Arbetsplatsexponering för dieselavgaser Nya bränslen, nya teknologier, nya gränsvärden? JOAKIM PAGELS, ERGONOMI & AEROSOLTEKNOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Relevanta dokument
Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen

Arbets- och miljömedicin Lund

Verkliga utsläpp från fartyg

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Partikelemissioner från Sjöfart

Kunskap och forskning

Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon. Jana Moldanová

Nanopartiklar i luften du andas

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

8. AVGASRENING Avgasemissioner och avgasrening Avgaskrav för arbetsmaskiner

Seminarium Regeringsuppdraget att belysa skillnader i hälso- och miljöpåverkan av att använda diesel av miljöklass 1 och miljöklass 3

Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson

Luftkvalitet och människors hälsa

Lagstiftning för dieselmotorer i entreprenadmaskiner Off-Road

E 4 Förbifart Stockholm

1 ( 3) i bilaga 1 och rapportförteckning i bilaga 2. HÖGSKOLAN I LULEÅ Inst för Arbetsvetenskap Ove Rehnberg Luleå

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Statoils nya Diesel. Tekniska fördelar och funktion

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Biltrafikens betydelse för kvävedioxid och partiklar i stadsluften varför klarar vi inte gränsvärdena?

Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar i tunnlar

Nanomaterial i arbetsmiljön - introduktion

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Alternativa drivmedel och ny fordonsteknik. Marcus Olsson Volvo Lastvagnar Sverige

LO:s yttrande över förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Exponering för nanomaterial vid olika arbetsplatser MARIA HEDMER ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN SYD JOAKIM PAGELS ERGONOMI OCH AEROSOLTEKNOLOGI

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

TAKE CO 2 NTROL RIGHT HERE. RIGHT NOW.

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel

Energimyndighetens programkonferens, Oktober Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning. Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker

Partiklar och Hälsa. Länsluftsdagen Jönköping, , Helen Karlsson Med Dr Miljökemist

luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola

Att riskbedöma det som inte syns innemiljö ombord och personlig exponering

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Biobränsleoptimerad oxidationskatalys för framtidens avgasefterbehandling

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Regelverk. Arlanda

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland Tomas Österlund Miljöstrateg

Luften i Sundsvall Miljökontoret

AEROSOLTEKNOLOGI I PRAKTIKEN EXEMPEL PÅ TILLÄMPNINGAR. JONAS JAKOBSSON Department Of Design Sciences, Lund University, Sweden

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Bränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner

Omställning av busstrafiken till eldrift

Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Primära partikelkällor

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL


Dieselpersonbilar - behövs de?

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen. Janez Marinko Arbetsmiljöverket

SEKAB IN SHORT. SEKAB: Founded: Head quarter: Turn over 2010: Employees: Owners: Outsourcing:

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Workshop fossilfri fordonssektor

Möjligheter att minska utsläppen av sot från arbetsmaskiner

Miljönytta från Sverigerelaterad

Arbets- och miljömedicin Lund

Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Emissionsutvecklingen tunga fordon bränslekvalitet och motorteknik

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Björn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!

Luften i Sundsvall 2009

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

CASTROL OLJEUTBILDNING

Sverige först med att fasa ut fossila bränslen

Arbets- och miljömedicin Lund

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

Kolnanorör - exponering, toxikologi och skyddsåtgärder i arbetsmiljön. Maria Hedmer Arbets- och miljömedicin Lunds universitet

Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

More care. Built in. Volvo Construction Equipment MINSKADE AVGASEMISSIONER. FRÅGOR OCH SVAR April 2010

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Definition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Luften i Sundsvall 2012

Miljözoner för personbilar i Stockholm

AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018

Drivmedelsfakta 2012

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Miljöfordon. Fredrik Ohlsson Produktchef Norden

Transkript:

Arbetsplatsexponering för dieselavgaser Nya bränslen, nya teknologier, nya gränsvärden? JOAKIM PAGELS, ERGONOMI & AEROSOLTEKNOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Dieselavgaser: komplex blandning av partiklar och gaser 200 nm Dieselavgaser är en komplex blandning: Gaser: Kväveoxider, kolmonoxid etc Partiklar: Sotaggregat av nanopartiklar (EC) med ytbeläggning av bland annat PAH och metalloxider Mindre partiklar från moderna fordon (smörjolja, metalloxider etc) Exponeringsmått: Kvävedioxid; NO 2 (risk för luftvägsinflammation) Elementärt kol; EC (risk för cancer) Partikelstorleksfördelning, antal / ytarea (nya fordon)

Hälsoeffekter av exponering för motoravgaser Runt 2850 extra dödsfall per år i den allmänna befolkningen från exponering för motoravgaser (Gustafsson et al. IVL 2018) Lungsjukdomar, Hjärt- & kärlsjukdomar etc Exponering för högre halter i många arbetsmiljöer Dieselavgaser är klassade som cancerframkallande baserat på studier i arbetsmiljön (IARC 2012) 4 dödsfall i cancer per 1000 vid 40 års exponering för 1 mg/m 3 elementärt kol (Vermeulen et al. Occup. & Environ. Med. 2016) Men moderna fordon och arbetsmaskiner har blivit renare Just nu en snabb övergång från fossil diesel till förnyelsebar diesel, samt i vissa fall elektrifiering Biodiesel: viss minskning av partikelmassa, men riskerna dåligt kända

En övergång från fossila till förnyelsebara dieselbränslen Källa: Energimyndigheten 2016 Diesel Lapuerta et al. 2008 FAME biodiesel

Emissionskrav för olika klasser av arbetsmaskiner från 2019 Kräver partikelfälla (DPF) Kräver stateof-the-art NOx rening European Parliament and Council. Regulation (EU) 2016/1628 of the European Parliament and of the Council of 14 September 2016

Emissionslagstiftning inom EU för arbetsmaskiner över tid Arbetsmaskiner och tunga fordon har blivit renare enligt EU certifieringen. Har det sänkt exponeringen på våra arbetsplatser, gaser vs partiklar? Från 2019 Exempel för NRE 5-6. Dvs. effektområdet 56-560 kw (högst krav) INTERNATIONAL COUNCIL ON CLEAN TRANSPORTATION: https://www.theicct.org/sites/default/files/publications/eu- Stage-V_policy%20update_ICCT_nov2016.pdf

Hygieniska gränsvärden Internationell utblick 0. 5 NEG kunskapssammanställning 201 Förslag på hälsobaserade gränsvärden satta som EC (partiklar): Nederländerna DECOS: 1 mg/m 3 (men över bakgrunden)

Exponeringsnivåer för dieselavgaser (EC) Exempel från gruvarbete: Studier mer än 10 år gamla, helt andra fordon/maskiner idag. Hur ligger vi till på Svenska arbetsplatser idag? NEG kunskapssammanställning 2016

Kunskapssammanställning NEG 2016 - Forskningsbehov Uppdatera de epidemiologiska studierna under kommande årtionden för att undersöka förändringar i cancerrisker Jämföra nya och äldre fordon gällande t ex genotoxicitet och inflammation Undersöka exponeringsnivåer på arbetsplatser där moderna dieselfordon används mätning av både EC och NO 2 Validera nya relevanta exponeringsmarkörer för fordon av modern teknologi (partikelantal, yta etc) Studier där partiklarnas farlighet per massenhet jämförs för nya vs. äldre fordon Förnyelsebara drivmedel ingick ej i sammanställningen! NEG-rapporten (Svensk sammanfattning på sidan 112) https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/44340/1/gupea_2077_44340_ 1.pdf

Arbetsplatsexponering för dieselavgaser Nya bränslen, nya teknologier, nya gränsvärden? 1. Emissionsmätningar i motorutvecklingslaboratorie vid LTH, nära kontakt med industrin effekt av biodiesel och modern teknik 2. Samarbete med toxikologer (Arbetsmiljöinstitutet, Köpenhamn) med mål att identifiera vilka egenskaper som avgör dieselpartiklars farlighet (markörer för inflammation, hjärt-kärleffekter och cancer) 3. Personburna mätningar på arbetsplatser effekt av biodiesel och modern teknik (gruvindustri, hamnarbete, byggindustri) Ultrafine particles formed in calm air. For each candle, volatility is either type 1 or type 2 Particles in the white smoke upon extinction, volatile at 80 C, organic rich (Fine et al. 1999). 4. I lab. och fält utvärdera mättekniker och exponeringsmått relevanta för ny teknologi och nya bränslen Agglomerated soot particles formed at increased air flows. Condensed organics and ultrafine particles adsorbed. Non-volatile at 500 C.

Vanliga metoder att minska dieselemissioner NOx-reducering i motor Avgasefterbehandlingssystem Avgasrör Diesel oxidationskatalysator (DOC) Dieselpartikelfäll a (DPF) DOC: CO, Organiska ämnen CO 2 + H 2 0 NO NO 2 Selektiv katalytisk avgasrening (SCR) Hög EGR låg syrehalt i luften till motorn: Lågtemperaturförbränning DPF: Insamling av sot på filter följt av oxidation av sotet med NO 2 (SCR: Reducering av NO x till N 2 med Urea)

Påverkan av biodrivmedel på emissionsnivåerna Modern lastbilsmotor utan efterbehandlingssystem, Medelhög last ~25% Ökande avgasåterföring RME och HVO bränslen minskar emissionerna av partikelmassa jämfört med Diesel (MK1), oförändrat för NOx Avgasåterföring (EGR) påverkar partikeloch NOx emissionerna kraftigt

Insamling och karakterisering av partiklar för toxstudier Grundläggande studie med mål att förstå vilka partikelegenskaper som driver de biologiska effekterna Karakteriserat och samlat in fem olika partikeltyper i dieselavgaser Biologiska effekter studeras inom Danish Nanosafety Centre (Ulla Vogel) i projekt ledda från NFA Köpenhamn Instillationsstudier - musmodell Inflammation i lungan Hjärt-kärlpåverkan Cancer/genotoxicitet Förhoppning att senare kunna leverera partiklar provtagna nedströms efterbehandlingssytem Sot/EC dominerade: Diesel, HVO, RME Smörjoljedominerade: Diesel PAH-rika: Diesel

Partiklarnas förmåga att bilda ROS Partiklarnas förmåga att bilda reaktiva syreföreningar (ROS) Kemisk assay med DCFH Sot/EC dominerade: 13% O 2 : Diesel, HVO, RME Smörjoljedominerade: 17% O 2 : Diesel PAH-rika: 9.7% O 2 : Diesel LeBel, C. P., (1992). Chemical research in toxicology, 5(2), 227-231.

ml) Partikelkoncentration (antal per Hög potential för emissionsreducering med efterbehandlingssystem Efterbehandlingstekniker kan vara mycket effektiva att sänka emissionerna av partiklar Finns även retrofittingalternativ 1 10 100 1000 Partikeldiameter (nm)

Pilotmätningar i fält Hamnarbete Lastning och lossning av ro-ro färjor Test av små arbetsmaskiner vid LTH High idle Load Low idle Load

Förslag på arbetsmiljöer för fältstudier Hamnarbete vid lastning och lossning av ro-ro fartyg Lastning av gods med truckar, ombordkörning av tunga lastbilar Gruvarbetsplatsen Presenterat projektet och diskuterat med företagsrepresentanter inom Gruvindustrins arbetsmiljökomission (GRAMKO) Presenterat området och projektet vid SveMins Arbetsmiljöseminarium, Luleå Byggarbetsplatsen: Tidigare erfarenhet från mätningar i Hallandsåstunneln (Hedmer et al. 2017) Samverkan med Sveriges Byggindustri Referensgrupp: Svemin/GRAMKO, Sveriges Byggindustri, Maskinentrepenörerna, LO, IF Metall, Arbetsmiljöverket

Forskningsfrågeställningar - exponering på arbetsplatser Leder den kraftigt skärpta emissionslagstiftningen för moderna fordon/arbetsmaskiner i lab. studier också till reducerade exponeringar på våra arbetsplatser? Konventionella markörer: Partiklar (EC; cancerrisk) vs gaser (NO 2 ; luftvägsinflammation) Markörer relevanta för moderna fordon: storleksfördelning, antal/ytarea, lösliga vs olösliga partiklar etc Hur förändras emissionsnivåer och egenskaper när vi ersätter fossil diesel med biodiesel / HVO? Hur korrelerar olika exponeringsmått (kvävedioxid, EC, partikelantal etc)? Vilka utmaningar finns vid att införa EC-mätningar för övervakning av exponering för dieselavgaser?

Exempel på planering av experiment/metoder Påverkan av modern teknologi på avgasemissioner och exponering Liknande arbetsuppgifter under olika dagar med fordon med olika emissionsklassificering Påverkan av förnyelsebar diesel på avgasemissioner och exponering Liknande arbetsuppgifter under olika dagar med fordon med olika bränslen Personburen provtagning (typiskt helskift): Självadministrerad NO 2 provtagning vid två-tre tillfällen för upp till 30 arbetare Detaljerad provtagning EC, NO 2, partikelantal etc för ~5 personer Stationära mätinstrument: Detaljerad tidsupplöst karakterisering inklusive mått relevanta för nya fordon (t ex partiklars storleksfördelning), elektronmikroskopi Om möjligt emissionsfaktorer och storleksfördelning i plymer från enskilda fordon (normering till CO 2 )

Acknowledgement Ergonomics and aerosol technology (EAT) Louise Gren Vilhelm Berg Malmborg and more. Combustion engines Martin Tunér Pravesh Shukla Sam Shamun Tampere University (TUT) Panu Karjalainen Arbets- och miljömedicin (AMM) Maria Hedmer Bo Strandberg Anette Krais Yona Essig (Danish) National research center for the working environment Ulla Vogel Katja Bangsgaard Bendtsen Per Axel Clausen Nicklas Raun Jacobsen