Delårsrapport Närhälsan vårdval Mars 2018 Närhälsan vårdval Delårsrapport Mars 2018
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Verksamhet... 6 2.1 Viktigaste händelserna under perioden...6 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion...7 3 Mål och fokusområden... 9 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen...9 3.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska...9 3.1.2 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska...9 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter...9 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras...9 3.2.1.1 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa...10 3.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras...10 3.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin...11 3.2.2.2 Förstärka primärvården och den nära vården...12 3.2.2.3 Förbättra akutvårdskedjan...13 3.2.2.4 Utveckla digitala vårdformer och tjänster...13 3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras...14 3.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner...15 3.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser...15 3.3 Västra Götalandsregionen ska erbjuda god arbetsmiljö för medarbetarna, kunna behålla och rekrytera rätt kompetens...16 3.3.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras...16 3.3.1.1 Fortsätta utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling...17 3.3.1.2 Stimulera uppgiftsväxling, nya arbetssätt och arbetsrotation...17 3.3.1.3 Utveckla arbetsgivarvarumärket...18 3.3.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska...19 3.3.2.1 Satsa på ledarskap...19 Närhälsan vårdval, Delårsrapport 2(34)
3.3.2.2 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och utveckla det hälsofrämjande arbetet...20 4 Personal... 21 4.1 Lönestruktur...21 4.2 Chefsförutsättningar...21 4.3 Hälsa och arbetsmiljö...22 4.4 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys...23 4.4.1 Nettoårsarbetare volymförändring jämfört med motsvarande månad föregående år...25 5 Ekonomiska förutsättningar... 27 5.1 Ekonomiskt resultat...28 5.1.1 SR02 Sammanställning RR Utförare Hälso-/sjukvård...29 5.1.2 Intäktsutveckling...30 5.1.3 Kostnadsutveckling...31 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans...32 5.3 Eget kapital...32 5.4 Investeringar...33 6 Bokslutsdokument och noter... 34 Bilagor Bilaga 1: Delårsrapport mars vårdval Bilaga 2: Noter mars vårdval Närhälsan vårdval, Delårsrapport 3(34)
1 Sammanfattning Produktion I sin helhet ökade Närhälsan sin produktion under perioden. Närhälsan Online hade 1700 läkarbesök. Sjuksköterskebesöken ökade med 7%. Antal besök hos beteendevetare ökade med 5%. Ökningen är till följd av de nyöppnade mottagningarna "Unga psykiska hälsa". Rehab hade en fortsatt ökning av antalet besök. Fysioterapibesök ökade med 10%, arbetsterapibesök med 15%. Ökningen beror delvis på besök som görs hos de nya mottagningarna i Skene, Sätila och Svenljunga (stängning av Samrehab). Läkarbesöken minskade något med drygt 2%. Detta till följd av att driften av primärvårdsakuten i Mölndal gick över till privat regi 2017 samt att antal distriktsläkare har minskat vilket har påverkat produktionen negativt. Antal ej legitimerade läkare har dock ökat. Patientenkät Närhälsan förbättrade sitt resultat i den nationella patientenkäten inom samtliga sju dimensioner. Största förbättringen var inom dimensionen Emotionellt stöd och Kontinuitet och koordinering. Enkäten besvarades av 6600 patienter som besökt läkare på Närhälsans vårdcentraler Tillgänglighet Under januari till mars gick telefontillgängligheten ned till knappt 87%. Anledningen till detta var sjukfrånvaro bland personalen, en tuff influensasäsong bland befolkningen och mässlingsutbrott, vilket resulterade i stor ökning av samtal in. Under mars månad drabbades Närhälsan liksom flera andra landsting och regioner av ett långvarigt samt ett kortare avbrott i CallMe. Ekonomi Närhälsan (vårdval) har för mars 2017 ett resultat på -8,2 mnkr. Resultatet är 2,9 mnkr bättre än budgeten för mars som var på -11,1 mnkr och 2,9 mnkr sämre än 2017 års ackumulerade resultat. Det budgeterade resultatet för 2018 är +5 mnkr. Prognosen för helår 2018 visar ett positivt resultat på 10 mnkr vilket är 5 mnkr bättre än budget. Det prognostiserade resultatet före avkastningskravet uppgår till 35 mnkr. Vårdcentralerna visar i mars 2018 ett resultat på -10,5 mnkr. Resultatet är sämre än budgeten för mars som var på -9,1 mnkr och 2,2 mnkr sämre än 2017 års resultat. Budget och prognos för helår 2018 ligger på +2 mnkr. En ny viktlista i ersättningsmodellen för 2018 har inneburit kraftigt förändrade ekonomiska förutsättningar för många vårdcentraler. För flera av våra vårdcentraler har detta inneburit större anpassningar av verksamhet och i vissa fall även strukturella åtgärder i syfte att nå ekonomisk balans. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 4(34)
Antalet listade har under första kvartalet 2018 minskat med 1068 listade. Rehab visar för mars 2018 ett resultat på 0,6 mnkr. Resultatet är bättre än budget mars 2018 som var på -7,9 mnkr men 2,9 mnkr sämre än 2017 års resultat. Budgeten för helår 2018 är 3 mnkr och prognosen är 8 mnkr. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 5(34)
2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Tre händelser och/eller resultat som uppnåtts under perioden 1. Närhälsan Online Under första kvartalet har Närhälsan Online kommit igång ordentligt och 1700 läkarbesök har utförts. Nästa steg i utvecklingen är att öka läkartiderna ytterligare samt att erbjuda onlinebesök till sjuksköterska och psykolog. 2. Samordnad vårdplanering Lagen om trygg och säker utskrivning trädde i kraft vid årsskiftet och Närhälsan stod redo att ta över ansvaret för att erbjuda vårdplanering med hög kvalitet och kontinuitet för nyutskrivna från akutsjukvården. 36 sjuksköterskor har anställts för uppdraget och än så länge har 548 st SIP:ar (samordnad individuell vårdplanering) genomförts. 3. Nationella patientenkäten Närhälsan förbättrade sitt resultat i den nationella patientenkäten inom samtliga sju dimensioner. Största förbättringen var inom dimensionen Emotionellt stöd och Kontinuitet och koordinering. Enkäten besvarades av 6600 patienter som besökt läkare på Närhälsans vårdcentraler De största utmaningarna under perioden. 1. Kompetensförsörjning Det är svårt att rekrytera då det råder brist på flera yrkeskategorier, exempelvis psykologer, Astma/KOL sjuksköterskor, diabetessjuksköterskor och fysioterapeuter. Till följd av den nationella brist som finns på specialister i allmänmedicin har vi höga hyrläkarkostnader. Något som vi arbetar med för att få ned via exempelvis arbetet med "Fler läkare i Närhälsan". 2.. Tillgänglighet Under januari till mars gick telefontillgängligheten ned till knappt 87%. Anledningen till detta var sjukfrånvaro bland personalen, en tuff influensasäsong bland befolkningen och mässlingsutbrott, vilket resulterade i stor ökning av samtal in. Under mars månad drabbades Närhälsan liksom flera andra landsting och regioner av ett långvarigt samt ett kortare avbrott i CallMe. Tillgängligheten per telefon blev försämrad under dessa dagar. 3. Sjukfrånvaro Målet för Närhälsan är att ha en sjukfrånvaro som ligger under 6,2 procent. Sjukfrånvaro för de tre första månader var 7,3% jämfört med VGR:s sjukfrånvaro som var 7,6%. Sjukfrånvaron ökade 0,1% jämfört med samma period 2017. Januari till mars har vi alltid högre sjukfrånvaro till följd av att influensa och infektioner är vanliga. I år har vi varit ovanligt drabbade av kortare frånvaro till följd av detta. Behov av kompletterande beslut 1. Fler ST-läkartjänster En stark ökning behövs jämfört med nuläge på grund av stora pensionsavgångar och ökande Närhälsan vårdval, Delårsrapport 6(34)
förväntningar och behov utifrån befolkningsökningen. Om vi ska klara vårt nuvarande och framtida behov av specialister i allmänmedicin behöver vi kunna ha ett större nytänkande kring handledning och tjänstgöring under ST. 2. Ökat antal PTP-platser (praktisk tjänstgöring som psykolog). För att möta den rådande bristen på psykologer. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Produktion Utfall ack Budget ack Utfall Utfall VG Primärvård mar-18 mar-18 mar-17 2017 Läkarbesök 304 762 303 750 312 460 1 218 233 Sjuksköterskebesök 278 087 280 000 260 158 1 134 234 Besök beteendevetare 24 220 22 250 23 064 89 336 Övriga besök 103 535 33 750 28 395 220 979 Totalt VG vårdcentraler 710 604 639 750 624 077 2 662 782 exkl tfn läk Digitala kontakter läkare 97 406 97 500 98 019 386 362 Totalt VG vårdcentraler 808 010 737 250 722 096 3 049 144 inkl tfn läk Rehab: Besök 180 039 163 250 164 025 650 794 fysioterapeut/sjukgymnast Besök arbetsterapeut 34 724 30 125 30 325 123 593 *Besök övriga vårdgivare 1 213 875 1 105 3 661 Totalt Rehab vårdval 215 976 194 250 195 455 778 048 Totalt 607 1 023 986 931 500 917 551 3 827 192 Vårdval Vårdcentral Produktionen har ökat med 86 000 besök jämfört med samma period 2017. Största delen av denna ökning hänförs till extern provtagning och ny rutin under hösten 2017. Läkare: Läkarbesöken minskade med cirka 7700 besök eller drygt 2%. Driftsansvaret för jourcentralen i Mölndal övergick 2017 till privat vårdgivare. Jourcentralen hade 2017 (motsvarande period) 2800 besök. Närhälsan online hade under perioden 1700 läkarbesök. Antal nettoårsarbetande inom gruppen läkare har ökat med cirka 11 nettoårsarbetare. Ökningen har skett genom anställning av ej legitimerade läkare. Antalet distriktsläkare har däremot minskat med 25 nettoårsarbetare, vilket påverkar produktionen negativt. Den något minskade produktionen hänförs till övergången av Möndalsjouren till privat vårdgivare samt ändrad sammansättning av läkare. Sjuksköterskor: Sjuksköterskebesöken ökade med 18 000 eller 7%. Antal sjuksköterskor har ökat jämfört med samma period förra året. Övriga besök: Övriga besök ökade med 75 000 jämfört med samma period 2017. Orsaken till ökningen är till största delen den nya rutinen med registreringen av extern mellanliggande provtagning. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 7(34)
Även den uppgiftsväxling som sker mellan sjuksköterskor och undersköterskor ger en ökning i gruppen "övriga besök". Beteendevetare: Antal besök hos beteendevetare har ökat med 1100 besök eller 5%. Ökningen kan relateras till de nya mottagningarna "Unga psykiska hälsa", som hade cirka 1000 besök under perioden. Rehab Rehab har en fortsatt ökning av antalet besök, 20 000 fler än motsvarande period 2017. I ökningen ligger 4 600 besök som producerats av de nya mottagningarna i Skene, Sätila och Svenljunga (stängning av Samrehab). Fysioterapeuter och arbetsterapeuter: Fysioterapibesök har ökat med 16 000 (10%), och arbetsterapibesök med 4 400 (15%). Närhälsan vårdval, Delårsrapport 8(34)
3 Mål och fokusområden 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 3.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska 3.1.2 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Närhälsan har tagit fram en handlingsplan för förvaltningen som baseras på VGR:s miljöplan för åren 2017-2020. I förvaltningens handlingsplan finns följande aktiviteter för 2018 planerade: Genomföra projekt för att minska resorna med privatbil i tjänst på några av de enheter som betalar ut mest ersättning. Målet är att minska resande med privata mil med 10 %. Statistik är framtagen och dialog påbörjad för att förändra resvanor. Följa upp användningen av elcyklar (inköpta med klimatväxlingsmedel) jämfört med körda mil i tjänst på enheten. Arbete pågår. Kartlägga hur andra organisationer arbetat med att minska resor med privat bil i tjänsten. Aktiviteten ännu inte påbörjad. 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras I Närhälsans affärsplan 2018 framgår bland annat följande fokusområden Hög tillgänglighet Delaktiga patienter Värdeskapande processer Digitalisering Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom förbättras genom att: Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området - PÅGÅR. Introducera internetbaserad KBT-behandling - PÅGÅR. Införande av nationella IT-plattformen Stöd och Behandling med 5 program för behandling av psykisk ohälsa - PLANERAD. Fortsätta projektet Vårdsamordnare för psykisk ohälsa, som metodologiskt stöd vid ångest och depression - PÅGÅR. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 9(34)
Delta i FORTE-studierna rörande metodutveckling vid behandling och rehabilitering av psykisk ohälsa och snabbare återgång till arbete - PÅGÅR. Stödja vårdcentraler som väljer triagemodellen för att snabbt kunna erbjuda kvalificerade insatser vid psykisk ohälsa - PÅGÅR. Utveckla "Psykisk hälsa" på Närhälsans intranät; stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa - PÅGÅR. Samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Närhälsan deltar med flera vårdcentraler i regionens satsning på barn och ungas psykiska hälsa - PÅGÅR. Utvecklar triagemodellen för högre tillgänglighet till bedömning och behandling - PÅGÅR. Fortsatt arbetet med att strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Implementerar de regionala medicinska riktlinjerna, bland annat om somatisk hälsa vid psykisk ohälsa - PÅGÅR. 3.2.1.1 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Under 2017 fick fyra vårdcentraler ett tilläggsuppdrag att starta mottagning för Unga psykiska hälsa. Under 2018 kommer ytterligare 3 mottagningar att starta. PÅGÅR. Dokument för ansvarsfördelning mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatrin är framtagen. Syftet är att erbjuda patienten en sammanhållen vård i rätt tid genom att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan primärvård och Barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Utbildningsinsatser är genomförda. KLAR. 3.2.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras Enligt Närhälsans affärsplan inför 2018 arbetar vi med följande prioriterade aktiviteter för att göra våra invånare delaktiga i sin egen vård och involvera våra invånare i pågående verksamhetsutveckling. PCA-projektet, personcentrerat arbete, tre piloter/mottagningar inom Närhälsan, samt utbildningsinsats via Vinnova avseende tjänstedesign, samt handledning via GPCC i personcentrerad vård utvärderas och steg 2 vidtar. PÅGÅR. Patientråd, kundråd eller fokusgrupper fortsätter att utvecklas sedan ett par år på flera enheter för att stärka dialogen med invånarna. PÅGÅR. Den mobila hemsjukvården fortsätter utvecklas. PÅGÅR. Öka tillgängligheten genom att erbjuda olika kontaktvägar in till mottagningen. PÅGÅR. Vid verksamhetsutveckling på våra enheter strävar vi efter att involvera våra invånare och patienter i högre grad. Delaktighet och egenansvar för invånarna i sin vård och behandling finns med i flera verksamhetsutvecklingsprojekt; exempelvis egentriage inför besök, förväntningar/ utvärderingar på Ipads i samband med konsultation hos psykolog, medaktörer vid behandling av kroniska sjukdomar etc. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 10(34)
Utveckling av onlinemottagningar. Utveckling av nya arbetsätt och verktyg för att följa invånare med kronisk sjukdom. Närhälsans egen patientenkät genomförs varje vår, samt enkäter riktade till invånarna lokalt i samband med verksamhetsutveckling. Närhälsans enheter deltar i den nationella patientenkäten varje höst. Underlaget används i verksamhetsutveckling. Resultatet från nationella patientenkäten presenterades i mars. 6600 patienter som besökt läkare på Närhälsans vårdcentraler besvarade enkäten. Västra Götalandsregionen fick ett förbättrat resultat jämfört med 2016 och det var Närhälsan som stod för förbättringen. Närhälsans resultat förbättrades i samtliga sju dimensioner. Största förbättringen var inom dimensionen Emotionellt stöd och Kontinuitet och koordinering. 3.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin Prioriterade aktiviteter i syfte att arbeta med tillgänglighet och uppfylla vårdgarantin: Behovs- och kapacitetsplanering för alla personalkategorier. Utveckla webbtidbokning. PÅGÅR. Triageringsprojekt, fysiskt och digitalt. PÅGÅR. Utveckla drop-in verksamheter. Införandet av e-tjänster. Alla enheter erbjuder nu basutbudet av etjänster. KLAR. Uppgiftsväxlingsprojekt. Vårdgarantin i vårdval vårdcentral avser telefontillgänglighet samt besökstillgänglighet till läkare. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 11(34)
Telefontillgänglighet 0:an innebär att kunden/patienten ska få telefonkontakt med primärvården samma dag som den sökt. Telefontillgängligheten följs månatligen inom Närhälsan och rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Under januari till mars gick telefontillgängligheten ned till knappt 87%. Anledningen till detta var sjukfrånvaro bland personalen och en tuff influensasäsong bland befolkningen, vilket resulterade i stor ökning av samtal in. Under mars månad drabbades Närhälsan liksom flera andra landsting och regioner av ett långvarigt samt ett kortare avbrott i CallMe. Tillgängligheten per telefon blev försämrad under dessa dagar och påverkade månadens tillgänglighet med uppskattningsvis 1-2%. Besökstillgänglighet - 7:an innebär att invånaren ska, då nytt medicinskt behov föreligger, erbjudas tid till läkare för nybesök inom sju dagar. Rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Data finns ännu inte tillgängligt för mars 2018. 3.2.2.2 Förstärka primärvården och den nära vården För att förstärka primärvården och den nära vården arbetar Närhälsan med att: förändringsledning och förbättringskunskap finns hos alla medarbetare, verksamhetschefer, klinik/områdeschefer, och förvaltningsledning. EJ PÅBÖRJAT. invånarna representeras i alla verksamheter och på alla nivåer för att utveckla samtliga verksamheter utifrån ett invånarperspektiv. PÅGÅR. ST läkare från relevanta sjukhusspecialiteter genomför obligatorisk tjänstgöring i primärvården 3-6 månader. Beslut finns nu om att införa 2 månaders tjänstgöring inom primärvård. EJ PÅBÖRJAT. tillsammans med akutsjukvården utveckla snabbare kommunikationsvägar för konsultation, remisshantering och information EJ PÅBÖRJAT. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 12(34)
onlinemottagning, hem/distansmonitorering, internetbaserad triagering och webbtidbokning utvecklas samt i pilotprojekt testa AI-beslutsstöd för invånare och medarbetare. PÅGÅR. erbjudande för nyutskrivna från akutsjukvården, samordnad individuell vårdplanering (SIP), med hög kontinuitet och kvalitet med utgångspunkt och stöd i den nya lagen om Trygg och säker utskrivning" utvecklas PÅGÅR. samarbetet mellan akutsjukvård, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård fördjupas PÅGÅR. utveckla hemsjukvårdsläkarkonceptet inklusive mobila team, ytterligare. PÅGÅR. invandrade invånare ges samma förutsättningar och kontaktytor som svensktalande och om möjligt på sitt hemspråk direkt eller indirekt via tolk. PÅGÅR. 3.2.2.3 Förbättra akutvårdskedjan Primärvårdens del i hela akutvårdkedja sker på våra vårdcentraler och jourcentraler på såväl dag-, kvälls, som helgtid. De flesta invånare kommer till oss med så kallade lättakuta besvär, men varje dag kommer också invånare med allvarligare akuta besvär som exempelvis bröstsmärtor, andnöd eller allvarligare allergiska reaktioner. Vid konstaterad allvarligt akut tillstånd förbereder vi patienterna och initierar kontakt med akutsjukvården på våra sjukhus för transport till sjukhusens akutmottagningar och/eller direktinläggning. Närhälsan online har startat upp december 2017 och har ett ständigt ökat antal besök. RGS triage är under införande i vårdval vårdcentral och används i olika vårdprocesser och målet är 100% användare under 2018 - PÅGÅR. Utveckla webbtidbok ytterligare - PÅGÅR. Egentriagering planeras provas i webbtidboksform - PLANERAS. Fler än en akutkontaktyta prövas på flera vårdcentraler: drop-in, akuta webbtider i kombination med akuta telefonbokbara tider prövas för att svara mot olika patientgrupper behov - PÅGÅR. Drop-in projekt med systematiskt personcentrerade arbetssätt i form av egentriagering, med snabbare och hållbarare vårdprocesser utvecklas ytterligare - PÅGÅR. Utveckla Närhälsan Online för lättakuta besvär - PÅGÅR. 3.2.2.4 Utveckla digitala vårdformer och tjänster Fortsatt utveckling av digitala vårdformer och tjänster kommer under 2018 att beröra: Mina vårdkontakter ehälsotjänster; arbetssätt och rutiner utvecklas kontinuerligt. PÅGÅR. Onlinemottagning; Närhälsan Online startade i slutet av 2017 och utökas nu successivt. Besöken bokas till läkare. Förberedelser pågår för att kunna erbjuda onlinebesök också till sjuksköterska och psykolog. PÅGÅR. Webbtidbokning; invånare kan boka möte fysiskt eller digitalt, eller av- och omboka, såväl oplanerade som planerade tider, till olika yrkeskategorier. PLANERAS. Självincheckning; VGR gemensamma projektet att via webb- eller terminal på plats checka in och betala för planerade besök. PÅGÅR. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 13(34)
Webbtriage; Invånarna ges möjlighet att själva besvara hälsofrågor som sedan leder till rekommendationer om egenvård eller leder till webbtidbokning. Systemet styr till rätt vårdnivå och brådskegrad. PÅGÅR. Distansmonitorering av invånare med kronisk sjukdom. Astma och KOL pilot på två vårdcentraler. PLANERAS. 3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Närhälsan affärsplan beskriver hur vi arbetar med medicinsk kvalitet och organisatorisk effektivitet. Verksamheterna följer de kvalitetsparametrar som ingår i Krav- och kvalitetsboken. Omställningsprojektet av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen har en stor inverkan på primärvården i sin helhet. Enligt Närhälsans affärsplan 2018 är ett av de övergripande målen högsta kvalitet som alltid utvecklas. Prognosen är att målen kommer att nås under 2018 Den medicinska kvaliteten skall öka genom att: Fortsätta utveckla ett gemensamt system för kvalitets- och effektivitetsförbättringar med standardiserade vård- och arbetsprocesser, där våra medarbetare och ledare driver utvecklingen Utveckla nya arbetssätt och digitala verktyg och samtidig kassera gamla föråldrade arbetssätt och verktyg. Variationer i patientsäkerhets- och kvalitetsmått mellan olika mottagningar skall minskas, genom redovisningar på alla nivåer, som initiera uppföljning och ständiga förbättringar. Uppföljning sker på förvaltningslednings-, områdes och enhetsnivå genom så kallad dash-boards ( förbättringstavlor). Huvudprocess Diabetes med standardiserade vårdförlopp testas och utvärderas. Projekt huvudprocess KOL kommer starta gemensamt med akutsjukvården. SIP-projekt med säker och trygg utskrivning har startat den 1 januari 2018. Uppföljningsverktyget MedRave används av ledare och medarbetare för uppföljning av kroniska sjukdomar, vården av äldre, sjukskrivning, diagnossättande, förskrivning etc. Introduktion av PV-Kvalitet, ett nationellt verktyg för öppna jämförelser av medicinska processer på enhetsnivå. Den organisatoriska effektiviteten skall öka genom att: Näranalys; ett verktyg för organisatorisk verksamhetsuppföljning för ledare används och utvecklas. NärSim; ett organisatoriskt simuleringsverktyg på verksamhetsnivå används och utvecklas för att pedagogisk, och på affärsmässiga grunder, analysera förväntade resultat vid planerade förbättringar och förändringar av olika vård- och arbetsprocesser. Behovs- och kapacitetsanalyser för att bättre möta medborgarnas behov. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 14(34)
Olika förbättringsprojekt fortsätter under 2018 för att utveckla mer hållbara arbetssätt för medarbetare och invånare, som exempelvis primärvårdstriage, lättakuten, webbtriage och kraftig ökning av webbtidbokning med mera. Uppgiftsväxlingsprojekt mellan olika yrkeskategorier. Invånare som medaktörer vid egentriage, och i högre grad delaktiga i sin egen vård förväntas ge en omfördelning av resurser till invånare med störst behov av vård. Fortsätta med regelbundna interna controllingrundor för att stötta verksamheter med tillfälligt sämre resultat i kvalitet, produktion och ekonomi. 3.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Närhälsan arbetar systematiskt och strukturerat med att förebygga vårdskador. Avvikelser i form av rapporter från verksamheterna, klagomål och ärenden från patientnämnderna utreds - PÅGÅR. Handlingsplaner upprättas och följs upp och riktlinjer tas fram för hela förvaltningen när det är befogat - PÅGÅR. Kunskap om handlingsplaner och riktlinjer sprids systematiskt - PÅGÅR. Patientsäkerhetsplan för 2018 har uppföljning av avvikelsesystemet som grund och fokuserar framför allt på remisshanteringsrutiner, uppföljning av handlingsplaner i Lex Maria- utredningar, förbättrad dokumentation vaccinationer - PÅGÅR. Patientsäkerhetskulturmätningen hösten 2017, (gjordes samtidigt som medarbetarenkäten) ligger även den till grund för revidering av patientsäkerhetsplanen under 2018 - PÅGÅR. Följsamhet till basala hygienrutiner i all verksamhet mäts årligen i den nationella punktprevalensmätningen PLANERAD genomförs maj 2018. Hygienkörkortet skall alla medarbetare med patientkontakt tagit under 2018 - PÅGÅR. Remisshantering är ett fokusområde även 2018 - PÅGÅR. 3.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser För att nå våra mål utvecklar vi ett system för kunskaps- och kvalitetsstyrning genom kontinuerlig förbättring av våra huvudprocesser och följa upp dessa genom att: Kvalitetsindikatorerna som ingår i Krav- och kvalitetsbokens följs upp på varje enhet, område och i förvaltningsledningen systematiskt. PÅGÅR. Standardisering av arbets- och vårdprocesser är under utarbetande. PÅGÅR. Primärvårdskvalitet, ett nationellt system från SKL för jämförelse av kvalitetsindikatorer är under introduktion nationellt. Där deltar såväl Närhälsan som privata aktörer i ett pilotprojekt som går över i ett breddinförande under 2018. PÅGÅR. Kvalitets- och uppföljningsregister finns det ett drygt 20-tal som Närhälsan Vårdval rapporterar till. Dessa används kontinuerligt vid uppföljning inom verksamheterna. PÅGÅR. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 15(34)
SKL s tillgänglighetsundersökning som genomförs i mars och oktober varje år följs noga. 7:an, läkarbesök inom 7 dagar, samt 0:an, samtliga telefonsamtal besvarade är två viktiga målvärden. Närhälsan har målsättningen 2018 att ligga över 90% inom samtliga enheter. PÅGÅR. MedRave för chefer och medarbetare att arbeta med medicinsk kvalitet och patientsäkerhet, som kvalitetsmått, förskrivning, vård av äldre etc. PÅGÅR. Munin.vgregion.se, ett transparant benchmarkingsystem på nätet där alla medborgare, inklusive chefer och medarbetare, kan jämföra 100-talet parametrar mellan såväl privata och offentliga vårdcentraler. PÅGÅR. Controllingrundor genomförs 2-3 gånger årligen för enheter med tillfälligt sämre kvalitet, produktion och ekonomi. PÅGÅR. Implementeringsprocesser behöver förbättras och under 2018 kommer samtliga mål och därtill hörande implementeringsprocesser ses över. EJ PÅBÖRJAT. 3.3 Västra Götalandsregionen ska erbjuda god arbetsmiljö för medarbetarna, kunna behålla och rekrytera rätt kompetens 3.3.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Det ska finnas goda möjligheter att göra karriär inom Närhälsan. Med karriär avses inte bara viljan att ta ett chefskap, utan även att utvecklas i det pedagogiska ledarskapet genom t ex handledaruppdrag och inom professionen till olika specialistfunktioner. Chefsförsörjningsprocessen är i fokus och vi har identifierat den interna chefsförsörjningen som mycket viktig för att inte få kompetenstapp vid chefsbyten i verksamheten. Vi har bland annat infört ett internt utvecklingsprogram för teamledare. Genom att stärka denna yrkesgrupp tror vi att vi kan hitta fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss av regionens Assessment center för att identifiera medarbetare med utvecklingsmöjligheter och har flera deltagare i regionens chefskandidatprogram. Ett fokusområde i affärsplanen är chefsförsörjning. Målet är att öka andelen chefer som rekryteras internt. Om vi ska klara vårt nuvarande och framtida behov av specialister i allmänmedicin behöver vi kunna ha ett större nytänkande kring handledning och tjänstgöring under ST. ST-utbildningen är till en stor del ett lärande i vardagen där man lär sig genom att träffa patienter. Självklart är både handledning och stöd i vardagen en förutsättning för att man skall få en god lärmiljö. Nuvarande tolkning av handledningskraven som studierektorerna gör försvårar Närhälsans kompetensförsörjning. Närhälsans bedömning är att möjligheten bör finnas att den handledde ST- läkaren gör sin huvudsakliga tjänstgöring på närliggande vårdenhet som sin huvudhandledare och att detta kan ske med bibehållen hög kvalitet på ST-utbildningen under förutsättning att tillgång finns till instruktion i vardagen av andra kollegor på den vårdcentral som ST-läkaren har sin huvudsakliga tjänstgöring. Konsekvenser av handledarmodellen och studierektorernas tolkning och praxis blir att vårdcentraler som inte uppfyller kraven för handledning går underbemannade under långa perioder utan några möjligheter att skapa en återväxt inom specialiteten allmänmedicin. Detta Närhälsan vårdval, Delårsrapport 16(34)
gör att vårdcentralen hamnar i en negativ spiral där man tappar kompetens vad gäller handledning, får inte det naturliga inflödet och inspirationen som en yngre medarbetare under utbildning bidrar med. Dessutom gör underbemanningen att möjligheter till fortbildning begränsas. Detta kan skapa en miljö där även andra professioners utveckling påverkas. Läkarbristen påverkar övriga professioner i verksamheten. Att arbeta som chef för en verksamhet som har ständiga rekryteringsproblem avseende denna nyckelgrupp är oerhört påfrestande. Även rekrytering av övriga för verksamheten nödvändiga professioner påverkas negativt. 3.3.1.1 Fortsätta utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling De regiongemensamma karriärutvecklingsmodellerna för sjuksköterskor och barnmorskor, biomedicinska analytiker, medicinska sekreterare, undersköterskor samt psykologer behöver anpassas och implementeras i vår förvaltning. Förvaltningen har utsett en implementeringsansvarig. Efter diskussion i förvaltningsledningens styrgrupp för kompetensförsörjningsfrågor, beslutades att karriärutvecklingsmodellen för sjuksköterskor blir den första modellen att införa. Pågår. 3.3.1.2 Stimulera uppgiftsväxling, nya arbetssätt och arbetsrotation Närhälsans arbete med uppgiftsväxling bygger på regionens sex kriterier för uppgifts- och kompetensväxling: patientnytta, bidra till god kompetensförsörjning, kostnadseffektivitet, karriärutveckling, frigöra kapacitet för svårrekryterade yrkesgrupper samt ny metod/teknik skapar behovet. Vid analys gjord 2016 bedömer vi att minst 20% av alla uppgifter, besök som administration, kan utföras av annan personal än vad som idag görs traditionellt, utan avkall på patientsäkerhet och medicinsk kvalitet. Det pågår ett kontinuerligt arbete med uppgiftsväxling ute på samtliga enheter. Många arbetsuppgifter som utförts av sjuksköterska/distriktssköterska har växlats över till undersköterskor. En fortbildningsinsats för undersköterskorna pågår. Vi utgår från det teamarbete som finna på vårdcentralen/mottagningen kring fördelningen av arbetsuppgifter. Standardiserade vårdprocesser och administrativt stöd är under kontinuerligt utarbetande för att frigöra mer patienttid för legitimerade yrkeskategorier. Nedan beskrivs ett olika exempel på uppgiftsväxling där uppgifter som framför allt traditionellt åvilat läkare och sköterskor växlats. Då uppgiftsväxlingen sker mellan yrkeskategorier som genererar helt olika personalkostnader har man vid växlingen kunnat förtäta personalgruppen utan att kostnaderna ökat. I telefon: sekreterare eller undersköterska tar recept, administration, journalkopior utanför CallMe. Undersköterska på drop-in mottagning i Lättakuten som triage istället för sjuksköterska. Sjuksköterska gör inte smittspårning utan har växlat över till undersköterska eller biomedicinsk analytiker. Sjukskrivning: vid sjukskrivning mer än en månad bevakar sekreterare och lägger in Närhälsan vårdval, Delårsrapport 17(34)
telefontid, bokar upp till läkare istället för att läkaren själv och sekreterare skickar ut "bipacksedeln". Läkarna kallar inte utan en sjuksköterska och sekreterare kallar och bevakar. Distriktssköterska tar uppföljning mellan besök och uppföljning på kroniker istället för läkare. Psykolog/kurator tar första bedömningssamtal - direkttriagering till dem istället för läkare först. Hypertoniundersköterska tar okomplicerade besök istället för läkarna. Undersköterska tar hand om bevakning av kvalitetsindikatorer. Remisshantering görs av undersköterska när läkare bedömt remisserna först. Undersköterska är diplomerad rökavvänjare istället för sjuksköterska. Använder personal som tolk. Låter patienter boka på webbtidboken istället för att vi bokar åt dem. Dietister sköter numera förskrivning av nutritionsprodukter. Undersköterska går "som parhäst" med läkare på akutpatienter och gör allt "som inte läkaren måste göra" för administrativ avlastning (förbereder patienten, gör omläggningar, tar prover och förbereder vissa underlag för läkare i stället för sjuksköterska). Fysioterapeuter tar vissa akutpatienter direkt istället för läkare. Inom rehabverksamheten arbetar Närhälsan för att på alla sätt underlätta så att patientens första besök bokas hos fysioterapeut (vid problem/smärta/värk i muskler och leder). Motsvarande görs för arbetsterapeut. Intygsflöden för att ge bästa möjliga service till beställaren som ofta är en läkare på vårdcentral. Ett exempel är körförmågebedömning. 3.3.1.3 Utveckla arbetsgivarvarumärket Åtgärder som pågår för att stärka arbetsgivarvarumärket: Varumärkesplattformen Närhälsans kärnvärden finns med i styrande dokument som affärsplanen samt i hela rekryteringsprocessen. Närhälsans serviceguide, strategin för att för alla medarbetare konkretisera hur vi i alla möten agerar för att upplevas som pålitliga, omtänksamma och nytänkande. Rekrytering och kommunikation Samordnad annonsering av läkartjänster, för att synas på rätt ställen och minska kostnaderna för annonsering så har vi en förvaltningsgemensam plan för annonsering i olika media. Texter i rekryteringsannonser arbetas successivt om. Broschyr med arbetsgivarlöfte och förmåner finns. VGRs avgångenkät skickas till alla månadsanställda som slutar med start januari 2017. Goda exempel på lyckat utvecklingsarbete publiceras löpande på intranätet och ibland i andra kanaler t ex LinkedIn. Intervjuer med medarbetare publiceras för att sprida Närhälsan vårdval, Delårsrapport 18(34)
inspiration. Förvaltningsgemensam kommunikation genom ett strukturerat stöd till chefer, chefsbrev och arbetsplatsinformation. Syftet är att skapa engagemang att nå målen i affärsplanen samt att minska avståndet mellan förvaltningsledning och medarbetare. Primärvårdsdirektören och förvaltningsledningen bloggar. Medarbetarsida på internnätet har skapats för att öka samhörighetskänslan dit våra medarbetare kan skicka in olika typer av lättsammare information. Arbetsmiljö och kvalitet Minst 10 dagars fortbildning per år för specialistläkare. ST-strategi, ett förvaltningsgemensamt förhållningssätt och aktiviteter för våra blivande och nuvarande ST-läkare. Kollegialt utbyte, en strategi för att säkra att professionella möten och kunskapsöverföring genomförs på ett kvalitetssäkrat sätt. Strategiskt ledarskap, en strategi för att säkra att den medicinska och den administrativa ledningsorganisationen krokat arm och samarbetar kring kvalitetsutvecklingen 3.3.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 6,2% under 2018. Aktiviteter: Resultatet från medarbetarundersökningen ska tas omhand och följas upp på ett strukturerat sätt. Säkerställa att alla chefer har grundläggande kunskaper i systematiskt arbetsmiljöarbete. Erbjuda chefer fördjupade kunskaper inom arbetsmiljöområdet. Rutin för omtankesamtal vid tidiga signaler på ohälsa. Rutin för sjukanmälan implementeras i förvaltningen. Aktivt arbete med steglös sjukskrivning de första 14 sjukskrivningsdagarna. Uppföljning av korttidsfrånvaro på individnivå. Start samarbete med företagshälsovård kring korttidsfrånvaro. Uppföljning av långtidssjukskrivnas rehabiliteringsplan minst tre gånger per år. 3.3.2.1 Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi tydliggör ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens riktlinjer för beslutsfattande. För att nå normtalet 10-35 medarbetare per chef ha till exempel tjänster som enhetschefer inrättats på vissa vårdcentraler för att ge cheferna bättre förutsättningar till ett nära ledarskap. Vi har även ökat antalet teamledare i verksamheterna. Aktiviteter: Närhälsan vårdval, Delårsrapport 19(34)
Ökat fokus på stabsavdelningarnas stöd till Närhälsans chefer God introduktion till nya chefer Chefsutvecklingsprogram NyChef samt NyChef Extra Handledning för chefer individuellt eller i grupp Kvalitetssäkrad rekryteringsprocess för chefer genom testning och djupintervjuer Utvecklingsprogram för teamledare. 3.3.2.2 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och utveckla det hälsofrämjande arbetet Vi utvecklar ständigt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi har infört regionens guide för hälsa och arbetsmiljö och anpassat vissa delar till Närhälsans lokala förutsättningar. Utbildning har genomförs för att chefer och skyddsombud ska få ökade kunskaper kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Stöd för chef att på arbetsplatsträffar (APT) tydliggöra att kränkande särbehandling inte tolereras inom Närhälsan. Vi arbetar med hälsofrämjande arbetssätt i det systematiska arbetsmiljöarbetet och försöker underlätta för chefer att jobba med arbetsmiljö utifrån positiva utgångspunkter. Påbyggnadsutbildningar inom arbetsmiljöområdet för chefer inom områden som rehabilitering, mänskliga reaktioner vid förändring samt tidiga signaler. Goda exempel sprids på chefsseminarier och via intranätet. Närhälsan vårdval, Delårsrapport 20(34)
4 Personal 4.1 Lönestruktur Styrtal: Styrtalet avser måluppfyllelse jämfört med den önskvärda lönestrukturen. Styrtalet var i mars 2018 99,7 % jämfört med mars 2017 99,3 %. Lönekartläggning Resultatet av lönekartläggningen 2017 visade på att det finns grupper där vi behöver göra fördjupade analyser för att få förklaring varför det finns löneskillnader mellan män och kvinnor. Det gäller följande grupper: Handläggare övergripande verksamhet och ekonomi. Ledning Hälso- och sjukvård BAS-värde H och I. Ledning rehabilitering och förebyggande BAS-värde H och I. Distriktsläkare. Genomförd och planerad åtgärd I samband med löneöversyn gjorde vi en fördjupad analys där vi tittade på varför det var löneskillnader mellan män och kvinnor. En orsak var felkodning i det personaladministrativa systemet. En annan orsak var lönestrukturen. Vi har rättat felkodningen i BAS samt både jobbat med och planerar att komma till rätta med lönestrukturen. I övrigt utbildar vi varje år chefer i lönebildning och jämställdhet och lägger extra fokus på chefers ansvar att följa lönepolicyn, jämställdhetsplan samt VGR s riktlinjer för lönesättning I samband med årets löneöversyn göra en fördjupad genomgång av respektive grupp. Löneöversyn Utöver de regiongemensamt prioriterade yrkesgrupperna har följande yrkesgrupper prioriterats i löneöversynen 2017. Orsaken till prioriteringen är kompetensförsörjningsproblematik. Psykolog 3,5 % och 1 300 kr. Distriktsläkare 2,7 % och 2 100 kr. Lönespännvidd i Närhälsan vårdvalsverksamhet 2017 Lönespännvidd % Sjuksköterska 24 Undersköterska 22 Läkare 60 Medicinsk sekreterare 26 Rehabilitering och förebyggande 42 Närhälsan har ökat lönespännvidden något under de senaste tre åren. 4.2 Chefsförutsättningar Normtalet Närhälsan har som målsättning att nå normtalet 10-35 medarbetare (antal månadsanställda) per chef. Inom Närhälsan finns följsamhet till regionens riktlinjer vad gäller att närmaste chef Närhälsan vårdval, Delårsrapport 21(34)
genomför utvecklingssamtal, lönesamtal och arbetsplatsträff. Dessa arbetsuppgifter kan inte delegeras till exempelvis teamledare. Vid kartläggning ser vi att primärvårdsområde rehab når normtalet helt och hållet. Inom vårdcentralsverksamheten arbetar vi aktivt med att hitta lösningar för att uppnå normtalet för så stor andel chefer som möjligt. Dialog förs inom kontinuerligt inom förvaltningsledningen. Vi försöker även att skapa bättre förutsättningar för ledarskap genom att vi har utbildat ett stort antal teamledare med syfte att avlasta första linjens chef. Vi bedömer att vi har lösningar för de flesta chefer. Dock kan lösningarna se olika ut. Stödet kan bestå av teamledare, en ledningsgrupp i verksamheten eller att vi inför ett fjärde chefsled på de riktigt stora verksamheterna. Det syns även i personalvolymen att antalet enhetschefer och teamledare har ökat. Närhälsans ledningsstruktur Ledningsstrukturen finns beskriven i förvaltningens Riktlinjer för beslutsfattande. Här finns funktion, arbetsområden, ansvar och befogenheter och i vissa fall särskilda befogenheter kopplade till varje chefsroll. Riktlinjen finns i sin helhet på intranätet. De chefsroller som har verksamhet, ekonomi och personalansvar (V-E-P) är: Primärvårdsdirektör. Primärvårdschef. Vårdcentralchef. Enhetschef. Stabschefer. Dessutom finns en roll med visst arbetsledande ansvar som benämns teamledare. En teamledare har begränsat ledningsansvar (L) och kan utföra arbetsuppgifter som t ex vårdcentralchef delegerar. En teamledare ersätter chef vid kortare frånvaro. VEP-chef kan inte delegera arbetsplatsträff, utvecklingssamtal, lönesamtal samt vissa arbetsuppgifter som kopplas till attestbefogenheter inom det ekonomiska området. Samverkan och förhandling enligt MBL Närhälsan har ett samverkansavtal med samtliga fackliga organisationer förutom Svenska Kommunalarbetarförbundet. Samverkansformerna avspeglar chefsstrukturen i förvaltningen. I den Centrala Samverkansgruppen (CSG) är primärvårdsdirektören ordförande, och förvaltningen representeras i övrigt av HR-chef, ekonomichef samt enhetschef arbetsvillkor. På lokal nivå finns områdessamverkan (OSG) i vilka primärvårdscheferna är ordförande. Inom primärvårdsområde rehab finns även en lokal samverkansnivå (LSG) där områdeschef är ordförande. 4.3 Hälsa och arbetsmiljö Närhälsan har en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Målet är att sänka sjukfrånvaron till under 6,2% under 2018 och andelen med långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) av total sjukfrånvaro till 50%. Närhälsan Vårdvals sjukfrånvaro för de tre första månader är 7,3% jämfört med VGR:s Närhälsan vårdval, Delårsrapport 22(34)
sjukfrånvaro som är 7,6%. Sjukfrånvaron har ökat med 0,1% jämfört med samma period 2017. Andelen långtidssjukskrivna har minskat med 5,7% jämfört med samma period 2017. Årets tre första månader uppvisar ofta en högre sjukfrånvaro då influensa och infektioner är vanliga, och Q1 2018 har varit ovanligt drabbat av kortare frånvaro. De åtgärder som vi fokusera på för att bryta trenden: Rutin för omtankesamtal vid tidiga signaler på ohälsa. Rutin för sjukanmälan implementeras i förvaltningen. Aktivt arbete med steglös sjukskrivning de första 14 sjukskrivningsdagarna. Uppföljning av korttidsfrånvaro på individnivå. Start samarbete med företagshälsovård kring korttidsfrånvaro. Uppföljning av långtidssjukskrivnas rehabiliteringsplan minst tre gånger per år. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Mars 2018 Kvinnor Män Totalt 8,7% 4,2% 8,5% Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. 7,9% 1,2% 7,8% Läkare 7,8% 3,7% 6,0% Administratör, vård 9,5% 8,4% 9,5% Rehabilitering och 8,3% 4,7% 7,6% förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal, 3,2% 9,4% 3,8% inkl BMA Teknik, hantverkare 3,4% 1,4% 3,0% Kök, städ, tvätt 2,9% 16,0% 4,3% Administration 3,0% 3,3% 3,0% Totalt 8,0% 4,1% 7,3% Sjukfrånvaro, procent av Mars 2018 Mars 2017 ordinarie arbetstid Kvinnor 8,0% 7,7% Män 4,1% 4,8% Totalt 7,3% 7,2% Andel långtidssjukfrånvaro Mars 2018 Mars 2017 Andel Andel Kvinnor 50,6% 56,4% Män 39,9% 46,1% Totalt 49,6% 55,3% 4.4 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Nettoårsarbetare per personalgrupp Närhälsan vårdval Mars 2018 Mars 2017 Förändring Sjuksköterskor, barnmorskor 1 084,0 1 025,3 58,7 Undersköterskor m.fl. 320,6 292,6 28,1 Läkare 746,8 722,8 24,0 Administratör, vård 538,3 531,3 7,0 Rehabilitering och förebyggande 770,3 714,7 55,7 Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 45,6 51,1-5,5 Utbildning, kultur och fritid 1,0 0,0 1,0 Teknik, hantverkare 19,3 14,9 4,4 Närhälsan vårdval, Delårsrapport 23(34)
Nettoårsarbetare per personalgrupp Närhälsan vårdval Mars 2018 Mars 2017 Förändring Kök, städ, tvätt 2,4 0,8 1,6 Administration 353,6 345,5 8,0 Totalt 3 881,9 3 698,9 183,0 Personalvolymen har ökat för flera grupper jämfört med föregående år. Nettoårsarbetare vårdval Förändring Mars 2018 Mars 2017 Rehab antal Sjuksköterskor, barnmorskor Sjuksköterskor 1,8 1,3 0,5 Undersköterskor m.fl. Undersköterskor m.fl. 9,1 9,7-0,7 Läkare Läkare 0,0 0,2-0,2 Administratör, vård Administratör, vård 55,5 50,0 5,5 Rehabilitering och förebyggande Fysioterapeut 413,9 393,6 20,2 Rehabilitering och förebyggande Arbetsterapeut 147,6 142,5 5,2 Rehabilitering och förebyggande Logoped 7,3 4,9 2,4 Rehabilitering och förebyggande Dietist 0,9 0,0 0,9 Rehabilitering och förebyggande Kurator 0,6 0,0 0,6 Rehabilitering och förebyggande Övrig rehabiliteringspersonal 9,0 11,1-2,2 Kök, städ, tvätt Kök, städ, tvätt 2,4 0,8 1,6 Administration Ledningsarbete 25,7 25,3 0,4 Administration Handläggar och administratörsarbete 1,6 2,0-0,4 Totalt 675,4 641,4 33,9 Inom Vårdval Rehab har fysioterapeut och arbetsterapeut ökat. I vårdval Rehab behöver personalvolymen anpassas, ersättningen baseras till stor del på patientbesök. Ökningen av antalet logopeder beror på att de ingår i neurovårdsteam som är ett tilläggsuppdrag i Kravoch kvalitetsboken. Personal som inte arbetar direkt med patientbehandlingar som undersköterskor, övrig rehabpersonal och kök, städ och tvätt har minskat. Administratör vård har ökat denna yrkeskategori bemannar receptionen då en renodling har skett av patientarbete och administration. Personalomsättning är något lägre än med samma period förra året. Nettoårsarbetare vårdval vårdcentral Mars 2018 Mars 2017 Förändring antal Distriktssjuksköterska 467,7 451,1 16,6 Psykiatrisjuksköterska 14,7 13,0 1,7 Sjuksköterska, BVC 180,3 181,2-0,9 Sjuksköterska, specialfunktion 412,2 373,2 39,0 Sjuksköterskor totalt 1 074,9 1 018,5 56,4 Undersköterskor m.fl. totalt 311,6 282,9 28,7 Distriktsläkare/Specialist allmänmedicin 316,4 339,0-22,5 Specialistläkare 31,0 22,8 8,3 Läkare legitimerad, specialiseringstjänstgöring 251,9 237,5 14,4 Läkare legitimerad 39,7 38,1 1,6 Läkare ej legitimerad 60,6 44,5 16,0 Läkarassistent 29,7 22,1 7,6 Läkare totalt 729,3 704,0 25,3 Administratör, vård totalt 482,8 479,7 3,1 Psykolog 86,3 78,3 7,9 PTP-psykolog 16,4 8,1 8,3 Psykoterapeut 14,1 17,1-3,0 Rehabkoordinator 16,5 5,7 10,8 Arbetsterapeut 2,7 2,8-0,1 Dietist 1,7 1,7 0,0 Närhälsan vårdval, Delårsrapport 24(34)
Nettoårsarbetare vårdval vårdcentral Mars 2018 Mars 2017 Förändring antal Kurator 48,0 41,7 6,3 Övrig rehabiliteringspersonal 4,4 5,1-0,6 Rehabilitering och förebyggande totalt 191,1 160,5 30,6 Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA totalt 43,6 49,1-5,5 Teknik, hantverkare totalt 1,5 1,9-0,4 Ledningsarbete 191,1 179,0 12,2 Handläggar och administratörsarbete 14,7 12,5 2,2 Administration totalt 205,9 191,5 14,3 Totalt 3 040,6 2 888,2 152,4 Inom sjuksköterskegruppen har förändrat uppdrag med fler hembesök och samarbete med kommunen inneburit fler anställda. Införandet av vårdplaneringssjuksköterskor har ökat gruppen väsentligt. Uppgiftsväxling till undersköterska gör att gruppen ökat. Underläkare ej leg och ST läkare anställs för att säkra kompetensförsörjningen när specialister i allmänmedicin minskar. Inom ledningsarbete beror ökningen på att antalet enhetschefer och teamledare har ökat när Närhälsan anpassar sig till VGRs mål att minska antalet underställd personal per chef. Personalomsättningen är något lägre än samma tid förra året. Nettoårsarbetare gemensam adm. verksamhet Mars 2018 Mars 2017 Förändring antal Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 2,0 2,0 0,0 Utbildning, kultur och fritid 1,0 0,0 1,0 Teknik, hantverkare 17,9 13,0 4,9 Administration 145,1 147,7-2,6 Huvudgrupp 166,0 162,7 3,3 Inom gemensam administrativ verksamhet finns ekonomi-, HR, kansli-, kommunikation-, e- hälsostrategisk-, utvecklings- och chefläkaravdelning. Ökningen i gruppen teknik och hantverkare är gruppen applikationsspecialister inom e-hälsostrategisk avdelning. Utbildning, kultur och fritid har en IKT-pedagog anställts för att utveckla det digitala kursutbudet. Mertid har minskat och övertid har ökat jämfört med samma period förra året. Det är framförallt inom Vårdcentralernas jourverksamheten som övertiden ökat. Närhälsans uttag av mertid och övertid är litet i förhållande till antalet anställda. 4.4.1 Nettoårsarbetare volymförändring jämfört med motsvarande månad föregående år Beskrivning Personalgrupp Antal VÖK- TÖK- KoK Central Egen Ofinans Extern Nya eller utökade uppdrag Finansiering Vårdplaneringssjusköters ka Sjuksköterskor och distriktssköterskor 36 X Barn o ungas psykiska Psykolog 8 X hälsa Barn o ungas psykiska hälsa Kurator 2 X Vårdval Rehab Logoped 3 X Rehabgarantin Fysioterapetut 11 X Rehabkoordinator Rehabgarantin Sjuksköterska 10 X Totalt 70 Uppgiftsväxling Administration som ex. journalkopior recept, Undersköterska 28 X Närhälsan vårdval, Delårsrapport 25(34)