvändnings- och bygglagen sista delen för detaljplaneändringen, 40 procent, det vill säga 4 240 euro, och 1/3 av kostnaderna för kungörelserna, 3 933 euro, sammanlagt 5 173 euro, efter att detaljplaneändringen har godkänts. Stadsplaneringsnämnden 1 godkänner följande mål för detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändring. 1.1 I området planläggs bostäder som på ett modernt sätt framhäver Hagalunds karaktär av trädgårdsstad. Husen utgör en naturlig del av landskapet och den ursprungliga byggda miljön samt av Hagalunds centrum, som hela tiden utvecklas. 1.2 I området planläggs en representativ helhet av trähus, som utgör en fortsättning på de existerande trähusen i södra Vindängen och förstärker områdets särpräglade image. 1.3 Detaljplaneändringen bygger på en arkitekttävling i början av år 2013
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 37 / 108 och på det vinnande bidraget, signaturen "tiebreak". 1.4 Detaljplaneändringen skapar förutsättningar för ett mångsidigt urval av bostäder av olika typ och olika besittningsformer, såväl ägarbostäder som bostadsrätts-, hyres- och studentbostäder. 1.5 I planområdets norra del utvecklas boende som bygger på kollektivtrafik och cykelåkning, ett bilfritt boende nära tjänsterna, metrostationen och busstationen i Hagalunds centrum. 1.6 Parken i Vindängen och Hagalid piffas upp till en central park av hög kvalitet i södra Hagalund som förenas med den byggda miljön till en naturlig helhet. 1.7 Körrampen från Sunnanvindsvägen i norra Vindängen till parkeringsanläggningen under Hagalunds centrum integreras till ett landskapselement vid övergången från park till bebyggelse. 1.8 Fordonstrafiken till de nya kvarteren sker huvudsakligen via Vindgränden och i planområdet byggs en ny, intern och högklassig lågfartsgata 1.9 Över Sunnanvindsvägen planläggs en gång- och cykelbro och överlag säkras goda gång- och cykelförbindelser mellan bostadskvarteren, parkerna och centrum. 2 ordnar ett informations- och diskussionsmöte om målen och utgångspunkterna och väljer till mötets ordförande. Behandling Under diskussionen föreslog ordförande Markkula understödd av vice ordförande Louhelainen följande ändring i förslaget: - Punkt 1.4 i förslaget ändras att lyda: "Med detaljplaneändringen skapas förutsättningar för ett mångsidigt bostadsurval." - Efter punkt 1.4 fogas en ny punkt: "Enlig teserna om Hagalund som nämnden har godkänt behövs det också studentbostäder, i synnerhet för barnfamiljer, i Hagalunds centrum. Vindängen är av många skäl utmärkt för detta ändamål. Detta mål inom detaljplaneringen ska säkras genom att nödvändiga planer görs upp tillsammans med bland annat studentbostadsstiftelsen HOAS. - Punkt 1.5 ändras att lyda: I planområdets norra del utvecklas boende som bygger på kollektivtrafik och cykelåkning och bilplatsnormen kan
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 38 / 108 avvika från vad som är allmänt i trakten. En del av bilplatserna kan också anvisas i Hagalunds centrumparkering." - Efter punkt 1.5 fogas en ny punkt: "Vid den fortsatta planeringen undersöks om den totala byggrätten i planområdet kan ökas med tanke på det centrala läget och förenligheten med grannområdena." - Efter punkt 1.8 fogas en ny punkt: "Även på detta område ska den allmänna principen för bostadsområdena i Hagalund följas: områdena ska vara öppna för genomfart." - Efter punkt 1.9 fogas en ny punkt: "Planområdet byggs planmässigt i etapper så att det blir trevligt och stadsbilden blir högklassig trots att tenniscentret i området åtminstone fortsätter tills det nuvarande hyresavtalet går ut 31.12.2019. Detta innebär att detaljplanen i ett senare behandlingsskede delas itu. Ledamot Pöntynen föreslog understödd av ledamot Klar att förslaget justeras enligt följande: - Till slutet av punkt 1.2 fogas: "även beträffande takfasaderna." Oila föreslog Kemppi-Virtanen till ordförande för informations- och diskussionsmötet. Efter diskussionen frågade ordföranden om ordförandens, Oilas och Pöntynens förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att förslagen hade godkänts enhälligt. Ändringarna är införda i protokollet. Beslut Stadsplaneringsnämnden: 1 godkänner följande mål för detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändring. 1.1 I området planläggs bostäder som på ett modernt sätt framhäver Hagalunds karaktär av trädgårdsstad. Husen utgör en naturlig del av landskapet och den ursprungliga byggda miljön samt av Hagalunds centrum, som hela tiden utvecklas. 1.2 I området planläggs en representativ helhet av trähus, som utgör en fortsättning på de existerande trähusen i södra Vindängen och förstärker områdets särpräglade image. 1.3 Detaljplaneändringen bygger på en arkitekttävling i början av år 2013 och på det vinnande bidraget, signaturen "tiebreak".
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 39 / 108 1.4 Med detaljplaneändringen skapas förutsättningar för ett mångsidigt bostadsurval. 1.5 Enlig teserna om Hagalund som nämnden har godkänt behövs det också studentbostäder, i synnerhet för barnfamiljer, i Hagalunds centrum. Vindängen är av många skäl utmärkt för detta ändamål. Detta mål inom detaljplaneringen ska säkras genom att nödvändiga planer görs upp tillsammans med bland annat studentbostadsstiftelsen HOAS. 1.6 I planområdets norra del utvecklas boende som bygger på kollektivtrafik och cykelåkning och bilplatsnormen kan avvika från vad som är allmänt i trakten. En del av bilplatserna kan också anvisas i Hagalunds centrumparkering. 1.7 Vid den fortsatta planeringen undersöks om den totala byggrätten i planområdet kan ökas med tanke på det centrala läget och förenligheten med grannområdena. 1.8 Parken i Vindängen och Hagalid piffas upp till en central park av hög kvalitet i södra Hagalund som förenas med den byggda miljön till en naturlig helhet. 1.9 Körrampen från Sunnanvindsvägen i norra Vindängen till parkeringsanläggningen under Hagalunds centrum integreras till ett landskapselement vid övergången från park till bebyggelse. 1.10 Fordonstrafiken till de nya kvarteren sker huvudsakligen via Vindgränden och i planområdet byggs en ny, intern och högklassig lågfartsgata 1.11 Även på detta område ska den allmänna principen för bostadsområdena i Hagalund följas: områdena ska vara öppna för genomfart. 1.12 Över Sunnanvindsvägen planläggs en gång- och cykelbro och överlag säkras goda gång- och cykelförbindelser mellan bostadskvarteren, parkerna och centrum. 1.13 Planområdet byggs planmässigt i etapper så att det blir trevligt och stadsbilden blir högklassig trots att tenniscentret i området åtminstone fortsätter tills det nuvarande hyresavtalet går ut 31.12.2019. Detta innebär att detaljplanen i ett senare behandlingsskede delas itu.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 40 / 108 Stadsplaneringsnämnden 4.9.2014 97 2 ordnar ett informations- och diskussionsmöte om målen och utgångspunkterna och väljer till mötets ordförande Pirjo Kemppi-Virtanen. Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden: 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena och åsikterna har givits om beredningsmaterialet för Vindängen II, område nr 211 003. 2 godkänner för offentlig framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändring, som omfattar en gatu- och rekreationsområden i stadsdel 12 Hagalund, ritning nr 6797, daterad 2.12.2013 och ändrad 25.8.2014, område nr 211 003. Kvarteren nr 12 223 och 12 224 bildas. 3 begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna. Behandling Ordförande Markkula föreslog understödd av Päivinen bordläggning till följande sammanträde. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden Markkula om hans förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att förslaget hade godkänts enhälligt. Beslut Stadsplaneringsnämnden beslutade enhälligt bordlägga ärendet till följande sammanträde. Stadsplaneringsnämnden 18.9.2014 105 Detaljplanechef Ossi Keränen: Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena och åsikterna har givits om beredningsmaterialet för Vindängen II, område nr 211 003. 2 godkänner för offentlig framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändring, som omfattar en gatu- och rekreationsområden i stadsdel 12 Hagalund, ritning nr 6797, daterad
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 41 / 108 2.12.2013 och ändrad 25.8.2014, område nr 211 003. Kvarteren nr 12 223 och 12 224 bildas. 3 begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna. Behandling Eftersom stadsplaneringschefen Torsti Hokkanen hade förhinder, föredrogs ärendet av detaljplanechefen Ossi Keränen. När behandlingen inleddes ändrade föredraganden detaljplanens bestämmelse om bilplatser till: "I kvartersområdet AK-1 ska minst en bilplats per 120 v-m² våningshuslägenhet och 1 bilplats per radhuslägenhet byggas. Bilplatserna ska placeras under ett gårdsdäck eller under husen." Under diskussionens gång föreslog Pirjo Kemppi-Virtanen understödd av Ulla Palomäki att detaljplanens bestämmelse om bilplatser ändras till: "I kvartersområdet AK-1 ska minst en bilplats per 120 v-m² våningshuslägenhet men minst 1 bilplats per lägenhet och 2 bilplatser per radhuslägenhet byggas. Bilplatserna ska placeras under ett gårdsdäck eller under husen." Ordförande Markkula föreslog understödd av Klar-Nykvist en ny punkt i beslutsförslaget: "Nämnden beslutar ge följande anvisningar för den fortsatta planläggningen: - En fungerande cykeltrafik tryggas. I synnerhet en lösning som tryggar en smidig cykelåkning i nord-sydlig riktning i Sunnanvindsvägens- Nordvägens område kräver ytterligare planering. - Placeringen av ett Leva och bo-äldrecenter som stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion har beslutat om undersöks i Vindängen så att det inte utgör ett hinder för en stadsbildsmässigt betydande lösning i det område som lämnades utanför denna detaljplan (ingen jämn höghusmassa)." Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett förslag som kompletterade föredragandens förslag och ett förslag som avvek från föredragandens förslag. Ordföranden konstaterade att Kemppi- Virtanens förslag krävde omröstning. Vid omröstning medelst namnupprop röstade Karhu, Lahti, Klar-Nykvist, Nevanlinna, vice ordförande Louhelainen, Ahlman och ordförande Markkula för och From, Palomäki, Kemppi-Virtanen och Lintunen mot föredragandens förslag. Salo och Oila var frånvarande. Efter omröstningen konstaterade ordförande att nämnden godkänt föredragandens förslag med rösterna sju mot fyra (7/4), två borta.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 42 / 108 Ordförande Markkula frågade om föredragandens förslag med ordförandens komplettering kunde godkännas. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att förslaget hade godkänts enhälligt. Ändringarna har beaktats i protokollet och bilagorna. Beslut Stadsplaneringsnämnden: Stadsplaneringsnämnden 20.5.2015 81 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena och åsikterna har givits om beredningsmaterialet för Vindängen II, område nr 211 003. 2 godkänner för offentlig framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändring, som omfattar en gatu- och rekreationsområden i stadsdel 12 Hagalund, ritning nr 6797, daterad 2.12.2013 och ändrad 25.8.2014, område nr 211 003. Kvarteren nr 12 223 och 12 224 bildas. 3 beslutar ge följande anvisningar för den fortsatta planläggningen: - En fungerande cykeltrafik tryggas. I synnerhet en lösning som tryggar en smidig cykelåkning i nord-sydlig riktning i Sunnanvindsvägens- Nordvägens område kräver ytterligare planering. - Placeringen av ett Leva och bo-äldrecenter som stadsstyrelsens närings- och konkurrenskraftssektion har beslutat om undersöks i Vindängen så att det inte utgör ett hinder för en stadsbildsmässigt betydande lösning i det område som lämnades utanför denna detaljplan (ingen jämn höghusmassa). 4 begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna. Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena, ställningstagandena och anmärkningarna har getts om förslaget till detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändringar, område nr 211 003. 2 godkänner för föredragning i stadsstyrelsen förslaget till detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändring, som omfattar en gatu-
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 43 / 108 och rekreationsområden i stadsdel 12 Hagalund, ritning nr 6797, daterad 2.12.2013 och ändrad 20.5.2015, område nr 211 003. Kvarteren nr 12 223 och 12 224 bildas. 3 meddelar sökanden att staden enligt 59 i markanvändnings- och bygglagen kommer att debitera den sista delen för detaljplaneändringen, 4 240 euro, och 1/3 av kostnaderna för kungörelserna, 933 euro, sammanlagt 5 173 euro, efter att detaljplaneändringen har godkänts. Beslut Stadsplaneringsnämnden Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen 10.8.2015 240 Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner förslaget till detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändring, som omfattar en gatuoch rekreationsområden i stadsdel 12 Hagalund, ritning nr 6797, daterad 2.12.2013 och ändrad 20.5.2015, område nr 211 003. Kvarteren nr 12 223 och 12 224 bildas. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 7.9.2015 125 Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till detaljplanen Vindängen II och därtill hörande detaljplaneändring, som omfattar gatu- och rekreationsområden i stadsdel 12 Hagalund, ritning nr 6797, daterad 2.12.2013 och ändrad 20.5.2015, område nr 211 003. Kvarteren nr 12 223 och 12 224 bildas. Behandling Uotila föreslog understödd av ordförande Kasvi att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 44 / 108 Beslut För kännedom Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. - Sökandena, utdrag utan bilagor - Nylands förbund, utdrag samt detaljplanekartan - De personer som anmärkt mot planen och meddelat sin adress - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, utdrag med bilagor
Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 45 / 108 4429/10.02.03/2012 Stadsplaneringsnämnden 167 10.12.2014 Stadsplaneringsnämnden 80 20.5.2015 Stadsstyrelsen Fullmäktige 241 126 10.8.2015 7.9.2015 12 Godkännande av en ändring av detaljplanen Storåkern I i stadsdel 21 Hemtans, område 330406 Beredning och upplysningar: Aila Valldén, tfn 043 825 1919 Aino Aspiala, tfn 043 824 4837 Marno Hanttu,tfn 046 877 2749 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Storåkern I som omfattar kvarter nr 21030 och 21183 i stadsdel 21 Hemtans, ritning nr 6765, daterad 19.11.2012, ändrad 20.5.2015, område nr 330406. Tilläggsmaterial - Storåkern I, åtgärdslista - Storåkern I, planbestämmelser 1 - Storåkern I, planbestämmelser 2 - Storåkern I, planbestämmelser 3 - Storåkern I, plankarta - Storåkern I, uppdaterad detaljplan - Storåkern I, illustration - Storåkern I, perspektivritningar Redogörelse Detaljplaneändringen möjliggör affärs-, service- och verksamhetslokaler samt boende i ett tillsvidare obebyggt kvarter för kontor, boende och tjänster. Byggrätten motsvarar en betydande del av Storåkerns potential för kommersiella tjänster. Planerna på en underjordisk parkering slopas och parkeringen koncentreras till en parkeringsanläggning. Planområdets allmänna områden utvecklas så att de stödjer den planerade verksamheten och på ett naturligt sätt ansluter sig till det övriga centrumet. Byggrätten i detaljplaneändringen är totalt 35 000 v-m 2, av vilket 19 000 v- m 2 gäller boende.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 46 / 108 Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: Storåkern I, förslag till detaljplaneändring, ritning nr 6765, kvarter 21030, stadsdel 21 Hemtans, område 330406. Aktualisering och därtill hörande beslut Markägarna ansökte om detaljplaneändring av arbetsplatskvarteren i Storåkern inklusive kvarter 21030 vid Ring II 20.11.2009. Aktualiseringen har kungjorts under namnet 'Storåkern I, ändring' i stadens annonstidningar 17.2.2010. Esbo stadsstyrelses närings- och konkurrenskraftssektion beviljade en planeringsreservering för stadens markområde i kvarter 21030 åt 11.4.2011 NCC Property Development Oy som vill planera ett kvartersområde för tjänster. Stadsplaneringsnämnden beslutade 7.12.2011 att kvarteren för arbetsplatser i Storåkern ska ändras till kvarter för tjänster med mera byggrätt för boende och arbetsplatser i huvudsak i tjänstesektorn. Program för deltagande och bedömning För detaljplanen uppgjordes ett särskilt program för deltagande och bedömning som är daterat 29.10.2012. Områdets nuläge Planområdet är beläget i nordöstra delen av Mattbys storområde i Storåkern sydväst om Lukuknutens planskilda anslutning vid Ring II
Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 47 / 108 (Kiloleden) och är till ytan ca fem hektar stort. Esbo stad äger merparten av planområdet. Kvartersområdets västra del ägs av privata fastighetsaktiebolag. Planområdet omfattar det nuvarande kvarteret 21030 och omkringliggande gatuområden (Storåkerns parkgata, Hemtansbågen, Lukugatan, Penngatan). Planområdet utgör en del av Storåkerns blivande centrum och fyller en betydande del av dess stadsbild. Det nuvarande kvartersområdets areal är 2,8 hektar och det är obebyggt. Gatorna är i enlighet med gatuplanerna färdigbyggda med undantag för ytskikten och deras höjdnivå ligger klart högre än den naturliga markytan. Området är förhållandevis plant och den naturliga markytan sluttar svagt från väster mot öster. Området består av sly- och lövträdsbevuxet impediment där det inte finns några kända naturskydds- eller kulturskyddsobjekt. I Storåkern ligger grundvattennivån i allmänhet nära markytan. Jordarten är lera och området och byggbarheten är huvudsakligen av klass 4 och 5a (låglänt och mjuk mark som är svår att bygga och låglänt och mjuk mark som är ytterst svår att bygga). Gällande landskapsplan, generalplan och detaljplan Nylands landskapsplan har laga kraft efter högsta förvaltningsdomstolens beslut 15.8.2007. I landskapsplanen är Storåkern område för tätortsfunktioner och Ring II motorled. Den andra etapplandskapsplanen godkändes i miljöministeriet 30.10.2014. Den betonar Storåkerns ställning som ett tätortsområde som är mera exploaterat en det omgivande området och stödjer sig på kollektivtrafik. Genom Storåkern anvisas tvärgående regional kollektivtrafik som stödjer den tätare bebyggelsen. I området gäller generalplanen för Södra Esbo, som vann laga kraft år 2010. I området gäller också delgeneralplanen Storåkern-Ring II som Esbo stadsstyrelse godkände 24.5.2005. Planområdet är i generalplanen i huvudsak område för centrumfunktioner och närservice C (nya områden och områden som ändras väsentligt). På området får boende som passar i centrum samt förvaltnings-, kontors-, utbildnings- och affärslokaler anvisas. På området får inte placeras en storenhet i detaljhandeln. Vid planområdets södra gräns finns ett område för arbetsplatser (TP). Detta reserveras i första hand för kommersiella tjänster, förvaltning och affärsverksamhet. På område kan också tillåtas utbildnings-, inkvarterings- och förplägningslokaler samt för området lämplig industri och lagring. Arbetsplatslokalerna ska till sina miljöverkningar vara affärs- och kontorslokaler eller motsvarande. I nordsydlig riktning genom området löper en reservation för en snabbspårväg. Bostadsområdena som gränsar mot planområdet har fått beteckningen A1, nytt stadsmässigt bostadsområde. Detaljplaneändringen följer generalplanen med undantag för butikernas storlek. Butiksklustret och den till sina verkningar lokala storenheten baserar sig på att storenheter i första hand ska placeras i centrumen enligt
Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 48 / 108 markanvändnings- och bygglagen, på ett invånarunderlag som är avsevärt större i de gällande detaljplanerna än i generalplanen och på utredningar av servicens utbredning i Esbo, där Storåkern klassificerats som ett stort lokalcentrum. Förutsättningarna för avvikelse från generalplanen har behandlats närmare i planbeskrivningen. På området gäller detaljplanen Storåkern I som fullmäktige godkände 11.9.2006. Planområdets östra del har beteckningen för kvartersområde för kontorsbyggnader där undervisningslokaler får placeras KT-1. Kvartersdelens exploateringsgrad är 1,9 vilket motsvarar cirka 29 300 v-m 2 våningsyta. Kvarterets nordvästra del är kvartersområde för boende, gruppboende, affärer, kontor och service där arbetslokaler, lokaler för undervisning eller ett hotell som inte stör boendet får placeras (ALP-4). Hela byggrätten eller en del av denna får användas för lokaler för undervisning eller ett hotell. Minst 4 procent ska vara affärs-, kontors-, service-, eller arbetslokaler, samlings- och hobbylokaler för de boende eller lokaler för undervisning eller hotell. Kvartersdelens byggrätt är 17 000 v-m². I den sydvästra delen finns kvartersområden för boende, gruppboende, affärer, kontor och service där ett hotell och arbetslokaler som inte stör boendet får placeras (ALP-1). Hela byggrätten eller en del av denna får användas för ett hotell. Minst 13 procent ska vara affärs-, kontors-, service-, eller arbetslokaler, samlings- och hobbylokaler för de boende eller lokaler för undervisning eller hotell. Kvarsdelens byggrätt är 5 000 v-m². Mellan kvartersområdena ALP-1 och KT-1 finns ett kvartersområde för bilplatser LPA. Med beteckning ma-1 anvisas ett huvudsakligen eller fullständigt underjordiskt utrymme för tekniska utrymmen, service, lager, parkering och skyddsrum. I den uppdaterade detaljplanen finns dessutom detaljerade bestämmelser om placering av verksamheterna och om byggnadssättet. Högst sex våningar tillåts i kvarteret. Planområdets nuvarande totala byggrätt är 51 423 k-m 2. Framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen Stadsplaneringsnämnden godkände 10.12.2014 förslaget till ändring av detaljplanen för framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen. en lades fram offentligt enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen 22.12.2014 27.1.2015. En anmärkning lämnades in, i vilken Storåkernsällskapet meddelade att det förhåller sig positivt till detaljplaneändringen, men betonade att utseendet måste hålla hög kvalitet, att nya servicehelheter borde testas på området och att de boendes idéer ska utnyttjas. Sju utlåtanden och ställningstaganden lämnades in. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland ansåg att avvikelsen från generalplanen var tillräckligt motiverad och att detaljplanen fyller kravet i markanvändningsoch bygglagen på lokalisering av butiker, men krävde stegvis bullerbekämpning och en noggrannare beskrivning av trafikundersökningen. Miljöcentralen ansåg att luftkvalitets- och bullernormerna fylls väl, men önskade att avseende skulle fästas vid bullret från affärsbyggnadens husteknik. Västra Nylands räddningsverk
Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 49 / 108 fäste uppmärksamhet vid planeringen av räddningsvägarna. Caruna Ab föreslog att detaljplanen skulle tillåta att en transformator byggs i en park. Fortum Power and Heat meddelade sig erbjuda fjärrvärme för uppvärmningen. Samkommunen Helsingforsregionens trafik hade ingenting att anmärka på planförslaget. Efter framläggningen preciserades bestämmelserna om byggnadssätt och stadsbild utifrån den upprättade kvartersplanen. Antalet parkeringsplatser ändrades i enlighet med stadsplaneringscentralens rapport Pysäköinnin periaatteet. I affärskvarteret anges tillåten fasadhöjd i stället för våningsantal, vilket bättre beskriver volymen på byggandet. Detaljplanändringens inverkan på trafiken samt bullerbekämpning beskrevs noggrannare i materialet. Dessutom förenhetligades formuleringen på vissa ställen. Detaljplaneändringen Allmän motivering och beskrivning Med detaljplaneändringen tryggas byggandet av kommersiella tjänster som behövs i ett lokalcentrum och främjas bostadsproduktionen. Planändringen utgör en del av en större ändring av kontorskvarteren i Storåkern till servicekvarter. Kvarter 21030 i gällande detaljplan tudelas. Det västra kvarteret 21030 blir huvudsakligen bostadskvarter AK och det östra kvarteret 21183 kvartersområde för affärsbyggnader KM-1. Mellan dem ligger i norra delen torget Skribentgård och i söder parkering för de små affärernas kunder. På torgområdet och det övriga allmänna fotgängarområdet placeras cykelparkering och planteringar. Bostadskvarter k21030 Västra delen av kvarteret blir kvartersområde för flervåningshus (AK). Längs Storåkerns parkgata tillåts sex och i kvarterets västra del sju våningar. I bostadskvarteret bildas en stor, skyddad gård och byggnadsmassorna riktas så att det bildas varierande vyer mot omgivningen. Affärslokalerna på markplanet bildar en helhet tillsammans med torgområdet och affärskvarterets koncentration av kommersiella tjänster. Planbestämmelserna ska uppmuntra byggande av affärs-, service- och hobbylokaler för att liva upp markplanet. I översiktsplanen består kvarteret av åtta blockliknande punkthus och en sockelvåning som förenar dem. Sockelvåningen samlar kvarterets bostadshus till en helhet såväl beträffande stadsbild som funktion. Indragningen av översta våningen mot Storåkerns parkgata utgör ett motiv i byggandet av parkgatans västra sida. Kvartersgården, områdena för vistelse och lek, planteringar och nödvändiga underhålls- och räddningsvägar har planerats som en helhet. et till färgsättning av
Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 50 / 108 fasaderna mot de allmänna områdena följer grundidén i planen för färgsättning av Storåkern. På innergården framhävs bandlika balkongrader och en ljus färgsättning. Affärskvarter k21183 Planområdets östra del blir kvartersområde för affärsbyggnader (KM-1). På kvartersområdet får en stor detaljhandelsenhet eller koncentration av affärer som avses i 71 i markanvändnings- och bygglagen, lokaler som inte stör miljön samt lokaler för offentlig och privat service placeras. I området får högst 15 500 v-m² lokaler för kommersiell service och affärer placeras, varav högst 4 500 v-m² för en dagligvaruaffär. Placeringen av verksamhetslokaler stöder en blandning av markanvändning i bostadsområdet och alterneringsparkering. Affärskvarteret kan byggas med olika typer av affärskoncept. Byggrättsbestämmelserna tillåter till exempel två stormarknader och några specialaffärer. Det reserveras byggrätt för närtjänster och bl.a. lokaler för en församling. Den största tillåtna storleken på en enskild dagligvaruaffär är 3 000 v-m 2 och på en specialvaruaffär 6 000 v-m 2. Syftet med begränsningen är att trygga att centrumets lokala karaktär och lokaler även för mindre aktörer. Samtidigt är gränsen så hög att den möjliggör butiker med mångsidigt och högklassigt serviceutbud. I kvarteret placeras också ett parkeringshus som betjänar hela planområdet. Enligt planerna byggs också parkeringshuset stegvis. Målet är att byggnaderna i affärskvarteret bildar en skulptural helhet som urskiljs i landskapet. Eftersom byggnaden huvudsakligen är i två våningar utnyttjas takvåningens tekniska utrymmen för att öka praktfullheten. Huvudentrén på Skribentgårdens sida ska betonas i disponeringen av byggnadsmassorna och med skärmtak, vilket underlättar orienteringen och får byggnaden att på ett naturligt sätt ansluta sig till den gångbetonade vägen som löper från Lukutorget söder om C-kvarteret till framsidan av affärskvarteret. I affärsbyggnadens första våning på västra sidan placeras entréhallar, små affärer och servicelokaler, för att skalan ska förbli tilltalande och fasaden återspegla funktionalitet. Eftersom affärsbyggnaden är i fokus för vyerna från de intilliggande bostadshusen måste avseende även fästas vid planeringen av takfasaden. En del av taket planeras bli växttak. Servicegårdarna ska täckas och avskärmas mot insyn så att stadsbilden blir högklassig. På Hemtansbågens sida är fasadernas skala större, men de långa byggnadsmassorna disponeras med indragningar i kvarterets hörn. Trafik God tillgänglighet med olika trafikslag är väsentligt för affärerna och centrumets funktion. Det mittersta stadsrummet norr om Skribentgården har planerats ur fotgängarnas och cyklisternas synvinkel så att förbindelserna till gallerians entréer är så tydliga och trivsamma som
Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 51 / 108 möjligt. Stadsrummet ska också vara lummigt. Den öst-västliga gång- och cykelvägen över Lukuknuten på norra sidan om kvarteret är en viktig förbindelseväg mot Hagalund. Längs gatorna som omger kvarteret löper gång- och cykelvägar åt olika håll. Centrumet har redan i nuläget goda trafik- och kollektivförbindelser. De närmaste hållplatserna finns på Storåkerns parkgata och Hemtansbågen. Området har direkta bussförbindelser till Kampen via Hagalund (107) och Olars (121) samt bl.a. till Mattby och Ängskulla. I enlighet med visionen för spårtrafiken i Esbo 2011 har plats reserverats för snabbspårvägslinjerna Mattby Kera och Hagalund Esbo centrum Jorv som ska gå genom Storåkern. Från Storåkern byggs sålunda enligt planerna spårförbindelser både mot kustbanan och mot metron. Den planskilda anslutningen Lukuknuten blev klar 2013 och den utgör den huvudsakliga förbindelsen från Ring II till gatorna i Storåkern och också till planområdet. Gatorna som omger kvartersområdet är i huvudsak redan byggda. genomförandet av Detaljplaneändringen kräver små ändringar i de nuvarande gatuplanerna, men reserveringarna för gatuområden behöver inte ändras. Eftersom den totala byggrätten för det huvudsakliga ändamålet minskar, ändrar planändringen inte väsentligt på trafikens volym eller kravet på trafiknätet som undersöktes vid beredningen av de ursprungliga detaljplanerna över Storåkern. I en undersökning av trafikflödet i Storåkern konstateras att först när planområdet Nygrannas öster om Ring II har byggts och Mankansbor kör via Lukubron till Ring II kan nya filer behövas. Servicekörning till affärsbyggnadens kvartersområde sker via Hemtansbågen och till bostadskvarteret via Penngatan. Servicekörningen till de mindre affärerna i bostadskvarteret kan ske via gatan/torgområdet. Parkering Ett parkeringshus ska byggas i affärskvarteret. I parkeringshuset ska det reserveras bilplatser för affärskvarteret och bostadskvarteret. Infarten till parkeringsanläggningen sker via Penngatan. Från parkeringshuset ska trivsamma och säkra förbindelseleder utan hinder till bostäderna ordnas. I bostadskvarteret får bilplatserna för invalidfordon anvisas på marknivå. I affärskvarteret har ett antal parkeringsplatser reserverats på marknivå för kortvarig kundparkering vid de små affärerna på marknivå i affärs- och bostadskvarteret och för kundparkering med invalidfordon. Dimensioneringen av antalet bilplatser baserar sig på publikationen Pysäköinnin periaattet som gjorts vid stadsplaneringscentralen. Minsta antalet bilplatser som ska byggas: - minst 1 bilplats per 110 v-m² bostäder, men minst 0,5 bilplatser per bostad, - minst 1 bilplats per 70 v-m² kontor och privata servicelokaler, - 1 bilplats per 50 v-m² affärslokaler, - 1 bilplats per 150 v-m² lokaler för offentlig service,
Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 52 / 108-1 bilplats per 500 v-m² lagerhotell. Vid planeringen ska också dimensioneringen av bilplatser för invalidfordon beaktas. Minsta antalet cykelplatser som ska byggas: - 1 cykelplats per 30 v-m² bostad, men minst 2 cykelplatser per bostad. Dessa cykelplatser ska placeras i låsbara utrymmen med tak. Dessutom ska plats för cykelparkering utomhus anvisas. - 1 cykelplats per 100 v-m² kontor och privata servicelokaler. Merparten av affärsbyggnadens cykelplatser anvisas på det allmänna området vid entrén till affärsbyggnaden och vid promenadvägen i nordsydlig riktning. Buller och luftkvalitet Längs Ring II har det byggts ett bullerhinder. Bakom detta är den prognostiserade bullernivån 2030 på marknivå (2 m) till största delen kring 55 60 db. För bostadskvarteret har det gjorts en bullerutredning 11/2013 och utifrån denna har en bestämmelse om buller i strukturerna införts. Gårds- och vistelseområden kan skyddas mot trafikbuller oavsett byggnadsskede. Det närmaste bostadshuset befinner sig 150 meter från körbanans kant på Ring II, vilket är tillräckligt för att det ska fylla den rekommendation om distansen till utsläppskällor som givits av Helsingforsregionens miljötjänster. Dimensionering Planområdets totala areal är ca 5,2 ha. Kvarteret för flervåningshus (AK) är 1,6 ha och kvarteret för affärsbyggnader (KM-1) är 1,49 ha. Resten är allmänna områden. Byggrätten i kvarteret för flervåningshus (AK) är 19 000 v-m 2, vilket motsvarar exploateringsgraden 1,79. Byggrätten i kvarteret för affärsbyggnader (KM-1) är 16 000 v-m 2, vilket motsvarar exploateringsgraden 1,07. Byggrätten enligt huvudsyftet är således totalt 35 000 v-m 2. Detta är en minskning på 16 423 k-m 2 jämfört med den nuvarande detaljplanen. Om hela tillbyggnadsrätten bl.a. för bostädernas gemenskaps- och biutrymmen samt för parkeringsanläggningen och servicelokaler inräknas, ökar byggrätten på marknivå däremot avsevärt. Utredningar Det har gjorts en utredning av handelns förutsättningar i Storåkern (Suurpellon keskusta - Kaupan konseptivaihtoehdot ja kaupallisten
Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 53 / 108 Beslutshistoria vaikutusten arviointi. Espoon kaupunki / Ramboll Oy 28.11.2013.), som utgjort utgångspunkt för dimensioneringen av den kommersiella servicen i planförslaget. Byggandet illustreras och styrs av kvartersplanen som bl.a. innehåller preliminära byggnadsplaner, en närmiljöplan, ett schema över räddningsvägar samt en utredning om dagvattnet (Suurpelto-asemakaavanmuutos alue 330406. Korttelisuunnitelma. Optiplan Oy / Arkkitehtiyöhuone APRT Oy / Maisema-arkkitehdit Byman- Ruokonen Oy / Trafix Oy / Ramboll Oy. NCC Property Development Oy / NCC Rakennus Oy. 11.5.2015). Bullerbekämpningen baserar sig på en bullerutredning (Suurpelto I asemakaavan muutos, alue 330406 - Meluselvitys. Ramboll Oy. 11.12.2013). Avgifter Stadsplaneringsnämnden 10.12.2014, 167 Detaljplaneändringen hör till avgiftsklass IV. Innehavaren av planeringsreserveringen betalade 13.12.2012 60 procent av kostnaderna för detaljplanen och 2/3 av kostnaderna för kungörelsen. Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen: Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena och åsikterna har givits om beredningsmaterialet för Storåkern I, område nr 330406, 2 godkänner för offentlig framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till ändring av detaljplanen Storåkern I som omfattar kvarter 21030 i stadsdel 21 Hemtans, ritning nr 6765, daterad 19.11.2012, ändrad 1.12.2014, område nr 330406. 3 begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna. Beslut Stadsplaneringsnämnden: Stadsplaneringsnämnden 20.5.2015, 80 Föredragandens förslag godkändes enhälligt.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 54 / 108 Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen: Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtanden och ställningstaganden har getts om förslaget till ändring av detaljplanen Storåkern I, område nr 330406, 2 godkänner för föredragning i stadsstyrelsen förslaget till ändring av detaljplanen Storåkern I som omfattar kvarter nr 21030 och 21183 i stadsdel 21 Hemtans, ritning nr 6765, daterad 19.11.2012, ändrad 20.5.2015, område nr 330406, 3 meddelar ändringssökanden att staden enligt 59 i markanvändnings- och bygglagen kommer att debitera den resterande delen för uppgörandet av detaljplaneändringen, 3 760 euro, och en tredjedel av kungörelsekostnaderna, 600 euro, sammanlagt 4 360 euro, efter att detaljplaneändringen har godkänts. Beslut Stadsplaneringsnämnden: Stadsstyrelsen 10.8.2015 241 Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Tekniska direktören Olli Isotalo: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Storåkern I som omfattar kvarter nr 21030 och 21183 i stadsdel 21 Hemtans, ritning nr 6765, daterad 19.11.2012, ändrad 20.5.2015, område nr 330406. Beslut Stadsstyrelsen: Fullmäktige 7.9.2015 126 Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Storåkern I som omfattar kvarter nr 21030 och 21183 i stadsdel 21 Hemtans, ritning nr 6765, daterad 19.11.2012, ändrad 20.5.2015, område nr 330406. Behandling Uotila föreslog understödd av ordförande Kasvi att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget
Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 55 / 108 om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom - Innehavaren av planeringsreserveringen, utdrag utan bilagor - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, utdrag med bilagor - Nylands förbund, utdrag samt detaljplanekartan - De personer som anmärkt mot planen och meddelat sin adress
Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 56 / 108 5390/10.02.03/2012 Stadsplaneringsnämnden 165 10.12.2014 Stadsplaneringsnämnden 103 10.6.2015 Stadsstyrelsen Fullmäktige 242 127 10.8.2015 7.9.2015 13 Godkännande av en ändring av detaljplanen Distby, område 310417 i stadsdel 23 Mattby (Bordlagt 7.9.2015) Beredning och upplysningar: Outi Ruski, tfn 043 825 3629 Aino Aspiala, tfn 043 824 4837 Ross Snell, tfn 046 877 3240 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Distby som omfattar tomt 1 i kvarter 23161 och gatuområde i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6841, daterad 4.11.2013 och ändrad 10.6.2015. Kvarter nr 23312 bildas. Område nr 310417. Tilläggsmaterial - Distby, åtgärdslista - Distby, planbestämmelser 1 - Distby, planbestämmelser 2 - Distby, plankarta - Distby, uppdaterad detaljplan - Distby, illustration - Distby, perspektivbild Redogörelse Syftet med detaljplaneändringen är att möjliggöra byggandet av flervåningshus på tomt 1 i kvarter 23161 för att det ska finnas mera boende intill Mattby metrostation. På tomten, som i den gällande detaljplanen har beteckningen kvartersområde för arbetsplatser, finns en byggnad för småindustribyggnad på 4 841 v-m 2 från 1980-talet. Till byggnaden hör parkeringsplatser på marknivå. Tomten ändras till kvartersområde för flervåningshus AK-1 med en byggrätt på 13 800 v-m². Minst 300 v-m² av byggrätten ska anvisas för affärs-, kontors- eller servicelokaler som riktar sig mot gaturummet. En bostadsbyggnad med 16 våningar, som planlagts i östra delen av kvarteret, bildar ett nytt landmärke i Mattby. Bilplatserna placeras under gårdsdäcket. Tack vare detaljplaneändringen blir kvarterets exploateringsgrad cirka 2,7. Detaljplaneändringen ökar byggrätten med 8 959 v-m².
Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 57 / 108 Efter att planförslaget varit offentligt framlagt har formuleringarna i planbestämmelserna preciserats och våningsytan för affärs-, kontors- och servicelokalerna utökats med 100 v-m². Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: et till ändring av detaljplanen Distby omfattar tomt 1 i kvarter 23161 och gatuområde i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6841, område 310417. Kvarter nr 23312 bildas. Aktualisering Detaljplanen anhängiggjordes i en kungörelse 20.10.2011. Program för deltagande och bedömning Ett separat program för deltagande och bedömning över ändringen av detaljplanen över Tunnparken utarbetats som är daterat 22.2.2013 och justerat 2.5.2013 och 4.11.2013. I förslagsskedet avskiljdes Distby till en separat detaljplan och ett nytt program för deltagande och bedömning utarbetades över området. Programmet är daterat 1.12.2014. Områdets nuläge Planområdet ligger i Mattby i nordöstra hörnet av Distby. Kvartersområdet gränsar mot Distbyvägen, Finnviksvägen och Fångstvägen och inom det finns en byggnad för småindustri från 1980-talet med parkeringsplatser på marknivå. Planområdet omfattar även Fångstvägen och en del av Distbyvägen. Norr om planområdet byggs metron nära Finnviksvägens sträckning. Metrostationens västra ingång kommer att ligga nordost om kvarteret vid Fångstvägen, på andra sidan av Finnviksvägen.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 58 / 108 Det finns inga bostäder på det egentliga planområdet, men dess omgivning består av ett tätt bebott område som domineras av flervåningshus. Över hälften av bostäderna i Distby är hyresbostäder. Flervåningshusen söder om planområdet har mellan tre och sju våningar. Norr om Finnviksvägen är våningstalet tre. I det sydöstra hörnet av Mattby metrostation har en bostadsbyggnad på 16 våningar planlagts för att markera en viktig plats i stadsstrukturen. Dessutom har man utöver de existerande byggnaderna planlagt nya byggnader med 16 våningar vid det gamla köpcentret i Mattby. Höjdläget på dessa byggnader är cirka +60 +70 m.ö.h. Enligt detaljplanen kan höjden på centrumet vid metrostationen vara högst cirka +33 m.ö.h. Höjdläget på bostadsbyggnaderna som omger planområdet är +18 +41 m.ö.h. Jämfört med den övriga omgivningen bildar gallerian Iso Omena nordost om planområdet och centrumet vid Mattby metrostation en stor enhet som kapar av och utestänger stadsstrukturen. Exploateringsgraden på gallerians och metrocentrumets område är cirka 3,0. Exploateringsgraden i bostadskvarteren är cirka 1,8 på den östra sidan av planområdet och högst 1,0 på den södra sidan. Exploateringsgraden för bostadskvarteren är lägst norr om planområdet, 0,25. Bilarna ska köra in på planområdets tomt via Fångstvägen och parkeringsplatserna är belägna på marknivå. Fångstvägen förenar sig med den regionala matargatan Distbyvägen. Fångstvägen är en gata utan genomfart som i huvudsak används av de boende. Planområdet har goda gång- och cykelförbindelser. Söder om Fångstvägen löper en gång- och cykelväg som fortsätter till Fiskelycksvägen. Enligt Pyöräilyn tavoiteverkko, Esbo stads mål för cykelvägar, ska södra sidan av Finnviksvägen bli kvalitetscykelväg och östra sidan av Distbyvägen är en huvudcykelled. Planområdet har goda kollektivtrafikförbindelser. De närmaste paren busshållplatser finns vid planområdet på Finnviksvägen. Metrostationen och busstationen byggs cirka 200 meter från hållplatsen. Förutom småindustribyggnaden i planområdet finns det arbetsplatser i samma kvarter i kvartersområdena för servicebyggnader (P-1) och för kontors- och industribyggnader (KTY). Här finns bland annat Esbo stads södra vuxensocialarbete, ett servicehem och en central för mental- och missbruksvård. Dessutom finns det arbetstillfällen i butikerna i Iso Omena och lokalerna för offentliga tjänster och kontor. I metrostationen planläggs utöver metrostationen och busstationen även affärs- och servicelokaler. De närmaste enhetliga grönområdena är Fisketorpets park vid Finnviksvägen och Råbergets park söder om planområdet. Området har redan kommunalteknik. Landskapsplanen, generalplanen och detaljplanen I Nylands landskapsplan är planområdet ett område för tätortsfunktioner i närheten av centrumfunktioner. En bana för regiontrafik passerar området enligt en vägledande dragning.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 59 / 108 I generalplanen för södra Esbo har området reserverats för boende (A). En matargata och en tunnelbana passerar områdets norra del. Nordost om planområdet finns ett område för centrumfunktioner (C-K). På planområdet gäller detaljplanen Distby som fastställdes 11.8.1977. I denna är planområdet ett kvartersområde för småindustribyggnader (TP 8) där man får placera arbetslokaler och där högst 50 procent av våningsytan får bestå av affärs- och kontorslokaler i anslutning till dem. Dessutom får man bygga högst två bostäder för personal som är nödvändig för fastighetsskötseln. Exploateringsgraden på tomten är 0,8. Framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen Stadsplaneringsnämnden godkände 10.12.2014 förslaget till ändring av detaljplanen för offentlig framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen. et till ändring av detaljplanen ställdes ut 22.12.2014-27.1.2015. Under framläggningen lämnades två utlåtanden och fyra ställningstaganden in. Utlåtandena och ställningstagandena innehöll uppmaningar om att beakta bland annat räddnings- och utrymningsvägarna och förflyttningarna av elledningar. Dessutom önskades det att bestämmelserna om luftkvaliteten preciseras och att bland annat Fångstgränden och Fångstplatsen ansluts till kvarteret. Detaljplaneändringen har preciserats något efter framläggningen. Våningsytan för affärs-, kontors- och servicelokaler har utökats med 100 v- m 2 och Formuleringarna i planbestämmelserna har preciserats. et till ändring av detaljplanen Mattby är ett av Esbos fem täta stadscentrum och en stadsdel vars trafikförbindelser förbättras ytterligare tack vare Västmetron. Serviceutbudet på området är bra. Det allmänna målet i Mattby är att förtäta samhällsstrukturen inom metrons influensområde. Detaljplaneändringen möjliggör en betydligt större exploatering av planområdet och cirka 250 nya bostäder alldeles intill den nya metrostationen. Avsikten är att utveckla Finnviksvägen till ett urbant gaturum som förenar Mattby och Finno. Byggrätt Planområdets totala areal är ca 1,1 ha. Storleken på tomt 1 i kvarter 23161 minskar från 6 051 m 2 till 5 199 m 2. Tomten bildar det nya kvarteret 23312. En del av tomtens västra sida omvandlas till en gång- och cykelväg och i tomtens nordöstra hörn byggs en öppen plats. Då kvartersgränserna görs rakare ansluts en liten sträcka av gatuområdet för Finnviksvägen till kvarteret. Detaljplaneändringen ökar byggrätten med 8 959 v-m². Kvartersområdets areal är 5 199 v-m 2 och gatuområdets areal är
Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 60 / 108 5 969 v-m². Byggrätten på kvartersområdet är 13 800 v-m², varavminst 300 v-m² ska anvisas för affärs-, kontors- eller servicelokaler på gatuplanet. Kvarterets exploateringsgrad blir cirka 2,7. Kvartersområde för flervåningshus (AK) Planområdet är ett kvartersområde för flervåningshus (AK-1). Tre flervåningshus med åtta och sexton våningar får byggas på området. Våningarna räknas från ovanpå gårdsdäcket. Kvartersområdets högsta hus är beläget i östra delen av planområdet och våningstalet räknat från gårdsdäcket är sexton. Huset kommer att bli en av de högsta byggnaderna i Mattby. Byggnadens höjdläge blir drygt +71 m.ö.h. Husen ska bilda en enhetlig helhet så att de består av en sockel, en mellersta del och en indragen övre del. I byggnaden med sexton våningar har man enligt principerna för byggande av höga hus planerat en spets. Sockeln får inte vara tillsluten och den del som öppnar sig mot gatan ska bestå av minst 300 v-m 2 affärs-, kontors- eller servicelokaler. Fasadmaterialet ska vara stenmaterial, ljus rappning och mörkt tegel. Bilplatser ska byggas enligt följande: - en bilplats per 130 v-m2 bostäder, dock minst 0,5 bilplatser per bostad. - en bilplats per 70 v-m2 affärs-, kontors- och servicelokaler Antalet cykelplatser som ska byggas: - minst en cykelplats per 30 v-m² bostäder eller minst två cykelplatser per bostad. Alla bilplatser ska placeras under gårdsdäcket ma-1. Ovanpå parkeringen byggs ett gårdsdäck. Gårdsdäcket ska byggas så att det passar in i terrängen och landskapet som omger det. Det gällande infartsförbudet norr om Fångstvägen stryks så att en ny infart kan placeras på kvartersområdet cirka 30 meter från korsningen mellan Distbyvägen och Fångstvägen. Trafiken längs Finnviksvägen och Distbyvägen orsakar trafikbuller och utsläpp på området. En utredning om bullret har utarbetats för kvarteret, och denna ligger till grund för en bullerbestämmelse som skrivits in i detaljplanen. Luftkvaliteten har beaktats med en planbestämmelse om placeringen av luftintagen vid maskinell ventilation. Gatuområden Väster om kvartersområdet finns Fångstgränden som reserverats för gång- och cykeltrafik. I korsningen av Finnviksvägen och Distbyvägen nordost om kvarteret finns en öppen plats, Fångstplatsen, som är en viktig del av det stadsmässiga gaturummet och en sekvens av öppna platser
Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 61 / 108 Beslutshistoria som ingår i planeringen av Tunnparken. Öster och söder om kvartersområdet finns ett gatuområde. Kommunalteknik En separat kommunalteknisk granskning har utarbetats för området. I granskningen visas de elledningar och kablar som måste flyttas till följd av detaljplaneändringen. Planer En utredningsplan för kommunalteknik har utarbetats för planområdet. Planen omfattar bland annat en trafikbullerutredning och flyttning av elledningar till följd av detaljplaneändringen. Kvartersplan Byggandet illustreras och styrs av en kvartersplan. Avgifter Sökandena betalade 60 procent av kostnaderna för detaljplaneändringen och 2/3 av kostnaderna för kungörelsen 4.3.2014. Staden debiterar enligt 59 i markanvändnings- och bygglagen sista delen för detaljplaneändringen, 40 procent, det vill säga 2 120 euro, och 1/3 av kostnaderna för kungörelserna, 333,33 euro, sammanlagt 2 453,33 euro, efter att detaljplaneändringen har godkänts. Stadsplaneringsnämnden 12.6.2013 100 (4418/10.02.03/2011) Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden 1 godkänner följande mål för detaljplanen 1.1 Mål för verksamheten I området undersöks placeringen av en ny grundskola i Mattby, ett vuxengymnasium med ungdomslokal, en simhall, en badinrättning, ett hotell, må bra-tjänster, bostäder och västra entrén till Mattby metrostation, arbetsplatser och ett Leva och bo-äldrecenter. Tunnparken planläggs till en central park med aktiviteter som är lämplig för ett stort antal besökare.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 62 / 108 1.2 Mål för stadsstrukturen Vid planläggningen av byggnaderna beaktas de omgivande byggnadernas skala och boendemiljöns kvalitet. Parkeringen byggs huvudsakligen under byggnader och gårdsdäck. I området planläggs stadsrum som alltid är öppet för alla, en centrumpark och öppna platser. Finnviksvägen avgränsas tydligt och byggnaderna öppnas mot gaturummet. 1.3 Mål för stadsbilden Den slutenhet som de kompakta fasaderna och den stora trafikmängden i metrocentret ger upphov till kompenseras vid disponeringen av de nya byggnadernas byggnadskroppar, i fasaderna och vid planeringen av gatukonstruktionerna på Finnviksvägen. Utgångspunkten utgörs av de existerande och planerade byggnadernas höjdlägen. Tunnparken blir en vacker och lummig park som effektivt mjukar upp den byggda miljön. 1.4 Målen för den planterade miljön Tunnparken och Distängsparken blir en gemensam park för de boende i Mattby och Olars, en lättnåelig, trivsam och aktiv centrumpark för alla åldrar. Vid planeringen av parken ska dagvattenhanteringens markbehov beaktas. Plats för träd vid gatan reserveras. 1.5 Mål för trafiken Anslutningen av området till gatunätet planeras så att trafiken fungerar med de prognostiserade trafikmängderna. Den gatuförbindelse som går under Västerleden från Besmansvägen till Biskopsporten undersöks. Tillräckliga parkeringsområden planeras för tjänster och boende. Vid planeringen av gång- och cykeltrafiken betonas säkerhet och nåbarhet till parken och metrostationen från olika riktningar. Området anvisas en tillräcklig mängd parkeringplatser för cyklar. Planläggningen främjar användningen av kollektivtrafik och man fokuserar särskilt på att kunna garantera en störningsfri trafikering för busstrafiken från bussterminalen i Mattby. 2 ordnar ett informations- och diskussionsmöte om beredningsmaterialet och väljer till mötets ordförande. Behandling Ordförande Markkula föreslog understödd av vice ordförande Louhelainen att - följande tillägg görs i slutet av punkt 1.2: Broförbindelserna mellan "metrostation-hotell" och "hotell-simhall" planeras så att det uppstår ett enhetligt område och en mångsidigare helhet av serviceverksamhet.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 63 / 108 Vid Västerleden placeras effektivt arbetsplatsbyggande som samtidigt fungerar som ett bullerskydd för området. För detta ändamål ska man i projektet Mattby betrakta sträckan längs Västerleden som en tillräckligt omfattande helhet. - som andra mening i punkt 1.4 i förslaget läggs till en mening som lyder enligt följande: Syftet är att bygga en parklik förbindelseled från skolans västra sida till Finnviksvägen. - i slutet av punkt 1.4 i förslaget läggs till en mening som lyder enligt följande: Tunnparkens betydelse som centrumpark betonas genom att anpassa parkbyggandet så väl som möjligt till behovet av att bevara områdets norra skogsdel och utveckla en parkförbindelse i väst som säkerställer grönförbindelserna. - den andra meningen i punkt 1.5 som lyder "Den gatuförbindelse som går under Västerleden från Besmansvägen till Biskopsporten undersöks" ersätts med: Gatuförbindelsen som går under Västerleden från Besmansvägen till Biskopsporten är en viktig förbindelse. Som en del av detta planområde och samtidigt metrostationens funktionalitet utreds för hurdana trafiktyper och med hurdana trafikmängder förbindelsen är ändamålsenlig att bygga. Man bedömer också om det är skäl att begränsa användningen av förbindelsen under olika tider av dygnet. Efter diskussionen frågade ordföranden om föredragandens ändrade förslag kompletterat med ordförandens förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att förslagen hade godkänts enhälligt. Vice ordförande Louhelainens förslag att till ordförande för informationsoch diskussionsmötet välja Suvi Karhu godkändes. Beslut Stadsplaneringsnämnden: 1 godkänner följande mål för detaljplanen 1.1 Mål för verksamheten I området undersöks placeringen av en ny grundskola i Mattby, ett vuxengymnasium med ungdomslokal, en simhall, en badinrättning, ett hotell, må bra-tjänster, bostäder och västra entrén till Mattby metrostation, arbetsplatser och ett Leva och bo-äldrecenter. Tunnparken planläggs till en central park med aktiviteter som är lämplig för ett stort antal besökare. 1.2 Mål för stadsstrukturen
Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 64 / 108 Vid planläggningen av byggnaderna beaktas de omgivande byggnadernas skala och boendemiljöns kvalitet. Parkeringen byggs huvudsakligen under byggnader och gårdsdäck. I området planläggs stadsrum som alltid är öppet för alla, en centrumpark och öppna platser. Finnviksvägen avgränsas tydligt och byggnaderna öppnas mot gaturummet. Broförbindelserna mellan "metrostation-hotell" och "hotell-simhall" planeras så att det uppstår ett enhetligt område och en mångsidigare helhet av serviceverksamhet. Vid Västerleden placeras effektivt arbetsplatsbyggande som samtidigt fungerar som ett bullerskydd för området. För detta ändamål ska man i projektet Mattby betrakta sträckan längs Västerleden som en tillräckligt omfattande helhet. 1.3 Mål för stadsbilden Den slutenhet som de kompakta fasaderna och den stora trafikmängden i metrocentret ger upphov till kompenseras vid disponeringen av de nya byggnadernas byggnadskroppar, i fasaderna och vid planeringen av gatukonstruktionerna på Finnviksvägen. Utgångspunkten utgörs av de existerande och planerade byggnadernas höjdlägen. Tunnparken blir en vacker och lummig park som effektivt mjukar upp den byggda miljön. 1.4 Målen för den planterade miljön Tunnparken och Distängsparken blir en gemensam park för de boende i Mattby och Olars, en lättnåelig, trivsam och aktiv centrumpark för alla åldrar. Syftet är att bygga en parklik förbindelseled från skolans västra sida till Finnviksvägen. Vid planeringen av parken ska dagvattenhanteringens markbehov beaktas. Plats för träd vid gatan reserveras. Tunnparkens betydelse som centrumpark betonas genom att anpassa parkbyggandet så väl som möjligt till behovet av att bevara områdets norra skogsdel och utveckla en parkförbindelse i väst som säkerställer grönförbindelserna. 1.5 Mål för trafiken Anslutningen av området till gatunätet planeras så att trafiken fungerar med de prognostiserade trafikmängderna. Gatuförbindelsen som går under Västerleden från Besmansvägen till Biskopsporten är en viktig förbindelse. Som en del av detta planområde och samtidigt metrostationens funktionalitet utreds för hurdana trafiktyper och med hurdana trafikmängder förbindelsen är ändamålsenlig att bygga. Man bedömer också om det är skäl att begränsa användningen av förbindelsen under olika tider av dygnet. Tillräckliga parkeringsområden planeras för tjänster och boende. Vid planeringen av gång- och cykeltrafiken betonas säkerhet och nåbarhet till parken och metrostationen från olika riktningar. Området anvisas en tillräcklig mängd parkeringplatser för cyklar. Planläggningen främjar användningen av kollektivtrafik och man fokuserar särskilt på att kunna
Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 65 / 108 Stadsplaneringsnämnden 10.12.2014 165 garantera en störningsfri trafikering för busstrafiken från bussterminalen i Mattby. 2 ordnar ett informations- och diskussionsmöte om målen och utgångspunkterna och väljer till mötets ordförande Suvi Karhu. Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren. Distby, ändring ingick i beredningsmaterialskedet i området för detaljplaneändringen Tunnparken, område nr 312 005. Utlåtandena och åsikterna har lämnats om beredningsmaterialet för detaljplanen Tunnparken, område 312005, 2 godkänner för framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till ändring av detaljplanen Distby som omfattar tomt 1 i kvarter nr 23161 och ett gatuområde i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6841, daterad 3.12.2014. Kvarter nr 23312 bildas, 3 begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna. Beslut Stadsplaneringsnämnden: Stadsplaneringsnämnden 10.6.2015 103 Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena och åsikterna har lämnats om förslaget till detaljplaneändringen Distby, område nr 310417, 2 godkänner för föredragning i stadsstyrelsen förslaget till ändring av detaljplanen Distby som omfattar tomt 1 i kvarter nr 23161 och ett gatuområde i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6841, daterad 4.11.2013 och ändrad 10.6.2015, område nr 310417. Kvarter nr 23312 bildas. 3 meddelar sökanden att staden
Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 66 / 108 enligt 59 i markanvändnings- och bygglagen kommer att debitera den sista delen för detaljplaneändringen, 2 120 euro, och 1/3 av kostnaderna för kungörelserna, 333,33 euro, sammanlagt 2 453,33 euro, efter att detaljplaneändringen har godkänts. Beslut Stadsplaneringsnämnden: Stadsstyrelsen 10.8.2015 242 Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen 1 godkänner bifogade markanvändningsavtal och föravtalet om överlåtelse av områden mellan Kiinteistö Oy Espoon Pyyntitie 1 och Esbo stad som undertecknades 3.7.2015 2 föreslår att fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Distby som omfattar tomt 1 i kvarter nr 23161 och ett gatuområde i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6841, daterad 4.11.2013 och ändrad 10.6.2015, område nr 310417. Kvarter nr 23312 bildas. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige 7.9.2015 127 Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Distby som omfattar tomt 1 i kvarter 23161 och gatuområde i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6841, daterad 4.11.2013 och ändrad 10.6.2015. Kvarter nr 23312 bildas. Område nr 310417. Behandling Uotila föreslog understödd av ordförande Kasvi att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 67 / 108 För kännedom - Sökandena, utdrag utan bilagor - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, utdrag med bilagor - De personer som anmärkt mot planen och meddelat sin adress - Myndigheter som har begärt detta enligt 94 i markanvändnings- och byggförordningen
Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 68 / 108 2193/10.02.03/2014 Stadsplaneringsnämnden 4 21.1.2015 Stadsplaneringsnämnden 137 3.9.2015 Stadsstyrelsen 295 28.9.2015 14 Godkännande av detaljplanen Björnängsbacken i stadsdel 72 Björnkärr, område nr 632400 Beredning och upplysningar: Outi Reitmaa, tfn 043 824 9583 Marno Hanttu, tfn 046 877 2749 Mikla Koivunen, tfn 046 877 2502 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till detaljplanen Björnängsbacken som omfattar kvarter nr 72210 och gatu-, trafik-, rekreations- och specialområde i stadsdel 72 Björnkärr, ritning nr 6884, daterad 12.1.2015, ändrad 3.9.2015, område nr 632400. Tilläggsmaterial - Karhuniitynmäki, tapahtumaluettelo - Björnängsbacken, planbestämmelser (del 1) - Björnängsbacken, planbestämmelser (del 2) - Björnängsbacken, plankarta - Björnängsbacken, illustration - Karhuniitynmäki, suojelumääräys Redogörelse Avsikten med detaljplanen är att ge rum för en betydlig utbyggnad av skolhuset för Karhusuon koulu till ett skolcenter samt lokaler för daghem och bibliotek. Dessutom planläggs säkra vägar för fotgängare och cyklister i Nupurbölevägens korsning samt från Nupurbölevägen via Björnängsvägen till skolan. En liten del av ett villaområde väster om Björnängsvägen mellan skolan och Nupurbölevägen planläggs också. Byggrätten är sammanlagt 16 091 m² våningsyta.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 69 / 108 Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: et till detaljplanen Björnängsbacken omfattar kvarter nr 72210 och gatu-, trafik-, rekreations- och specialområde i stadsdel 72 Björnkärr, område nr 632400. Initiativ och aktualisering Initiativet till detaljplanen togs av stadens tomtenhet på förslag av lokalcentralen. Aktualiseringen meddelades 6.8.2014. Andra politiska beslut i anslutning till aktualiseringen: Utbildnings- och dagvårdsnämnden ansåg 20.11.2013 det viktigt att utbyggnaden av Karhusuon koulu genomförs enligt investeringsprogrammet så att det är färdigt senast år 2018. I investeringsbilagan för 2014 2018 till budgeten och ekonomiplanen för 2014 som fullmäktige godkände 4.12.2013 ingår ett anslag för tillbyggnad av Karhusuon koulu ja päiväkoti 2016 2018. Utbildnings- och dagvårdsnämnden godkände 26.2.2014 den del av behovsutredningen som gällde dimensioneringen och det preliminära rumsprogrammet att användas som grund för planeringen av byggprojektet. Karhusuon koulu ska bli en enhetsgrundskola med tre parallellklasser och skolan dimensioneras för en kalkylerad elevmängd på 698 elever. Karhusuon päiväkoti dimensioneras för 6 gruppper, d.v.s. 126 kalkylerade vårdplatser inklusive förskoleundervisning.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 70 / 108 Program för deltagande och bedömning För detaljplanen uppgjordes ett särskilt program för deltagande och bedömning som är daterat 23.6.2014. Områdets nuläge Planområdet är beläget i västra delen av bostadsområdet Björnkärr mellan Nupurbölevägen och Björnängen. Till planområdet hör Karhusuon koulus tomt och en gammal äng norr om tomten, en del av Nupurbölevägen och Björnängsvägen, småhusfastigheter väster om Björnängsvägen mellan skoltomten och Nupurbölevägen samt Björnkärrsbäckens dal. Staden äger största delen av planområdet. Småhusfastigheterna är privatägda, det allmänna vägområdet ägs av statens trafikverk. I planområdet ligger ett skolhus och bostadshus för lärare från 1961 samt en liten biblioteksbyggnad från 1988. På fastigheterna vid Björnängsvägen ligger villor av olika ålder med 1½ våningar. Husen har byggts med undantagslov och avgöranden om planeringsbehov. En del av småhusfastigheterna är belägna i ett bullerområde där den ekvivalenta, kontinuerliga ljudnivån dagtid överskrider riktvärdet 55 db med den nuvarande trafikmängden. Från Nupurbölevägen till skoltomten kör man via Björnängsvägen och Björnängsgränden. Dessa har inga trottoarer. Till småhusfastigheterna kör man via Björnängsvägen. Till skolan kommer man också från Nupurbölevägen på en gång- och cykelväg norr om småhusområdet samt från Björnkärr via Björnbron till Björnängsvägen. Höjdskillnaderna är ganska stora i planområdet, i synnerhet på skoltomten och i dess omdelbara närhet, och backarna är branta. Den lundartade dalen vid Björnkärrsbäcken har klassificerats som ett lokalt värdefullt naturområde och bäcken som ett vattendrag med värdefullt fiskbestånd. Flygekorrar har observerats i området. Väster om skoltomten ligger en boplats från stenåldern som är fredad enligt fornminneslagen. Landskapsplanen, generalplanen och detaljplanen I Nylands landskapsplan som fastställdes av miljöministeriet 8.11.2006 är planområdet område för tätortsfunktioner. I södra delen av planområdet går en stamväg. Planområdet gränsas av ett rekreationsområde i väster och en motorväg i söder. I generalplanen för Esbos norra delar, del 1, som vann laga kraft 23.12.1997 är planområdet småhusdominerat bostadsområde (AP), område för offentlig service (PY) och rekreationsområde (V) där det anvisats en huvudfriluftsled. På planområdet ligger ett rekreationsområde och ett fornminne: beteckningen sm2 anger ett fornminne som kräver undersökning enligt fornminneslagen. Detaljplaneändringen följer generalplanen.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 71 / 108 Beredningen av generalplanen för norra och mellersta Esbo pågår. Den inkluderar bland annat hela området för generalplanen för Esbos norra delar, del 1. Området saknar detaljplan. Offentlig framläggning av förslaget till detaljplan Planen ställdes ut 9.2 10.3.2015 i enlighet med 27 i markanvändningsoch byggförordningen. Fyra anmärkningar, fyra utlåtanden och fem ställningstaganden lämnades in. Anmärkningarna gällde bland annat: - Trafikarrangemangens funktion och säkerhet, trafikmängderna och smidigheten vid lämning och hämtning - Åtgärder för att förbättra Björnängsvägen samt Nupurbölevägens och Björnängsvägens korsningsområde - Ett stort skolcentrum med daghem planläggs på en trafikmässigt dålig plats - Skolans storlek, daghemmets placering vid skolcentrumet - Bekämpning av trafikbullret - Byggrätten som anvisas i småhusområdet - Mängden privat mark som ska inlösas till gatu- och vägområden - Naturvärden Fyra utlåtanden och fem ställningstaganden lämnades in. De tog bland annat ställning till lösningen av trafiken och av trafikbullret i småhusområdet, exploateringsgraden i småhusområdet, byggandets verkningar på landskapet, ordnande av samhällsteknisk försörjning och räddningsverkets verksamhetsmöjligheter. Efter den offentliga framläggningen har följande ändringar gjorts i planen på grundval av myndigheternas utlåtanden och ställningstaganden. - En del av skolhuset i Björnkärr har skyddsmärkts med beteckningen sr- 1 för att de särdrag och värden som en byggnadshistorisk utredning utvisar ska tryggas - Beteckningen sm för fornminnesområdet har vid rekreationsområdet (VL) ändrats till sm-1, som är precisare och enhetlig med beteckningen för kvartersområdet - Den del av närrekreationsområdet som ligger i Nupurbölevägens bullerområde har ändrats till skyddsgrönområde (EV) - En del av en fastighet som staden äger som ligger i Nupurbölevägens bullerområde har ändrats från kvartersområde för småhus (AP-1)till skyddsgrönområde (EV) - En del av småhusområdet som ligger i bullerområdet har ändrats till kvartersområde för småhus (AP-2) och bestämmelsen om buller på uteplatserna har utsträckts att gälla fastigheterna vid Björnängsvägen ända till Björngropen
Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 72 / 108 - Från landsvägsområdet (LT) har en ungefärlig placering av ett dagvattenområde strukits. - I nordvästra delen av kvartersområdet för undervisningsbyggnader (YO-1) anvisas en byggnadsyta för en transformatorbyggnad vid Björnängsvägen - Beteckningen w-1 för bäckdalens nordligaste del har ersatts med beteckningen w-2 som tillåter mera åtgärder Dessutom har följande ändringar gjorts: - En bestämmelse som tillåter lokaler enligt huvudändamålet i källaren i YO-1-kvartersområdet har strukits, eftersom den inte behövs - En ny bestämmelse har lagts till för YO-1-kvartersområdet: Vid ansökan om bygglov ska en kartläggning av ädelträden i det område som är föremål för byggåtgärder förevisas - Beteckningen Eko-1 har kompletterats med en bestämmelse: I kvartersområdena för småhus ska bäckdalen bevaras i så naturligt tillstånd som möjligt - I kvartersområden där terrängen är ganska platt har beteckningen ½k i våningstalet som skulle tillåtit lokaler enligt huvudändamålet i källaren strukits - Den extra byggrätten i kvartersområdena AP har minskats från 20 procent till 15 procent av den egentliga byggrätten - En bestämmelse som hade tillåtit byggande närmare än fyra meter från grannens gräns har strukits - Gatuområdet för Björnängsvägen har gjorts två meter smalare vid Björnängsvägen 4 - Beteckningen w-1 har strukits där bäckdalen går genom skyddsgrönområdet EV-1 så att bäcken vid behov kan läggas i rör på grund av trafikarrangemang - Beteckningen Eko-1 är onödig i västra delen av kvartersområdet YO-1 och har därför strukits - Tekniska ändringar har företagits i beteckningar och bestämmelser till detaljplan Allmän motivering Karhusuon koulu har blivit trång. För att underlätta utrymmesbristen har det byggts en temporär, flyttbar skolbyggnad på skoltomten. Den nuvarande skolan är lagom stor för det nuvarande invånarantalet i området. Enligt bildningssektorns kundprognos ökar antalet dagis- och skolbarn i mellersta Esbo norr om järnvägen. För att de grundläggande tjänsterna i området ska tryggas kommer det att behövas en skola med årskurserna 1 9 för ca 700 elever och ett daghem med 126 kalkylerade vårdplatser. I antalet ingår förskoleundervisningen. Bildningssektorn har granskat olika alternativ för placeringen av skolan och kommit fram till att Karhusuon koulu ska byggas ut så att den räcker för barnen i bland annat Noux, Nupurböle, Långängen och Milkärr. För eleverna är skolan centralt belägen. Lokaliseringen av skolor och daghem
Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 73 / 108 granskas ur markanvändningens synvinkel vid beredningen av generalplanen för mellersta och norra Esbo. Detaljplaneringen av området startade i den omfattning som föreslogs i den behovsutredning som utbildnings- och dagvårdsnämnden godkände 26.2.2014. Målet är att byggandet av skolhuset inleds i början av 2018 och att det är färdigt i december 2019. För att skolvägen ska bli säkrare har småhusområdet mellan Nupurbölevägen och skoltomten samt 300 meter av Nupurbölevägen inklusive anslutningen mellan Nupurbölevägen, Björnängsvägen och Gumbölevägen. Avsikten är att ombyggnaden av trafiklederna ska vara färdig när byggandet av skolhuset inleds. Byggrätt Planområdets areal är cirka 13,6 hektar. Byggrätten är sammanlagt 16 091 m² våningsyta. Exploateringsgraden är i snitt 0,12. För Karhusuon koulu anvisas 12 000 m² våningsyta. Exploateringsgraden i kvartersområdet för småhus är 0,20 och byggrätten 4 091 m² våningsyta. Markanvändning Omgivningen kring Karhusuon koulu är kvartersområde för undervisningsbyggnader (YO-1). I området får placeras lokaler för grundskola, daghem och bibliotek. I stället för tillåtna antalet våningar bestäms att yttertakets högsta punkt får vara högst 49 m.ö.h. Husen ska terrasseras och delas i mindre byggnadskroppar och de ska anpassas till terrängen. Byggnadsytan avgränsas av flygekorrens habitat och ett fornminnesområde. I kvartersområdet anvisas två idrotts- och rekreationsområden med ungefärlig placering (vu) där det kan byggas idrottsplaner för skolan. Nära dessa, vid Björnängsvägen norr om skolan samt i ändan på Björnängsgränden söder om skolan anvisas parkeringsplatser med ungefärlig placering. I skolkvarteret ska minst en bilplats per 200 v-m² och en cykelplats per 50 v-m² byggas. Tjugo procent av cykelplatserna ska ha tak. De existerande småhusfastigheterna planläggs till kvartersområde för småhus (AP-1 och AP-2). Där får det byggas kopplade eller friliggande småhus med en eller två bostäder. Våningstalet är I u3/4 på de plattare tomterna och ½k I u3/4 på de sluttande tomterna. Utöver den i detaljplanen angivna byggrätten får man bygga ekonomibyggnader och garage i en våning som är kopplade till bostadshuset eller friliggande och som är högst 15 procent av den egentliga byggrätten. Den exploatering som planläggs gör att det glesa småhusområdet tätnar genom kompletterande bebyggelse. Det ska byggas minst två bilplatser per bostad. Fastigheterna i kvartersområdet AP-2 är belägna i ett bullerområde. Lekoch uteplatserna ska placeras i bullerskugga av byggnader och/eller
Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 74 / 108 bullerhinder så att riktvärdena för bullernivån i bostadsområden utomhus inte överskrids. Enligt bullerutredningen kan man skapa tillräckligt stora gårdsplaner där riktvärdena inte överskrids genom att komplettera huset med garage och förråd på rätt plats och till exempel med kompakta plank vid tomtgränsen. I detaljplanen bestäms att fasaderna mot Nupurbölevägen ska ljudisoleras. Skyddsvärden I detaljplanen beaktas skydds- och naturvärden. En byggnadshistorisk utredning av skolhuset blev färdig efter att förslaget till detaljplan varit offentligt framlagt och skydd av skolhuset förhandlades av NTM-centralen i Nyland, stadsmuseet, lokalcentralen och planläggaren. Utredningen visar enligt NTM-centralen och stadsmuseet att skolhuset är kulturhistoriskt och byggnadshistoriskt värdefullt. För att kraven på en detaljplan i markanvändnings- och bygglagen ska fyllas, ska byggnadens äldsta del skyddsmärkas. Därför anvisas en särskild byggnadsyta för den äldsta delen med skyddsmärkningen sr-1. Det är all anledning att precisera bestämmelsen för denna skyddsbeteckning. Skolhusets skick och en eventuell rivning har diskuterats. Enligt den preciserade bestämmelsen kan rivningstillstånd sökas. Den lyder som följer: "Byggnad som ska skyddas. En kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefull byggnad som inte får rivas och vars särdrag ska bevaras vid reparation och ändring. Undantag från skyddsbestämmelsen och rivningstillstånd kan beviljas om det på grundval av utredningar konstateras att byggnaden är oanvändbar för huvudändamålet, att byggnaden inte med skäliga åtgärder kan repareras så att den är användbar och att användning skulle utgöra en risk för säkerhet och hälsa. När åtgärder planeras ska museimyndighetens utlåtande begäras." I enlighet med naturutlåtandet skyddsmärks med beteckningen s-1 områdesdelar med platser där flygekorren förökar sig och rastar som är fredade enligt 49 i naturvårdslagen. Flygekorrens habitat som fredas förekommer huvudsakligen i kvartersområdet YO-1 samt i närrekreationsoch skyddsgrönområdena i Björndalen (VL-1 och EV-1). I kvartersområdena YO-1 och AP anvisas med beteckningen eko-1 platser där träden ska bevaras så att flygekorren kan förflytta sig. I en del av Björnkärrsbäcken får naturtillståndet inte ändras. Ett fast fornminne som fredats enligt fornminneslagen (sm-1) är huvudsakligen beläget i närrekreationsområdet (VL) som kommer att heta Björnängsbacken, delvis också i kvartersområdet YO-1 och där i ringa utsträckning på byggnadsytan. Trafik Det stora skolcentrumets läge i ändan på en gata utan genomfart är inte trafikmässigt idealiskt. Detaljplanen kommer inte att ge upphov till något betydande uppsving av trafiken på Nupurbölevägen, men på
Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 75 / 108 Björnängsvägen ökar skolresor, lämning och hämtning samt servicekörning betydligt. Trafikmängden på Björnängsvägen torde tredubblas från 2014. Gatunätets kapacitet räcker nog till, men i detaljplanen planläggs beredskap för en trafikökning; platser för lämning och hämtning, trottoarer och cykelvägar samt en ombyggnad av Nupurbölevägens anslutning för att trygga en säker skolväg. Bilarna kör från Nupurbölevägen till skolan via Björnängsvägen. Planeringen av gatan begränsas av bäckfåran på östra sidan och fastigheterna på västra sidan. För Björnängsvägen reserveras ett tillräckligt stort gatuområde så att där ryms både en körväg och en kombinerad gång- och cykelväg jämte skärningar och slänter. Gatan kommer huvudsakligen att följa den nuvarande sträckningen. I samband med utredningsplanen för kommunaltekniken har också trafiken till skoltomten undersökts. Lämning och hämtning av dagisbarn och skolelever anvisas huvudsakligen söder om skolan. Servicetrafik och personalparkering anvisas norr om skolan. På grund av den utspridda parkeringen behövs det fler bilplatser än vanligt för lämning och hämtning så att allting löper smidigt och skolvägen är säker. I utredningsplanen för kommunaltekniken anvisas drygt 20 bilplatser för lämning och hämtning och biltrafiken har avskiljts från gång- och cykeltrafiken. Vägen till skolan leder delvis genom området för lämning och hämtning, så vid den fortsatta planeringen av skoltomten ska denna fråga ägnas uppmärksamhet. Smidig lämning och hämtning är en av de viktigaste trafiksäkerhetsfrågorna. I detaljplanen reserveras plats som NTM-centralen kräver för en tvåfilig cirkulationsplats samt för en vägport under Nupurbölevägen. Reserveringen gör det möjligt att flytta busshållplatsparet till västra sidan av anslutningen. I behovsutredningen för Nupurbölevägen (Sweco Ympäristö Oy. 2015) har man stannat för en enfilig cirkulationsplats vars kapacitet kommer att räcka till och som är det säkraste alternativet. Att bygga de säkra trafikarrangemang som hör till utbyggnaden av skolan förorsakar staden kostnader. Gatuområdena och de andra allmänna områdena byggs av staden. Nupurbölevägen och anslutningen ägs av statens trafikverk, men byggkostnaderna faller sannolikt på staden. På så sätt kan vägombyggnaden bli färdig före skolan. I utredningsplanen för kommunaltekniken har de totala kostnaderna uppskattats till 3,8 miljoner euro. Den enfiliga cirkulationsplatsens andel av dessa kostnader är 2,75 miljoner euro. Utredningar och planer Byggnadshistorisk utredning I utredningen presenteras bakgrunden till byggandet av Karhusuon koulu och lärarbostäderna, originalritningarna, utbyggnad och ombyggnad under åren samt särdrag. Sådana är t.ex. skolhusets historiska och funktionella koppling till bostadsområdet Björnkärr samt den skickliga placeringen av
Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 76 / 108 Beslutshistoria Stadsplaneringsnämnden 21.1.2015 4 skolan och lärarbostäderna på den krävande tomten, som också har ett krävande mikroklimat. Skolhusets planlösning och arkitektur är typiska för sin tid. Utlåtande om den värdefulla naturen i planområdet I utlåtandet undersöktes förekomsten av flygekorre. Utifrån fältundersökningar på sommaren bedömdes också växtligheten i planområdet. Förutom habitat för flygekorren påträffades inte sådana lokaler för enskilda arter som skulle föranleda mera detaljerade undersökningar av dessa före byggandet enligt detaljplanen. Utredningsplan för kommunalteknik I utredningsplanen ingår anvisningar för reserveringarna för gator och trafikområden, trafikkarrangemangen körvägarna för servicekörning inne på skoltomten, lämning och hämtning samt parkering. I utredningsplanen ingår också preliminära kostnadsförslag för byggandet av de allmänna områdena. Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena, ställningstagandena och åsikterna har lämnats om beredningsmaterialet för Björnängsbacken, område nr 632400. 2 godkänner för framläggning enligt 27 i markanvändnings- och byggförordningen förslaget till detaljplanen Björnängsbacken som omfattar kvarter nr 72210 och gatu-, trafik-, rekreations- och specialområde i stadsdel 72 Björnkärr, ritning nr 6884, daterad 12.1.2015, område nr 632400. 3 begär de utlåtanden som behövs och ställningstaganden av sektorerna. Beslut Stadsplaneringsnämnden: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsplaneringsnämnden 3.9.2015 137
Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 77 / 108 Stadsplaneringschef Torsti Hokkanen Stadsplaneringsnämnden 1 instämmer i de bifogade svaren. Utlåtandena, ställningstagandena och anmärkningarna har getts om förslaget till detaljplanen Björnängsbacken, område nr 632400. 2 godkänner för föredragning i stadsstyrelsen förslaget till detaljplanen Björnängsbacken som omfattar kvarter nr 72210 och gatu-, trafik-, rekreations- och specialområde i stadsdel 72 Björnkärr, ritning nr 6884, daterad 12.1.2015, ändrad 3.9.2015, område nr 632400. Beslut Stadsplaneringsnämnden: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen 28.9.2015 295 Tekniska direktören Olli Isotalo Stadsstyrelsen 1 ändrar förslaget till detaljplanen Björnängsbacken, ritning nr 6884, daterad 12.1.2015, ändrad 3.9.2015, område nr 632400 med följande precisering av bestämmelsen för skyddsmärkningen sr-1: "Byggnad som ska skyddas. En kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefull byggnad som inte får rivas och vars särdrag ska bevaras vid reparation och ändring. Undantag från skyddsbestämmelsen och rivningstillstånd kan beviljas om det på grundval av utredningar konstateras att byggnaden är oanvändbar för huvudändamålet, att byggnaden inte med skäliga åtgärder kan repareras så att den är användbar och att användning skulle utgöra en risk för säkerhet och hälsa. När åtgärder planeras ska museimyndighetens utlåtande begäras." 2 förslår att fullmäktige godkänner förslaget till detaljplanen Björnängsbacken som omfattar kvarter nr 72210 och gatu-, trafik-, rekreations- och specialområde i stadsdel 72 Björnkärr, ritning nr 6884, daterad 12.1.2015, ändrad 3.9.2015, område nr 632400.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 78 / 108 Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Utdrag utan bilagor: tomtenheten, bildningssektorn, lokalcentralen - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, utdrag - Nylands förbund, utdrag samt detaljplanekartan - Meddelande om fullmäktiges besluts till dem som har anmärkt mot planen och meddelat sin adress - markanvändnings- och byggförordningen
Esbo stad Möteskallelse Ärende 15 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 79 / 108 570/10.02.03/2015 Stadsstyrelsen 294 28.9.2015 15 Godkännande av en ändring av detaljplanen Gloms i stadsdel 64 Karvasbacka, område nr 630 102 Beredning och upplysningar: Liisa Ikonen, tfn 043 825 1183 Mikla Koivunen, tfn 046 877 2502 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplanen Gloms för kvarter nr 64 005 64 007 samt gatu-, trafik- och rekreationsområden (vid ändringen bildas kvarter nr 64 030 och upphör kvarter nr 64 005) i stadsdel 64 Karvasbacka och därtill hörande ändringar av detaljplanen Länsmansbacken I för parkområde i stadsdel 47 Morby, av detaljplanen Milkärr för trafikområde i stadsdel 72 Björnkärr och Kirskobacka, Fallåker för gatuområde i stadsdel 64 Karvasbacka, ritning nr 6551, daterad 14.11.2006, ändrad 20.5.2013, område nr 630 102. Tilläggsmaterial - Tapahtumaluettelo - Planbestämmelser 1 - Planbestämmelser 2 - Illustration - Gällande detaljplan - Plankarta - Kaupunkisuunnittelulautakukunnan päätöshistoria ajalta 22.11.2006-18.8.2010 osa 1 - Kaupunkisuunnittelulautakunnan päätöshistoria ajalta 22.11.2006-18.8.2010 osa 2 Redogörelse Målet är att planlägga Gloms till en del av tjänsterna i Esbo centrum. I Gloms planläggs en mångsidig koncentration av kommersiella tjänster och arbetsplatser med högklassig stadsbild och hög exploateringsgrad och som kan byggas i etapper. Planändringen förbättrar utbudet av tjänster i Esbo centrum och de kringliggande områdena. I planändringen ingår ny byggrätt: 110 000 m² våningsyta för en galleria med affärer, varav 4 000 v- m² får vara för daligvaruaffärer, 35 000 v-m² för andra byggnader med affärer, kontor, idrottsanläggningar och hotell samt 30 050 v-m² för industri- och lagerlokaler.
Esbo stad Möteskallelse Ärende 15 Fullmäktige 12.10.2015 Sida 80 / 108 Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: et till ändring av detaljplanen Gloms omfattar kvarter nr 64 005 64 007 och gatu-, trafik- och rekreationsområden i stadsdel 64 Karvasbacka. Vid ändringen bildas kvarter nr 64 030 och upphör kvarter nr 64 005. et till ändring av detaljplanen Länsmansbacken I omfattar en del av ett parkområde i stadsdel 47 Morby. et till ändring av detaljplanen Milkärr omfattar en del av ett trafikområde i stadsdel 72 Björnkärr. et till ändring av detaljplanen Kirskobacka, Fallåker omfattar en del av ett gatuområde i stadsdel 64 Karvasbacka. Ritning nr 6 551. Område nr 630 102. Aktualisering Planen har anhängiggjorts i planläggningsöversikten sedan 2004, senast 2012. Program för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning är daterat 2.6.2005, kompletterat 30.9.2005 och ändrat 1.12.2008 och 6.11.2009. Uppgifterna om beredarna och kontaktuppgifterna uppdaterades 2.4.2013. Beskrivning av området Planområdets nuvarande utseende är stökigt och oformligt. Det finns glest bebyggda tomter för industri- och lagerverksamhet och åkerområde. På området verkar bland annat Vehos bildepå, småföretag, två bränslestationer och en drive-in snabbmatsrestaurang.