Förlängning av nätkoncession för linje för 40 kv luftledning mellan Ingebo och Hamra i Vimmerby kommun, Kalmar län

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Miljökonsekvensbeskrivning Förlängning av nätkoncession för linje för 40 kv luftledning mellan Ingebo och Hamra i Vimmerby kommun, Kalmar län Februari 2017 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se ÅF Industry AB Box 585 201 25 Malmö www.afconsult.com I rapporten har deltagit: Uppdragsledare Teknik Samråd, MKB Kartor, GIS För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 E.ON Elnät Sverige AB 6 2 Tillstånd 7 2.1 Nätkoncession för linje 7 3 De allmänna hänsynsreglerna 7 4 Beskrivning av verksamheten 9 4.1 Lokalisering och omfattning 9 4.2 Teknisk utformning 10 4.3 Drift och underhåll 10 5 Alternativutredning 11 5.1 Nollalternativ 12 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 12 6.1 Landskapsbild 12 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 13 6.3 Natur- och vattenmiljö 13 6.4 Kulturmiljö 14 6.5 Friluftsliv 15 6.6 Infrastruktur 15 6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 15 6.8 Kumulativa effekter 18 7 Samlad bedömning 19 Referenser 19 sid 3/19

Bilagor 1. Samrådsredogörelse 2. Beslut om icke betydande miljöpåverkan 3. Karta med närliggande intresseområden sid 4/19

Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga till E.ON Elnät Sverige AB:s (E.ON Elnät) ansökan om förlängd nätkoncession för linje (tillstånd) för befintlig 40 kv luftledning Ingebo-Hamra i Vimmerby kommun, Kalmar län. E.ON Elnät har tillstånd för luftledningen mellan Ingebo, vilket är avgreningspunkten på 40 kv regionnätsledningen mellan Hultsfred och Vimmerby, och befintlig transformatorstation i Hamra. Övergångsbestämmelser enligt ellagen innebär att E.ON Elnät måste söka förlängt tillstånd för aktuell ledning. Aktuell ledningssträcka är knappt 2,5 km lång. Koncessionsansökan avser ett bibehållande av befintlig luftledning i befintlig sträckning och utförande tills vidare. Samråd om projektet har genomförts i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken. Samråd har pågått mellan oktober och november 2016. Länsstyrelsen i Kalmar län har den 16 januari 2017 beslutat att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Information om intresseområden avseende bland annat natur- och kulturmiljö har samlats in. Befintlig ledningssträckning berör få kända intresseområden. Ledningen berör område med inventerad ängs- och betesmark, markavvattningsområde, korsar Stångån som är angiven som ett särskilt värdefullt vatten för kulturmiljövården samt korsar en väg och en järnväg som är av riksintresse för kommunikation. En konsekvensbedömning avseende bibehållande av befintlig ledning redovisas i denna MKB. En översiktlig studie har gjorts avseende alternativa sträckningar för ledningen. Sammantaget bedöms ett bibehållande av befintlig luftledning i befintlig sträckning och utförande medföra liten påverkan på berörda intresseområden, bebyggelse och andra intressen. Ingen ytterligare påverkan tillkommer då inga förändringar planeras avseende ledningssträckning eller tekniskt utförande. sid 5/19

1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har nätkoncession för linje (tillstånd) för en 40 kv avgrening (luftledning) från Ingebo, vilket är avgreningspunkten på 40 kv regionnätsledningen mellan Hultsfred och Vimmerby, till befintlig transformatorstation i Hamra. Syftet med ledningen är att förse industrin vid Hamra såg samt boende i Hamra och på landsbygden runt omkring med elektricitet. Ledningens hela sträckning är belägen i Vimmerby kommun, i Kalmar län. Avgreningens sträckning samt sträckningen för 40 kv regionnätsledningen mellan Hultsfred och Vimmerby framgår av översiktskartan i figur 1. En mer detaljerad karta finns i figur 2. Avgreningsledningen byggdes 1993 och då var tillstånd för kraftledningar tidsbegränsade. Sedan 2013 beviljas kraftledningar tillstånd som gäller tills vidare. Övergångsbestämmelser enligt ellagen innebär att E.ON Elnät måste söka förlängt tillstånd för aktuell ledning. Denna MKB utgör bilaga till E.ON Elnäts ansökan om förlängd koncession. Figur 1. Översiktskarta som visar Hultsfred och Vimmerby med omnejd. Regionnätsledningen mellan Hultsfred och Vimmerby är markerat med svart och aktuell ledning för förlängningsansökan, 40 kv Ingebo Hamra, är markerat med rött. 1.2 E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät är dotterbolag till E.ON i Norden och är en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON:s elnät som är drygt 130 000 km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. sid 6/19

2 Tillstånd 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808,MB). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. 2.1.1 Samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Ett samrådsunderlag togs fram för samråd avseende ledningens befintliga sträckning enligt figur 2, och samråd genomfördes med länsstyrelse, kommun, övriga berörda myndigheter och organisationer samt berörda fastighetsägare. För att nå allmänheten annonserades samrådet i lokal press. Samrådsunderlaget fanns även tillgängligt på webbsidan: www.eon.se/regionnat. Samrådet pågick mellan oktober och november 2016. Inkomna yttranden har sammanställts i en samrådsredogörelse, se bilaga 1. Samrådsredogörelsen tillsammans med samrådsunderlaget har även utgjort underlag för länsstyrelsen i Kalmar läns bedömning om huruvida den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. 2.1.2 Länsstyrelsens beslut om icke betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Kalmar län har 2017-01-16 beslutat att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet bifogas som bilaga 2. 3 De allmänna hänsynsreglerna MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet. Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) E.ON Elnät har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom sid 7/19

hela sin organisation och för respektive projekt. E.ON Elnät anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet omfattar, allt för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet. Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; - inom planering och projektering, genomförande och i driftskedet. Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) E.ON Elnät är certifierat enligt ISO 14001. Miljöledningssystemet innebär bl.a. en kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten samt anger hur produktval ska göras. Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Vid eventuella framtida reparationer av luftledningen kommer de uttjänta eller trasiga delarna omhändertas för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen. Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) När kraftledningen anlades valdes bästa sträckning utifrån då gällande förutsättningar. E.ON Elnät anser att den föreslagna lokaliseringen av luftledningen är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön, jämfört med alternativa platser. Den befintliga lokaliseringen strider inte mot någon detaljplan eller områdesbestämmelse. Avsnitt 5 i MKB:n ger ett resonemang kring alternativ lokalisering. Mot bakgrund av detta anser E.ON Elnät att den befintliga lokaliseringen av luftledningen får anses utgöra den för verksamheten bäst lämpade platsen. Miljökvalitetsnormer (2 kap. 7 miljöbalken) Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm inte följs eller riskerar att inte följas framöver. Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) E.ON Elnäts bedömning är att ett bibehållande av den befintliga ledningen är den bästa lösningen avseende miljö, teknik, driftsäkerhet och ekonomi. sid 8/19

4 Beskrivning av verksamheten 4.1 Lokalisering och omfattning Den aktuella 40 kv ledningen är etablerad drygt 3 km söder om Vimmerby i Kalmar län och överför elektricitet från regionnätsledningen mellan Hultsfred och Vimmerby in till transformatorstationen vid Hamra. Sträckningen löper i stora drag från väst till öst och både Stångån och väg 23 korsas. Kraftledningen är i sin helhet utförd som luftledning och är knappt 2,5 km lång, se karta i figur 2. Ledningen är samlokaliserad med en luftburen 10 kv lokalnätsledning på större delen av sträckan. Ledningen försörjer både landsbygden kring Hamra och industriverksamheterna vid Hamra såg med elektricitet. Figur 2. Kartorna visar sträckningen för befintliga 40 kv luftledningen mellan Ingebo och Hamra. Ledningen som syns i den övre översiktskartan (terrängkartan) är felritad och finns ej. sid 9/19

4.2 Teknisk utformning Ledningen är utformad som en luftledning på hela sträckan och är byggd i kreosotimpregnerade träportalstolpar vilket innebär att en tvåbent trästolpe används och de tre faslinorna är horisontellt placerade, se foto i figur 3. Stolparna är cirka 15 meter höga. Fasavståndet ca 2,3 m. Figur 3. Foto av en 40 kv luftledning i träportalutförande. 4.3 Drift och underhåll För att säkerställa driftsäkerheten för en regionnätsledning utförs underhållsröjning med jämna intervaller i ledningsgatan för att förhindra att höga träd riskerar att falla och skada luftledningen, samt orsaka elavbrott. På de partier längs ledningssträckningen som är skogbeklädda finns idag en röjd ledningsgata. Ledningsgatan är ca 35 meter bred, dvs. cirka 17-18 meter på vardera sida om ledningen. För att säkerställa trygga elleveranser genomförs röjning av ledningsgatan cirka var 8-10 år. Vid framtida planerade underhållsarbeten kommer hänsyn tas till identifierade naturmiljövärden, samt skyddade eller hotade arter, och samråd med länsstyrelsen kommer att ske om naturmiljön väsentligen kan komma att ändras. De eventuella tillstånd som behövs kommer att sökas och erhållas innan sid 10/19

arbete påbörjas. Vad som framkommer i samrådet med länsstyrelsen styr när och hur röjningsåtgärder- och andra underhållsåtgärder ska genomföras, eventuella skyddsåtgärder etc. Vilka skyddsåtgärder som är aktuella att vidta berör på vilken ledningssträcka som åtgärden avser samt åtgärdens art, omfattning samt tidpunkt för åtgärdens genomförande mm. All högväxande vegetation som bedöms kunna nå ledningen inom en 8-10 årsperiod fälls inom skogsgatan och utförs normalt motormanuellt (röjsåg, motorsåg). Eventuella träd utanför skogsgatan som anses farliga för ledningens drift fälls eller toppas. Fällning sker normalt antingen motormanuellt eller med hjälp av skogsmaskiner. Utöver röjning innefattar det löpande underhållet av ledningen bland annat byte av ålderstigna eller skadade anläggningsdelar såsom stolpar och faslinor. Vid vissa underhållsåtgärder kan körning av maskiner krävas. Inga åtgärder utöver löpande röjning och underhåll är planerade. I samband med röjning svarar E.ON Elnät för att erforderliga anmälningar görs och att tillstånd enligt lagstiftningen söks. Vid skogliga åtgärder, inklusive avverkning av kantträd, lämnas vanligtvis en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 MB till länsstyrelsen. E.ON Elnät har tagit beslut att fasa ut kreosotimpregnerade trästolpar och i kommande nyetableringar eller vid stolpbyten kommer antingen trästolpar som är impregnerade med kopparsalt, alternativt stolpar i andra material såsom komposit, stål eller glasfiber användas. 5 Alternativutredning En översiktlig utredning kring möjliga alternativa lokaliseringar och tekniska utformningar för ledningen har gjorts. E.ON Elnät har utgått ifrån de förutsättningar som finns i projektet, nämligen den befintliga transformatorstationen i Hamra och den befintliga 40 kv ledningen mellan Hultsfred och Vimmerby som transformatorstationen i Hamra ska förbindas med. Medan transformatorstationen i Hamra är en fast punkt som måste anslutas för att ledningen ska uppnå sitt syfte, så är avgreningspunkten möjlig att ändra. Dock innebär en flytt av avgreningspunkten antingen norrut eller söderut en längre ledningssträckning för ledningen eftersom regionnätsledningen Hultsfred-Vimmerby viker av mot sydväst precis söder om dagens anslutningspunkt. En längre ledningssträckning bedöms medföra ett större intrång än en kortare sträckning eftersom mer mark tas i anspråk för ledningen. Vidare är ledningen i sin befintliga sträckning samlokaliserad med en 10 kv lokalnätsledning på nästan hela sträckningen. Detta medför att även om ny lokalisering för aktuell ledning genomförs så står 10 kv ledningen kvar i samma sträcka och utgör ett intrång. Dessutom bidrar den i så fall nya lokaliseringen av 40 kv Ingebo-Hamra med ytterligare ett intrång av en kraftledning i närområdet. En möjlig alternativ teknisk utformning för ledningen är att istället förlägga luftledningen som markkabel. Detta skulle i så fall innebära att befintliga 40 kv luftledningen kan rivas, sid 11/19

men 10 kv luftledningen tillhörande lokalnätet står i så fall kvar och intrånget från ledningsgata och ledningsstolpar kvarstår i skogs- och jordbruksmark, om än något smalare. Aktuell ledning passerar inte några bostadshus på nära hålloch berör mycket få natur- eller kulturmiljöintressen, se avsnitt 6. Att rasera befintlig luftledning och ersätta den med en ny markkabel eller luftledning i ny sträckning medför en betydande kostnad samt förbrukning av materiella resurser. E.ON Elnät anser inte att den merkostnad en ny ledning innebär är motiverat varken utifrån miljömässiga eller tekniska skäl. Alternativa lokaliseringar för ledningen har därför inte utretts vidare, av ovan nämnda skäl, och alternativa lokaliseringar presenterats således inte. 5.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att förlängt tillstånd inte beviljas för befintlig ledning, vilket innebär att den måste tas ur drift och rivas. Detta medför att Hamra såg och Hamra med omnejd inte kan försörjas med elektricitet av ledningen och ny förbindelse måste anläggas för detta syfte. Intrånget från ledning och ledningsgata kvarstår delvis eftersom befintliga 10 kv ledningen kvarstår. 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Kartstudier har genomförts för att identifiera de intressen som finns längs ledningens befintliga sträckning. Intresseområden har inhämtats digitalt från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Information om bebyggelse har hämtats från fastighetskartan. Intresseområdenas utbredning framgår av kartan i bilaga 3. 6.1 Landskapsbild Stångån rinner genom området och skapar en gräns mellan två landskapstyper. På sträckan mellan avgreningspunkten och Stångån består landskapet av ett småkuperat skogsområde. Större delen av sträckningen passerar tvärs över den ådal som Stångån skapat. Området består av öppen mark som utgörs av ett flackt och låglänt jordbrukslandskap med inslag av skogspartier. 6.1.1 Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Eftersom ledningen är byggd som luftledning är den synlig i det öppna och flacka jordbrukslandskapet. Ledningen är byggd parallellt med en 10 kv lokalnätsledning som också är uppförd som luftledning. Ledningarnas påverkan på landskapsbilden är därmed samlat. Om aktuell ledning inte får förlängt tillstånd kvarstår ändå 10 kv ledningens påverkan på landskapsbilden. sid 12/19

6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Marken där ledningen passerar nyttjas till både jordbruksverksamhet och skogsbruk. Området är dikat. Bebyggelsen i området är mycket gles. Samlad bebyggelse finns närmast i Ingebo och i Hamra, bostadshusen ligger ca 1 km respektive 500 m från ledningen. Ett bostadshus passeras på lite närmare håll, ca 150 m. Det ligger längs väg 23 vid Åhult. Markanvändningen i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättats med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad gäller uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningens närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningens närhet anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna, och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1 samt dess ändringar angivna i ELSÄK-FS 2010:1) och gällande normer. Vimmerby kommun har en lokal utvecklingsplan och översiktsplan från 2007 och arbetar med en fördjupad översiktsplan. Ledningen bedöms ej utgöra något hinder för de verksamhetsområden och den markanvändning som beskrivs i planerna. 6.2.1 Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Ledningens påverkan på markanvändningen bedöms avseende åkermark i huvudsak bestå i det eventuella hinder ledningsstolparna utgör för brukandet av åkermarken. Vad gäller skogspartierna så har skog tagits ner för att ge plats år ledningsgatan. Dock är ledningen samlokaliserad med en befintlig lokalnätsledning vilket gör att intrång i åker- och skogsmark är samlat. Ledningen bedöms ej påverka befintlig bostadsbebyggelse eller några planer. 6.3 Natur- och vattenmiljö Vid ledningens avgrening från 40 kv Hultsfred-Vimmerby passerar ledningen igenom ett område med inventerad ängs- och betesmark. Området utgörs av betesmark med bra hävd. I stort sett hela sträckningen passerar igenom ett markavvattningsområde, dvs. det område som torrläggs vid dikning. Området följer Stångåns dalgång. En sökning i ArtPortalen (2017-01-12) visar att följande skyddade eller hotade arter har observerats i Hamra sedan år 2000: stjärtand (VU 1 ), vaktel (NT 2 ), havsörn (NT), blå kärrhök (NT), pilgrimsfalk (NT), kornknarr (NT), brushane (VU), myrspov (VU), mindre hackspett (NT), hussvala (VU), rödstrupig piplärka (VU). Avståndet mellan Hamra och den aktuella ledningen är ca 600 m. Vid avgreningspunkten finns en rapporterad fyndplats med spindelört (NT). Ungefär en kilometer norr om befintlig ledning finns en rapporterad 1 VU=Sårbar 2 NT=Nära hotad sid 13/19

fyndplats med vinterhämpling (VU) och sävsparv (VU). Ungefär en kilometer söder om ledningen finns en rapporterad fyndplats med spillkråka (NT). Majoriteten av observationerna är ovaliderade vilket innebär att det kan finnas osäkerhet i deras exakta läge, förekomst mm. Ledningen korsar Stångån, vattenförekomsten Stångån: Högerumsån-Älsterbäcken (EU_CD: SE638915-150304). Vattenförekomsten har måttlig ekologisk status (problem med morfologi och konnektivitet) och god kemisk status (exklusive kvicksilver). I området finns grundvattenförekomsten Vimmerby-Hamra (EU_CD: SE638898-150320), vilken har god kemisk och kvantitativ status. 6.3.1 Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Ledningen berör mycket få naturmiljöintressen. Varken den inventerade ängs- och hagmarken eller markavvattningsområdet bedöms påverkas eftersom inga gräv- eller anläggningsarbeten planeras kring ledningen. Fyndplatsen för spindelört (NT), i skogsgatan vid avgreningen för 40 kv ledningen Ingebo-Hamra, är ovaliderad. Enligt ArtDatabanken är största hotet mot arten övergödning och igenväxning på grund av upphört bete eller skogsplantering. Åtgärder för artens överlevnad beskrivs vara att så många av de kvarstående växtplatserna som möjligt bör hävdas som ängs- och betesmarker. Förlängt tillstånd för ledningen samt röjning av ledningsgatan bedöms därmed inte motverka artens möjlighet till överlevnad. Avseende konsekvenser för fågellivet bedöms aktuell ledningstyp medföra mycket liten risk för strömgenomgång hos fåglar. I samrådet har Östra Smålands Ornitologiska Förening givits möjlighet att yttra sig om projektet. Föreningen har inga synpunkter på E.ON Elnäts planerade ansökan. Skadeförebyggande åtgärder bedöms ej behövas. Den aktuella 40 kv luftledningen har sin närmsta stolpplacering mer än 100 m från Stångån, och de befintliga ledningsstolparna bedöms inte påverka åns vattenområde. Ledningen har ingen påverkan på berörda vattenförekomster. Någon risk för läckage av kreosot till mark eller vatten bedöms inte föreligga, annat än väldigt lokalt runt själva stolparna. 6.4 Kulturmiljö Stångån har av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket och länsstyrelsen utpekats som ett särskilt värdefullt vatten för kulturmiljövården. Stångån med Kinda kanal framhålls som ett kulturvattendrag på temat areella näringar. Den befintliga ledningen korsar vattendraget och därmed även intresset. Ledningen passerar en kulturhistorisk lämning, en fyndplats av slagg. Fyndplatsen är ungefärlig och ligger ca 100 m från ledningen. Fyndplatsen tyder på tidigare bosättning eller verksamhet. Objektet har den antikvariska bedömningen övrig kulturhistorisk lämning och har riksantikvarieämbetets beteckning Vimmerby 67:1. sid 14/19

6.4.1 Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Den befintliga ledningen bedöms inte påverka den kulturhistoriska lämningen eftersom inga gräv-eller anläggningsarbeten planeras och då ingen förändring av ledningens sträckning eller utformning är aktuell. 6.5 Friluftsliv Ledningssträckningen passerar till stor del över brukad åkermark och därmed är det friluftsliv som utövas i området något begränsat. I skogsområdena utövas sannolikt jakt, vandring, löpning samt bär- och svampplockning. Troligtvis nyttjas Stångån i rekreationssyften, exempelvis finns en kanotled utmärkt, men även fiske är möjligt. 6.5.1 Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder En befintlig luftledning kan upplevas som störande för friluftsupplevelsen. I detta fall är ledningen samlokaliserad med en lokalnätsledning, vilket gör att intrånget är samlat. Ledningen påverkar inte tillgängligheten till området. 6.6 Infrastruktur Ledningen korsar en väg och en järnväg som är av riksintresse för kommunikation. Väg 23 utgör en förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att vägen är av särskild regional betydelse. Stångådalsbanan är en oelektrifierad enkelspårig järnväg som går från Linköping via Hultsfred till Kalmar och är av nationell betydelse. Banan trafikeras av persontåg på hela sträckan samt av godståg på delsträckorna Vimmerby-Berga och Blomstermåla-Kalmar. I övrigt korsar sträckningen ett fåtal enskilda vägar. Ledningen löper parallellt med en av E.ON Elnäts lokalnätledningar. 6.6.1 Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Förlängt tillstånd för ledningen bedöms inte påverka väg eller järnväg. 6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 6.7.1 Buller Ljudeffekter från luftledningar kan alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktig väderlek, till exempel dimma eller regn eller ibland vid snöfall, som koronaaktiviteten är hög. Då fasledarna blir blöta samlas vattendroppar på ledarnas undersida vilket förstärker det elektriska fältet och orsakar en urladdning med ett sprakande ljud. På en torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det ljud som alstras är mycket lågt och normalt ej hörbart. Buller kan också orsakas av ledningsbyggnation och röjning. sid 15/19

6.7.2 Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Ledningen passerar få bostadshus. Det närmaste bostadshuset ligger ca 150 m ifrån ledningen. Det eventuella ljud som ledningen orsakar når ej detta hus, därmed bedöms påverkan av buller på boendemiljö som försumbar. Ingen ledningsbyggnation planeras. Röjningsrelaterat buller från maskiner är temporärt och sker under normal arbetstid. 6.7.3 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en kraftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan faslinorna och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen i ledningen ger upphov till det magnetiska fältet. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där faslinorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Med anledning av detta bedöms inte de elektriska fälten från kraftledningar nämnvärt påverka de miljöer där människor stadigvarande vistas, såsom bostäder, skolor, arbetsplatser etc. och därmed inte heller människors hälsa. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur faslinorna hänger i förhållande till varandra påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. De myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kopplat till magnetfält är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna mäter, utvärderar forskning samt tar fram råd, rekommendationer och föreskrifter avseende magnetfält Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetiska fält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering genom att, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader: sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas sid 16/19

undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan läsas eller laddas ned på t.ex. www.stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information. E.ON Elnät för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. E.ON Elnät följer kontinuerligt pågående forskning inom området och strävar efter en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. E.ON Elnät beaktar berörda myndigheters rekommendation och miljöbalkens regler om försiktighet och tar människors oro på allvar. E.ON Elnät mäter, beräknar och redovisar vid behov magnetfältsnivåer kring våra anläggningar. 6.7.4 Magnetfält från aktuell ledning De magnetfält som alstras från aktuell 40 kv Ingebo-Hamra, samt parallellgående 10 kv lokalnätsledning (lokaliserad söder om aktuell 40 kv luftledning), har beräknats (se figur 4). Närmaste bostadshus ligger ca 150 m norr om ledningarna. Ur diagrammet kan utläsas att redan på ca 50 meters avstånd norr om ledningarna är det beräknade magnetfältet 0,01µT. Det magnetfält som skulle alstras om aktuell 40 kv luftledning inte fanns på platsen, dvs nollalternativet, framgår av den streckade linjen i figur 4. För magnetfältsberäkningar för den aktuella ledningen har utifrån driftstatistik antagits en årsmedelströmlast om ca 25 A. Ur driftstatistiken framgår att strömlasten i ledningen vid några enstaka tillfällen under vintern uppgått till ca 40 A, vilket därför kan motsvara maxströmlasten. sid 17/19

Figur 4. Beräknat magnetfält som 40 kv luftledningen Ingebo-Hamra samt parallellgående 10 kv luftledning alstrar. 6.8 Kumulativa effekter Magnetfält från parallellgående kraftledning har identifierats som en kumulativ effekt. Det totala magnetfältet som alstras av ledningarna tillsammans har därför beräknats, se avsnitt 6.7.4. I övrigt kan inte förutses några kumulativa effekter. Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. sid 18/19

7 Samlad bedömning Den befintliga luftledningen berör ett glesbebyggt skogs- och jordbruksområde i Vimmerby kommun. Ledningen berör varken bostadsbebyggelse eller detaljplanerat område och få intresseområden berörs även i övrigt. Ledningsplaceringen bedöms vara förenlig med myndigheternas rekommendationer avseende exponering för magnetiska fält. Fortsatt drift av ledningen bedöms inte stå i konflikt med några intresseområden, planer etc. En översiktlig studie av möjliga alternativa lokaliseringar och tekniska utformningar för ledningen har gjorts. Ledningen är i sin befintliga sträckning samlokaliserad med en 10 kv lokalnätsledning på nästan hela sträckningen. Detta medför att även om ny lokalisering för aktuell ledning genomförs så står 10 kv ledningen kvar i samma sträcka och utgör ett intrång. Dessutom bidrar den i så fall nya lokaliseringen av 40 kv Ingebo-Hamra med ytterligare ett intrång av en kraftledning i närområdet. Sammantaget bedömer E.ON Elnät att en alternativ sträckning eller utformning för ledningen inte skulle medföra ett avsevärt minskat intrång än bibehållen ledning i befintlig sträckning. Mycket få intresseområden berörs av befintlig ledning. Ingen ytterligare påverkan på berörda intressen tillkommer då inga förändringar planeras avseende ledningssträckning, eller tekniskt utförande. Referenser ArtDatabanken (2017-01-16), spindelört. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/1560 ArtPortalen, (2017-01-12), http://www.artportalen.se/ Ellagen (1997:857) LUP och ÖP 2007, Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007, Vimmerby kommun Länsstyrelsernas GIS-tjänster, Karttjänster (webbgis), http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/sv/pages/default.aspx Miljöbalken (1998:808) Naturvårdsverket, Skyddad natur karttjänst, http://skyddadnatur.naturvardsverket.se Riksantikvarieämbetet, Fornsök, http://raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/ Skogsstyrelsen, Skogens Pärlor, http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor Strålsäkerhetsmyndigheten, www.stralsakerhetsmyndigheten.se Trafikverket, http://trafikverket.se Vimmerby kommuns hemsida, www.vimmerby.se sid 19/19