Förlängning av nätkoncession för linje för en 40 kv luftledning mellan Gallebosjön och Hultsfred i Hultsfreds kommun, Kalmar län

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Miljökonsekvensbeskrivning Förlängning av nätkoncession för linje för en 40 kv luftledning mellan Gallebosjön och Hultsfred i Hultsfreds kommun, Kalmar län Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF Industry AB Box Malmö I rapporten har deltagit: Uppdragsledare Teknik Samråd, MKB Kartor, GIS n För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB 7 2 Tillstånd och samråd Nätkoncession för linje Genomförande av samråd Rättigheter och övriga tillstånd 8 3 De allmänna hänsynsreglerna 8 4 Beskrivning av verksamheten Lokalisering och omfattning Teknisk utformning Drift och underhåll 12 5 Alternativutredning Lokaliseringsalternativ Utformningsalternativ Motiv till förordat alternativ Nollalternativ 17 6 Beskrivning av berörda intressen, konsekvensbedömning samt skadeförebyggande åtgärder Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Natur- och vattenmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 30 sid 3/36

4 6.8 Kumulativa effekter 34 7 Samlad bedömning 35 Referenser 36 Bilagor 36 sid 4/36

5 Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga till E.ON Elnät Sverige AB:s (E.ON Elnät) ansökan om förlängd nätkoncession för linje (tillstånd) för befintlig 40 kv luftledning mellan Gallebosjön och Hultsfred, via transformatorstation i Haddarp, i Hultsfreds kommun, Kalmar län. E.ON Elnät har tillstånd för luftledningen, men övergångsbestämmelser enligt ellagen innebär att E.ON Elnät måste söka förlängt tillstånd för ledningen. Aktuell ledningssträcka är totalt 11,5 km lång. Koncessionsansökan avser ett bibehållande av befintlig luftledning i befintlig sträckning och utförande tills vidare. Samråd om projektet har genomförts i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken. Samråd har pågått mellan oktober och november Länsstyrelsen i Kalmar län har den 22 februari 2017 beslutat att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Information om intresseområden avseende bland annat natur- och kulturmiljö har samlats in. Befintlig ledningssträckning berör ett antal kända intresseområden. En konsekvensbedömning avseende bibehållande av befintlig ledning redovisas i denna MKB. En översiktlig studie har gjorts avseende alternativa sträckningar och utföranden för ledningen. Sammantaget bedöms ett bibehållande av befintlig luftledning i befintlig sträckning och utförande medföra liten påverkan på berörda intresseområden. Ingen ytterligare påverkan tillkommer då inga förändringar planeras avseende ledningssträckning, eller tekniskt utförande. Den påverkan som finns kontinuerligt utgörs av de underhållsåtgärder som genomförs längs ledningssträckningen. sid 5/36

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät har nätkoncession för linje (tillstånd) för en 40 kv luftledning mellan Gallebosjön och transformatorstationen i Hultsfred, via transformatorstationen i Haddarp. Ledningens hela sträckning är belägen i Hultsfreds kommun, i Kalmar län. E.ON Elnät avser söka förlängt tillstånd för ledningen och denna MKB utgör bilaga till E.ON Elnäts ansökan om förlängd nätkoncession för ledningen. Ledningens sträckning framgår av översiktskartan i figur 1. En mer detaljerad karta finns i figur 2. Ledningen som förlängt tillstånd avses sökas för är en del av den regionnätsledning som kopplar ihop Hultsfred och Vimmerby med omnejd. Det är dock endast den del av ledningen som passerar inom Hultsfreds kommun som är föremål för förlängningsansökan då E.ON Elnät har tillstånd tills vidare för sträckningen som passerar inom Vimmerby kommun. Ledningen som förlängt tillstånd avses sökas för består av två delsträckor, från Gallebosjön till Haddarp och från Haddarp till Hultsfred. Haddarp är en befintlig transformatorstation i utkanten av Silverdalen. Figur 1. Karta som översiktligt visar aktuell ledning 40 kv Gallebosjön Hultsfred markerad med rött, samt 40 kv regionnätsledningens fortsättning upp mot Vimmerby markerad med svart. Delsträckan Gallebosjön - Haddarp byggdes 1971 och sträckan Haddarp - Hultsfred byggdes 1969 och byggdes om Vid dessa tidpunkter då ledningen beviljades tillstånd sid 6/36

7 var tillstånd för kraftledningar tidsbegränsade. Sedan 2013 beviljas kraftledningar tillstånd som gäller tills vidare. Övergångsbestämmelser enligt ellagen 1 innebär att E.ON Elnät måste söka förlängt tillstånd för aktuell ledning. 1.2 E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät är dotterbolag till E.ON i Norden och är en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON:s elnät som är drygt km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. 2 Tillstånd och samråd 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808) (MB). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. 2.2 Genomförande av samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd avseende förlängt tillstånd för befintlig ledning har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 MB. Skriftligt samrådsmaterial skickades ut i slutet av oktober 2016 till myndigheter och organisationer samt till ägare av fastigheter inom 200 meter från befintlig ledning. För att nå allmänheten annonserades samrådsinformation i Vimmerby Tidning, Barometern och Östra Småland/Nyheterna den 28 oktober. Samrådet pågick till den 28 november Ellagen (1997:857) övergångsbestämmelser (2013:207), 4:e pkt, andra stycket En nätkoncession för linje som gäller vid ikraftträdandet ska dock anses som en sådan nätkoncession för linje som enligt 2 kap. 13 i dess nya lydelse gäller för en viss tid, om den senast bestämda giltighetstiden är kortare än tjugofem år eller nätkoncessionshavaren före ikraftträdandet har ansökt om att giltighetstiden ska förlängas med en kortare tid än fyrtio år. Detta innebär inte att den giltighetstid som redan har bestämts begränsas. sid 7/36

8 Samrådet genomfördes av ÅF-Industry på uppdrag av E.ON Elnät. Under samrådstiden var det möjligt att lämna skriftliga synpunkter samt nå projektorganisationen för att få ytterligare information om projektet och tillståndsprocessen. Samrådsunderlaget har även varit tillgängligt digitalt på Inkomna synpunkter samt en beskrivning av samrådets genomförande redovisas i samrådsredogörelsen som bifogas i bilaga Länsstyrelsens beslut om icke betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Kalmar län beslutade den 22 februari 2017 att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet bifogas som bilaga Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet i form av ett servitutsavtal eller en ledningsrätt, vilket reglerar rättigheter och skyldigheter under ledningens livslängd. Ledningsrätt för den aktuella ledningen genomfördes i samband med att den byggdes Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. Eftersom ansökan gäller förlängt tillstånd för befintlig ledning och ingen ledningsbyggnation planeras kommer det ej krävas några övriga tillstånd eller dispenser. 3 De allmänna hänsynsreglerna MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet. Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) E.ON Elnät har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom hela sin organisation och för respektive projekt. E.ON Elnät anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet omfattar, allt för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet. sid 8/36

9 Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; - inom planering och projektering, genomförande och i driftskedet. Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) E.ON Elnät är certifierat enligt ISO Miljöledningssystemet innebär bl.a. en kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten samt anger hur produktval ska göras. Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Vid eventuella framtida reparationer av luftledningen kommer de uttjänta eller trasiga delarna omhändertas för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen. Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) När kraftledningen anlades valdes bästa sträckning utifrån då gällande förutsättningar. E.ON Elnät anser att den föreslagna lokaliseringen av luftledningen är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön, jämfört med alternativa platser. Den befintliga lokaliseringen strider inte mot någon detaljplan eller områdesbestämmelse. Avsnitt 5 i MKB:n ger ett resonemang kring alternativ lokalisering. Mot bakgrund av detta anser E.ON Elnät att den befintliga lokaliseringen av luftledningen får anses utgöra den för verksamheten bäst lämpade platsen. Miljökvalitetsnormer (2 kap. 7 miljöbalken) Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm inte följs eller riskerar att inte följas framöver. Se avsnitt respektive för beskrivning och konsekvensbedömning för miljökvalitetsnormer för vatten. Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) E.ON Elnäts bedömning är att ett bibehållande av den befintliga ledningen är den bästa lösningen avseende miljö, teknik, driftsäkerhet och ekonomi. sid 9/36

10 4 Beskrivning av verksamheten 4.1 Lokalisering och omfattning Den aktuella 40 kv luftledningen berör i huvudsak ett landsbygdsområde mellan Vimmerby och Hultsfred, samt delvis utkanten av tätorten Silverdalen där transformatorstationen Haddarp är belägen. Ledningens startpunkt vid Gallebosjön, dvs. den punkt från vilken förlängd koncession sökes, sammanfaller med kommungränsen mellan Hultsfreds och Vimmerby kommun. Startpunkten utgörs inte av någon transformatorstation eller avgreningspunkt utan är endast en administrativ gräns. Ledningens slutpunkt Hultsfred, dvs. den punkt till vilken förlängd koncession sökes, utgörs av en befintlig transformatorstation och den är belägen strax norr om orten med samma namn. Ledningen består av två delsträckor, från Gallebosjön till Haddarp och från Haddarp till Hultsfred. Delsträckorna är 5 km respektive 6,5 km långa. På delsträckan mellan Gallebosjön och Haddarp är ledningen samlokaliserad med en 10 kv lokalnätsledning på den sträcka som passerar väster om samhället Silverdalen. Denna sträcka är drygt 1 km lång. Delsträckan från Haddarp till Hultsfred är samlokaliserad knappt 5,5 km med en 130 kv regionnätsledning som också ansluter till stationen i Hultsfred. Aktuell lednings sträckning samt parallellgående 10 och 130 kv ledningar visas i kartan i figur 2. Syftet med ledningen är att förse Silverdalen, via stationen i Haddarp, samt regionen kring Hultsfred och Vimmerby med elektricitet. Ledningen möjliggör matning av både Hultsfred och Vimmerby och kopplar ihop regionnätssystemet och skapar redundans i Hultsfred/Vimmerby-området. Redundans i nätet innebär att det finns flera olika matningsvägar vilket ger ett driftsäkert nät. sid 10/36

11 Figur 2. Kartan visar den befintliga sträckningen markerat med rött för 40 kv ledningen mellan Gallebosjön och Hultsfred, via Haddarp i Silverdalen, för vilken förlängd koncession planeras sökas. I kartan syns också befintliga 130 kv (blå linje) och befintliga 10 kv (grön linje) som 40 kv ledningen är delvis samlokaliserad med. Både 10 kv och 130 kv ledningen har justerats i sidled för att vara synliga i kartan. 4.2 Teknisk utformning Ledningen är utformad som en luftledning på hela sträckan och är byggd i träportalutförande vilket innebär att en tvåbent trästolpe används och de tre faslinorna är sid 11/36

12 horisontellt placerade i hängande isolatorer, se figur 3. Stolparna är cirka 15 meter höga och avståndet mellan faserna cirka 2,3 m. Trästolparna är kreosotimpregnerade för att motverka fuktskador, angrepp av skadedjur etc. Andra stolputföranden kan i undantagsfall förekomma vid t.ex. vinkelstolpar. På de partier längs ledningssträckningen som är skogbeklädda finns idag en röjd ledningsgata. Ledningsgatan är normalt (om enkelledning) ca 35 meter bred, dvs. cirka meter på vardera sida om ledningen. Vid parallellgående ledningar blir den gemsamma gatan normalt bredare. Hur mycket bredare är avhängigt vilken ledningstyp som parallellgång sker med. Figur 3. Foto och skiss av en 40 kv luftledning i träportalutförande. 4.3 Drift och underhåll För att säkerställa driftsäkerheten för en regionnätsledning utförs underhållsröjning med jämna intervaller i ledningsgatan för att förhindra att höga träd riskerar att falla och skada luftledningen, samt orsaka elavbrott. För att säkerställa trygga elleveranser genomförs röjning av ledningsgatan cirka var 8-10 år. Vid framtida planerade underhållsarbeten kommer hänsyn tas till identifierade naturmiljövärden, samt skyddade eller hotade arter, och alla underhållsarbeten kommer att föregås av samråd med länsstyrelsen om sid 12/36

13 naturmiljön väsentligen kan komma att ändras. De eventuella tillstånd som behövs kommer att sökas och erhållas innan arbete påbörjas. Vad som framkommer i samrådet med länsstyrelsen styr när och hur röjningsåtgärder- och andra underhållsåtgärder ska genomföras, eventuella skyddsåtgärder etc. Vilka skyddsåtgärder som är aktuella att vidta beror på vilken ledningssträcka som åtgärden avser samt åtgärdens art, omfattning samt tidpunkt för åtgärdens genomförande m.m. All högväxande vegetation som bedöms kunna nå ledningen inom en 8-10 årsperiod fälls inom skogsgatan och utförs normalt motormanuellt (med röjsåg eller motorsåg). Eventuella träd utanför skogsgatan som anses farliga för ledningens drift fälls eller toppas. Fällning sker normalt antingen motormanuellt eller med hjälp av skogsmaskiner. Utöver röjning innefattar det löpande underhållet av ledningen bland annat byte av ålderstigna eller skadade anläggningsdelar såsom stolpar och faslinor. Vid vissa underhållsåtgärder kan körning av maskiner krävas. Inga åtgärder utöver löpande röjning och underhåll är planerade. E.ON Elnät har tagit beslut att fasa ut kreosotimpregnerade trästolpar och i kommande nyetableringar eller vid stolpbyten kommer antingen trästolpar som är impregnerade med kopparsalt, alternativt stolpar i andra material såsom komposit, stål eller glasfiber användas. sid 13/36

14 5 Alternativutredning En översiktlig utredning kring möjliga alternativa lokaliseringar och tekniska utformningar för ledningen har utförts. E.ON Elnät har utgått ifrån de förutsättningar som finns i projektet, nämligen de befintliga transformatorstationerna i Hultsfred och Haddarp samt 40 kv ledningen som fortsätter upp mot Vimmerby som ledningen är förbunden med idag och även fortsättningsvis måste vara förbunden med för att uppfylla sitt syfte. De andra ledningar som aktuell ledning idag delvis löper parallellt med har också beaktats. Likaså förekommande intresseområden enligt vad som beskrivs närmare i avsnitt 5. Identifierade alternativa lokaliseringar och tekniska utföranden för luftledningen framgår av kartan i figur 4. Figur 4. Schematiska stråk för alternativa lokaliseringar och tekniska utföranden för ledningen. sid 14/36

15 5.1 Lokaliseringsalternativ Inledningsvis identifierades möjligheten att lokalisera ledningen direkt mellan Gallebosjön och transformatorstationen i Hultsfred, se figur 4. Fördelen med denna sträckning är att den är kortare än den befintliga och att riksintresseområdet för naturvård samt Natura 2000-området Lillån söder om Silverdalen kan undvikas, se naturbeskrivning i avsnitt 5, samt att samlad bostadsbebyggelse i Silverdalen kan undvikas i större grad. För att nå transformatorstationen i Haddarp med detta alternativ måste dock den befintliga 40 kv ledningen mellan Haddarp och Hultsfred bibehållas, alternativt måste en ny ledning etableras mellan Haddarp och Hultsfred. Möjligheten att reservmata stationen i Haddarp vid fel på ledningen norr eller söder om Haddarp finns då inte, vilket ger än väsentligt försämrad driftsäkerhet. Vidare passerar alternativet cirka 500 meter ifrån Hultsfreds flygplatsområde vilket inte bedöms vara lämpligt eller ens möjligt ur flygsäkerhetssynpunkt. Sammanfattningsvis bedömer E.ON Elnät att alternativet inte är realistiskt och det har ej studerats vidare. Ytterligare ett alternativ för luftledning i annan lokalisering än den idag befintliga har identifierats. Detta alternativ passerar i sydvästlig riktning från Gallebosjön och passerar norr om Lönneberga, se figur 4. Denna alternativa sträckning fortsätter därefter i sydvästlig riktning tills det når den befintliga 130 kv ledningen och löper därefter parallellt med 130 kv ledningen hela vägen i till Hultsfreds transformatorstation. Detta alternativ kan förbindas med transformatorstationen i Haddarp om en ny anslutande ledning etableras in och ut till stationen. Stäckningen är totalt drygt 8,5 km lång, varav drygt 3 km parallellgång. Detta alternativ berör naturvärdesintressena i riksintresseområdet för naturvård samt Natura 2000-området kring Lillån i något mindre utsträckning än befintliga sträckningen. Alternativet berör inte i samma utsträckning bostadsbebyggelse i Silverdalen, men istället berörs bostadsbebyggelse längs väg 129 norr om Lönneberga. Den alternativa luftledningssträckningen innebär att befintlig luftledning hade behövt avvecklas och raseras. 5.2 Utformningsalternativ Ett möjligt tekniskt utformningsalternativ är att anlägga ledningen som markkabel istället för luftledning. Markkabelförband anläggs helst i anslutning till befintlig infrastruktur för att underlätta vid etablering och underhåll. I detta fall bedöms vägstrukturerna i det enskilda vägnätet nyttjas norr om Silverdalen samt de lite större vägarna 129 alternativt 701 och 702 utgöra en möjlig markkabelsträckning, se figur 4. Sträckningen är totalt ca 13 km långt. Markkabelalternativet innebär att befintlig luftledning skulle behöva avvecklas och raseras. 5.3 Motiv till förordat alternativ Utifrån genomförd alternativutredning bedömer E.ON Elnät att det mest lämpliga alternativet är ett bibehållande av ledningen i befintlig sträckning och utformning. Som sid 15/36

16 grund för val av förordat alternativ ligger en sammanvägd bedömning av flera olika aspekter såsom miljömässiga intressen, leveranssäkerhet, samlokaliseringsmöjligheter samt tekniska och ekonomiska faktorer. I den alternativutredning som har genomförts har inget mer fördelaktigt alternativ än ett bibehållande av befintlig ledning kunnat identifieras. Länsstyrelsen har även bedömt att ett bibehållande av ledningen i dess nuvarande sträckning och utförande inte kan anses medföra betydande miljöpåverkan. Den befintliga ledningen är samlokaliserad med andra ledningar på 7 km av totalt 11,5 km. Även den alternativa sträckningen som passerar norr om Lönneberga är i ny sträckning möjlig att samlokalisera med befintlig ledning, men sträckningen enligt detta alternativ blir ca 2 km längre än befintlig sträckning. En etablering av ledningen i den alternativa sträckningen medför att befintliga ledningen kan rivas på motsvarande sträcka förbi Silverdalen. Dock skapas då ett nytt intrång av ledning i området omkring Lönneberga istället. Resultatet blir att intrånget flyttas och bedöms därtill sannolikt bli större eftersom den alternativa sträckningen totalt sett blir längre. Vidare tas nya markområden i anspråk och nya intressen berörs. Dessutom kvarstår det intrång från lokalnätsledningen som är byggd i samma sträckning som 40 kv ledningen genom Silverdalen. Om alternativet att bygga om ledningen som markkabel skulle genomföras innebär det att den befintliga luftledningen behöver avvecklas och rivas. Dock kvarstår befintliga 130 kv ledningen och lokalnätsledningar på de 7 km av sträckningen där ledningen idag är samlokaliserad. En markkabel i ny sträckning medför dessutom ett nytt markintrång i området även om det intrånget är mindre, avseende exempelvis ledningsgata, än det som en luftledning i ny sträckning skulle bidragit med. Att ersätta ledningen med markkabel medför heller inte att ledningens påverkan på Natura 2000-området eller riksintresseområdet för naturvård uteblir, eftersom befintliga 130 kv ledningen passerar dessa områden och bitvis även befintliga 10 kv ledningen. Ytterligare en faktor i E.ON Elnäts bedömning är den kostnad som det innebär att ersätta en befintlig funktionsduglig ledning, utan någon känd teknisk- eller miljömässig problematik, med antingen ny luftledning eller markkabel. Att rasera en ledning i gott skick som behöver begränsat med underhåll och ersätta den med en ny medför en betydande kostnad samt förbrukning av materiella resurser. Markkabelalternativet innebär också en försämrad driftsäkerhet, då det normalt tar mycket längre tid att hitta och avhjälpa ett eventuellt fel på en markförlagd ledning än på en luftledning. E.ON Elnät anser inte att den merkostnad en ny ledning innebär är motiverat varken utifrån miljömässiga eller tekniska skäl. sid 16/36

17 Att rasera en befintlig ledning medför att maskiner måste ta sig fram längs ledningsgatan för nedmontering och bortforsling av stolpar, faslinor etc. Detta kan i sig komma att medföra påverkan på naturmiljön etc. Sammantaget bedömer E.ON Elnät att det mest fördelaktiga alternativet med avseende på miljöhänseende, teknik och miljö, är att behålla ledningen i befintlig sträckning och befintligt utförande. 5.4 Nollalternativ Nollalternativet innebär att förlängt tillstånd inte beviljas, vilket innebär att den måste rivas. Det medför att Silverdalen, samt regionen mellan Hultsfred och Vimmerby kan inte förses med elektricitet från ledningen. Regionen kan förses med elektricitet med hjälp av andra ledningar i området, men om inte nätet ska försvagas i området behöver en ny förbindelse skapas mellan Hultsfred, Haddarp och Vimmerby. 6 Beskrivning av berörda intressen, konsekvensbedömning samt skadeförebyggande åtgärder Kartstudier har genomförts för att identifiera de intressen som finns längs ledningens befintliga sträckning. Intresseområden har inhämtats digitalt från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Information om bebyggelse har hämtats från fastighetskartan. Information om översiktsplan har hämtats från Hultsfreds kommun och detaljplaner från Länsstyrelsen i Kalmars karttjänst. Intresseområdenas utbredning framgår av kartorna i bilaga Landskapsbild Beskrivning Landskapet i området kännetecknas av ett kuperat skogslandskap med inslag av öppen mark så som ängar, betesmarker och odlad åkermark. Ledningen passerar även bredvid vatten vid Mälasjön och över våtmark vid Hultemossen samt korsar vattendragen Silverån och Lillån Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Eftersom ledningen är uppförd som luftledning är den synlig i landskapsbilden. Generellt är kraftledningar synliga från ett större område runt omkring om de passerar i öppen mark, såsom över åkermark och våtmarksområden. I detta fall passerar ledningen mestadels genom skogsmark vilket gör ledningen något mindre synlig. Vidare är ledningen samlokaliserad med andra ledningar på en stor del av sträckningen. Detta gör att intrånget från ledningarna samlas och den totala påverkan på landskapsbilden blir mindre än om ledningarna hade haft olika sträckningar. sid 17/36

18 Något behov av skadeförebyggande åtgärder kan inte förutses. 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Beskrivning Marken där ledningen passerar nyttjas till största delen av skogsbruk, men även jordbruksområden förekommer. Bebyggelsen i området där ledningen passerar är gles, samlad bebyggelse finns främst i Silverdalen samt enstaka hus längs väg 701. Det finns ett fåtal hus i ledningens närhet, två är belägna på meters avstånd från ledningen. Det närmaste bostadshuset ligger cirka 35 meter från ledningen och är beläget strax norr om transformatorstationen i Haddarp. Inga skolor, förskolor, allmänna serviceinrättningar finns i ledningens närhet. Hultsfreds kommun har en översiktsplan som antogs 21 juni Enligt planen, vid namn ÖP 2009, korsar ledningen i Silverdalen ett utvecklingsområde för natur, kultur och fritid vid namn Haddarp. Detaljplanerat område finns närmast ledningen i Silverdalen, ledningen passerar precis utanför planerna. Markanvändningen i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättats med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad gäller uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningens närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningens närhet anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna, och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1 samt dess ändringar angivna i ELSÄK-FS 2010:1) och gällande normer Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Ledningens påverkan på markanvändningen bedöms i huvudsak bestå av att skog tagits ner för att ge plats till ledningen och den röjda ledningsgatan. Denna påverkan skedde primärt i samband med att ledningen etablerades. Ledningen är dock samlokaliserad med andra ledningar och därmed samlas intrånget och ledningsgatan nyttjas av mer än en kraftledning. Eventuellt utgör ledningsstolparna även ett hinder för brukandet av åkermarken som passeras. Ledningen berör ett fåtal bostadshus. Det magnetfält som alstras av ledningen har beräknats och redovisas i avsnitt Ledningen bedöms ej strida mot befintliga planer. Sammantaget bedöms förlängt tillstånd för ledningen ge upphov till liten påverkan på markanvändning, bebyggelse och planer Något behov av skadeförebyggande åtgärder kan inte förutses. sid 18/36

19 6.3 Natur- och vattenmiljö Beskrivning På en sträcka om drygt 2 km passerar ledningen inom ett område som utpekats som riksintresse för naturvård, området heter Silveråns dalgång. Riksintresset beskrivs som en ådal med mäktiga isälvslagringar och ett värdefullt odlingslandskap. I Silverån och biflödet Lillån finns stationär, självproducerande öring, flodpärlmussla och en bottenfauna med hög artdiversitet. Förutsättningar för bevarande beskrivs vara ett fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Riksintresseområdet är stort, det uppgår till 1893 hektar och är uppdelat på två delområden, varav ledningen berör det södra delområdet, se figur 5. Figur 5. Riksintresseområdet Silveråns dalgång är markerad med grön färg i kartan ovan och Natura 2000 med gul färg. 40 kv ledningen mellan Gallebosjön och Hultsfred visas som röd linje. Inom ovan nämnda riksintresseområde korsar ledningen ett Natura 2000 område. Området har namnet Emåns vattensystem i Kalmar län. Precis som namnet antyder är Natura 2000 området stort, det omfattar Emåns huvudfåra och biflöden inom Kalmar län som sammanfaller med riksintresseområde för naturvården. Området är 1608 hektar stort och består av vattenyta och våtmark. Syftet med bevarandet av området är att bevara områdets särpräglade och variationsrika vattenmiljöer som bl.a. hyser sällsynta biotoper och gör området till en viktig livsmiljö för flera hotade eller sårbara fisk- och musselarter. Ledningen korsar Lillån och därmed Natura 2000 området vid tre tillfällen. sid 19/36

20 Länsstyrelsen har i samrådet informerat att ett område vid Lillån är intressant för framtida reservatsbildning. Hela ledningen passerar inom det riksintresseområde för skyddade vattendrag som gäller just Emån. Emåns avrinningsområde har getts riksintresseskydd för att vattenkraft och vattenreglering eller vattenledning för kraftändamål inte får utföras i vattendraget eller dess käll- och biflöden. Vidare passerar ledningen genom en regionalt viktig drickvattenresurs benämnd Hultsfredsdeltat. Resursen består av en sand- och grusförekomst. Även ett vattenskyddsområde benämnt Hultsfred passeras igenom på södra delsträckan av ledningen. Gällande våtmarksområde och sumpskog så passerar ledningen dels över Hultemossen, vilken är med i länsstyrelsens rikstäckande våtmarksinventering (VMI). Området har högt naturvärde (naturvärdesklass 2) enligt inventeringen. Vidare passeras tre sumpskogsområden. Ett av områdena består av två delområden belägna precis vid koncessionsförlängningens startpunkt i höjd med Gallebosjön. Sumpskogen heter Blågölsmossen och breder ut sig öster respektive väster om ledningsgatan. Området består av mosseskog och tillhör preliminärt naturvärdesklass 1 samt är lokalt starkt påverkat av anslutande avverkning i ledningsgatan. Vidare berörs ett sumpskogsområde som sammanfaller med våtmarken Hultemossen. Området består av kärrskog och tillhör preliminärt naturvärdesklass 2. Området är lokalt starkt påverkat av anslutande avverkning i ledningsgatan. Även sumpskogsområdet Lövhorvan berörs av ledningssträckningen. Området består av kärrskog och tillhör preliminärt naturvärdesklass 3. Området består av två delområden som breder ut sig på både norr- och södersidan om ledningen. Området är starkt påverkat lokalt av avverkning i ledningsgatan samt är dikat. Ledningen passerar igenom två områden som ingår i Länsstyrelsen i Kalmar läns naturvårdsplan Natur i Östra Småland. Områdena benämns Isälvsavlagringar vid Silverån samt Lillån och sjön Linden. Stationsområdet i Hultsfred är beläget strax utanför Hultsfredsdeltat som också ingår i naturvårdsplanen. Vidare finns ett naturvärde och en nyckelbiotop i anslutning till ledningen. Naturvärdet ligger i Silverdalen mellan väg 129 och Silverån. Området heter NV Lillåns utlopp och beskrivs innehålla lövskog. Ledningen passerar i utkanten av området. Nyckelbiotopen ligger i anslutning till transformatorstationen i Hultsfred, området benämns Ställverket och beskrivs innehålla rikligt med död ved samt biotoperna brandfält och sandbarrskog. Nyckelbiotoper och naturvärden pekas ut av Skogsstyrelsen baserat på genomförda inventeringar i skogsmark. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden, områden som klassas som nyckelbiotoper bedöms utgöra en nyckelroll för bevarandet av skogens hotade växter och djur. Objekt som är viktiga för mångfalden men sid 20/36

21 inte uppfyller kraven som ställs på en nyckelbiotop klassificeras istället som naturvärden. Dessa områden kan med tiden utvecklas till nyckelbiotoper, beroende på förutsättningarna. Sträckningen berör ett område som ingår i bevarandeprogram för odlingslandskapet, området heter Faggemåla. Bevarandeprogrammet syftar till att så intakt som möjligt bevara de delar av odlingslandskapet som innehåller höga natur- och kulturvärden. Ledningen korsar dikningsföretaget Haddarp, samt tillhörande båtnadsområde. Båtnadsområdet är det markområde som torrläggs vid dikning. Dikningsföretaget består av ett mindre nätverk av diken genom sankmarker benämnda Venkärret och Stubbhålet. Huvuddiket, vilket ledningen korsar, mynnar ut i Lillån direkt norr om Haddarps kvarn Vattenförekomster samt miljökvalitetsnormer för vatten Inom vattenförvaltningen används miljökvalitetsnormer (MKN) för att ange krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status. Den befintliga ledningen korsar några vattendrag, däribland Lillån och Silverån. Nedan beskrivs statusklassningen för de vattenförekomster som omfattas av MKN enligt länsstyrelsens vatteninformationssystem (VISS). Hultsfredsdeltat (EU_CD: SE ) är ett grundvattenmagasin med god kemisk status och god kvantitativ status. Den befintliga transformatorstationen Hultsfred är belägen inom området, och en del av ledningens södra delsträcka berör området. Vattendraget Lillån: Silverån - Linden (EU_CD: SE ) har uppnått måttlig ekologisk status då vattendraget har problem med morfologi och konnektivitet, vilket drar ner statusen trots att status på fisk är god. Vattendraget uppnår ej god kemisk status p.g.a. kvicksilver (kemisk status utan allt överskridande ämnen är ej bedömt). Kvalitetskravet på Lillån är god ekologisk status. Kraftledningen korsar vattendraget vid tre tillfällen. Vattendraget Silverån: Gnöttlebäcken Lillån (EU_CD: SE ) har uppnått måttlig ekologisk status p.g.a. problem med konnektivitet med ett flertal vandringshinder inom vattenförekomsten. Den kemiska statusen bedöms god (exklusive kvicksilver) Kvalitetskravet på vattendraget är god ekologisk status, dock med tidsfristen till år Vattendraget korsas en gång av ledningen, precis norr om Silverdalen. Även övriga vatten berörs, dels korsas Hällefors damm (EU_CD: NW ) strax norr om Silverdalen, och ett vattendrag (EU_CD: NW ) vi två tillfällen, först i anslutning till Hultemossen och därefter vid Målasjön. Det övriga vattnet Målasjön (NW ) passeras av ledningen. sid 21/36

22 Hotade arter En sökning i ArtPortalen ( ) visar att följande skyddade eller hotade arter har observerats i området längs ledningssträckningen sedan år 2000: Kungsfågel (VU 2 ), sandödla (VU), slåttergubbe (VU) och en dagslända med det vetenskapliga namnet Rhithrogena germanica (NT 3 ). Samtliga observationer är ovaliderade vilket innebär att det kan finnas osäkerhet i deras exakta läge, förekomst m.m Berguv I samrådet inkom information från den lokala ornitologiska föreningen i området, Fågelklubben Hultsfred, att det finns en berguvsförekomst i området norr om Silverdalen. Även länsstyrelsen meddelar i samrådet att påverkan på berguv ska bedömas i MKBn, dock främst vid eventuell nydragning av ledningen. Trots att det inte avses göras några förändringar på kraftledningen, varken gällande sträckning eller teknik, har E.ON Elnät låtit göra en studie och bedömning av risker för berguv med anledning av förlängt tillstånd för ledningen. Studien har genomförts av Enetjärn Natur och baseras på litteraturstudier, intervju med ordförande i Hultsfreds fågelklubb samt med hjälp av ett uttag av skyddsklassade observationer i Artdatabanken. Rapporten återfinns i bilaga 4. Rapporten omfattas av sekretess. Berguven bedöms sedan 2015 tillhöra rödlistans kategori sårbar (VU). Sammanfattningsvis kommer studien fram till bedömningen att risken för att berguvar förolyckas genom strömgenomgång vid aktuell ledning är obefintlig. Detta baseras på det faktum att ledningen har ett betydligt större fasavstånd än berguvens maximala vingbredd, och för att förolyckas genom strömgenomgång måste uven vidröra två faser (eller annan ledande del) samtidigt. Så som denna ledning är konstruerad, med hängande isolatorer, bedöms således risken för strömgenomgång för berguvar som obefintlig. Risken för strömgenomgång som bedöms föreligga är om berguven kommer i kontakt med ledande delar i någon av transformatorstationerna belägna i Haddarp och Hultsfred. Båda transformatorstationer är dock belägna i områden där revirhävdande berguv sannolikt rör sig mindre ofta. Det bedöms föreligga en viss risk för påverkan på berguv genom kollisioner med kraftledningen. Kollisionsrisken för berguv är inte så väl kartlagd eftersom kollisioner sällan uppmärksammas då de normalt inte ger upphov till strömavbrott och därmed ett besök till platsen. Det innebär att kollisionsdödade berguvar sällan upptäcks och förs till statistiken. Dock anses det allmänt att horisontellt orienterade faslinor (så som ledningen är utformad) utgör en begränsad kollisionsrisk. I studien diskuteras å ena sidan att berguvar är delvis nattaktiva och rör sig under tider på dygnet med dålig sikt och på låg höjd och 2 VU=Sårbar 3 NT=Nära hotad sid 22/36

23 därmed är utsatta för kollisionsrisken, samtidigt som de å andra sidan har mycket bra mörkerseende och bör kunna urskilja en ledning även i mörker. Enetjärn Naturs bedömning är att förlängt tillstånd för befintlig ledning inte har någon negativ påverkan på artens bevarandestatus i regionen, även om enstaka individer kan komma att förolyckas genom kollision med kraftledningen Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Den befintliga ledningen berör Silveråns dalgång, ett område som pekats ut som riksintresse för naturvård. Den befintliga ledningens påverkan på riksintresseområdet bedöms framförallt röra vattendraget Lillån som ledningen korsar två gånger inom riksintresseområdet (ledingen korsar Lillån totalt vid tre tillfällen, den nordligaste korsningen ligger dock utanför riksintresseområdet). Eftersom riksintresseområdet tillkom efter att ledningen byggdes bedöms inte förlängt tillstånd för ledningen utgöra någon ytterligare påverkan på området gentemot vad som är situationen idag. Vidare planeras ingen förändring av stolpplacering eller ledningsgatans bredd som kan orsaka konsekvenser för vattendraget eller dess närområde. Enligt länsstyrelsens registerblad kring riksintresset finns det i Silverån och biflödet Lillån idag en stationär, självproducerande öring, flodpärlmussla och en bottenfauna med hög artdiversitet. Om dessa värden finns idag med den befintliga ledningens två korsningar av vattendraget gör E.ON Elnät bedömningen att ingen negativ påverkan på vattendragets naturvärden och därmed riksintresset kan förutses av förlängt tillstånd för ledningen. Skyddsåtgärder för naturmiljön vid röjning och ledningsunderhåll beskrivs i avsnitt nedan, skadeförebyggande åtgärder utöver de som nämns där kan ej förutses. Inom ovan nämnda riksintresseområdet Silveråns dalgång korsar ledningen vid tre tillfällen Natura 2000 området Emåns vattensystem i Kalmar län. Syftet med Natura 2000 skyddet i detta fall är att bevara områdets särpräglade och variationsrika vattenmiljöer som bl.a. hyser sällsynta biotoper och gör området till en viktig livsmiljö för flera hotade eller sårbara fisk- och musselarter. Ingen förändring av stolpplacering eller ledningsgatans bredd planeras, därmed bedöms inte förlängt tillstånd för ledningen utgöra någon ytterligare påverkan på området, skadeförebyggande åtgärder kan därför inte förutses. Skyddsåtgärder för naturmiljön vid röjning och ledningsunderhåll beskrivs i avsnitt nedan. Länsstyrelsens information i samrådet kring eventuell reservatsbildning vid Lillån har beaktats. E.ON Elnät anser att då ledningen är befintlig, får överenskommelse mellan länsstyrelsen och E.ON Elnät nås i samband med en faktisk etablering av det tilltänkta reservatet. Den befintliga ledningen bedöms inte motverka syftet med riksintresset för skyddade vattendrag för Emån då skyddet avser att förhindra vattenkraft och vattenreglering eller sid 23/36

24 vattenöverledning för kraftändamål. Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella i detta hänseende. Gällande den regionalt viktiga drickvattenresursen Hultsfredsdeltat och vattenskyddsområdet Hultsfred så bedöms ledningens eventuella påverkan bestå i framtida underhåll av ledningen så som byte av ledningsstolpar. I övrigt planeras inga grävarbeten som kan påverka dricksvattenresurserna. Vid framtida eventuella stolpbyten kommer antingen trästolpar som är impregnerade med kopparsalt, alternativt stolpar i andra material såsom komposit, stål eller glasfiber användas eftersom E.ON Elnät beslutat att fasa ut de kreosotimpregnerade trästolpar som ledningen är byggd på idag. Åtgärder som kan förväntas väsentligen ändra naturmiljön kommer även föregås av samråd med länsstyrelsen. Härigenom säkerställs att nödvändiga skyddsåtgärder och hänsyn till skyddsvärda vattenresurser. Någon risk för läckage av kreosot till mark eller vatten vid befintliga stolpar bedöms inte föreligga annat än väldigt lokalt runt själva stolparna. Undersökningar har genomförts som visar att visst läckage av kreosot kan förekomma men att föroreningarna snabbt minskar med avstånd från stolpen. Utöver den visuella påverkan på våtmarken Hultemossen bedöms kraftledningens påverkan på området bestå i den påverkan som uppstår vid eventuella framtida reparations- och underhållsarbeten. Skadeförebyggande åtgärder vid ledningsunderhåll ur ett naturmiljöperspektiv återfinns i avsnitt Ledningen passerar även tre sumpskogsområden. Samtliga områden ligger utanför ledningsgatan. Då ingen ytterligare breddning av ledningsgatan planeras bedöms områdena ej påverkas av förlängt tillstånd för ledningen. Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella i detta hänseende. Påverkan på naturvärdet NV Lillåns utlopp och nyckelbiotopen Ställverket bedöms utgöras av den möjliga påverkan som orsakas av eventuella framtida reparations- och underhållsarbeten. Skyddsåtgärder vid ledningsunderhåll återfinns i avsnitt Ledningen korsar dikningsföretaget Haddarp samt tillhörande båtnadsområde. När ledningen anlades anpassades stolpplaceringen utifrån dikningsföretagets placering. Inga förändringar avseende ledningsdragning eller teknik planeras varför ett förlängt tillstånd för ledningen inte medför någon framtida konsekvenser på dikningsföretaget. Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella i detta hänseende. Biotoper i jordbruksmark så som källor, odlingsrösen, småvatten och våtmarker, stenmurar, alléer, pilevallar och åkerholmar, m.m. är skyddade enligt 7 kap. 11 miljöbalken samt 5 förordning om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Dessa biotoper får ej tas bort eller skadas, utan att dispens sökes hos länsstyrelsen. Eftersom ledningen är befintlig kommer inga nya biotoper i jordbruksmark påverkas förutom de som redan berörs sid 24/36

25 idag. Vid framtida underhållsarbeten kommer samråd med länsstyrelsen att ske om biotoper i jordbruksmark riskerar att skadas. Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella i detta hänseende. De naturmiljöintressen som ledningen berör bedöms inte påverkas ytterligare av att ledningen får förlängt tillstånd, eftersom inga gräv- eller anläggningsarbeten planeras kring ledningen. Vid framtida underhållningsarbeten kommer hänsyn tas till identifierade naturmiljövärden. Samråd kommer att ske om naturmiljön väsentligen ändras och de eventuella tillstånd som behövs kommer att sökas och erhållas innan arbete påbörjas. En ledningsgata genom skogsmark är inte sällan en viktig biotop för många växter och djur, då ledningsgatan i sig utgör annan typ av livsmiljö än den annars ofta homogena skogsmarken. Ett bibehållande innebär att denna livsmiljö kan bibehållas Vattenförekomster samt miljökvalitetsnormer för vatten Hultsfredsdeltat är en grundvattenförekomst med god kemisk status och god kvantitativ status, eftersom den befintliga ledningen har funnits inom området sedan 1969 bedöms inte förlängt tillstånd för ledningen ge någon ytterligare påverkan på kemisk eller kvantitativ status för vattenförekomsten. Konsekvenser på grundvattentäkten av underhåll på ledningen beskrivs i avsnitt ovan. Varken vattendragen Lillån eller Silverån uppnår de kvalitetskrav ställda på ekologisk status, båda vattendragen har problem med konnektivitet vilket innebär att det finns vandringshinder inom vattenförekomsterna. Vidare har båda vattendragen problem med kemisk status p.g.a. för höga halter av kvicksilver. Förlängt tillstånd bedöms inte påverka varken vattendragens konnektivitet eller kemiska status och därmed inte heller vattendragens möjlighet att nå de uppsatta målen för ekologisk och kemisk status. Ledningen har heller ingen påverkan på berörda övriga vattenförekomster. Skadeförebyggande åtgärder vid underhållsåtgärder och reparationsarbete vid vattenområden beskrivs i avsnitt I övrigt bedöms inga skadeförebyggande åtgärder behövas gällande vattenförekomster eller miljökvalitetsnormer för vatten Hotade arter Samtliga observationer av fyndplatser med hotade arter är ovaliderade enligt Artportalen. Kungsfågeln (VU) är Sveriges minsta fågelart och den lever i barrskog, allra helst i granskog. Fyndet av arten gjordes 2007 vid lokalen Haddarps kvarn. Enligt Artdatabanken är orsaken till kungsfågelns minskning ej känd. En möjlig orsak kan vara minskade arealer av skog som hyser lämpliga häckningsmiljöer. Kungsfågelns revir är dock mycket litet, häckning förekommer till och med i små dungar ute på i övrigt öppen mark. Avståndet från sid 25/36

26 fyndplatsen till ledningsgatan är ca 200 m, eftersom ledningsgatan ej planeras att breddas bedöms inte ledningen ha någon negativ påverkan på arten. Fyndet av sandödla (VU) gjordes 2005 i ett öppet område ca 200 m norr om befintliga ledningen. Enligt artdatabanken lever sandödlan i små lokala populationer i begränsade områden. Det området som fyndet gjorts i är ett väl avgränsat öppet område med skog runt omkring. Avståndet mellan området och den befintliga ledningen och ledningsgatan gör att förlängt tillstånd för ledningen inte bedöms utgöra någon påverkan på arten, inte heller vid underhåll av ledning och ledningsgata. Rhithrogena germanica (NT) är en typ av dagslända som observerats 2007 vid Lillån, nedströms Haddarps kvarn. Fyndplatsen ligger knappt 200 m från ledningen. Observationen består av 24 larver. Enligt artdatabanken så är de åar där arten förekommer idag förhållandevis rena och ostörda och att om det förblir så kan artens existens tryggas även i framtiden. Då den delsträckan av ledningen byggdes redan 1969 och arten utvecklats i området under tiden sedan dess bedöms inte ledningen eller ledningsgatan utgöra någon negativ påverkan på arten. Slåttergubbe (VU) är en flerårig, upp till en halvmeterhög, korgblommig växt med brandgula blommor. Arten har observerats i ledningsgatan Slåttergubbe är beroende av hävd för sin långsiktiga överlevnad, och ett av de största hoten mot arten är igenväxning. Förlängt tillstånd för ledningen samt röjning av ledningsgatan bedöms därmed inte motverka artens möjlighet till överlevnad. Liksom det beskrivs i avsnitten nedan samråder E.ON Elnät alltid med länsstyrelsen inför planerad röjning av en hel ledningssträcka. Likaså om en åtgärd kan förväntas väsentligen påverka naturmiljön. Härigenom kan säkerställas att nödvändiga skyddsåtgärder och/eller hänsyn tas till eventuellt förekommande skyddsvärda arter bl.a. Några särskilda skadeförebyggande åtgärder för de hotade arterna utöver det som ovan nämnts bedöms ej behövas Berguv Den studie kring bedömning av risker för berguv som E.ON Elnät låtit utföra kommer fram till slutsatsen att ingen negativ påverkan på artens bevarandestatus bedöms medföras av förlängt tillstånd för den befintliga ledningen. I studien omnämns två möjliga skyddsåtgärder, dels att eventuella oisolerade ledare inom transformatorstationerna isoleras alternativt görs oåtkomligt för fåglar, och dels att sätta upp fågelavvisare på den del av ledningssträckningen som pekats ut hysa berguvars revir. E.ON Elnät avser att sätta upp fågelavvisare på kritiska delsträckor av den aktuella ledningen, samt undersöka huruvida det är möjligt att vidta några åtgärder på stationen i sid 26/36

27 Haddarp i syfte att minimera risken för strömgenomgång för fågel. Om några sådana åtgärder identifieras och om nyttan med dessa bedöms stå i proportion till kostnaden, så kommer E.ON Elnät vidta dessa åtgärder Skyddsåtgärder vid ledningsunderhåll Det underhåll som utförs längs ledningssträckningen beskrivs i avsnitt 4.3. Drift och underhåll. E.ON Elnät har stor erfarenhet och höga ambitioner vad gäller hänsyn till naturmiljön i samband med planerade och akuta åtgärder på elnätet. Med nästan 850 mil regionnätsledningar har bolaget lång erfarenhet av arbeten i alla typer av naturmiljöer, inklusive våtmarker. E.ON Elnät strävar alltid efter att minimera negativ påverkan på miljön genom exempelvis val av metod och utrustning. Även vid akuta insatser som är nödvändiga för att säkerhetsställa elförsörjningen väljer E.ON Elnät metod efter de förhållanden som för tillfället råder på platsen. De entreprenörer som bolaget anlitar för underhåll och underhållsröjning är väl bekanta med den generella naturhänsyn som tas i skogsbruket. Hänsyn kan behöva tas till allt ifrån häckningsperioder till väderlek. Vid vattendrag undviks om möjligt borttagande av sly och istället toppas vegetationen så att skuggzoner bevaras. I våtmarker kan, i tillägg till andra hänsynstaganden, mindre bandmaskiner med särskild våtmarksbeläggning användas. En annan skyddsåtgärd kan vara att lägga ut mattor som fördelar trycket från maskinen. Om möjligt utförs arbetet alltid när våtmarken är uttorkad eller tjälad, dels av miljöskäl, dels för att det minskar risken för köra fast med maskiner. Att marken är tjälad behöver dock inte innebära det bästa skyddet för våtmarken, och heller inte att manuella metoder används (vissa åtgärder, såsom byte av stolpar, kan heller inte utföras utan maskin). Arbetet måste anpassas från gång till gång. Ett annat exempel är att E.ON Elnät under de senaste två åren har genomfört lyckade försök med toppning av träd med hjälp av helikopter. Med denna metod kan markskador helt undvikas och det är E.ON Elnäts förhoppning och bedömning att bolaget ska kunna utöka användningen av metoden i takt med att den blir mer beprövad. Vid terrängkörning som behövs för projektering, byggande, underhåll, skötsel och inspektion av ledningen ska de maskiner och metoder användas som medför minsta möjliga ingrepp i naturmiljön. Skador i marken ska återställas i godtagbart skick. Vid passage av vattendrag ska tillfälliga eller permanenta broar användas. Körning i vattendrag eller på stränder får endast ske om det är tekniskt eller miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska naturmiljön skyddas genom utläggande av t.ex. virke eller ris. När arbetet är klart ska tillfälliga broar och utlagt skydd avlägsnas. Träd och buskar ska i största möjliga mån stå kvar i vattenbryn. sid 27/36

28

29 6.4.2 Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Den befintliga ledningen bedöms inte påverka de kulturhistoriska lämningarna i ledningens närhet eftersom inga gräv- eller anläggningsarbeten planeras. Vid framtida underhållsarbete kommer hänsyn tas till kända förekommande kulturhistoriska värden för att säkerställa att dessa inte skadas. Om tidigare okända kulturmiljövärden skulle påträffas vid framtida underhålls av ledningen kommer arbetat avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. Några andra skadeförebyggande åtgärder bedöms ej vara aktuella att vidta i detta hänseende. 6.5 Friluftsliv Beskrivning Eftersom ledningen passerar till stor del genom skogbeklädda områden bedrivs sannolikt till stor del skogsrelaterade friluftsaktiviteter som vandring och promenader, svamp- och bärplockning, jakt, ridning, cykling och löpning. I området närmast Silverdalen passerar ledningen Lönnebergaleden vilket är en 55 km lång vandringsled som passerar genom kommunen. Vidare passerar ledningen Silverån där det finns kanotled och badplats, troligtvis nyttjas vattendraget även till fiske Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder En befintlig luftledning kan upplevas som störande för friluftsupplevelsen. I detta fall är ledningen på en stor del av sträckningen samlokaliserad med en regionnätsledning eller lokalnätsledning, vilket gör att intrånget är samlat. 6.6 Infrastruktur Beskrivning En järnväg som är utpekad som riksintresse för kommunikation korsas av ledningen. Riksintresset består av järnvägsbanan mellan Nässjö och Hultsfred vilken utgör en förbindelselänk till bl.a. Oskarshamns hamn, vilken som är i sig klassificerad som riksintresse. Järnvägen är enkelspårig och oelektrifierad och ledningen korsas av ledningen i utkanten av Silverdalen. Två statliga vägar korsas av befintliga ledningen, väg 129 och 701. Väg 129 korsas strax norr om Silverdalen och väg 701 söder om Haddarp. Dessutom korsas ett antal enskilda vägar. Drygt 1,5 km norr om transformatorstationen i Hultsfred ligger Hultsfreds flygplats. Flygplatsen är en rest från tidigare militär verksamhet. Hultsfreds och Vimmerby kommun tog över flygplatsen efter Försvarsmakten 2000, men sedan 2008 är flygplatsen i privat ägo. Linjetrafiken på flygplatsen upphörde 2006, dock är flygaktiviteten med mindre sportflygplan och segelflygplan fortfarande stor och kapacitet finns för stora tunga plan. sid 29/36

30 6.6.2 Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Eftersom inga gräv- eller anläggningsarbeten planeras i projektet, bedöms inte förlängt tillstånd för ledningen påverka varken järnvägen som är utpekade som riksintresse för kommunikationen eller de vägar som korsas av ledningen. Några skadeförebyggande åtgärder är ej aktuella att vidta. 6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en kraftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan faslinorna och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen i ledningen ger upphov till det magnetiska fältet. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där faslinorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Med anledning av detta bedöms inte de elektriska fälten från kraftledningar nämnvärt påverka de miljöer där människor stadigvarande vistas, såsom bostäder, skolor, arbetsplatser etc. och därmed inte heller människors hälsa. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur faslinorna hänger i förhållande till varandra påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. De myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kopplat till magnetfält är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna mäter, utvärderar forskning samt tar fram råd, rekommendationer och föreskrifter avseende magnetfält Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetiska fält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering genom att, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader: sid 30/36

31 sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan läsas eller laddas ned på t.ex. finns mer information. E.ON Elnät för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. E.ON Elnät följer kontinuerligt pågående forskning inom området och strävar efter en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. E.ON Elnät beaktar berörda myndigheters rekommendation och miljöbalkens regler om försiktighet och tar människors oro på allvar. E.ON Elnät mäter, beräknar och redovisar vid behov magnetfältsnivåer kring våra anläggningar Magnetfält från aktuell ledning De magnetfält som alstras från 40 kv ledningen har beräknats. Beräkningarna har delats upp och gjorts för de två delsträckorna, dels på delsträckan från Gallebosjön till Haddarp och dels på delsträckan från Haddarp till Hultsfred. I beräkningen för delsträckan mellan Gallebosjön och Haddarp har den parallellgående 10 kv ledningen tagits med, se figur 6. Likaså har den parallellgående 130 kv ledningen tagits med i beräkningen för delsträckan mellan Haddarp och Hultsfred, se figur Delsträckan Gallebosjön-Haddarp Magnetfältberäkningen för 40 kv ledningen på delsträckan Gallebosjön-Haddarp har gjorts tillsammans med den parallellgående 10 kv ledningen. 10 kv ledningen går dock inte parallellt med 40 kv ledningen på hela sträckan utan endast från strax söder om Silverån in till Haddarps transformatorstation, se grön linje i figur 2 som visar 10 kv ledningens sträckning. På sträckan norr om Silverån uppgår det alstrade magnetfältet endast till det värde som visas av den tunna heldragna linjen i diagrammet i figur 6, dvs. endast magnetfältet från 40 kv ledningen. Förutom i Silverdalen finns få bostadshus längs delsträckan mellan Gallebosjön och Haddarp. Ett fåtal bostadshus ligger inom meter ifrån ledningen och närmaste hus ligger cirka 35 meter från ledningen. Inga skolor, förskolor, allmänna serviceinrättningar finns i ledningens närhet. Vid 35 meters avstånd från ledningen kan i diagrammet i figur 6 sid 31/36

32 utläsas att det totala magnetfältet sjunkit till ett värde på 0,04 µt (huset ligger öster om 40 kv ledningen, dvs. närmast 10 kv ledningen). Det magnetfält som skulle alstras om aktuell 40 kv ledning inte fanns på platsen, dvs nollalternativet, framgår av den streckade linjen i figur 6. Nollalternativet innebär att det endast alstras magnetfält från 10 kv ledningen, så på sträckan norr om Silverån där 40 kv ej är samlokaliserad alstras inget magnetfält. För magnetfältsberäkningar för den aktuella ledningen har utifrån driftstatistik antagits en årsmedelströmlast om 20 A. Figur 6. Beräknat magnetfält som 40 kv luftledningen på delsträckan Gallebo-Haddarp samt parallellgående 10 kv luftledning alstrar. sid 32/36

33 Delsträckan Haddarp-Hultsfred För sträckan mellan Haddarp och Hultsfred har det totala magnetfältet beräknats som alstras av både 40 kv ledningen och den 130 kv ledning som den är samlokaliserad med. Ledningarna är samlokaliserade på nästan hela delsträckan mellan Haddarp och Hultsfred, se blå linje figur 2 för 130 kv ledningens sträckning. I diagrammet i figur 7 visas magnetfältet från 40 kv ledningen som streckad linje, medan det totala fältet är den tjockare heldragna linjen. Figur 7. Beräknat magnetfält som 40 kv luftledningen på delsträckan Haddarp-Hultsfred samt parallellgående 130 kv luftledning alstrar. sid 33/36