KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.9.2015 C(2015) 6588 fnal KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 30.9.2015 om ändrng av kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 vad gäller beräknngen av lagstadgade kaptalkrav för flera kategorer av tllgångar som nnehas av försäkrngs- och återförsäkrngsföretag (Text av betydelse för EES) SV SV

MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL DEN DELEGERADE AKTEN Solvens II 1 är det moderna tllsynsregelverket för försäkrng och återförsäkrng som kommer att tllämpas fullt ut från den 1 januar 2016. Den här förordnngen är en ändrng av Solvens II:s genomförandebestämmelser, som fastställs kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 2 (nedan kallad den delegerade Solvens IIförordnngen). Den delegerade Solvens II-förordnngen är kärnan det enhetlga regelverket för försäkrngsverksamhet EU och anger vlka parametrar standardformeln som ska användas för att beräkna solvenskaptalkraven, bl.a. specfka kalbrerngar av rskfaktorer som ska tllämpas på försäkrngsgvarnas olka typer av nvesterngar. Med de aktuella ändrngarna av den delegerade Solvens II-förordnngen nförs en skräddarsydd behandlng av försäkrngsgvarnas nvesterngar nfrastruktur, europeska långsktga nvesterngsfonder och akter som handlas på multlaterala handelsplattformar. Här klargörs och utökas också tllämpnngsområdet för övergångsreglerna för nvesterngar akter. Investerngsplanen för Europa avserades november 2014. I planen lgger tonvkten på att ta bort hnder för nvesterngar och öka synlgheten för och ge teknskt bstånd tll nvesterngsprojekt. Man vll dessutom använda nya och befntlga fnansella resurser smartare. För att uppnå de här målen krävs enlgt planen nsatser på följande tre områden: 1) Moblsera nvesterngar på mnst 315 mljarder euro under tre år. 2) Stödja nvesterngar den reala ekonomn. 3) Skapa nvesterngsvänlga förutsättnngar. För att skapa nvesterngsvänlga förutsättnngar har kommssonen ställt upp som mål att skapa en välreglerad och ntegrerad kaptalmarknadsunon som omfattar alla EU-länder. Det övergrpande målet är att maxmera kaptalmarknadernas och skuggbankernas nytta för ekonomn. Kaptalmarknadsunonen ska också frgöra det kaptal EU som för närvarande är fryst och se tll att det kommer tll nytta för ekonomn. I detta sammanhang är det vktgt att se tll att de tllgänglga pengarna används där de behövs mest och att specfka hnder för fnanserngen av långsktga nvesterngsprojekt tas bort. Försäkrngsgvarnas roll för de långsktga nsttutonella nvesterngarna är mycket vktg, eftersom försäkrngsföretagen är stora nsttutonella nvesterare som förvaltar tllgångar på crka 10 bljoner euro. Det här ntatvet ska slussa en del av resurserna tll nvesterngar nfrastruktur genom att säkerställa att regelverket nte skapar obefogade hnder för den här typen av nvesterngar. Kommssonen har redan tagt vktga steg för att ta bort hnder för långsktga nvesterngar genom Solvens II-regelverket och den delegerade Solvens II-förordnngen och kommer att göra det möjlgt för försäkrngsgvare att nvestera mer långsktga tllgångar genom att ta bort natonella restrktoner för sammansättnngen av deras portföljer. Genomförandebestämmelserna för Solvens II tar emellertd ännu nte hänsyn tll vssa långsktga nvesterngars specella natur. Med tanke på nvesterngsplanens mål att ta bort hnder för nvesterngar den reala ekonomn, har det vart vktgt att gå vdare och fnslpa de 1 2 Europaparlamentets och rådets drektv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrngs- och återförsäkrngsverksamhet (Solvens II), EUT L 335, 17.12.2009, s. 1, ändrat genom drektven 2011/89/EG, 2012/23/EU, 2013/23/EU, 2013/58/EU samt 2014/51/EU. Kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om kompletterng av Europaparlamentets och rådets drektv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrngs- och återförsäkrngsverksamhet (Solvens II), EUT L 12, 17.1.2015, s. 1. SV 2 SV

kvanttatva kraven på nfrastrukturnvesterngar och se tll att Solvens II nte medför otllräcklga eller skadlga kaptalkrav. Redan Omnbus II-drektvet pekade man ut en mer skräddarsydd behandlng av nvesterngar nfrastrukturprojekt Solvens II:s standardformel som ett prorterat område 3. Vd tden för antagandet av den delegerade Solvens II-förordnngen fanns det nte några teknska råd som kunde lgga tll grund för en ny tllgångsklass för nfrastruktur. I sn teknska rapport om utformnng och kalbrerng av standardformeln för långsktga nvesterngar har Europeska försäkrngs- och tjänstepensonsmyndgheten (Eopa) emellertd gjort en första analys av vssa nfrastrukturprojekts rskprofl. Den gav vd handen några lovande resultat som kunde användas som grund för det efterföljande arbetet. Därefter har man arbetat mycket med sådana nvesterngars rsk och kommssonen har begärt teknsk rådgvnng från Eopa, vlket lett tll att dessa lagändrngar nu kan läggas fram. Den här förordnngen kommer att antas kort efter antagandet av Eopas teknska råd. Skälet är att de ändrade reglerna bör nföras så snart som möjlgt, främst med tanke på att Solvens II-regelverket börjar tllämpas fullt ut den 1 januar 2016. Dessutom bör Solvens II spegla andra EU-ntatv som ska förbättra de långsktga nvesterngsmöjlgheterna och effektvsera kaptalmarknaderna. Ramverket bör alltså uppdateras tll följd av antagandet av förordnngen om europeska långsktga nvesterngsfonder 4, som ska bdra tll att ta bort hnder för långsktga nvesterngar. Mot bakgrund av de nylgen revderade reglerna 5 bör dessutom den förbättrade säkerheten hos multlaterala handelsplattformar (MTF-plattformar) och deras ökande betydelse lyftas fram genom att ge dem samma status som reglerade marknader. Det är också vktgt att förvssa sg om att övergångsreglerna Solvens II får fullt genomslag genom att nte störa befntlga nvesterngsstrateger. De nya kaptalkravsreglerna bör också nföras på ett smdgt sätt. Det gäller framför allt aktenvesterngar, och denna förordnng klargörs och utökas därför tllämpnngsområdet för övergångsreglerna för nvesterngar akter. Dessutom ändras och rättas genom den här förordnngen ett antal redaktonella fel den delegerade Solvens II-förordnngen. 1.2 Rättslg bakgrund De nnehållsmässga ändrngar som görs den delegerade Solvens II-förordnngen genom den här förordnngen och som rör behandlngen av nfrastrukturnvesterngar, europeska långsktga nvesterngsfonder och akter som handlas på multlaterala handelsplattformar bygger på artkel 111.1 b och c Solvens II-drektvet. Ändrngen av tllämpnngsområdet för övergångreglerna för akter bygger på artkel 308b.13 Solvens II-drektvet. 3 4 5 Skäl 60 Europaparlamentets och rådets drektv 2014/51/EU av den 16 aprl 2014 om ändrng av drektven 2003/71/EG och 2009/138/EG och förordnngarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 med avseende på befogenheterna för Europeska tllsynsmyndgheten (Europeska försäkrngs- och tjänstepensonsmyndgheten) och Europeska tllsynsmyndgheten (Europeska värdepappers- och marknadsmyndgheten) (EUT L 153, 22.5.2014, s. 1). Förordnng (EU) 2015/760 av den 29 aprl 2015 om europeska långsktga nvesterngsfonder, EUT L 123, 19.5.2015, s. 98. Europaparlamentets och rådets förordnng (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för fnansella nstrument och om ändrng av förordnng (EU) nr 648/2012, EUT L 173, 12.6.2014, s. 84, och Europaparlamentets och rådets drektv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för fnansella nstrument och om ändrng av drektv 2002/92/EG och av drektv 2011/61/EU, EUT L 173, 12.6.2014, s. 349. SV 3 SV

Ändrngarna för att rätta mndre redaktonella fel den delegerade Solvens II-förordnngen grundar sg på artklarna 31.4, 75.2, 75.3, 92.1a och 111.1 b, c och m. 2. SAMRÅD SOM FÖREGÅTT ANTAGANDET AV AKTEN När det gäller de ändrngar som rör nfrastruktur bad kommssonen Eopa om teknsk rådgvnng. V vlle veta om det är lämplgt att ändra standardformeln Solvens II för beräknng av solvenskaptalkravet och så fall hur. Eopa höll ett offentlgt samråd om ett utkast tll teknska råd mellan den 2 jul och 9 august 2015, och antog sna slutgltga teknska råd den 29 september 2015. I samrådet fck man n svar från 19 ntressenter, därbland försäkrngsgvarsammanslutnngar, kaptalmarknadsntermedärer, nvesterare, försäkrngstagare och ensklda företag. De flesta välkomnade ntatvet. I svaren framhöll ntressenterna att vssa detaljerade krterer kunde allvarlgt begränsa vlka nfrastrukturprojekt som kan godkännas, och att kaptalkravet för oblgatoner och lån kunde sänkas ytterlgare. I sna slutlga teknska råd har Eopa tagt hänsyn tll de här synpunkterna, framför allt genom att ändra lstan över krterer. Expertgruppen för bankverksamhet, betaltjänster och försäkrng (försäkrngsformerngen), med experter från medlemsstaterna och med Europaparlamentet som observatör, har rådfrågats om alla frågor som rör den här rättsakten på mötena den 5 mars 2015 och den 14 jul 2015, och skrftlgt mellan den 10 august och den 21 august 2015. Ändrngen rörande europeska långsktga nvesterngsfonder debatterades också Europaparlamentet på sammanträdet utskottet för ekonom och valutafrågor (ECON) den 26 maj 2015. Europaparlamentets ledamöter efterlyste ett snabbt antagande av denna förordnng. I samband med en dskusson om den delegerade Solvens II-förordnngen den 11 november 2014 framhöll ledamöter av ECON-utskottet att de skulle vlja se ytterlgare arbete med en separat tllgångsklass och lägre specfka krav för rsker med nvesterngar nfrastrukturprojekt. De mndre redaktonella fel och tryckfel som rättas genom den här förordnngen har samlats n från alla ntressenter (försäkrngsbranschen, natonella tllsynsmyndgheter och Eopa). 3. KONSEKVENSBEDÖMNING Den ändrng som skapar en separat tllgångsklass för nfrastrukturnvesterngar följer på en begäran tll Eopa om råd. Myndgheten analyserade tllgänglga data och höll ett offentlgt samråd nnan den utfärdade sna råd, såsom beskrvs ovan. Syftet med denna förordnng är att uppmuntra försäkrngsgvarna att nvestera ett brett spektrum av säkra nfrastrukturprojekt, t.ex. nnovatva projekt, system och nät. Därför är den nya tllgångsklassen för nfrastruktur nte utformad som en lsta över företag eller branscher utan defneras utfrån Eopas råd. I sna råd rngar Eopa n den nya tllgångsklassen med hjälp av en lsta över teknska krterer som ska säkerställa att godkända nvesterngar uppvsar en bättre rskprofl än andra kaptalnvesterngar eller skuldnvesterngar. Kaptalkraven sänks enbart för de nvesterngar som uppfyller de här krtererna. Det är därmed säkerställt att ntatvet är sunt stabltetshänseende. Defntonen på den nya tllgångsklassen denna ändrng överensstämmer med Eopas råd utan några större avvkelser. De grundläggande krtererna för tllgångsklassen nnefattar krav som säkerställer att det fnns en sund affärsplan och nvesterarkontroll. De är nrktade på förutsägbara kassaflöden, stabltet under osäkra förhållanden och en avtalsram som skyddar nvesteraren. Den nya tllgångsklassen omfattar aktenvesterngar samt kredter med SV 4 SV

kredtvärderngsbetyg nvestment grade och kredter utan kredtvärderngsbetyg. Kredter med kredtvärderngsbetyg lägre än nvestment grade omfattas av försktghetskäl nte. Den godkända kategorn är begränsad tll nvesterngar enheter med ett särsklt syfte som äger, fnanserar, bygger eller drver nfrastrukturtllgångar som tllhandahåller eller stöder vktga offentlga tjänster. Denna nvesterngsmodell är erkänd praxs nom nfrastrukturfnanserng, men omfattar nte företagsnvesterngar nfrastrukturföretag, vlket nte ngck Eopas rådgvnngsuppdrag. Kommssonen kommer att se över om krterer för godkännande av bolagsstrukturer som utför lknande uppgfter som nfrastrukturprojektenheter, och vars rskprofl kanske därför borde omfattas av en lknande reducerng av kaptalkraven, kan utformas, syfte att längre fram bredda nfrastrukturtllgångsklassen tll att omfatta sådana exponerngar. Godkända nfrastrukturnvesterngar defneras med hjälp av generella krterer. Mer detaljerade rktlnjer om verferngen av dessa krterer fnns nte denna ändrng, eftersom det praktken kommer att vara försäkrngs- och återförsäkrngsföretagens ansvar att göra due dlgence-kontroller och se tll att krtererna är uppfyllda. Dessutom ändrades krterer som kunde ha lett tll att säkra nfrastrukturprojekt oavsktlgt utesluts. Här följer en detaljerad redogörelse för sådana ändrngar: I överensstämmelse med Eopas råd krävs enlgt denna förordnng att nfrastrukturprojekt som godkänns för den nya tllgångsklassen genererar förutsägbara kassaflöden, och det nförs en detaljerad lsta över vllkor som projektets ntäkter bör uppfylla för att detta krterum ska anses vara uppfyllt. I Eopas råd begränsades dock de parter som köper de varor och tjänster som nfrastrukturprojektet tllhandahåller tll statlga enheter och enheter med hög kredtvärdghet. Intressenterna påpekade att detta vllkor vore olämplgt med tanke på de fall där tjänsterna tllhandahålls enheter som enkelt går att byta ut. Följaktlgen och med det allmänna målet att mnska beroendet av externa kredtvärderngar, utökades krteret tll att omfatta sådana fall. Enlgt Eopas råd skulle nfrastrukturprojekten ha en reservfond. Intressenterna framhöll att det kravet nte nödvändgtvs lgger lnje med branschpraxs, t.ex. fall där krav på reserver för oförutsedda utgfter redan fnns ett projekts förkalkylerade kostnadsbuffert. Därför ändrades det här krteret för att göra fler fnansella arrangemang godtagbara som sätt att täcka fnanserng av utförutsedda utgfter. När ett utsett externt ratngnsttut 6 nte gjort någon tllgänglg extern bedömnng av en nvesterng en godkänd nfrastruktur, tllämpas ytterlgare krterer för att säkerställa att nvesterngen utgör en begränsad rsk. De krtererna bör sörja för att nfrastrukturprojektet har en professonell projektförvaltnng konstruktonsfasen, säkerställa tllräcklg mnsknng av konstruktonsrsken, begränsa teknk- och refnanserngsrsken och förbjuda att projektet går n spekulatva dervatpostoner. Enlgt Eopas råd skulle godkända nvesterngar utan kredtvärderng lgga EES och OECD, och sådana nvesterngar skulle bedömas utfrån stablten ländernas poltska och rättslga system. En sådan bedömnng ansågs dock varken vara objektv eller nödvändg. Enlgt Eopas råd skulle en aktenvesterare som agerar som ett medverkande nsttut åt nfrastrukturprojektet ha tllräcklg lednngsexperts och fnansell stabltet. Intressenterna påpekade att ett sådant krterum skulle begränsa tllgångsklassens räckvdd onödg grad, t.ex. då det fnns en aktenvesterare med stor erfarenhet av 6 I enlghet med defntonen artkel 13.40 drektv 2009/138/EG. SV 5 SV

teknk och konstrukton och en annan aktenvesterare som står för den nödvändga fnansella styrkan. För att sådana projekt nte skulle uteslutas onödan, ändrades krteret så att en grupp aktenvesterare kan uppfylla det tllsammans. I fråga om kalbrerngen av aktenvesterngar godkända nfrastrukturprojekt föreslog Eopa ett ntervall på 30 39. Intervallets lägre del kalbrerades utfrån data om företag som omfattas av projektet för prvata fnanserngsntatv (t.ex. offentlg prvata partnerskap). Man ansåg att sådana data skulle vara mest relevanta för tllgångsklassen godkänd nfrastruktur som krteret gäller. För skuldnvesterngar använde Eopa data som vsade att återvnnngsgraden för nfrastrukturnvesterngar är betydlgt högre än för andra företagsnvesterngar. På grundval av dessa rön förordade Eopa en kalbrerng för nfrastrukturskuldens kredtrskrelaterade del. Eopa analyserade också spreadens lkvdtetsrelaterade del och httade bevs för en lägre lkvdtetsrsk när en nfrastrukturnvesterng hålls tll förfall. Den kalbrerng av skuldnvesterngar nfrastrukturprojektet som valts för denna förordnng bygger på en kombnatonsmetod där två strateger som Eopa tagt fram kombneras. När det gäller rskhanterng stöder sg Eopa på fastställda krav Solvens II, men lägger tll bestämmelser om due dlgence och resultatövervaknng som är specfka för nfrastrukturtllgångar. Den strategn verkar vara lämplg mot bakgrund av det övergrpande syftet med de här ändrngarna och som avspeglas denna förordnng. Europeska långsktga nvesterngsfonder hänförs tll typ 1-akter och här kan konsekvensbedömnngsrapporten för kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 anses gälla för denna ändrng. Där dskuterades särsklt behandlngen av försäkrngsgvares nvesterngar europeska rskkaptalfonder, europeska fonder för socalt företagande och europeska långsktga nvesterngsfonder (även om utkastet tll förordnng 7 som skapade en ram för den sstnämnda fondtypen ännu nte var antaget). Ändrngen för att klargöra tllämpnngen av åtgärden att gradvs nföra Solvens II-kraven för akter köpta före den 1 januar 2016, när det gäller akter som nnehas av förvaltade fonder, är ett svar på kommentarer från ntressenter att det var oklart om övergångsreglerna skulle tllämpas om en genomlysnng av fonden nte är möjlg. Ett klargörande av tllämpnngen behövs god td före utgången av 2015. Utöknngen av övergångsreglerna tll att också omfatta typ 2-akter ska förbygga störande försäljnng av onoterade akter nnan Solvens IIreglerna börjar tllämpas den 1 januar 2016. Ändrngen fråga om MTF-plattformar är en enkel anpassnng av Solvens II tll nylgen antagen EU-lagstftnng (drektv 2014/65/EU och förordnng (EU) nr 600/2014) och därför krävs ngen konsekvensbedömnng För att säkerställa att standardformeln fortsätter att ständgt uppfylla kraven artkel 101.2 och 101.3 drektv 2009/138/EG, kommer kommssonen att se över de metoder, antaganden och standardparametrar som används för att beräkna solvenskaptalkravet med standardformeln den delegerade Solvens II-förordnngen, nklusve de ändrngar som nförs genom denna förordnng 8. 3.1 Kostnads nyttoanalys Kostnaden för och nyttan av mer detaljerade tllgångsklasser, t.ex. nfrastrukturtllgångar och europeska långsktga nvesterngsfonder, analyserades konsekvensbedömnngsrapporten nför kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35. 7 8 Förordnng (EU) 2015/760 av den 29 aprl 2015 om europeska långsktga nvesterngsfonder. Skäl 150 den delegerade Solvens II-förordnngen. SV 6 SV

Kostnaderna för de alternatv kommssonen har valt och som beskrvs den rapporten kommer främst från rapporterngs- och transparenskrav. Denna förordnng påverkar nte det området. Fördelarna kommer däremot både försäkrngsföretagen (kaptalkravens högre rskkänslghet medför mer sofstkerad rskhanterng och större förmåga att göra nvesterngar med stabl avkastnng) och samhället stort tll del (mer nvesterngar tllväxtfrämjande sektorer, främst nfrastruktur och små och medelstora företag). Dessa fördelar anses uppväga kostnaderna med stor margnal. EU-budgeten kommer nte att påverkas. 3.2 Proportonaltetsprncpen I enlghet med prncpen artkel 29.4 Solvens II-drektvet har behovet av proportonaltet vederbörlgen beaktats kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35, som nnehåller många förenklngar av de kvanttatva beräknngskraven, där detta är motverat av naturen, omfattnngen och komplexteten hos rsker som beaktas. Detta återspeglas också de specfka ändrngarna som nförs den här förordnngen rörande europeska långsktga nvesterngsfonder och övergångsreglerna för akter. I prncp omfattas försäkrngsgvarnas nvesterngar som nnehas en fond av genomlysnngsmetoden, där kaptalkraven beräknas utfrån varje underlggande tllgång fonden som om de nnehas drekt. Om en sådan genomlysnngsmetod nte är möjlg, omfattas exponerngar fonder av en mer omständlg behandlng (typ 2-akter). Men med tanke på proportonalteten och effektvteten hos de reducerade rskfaktorer som tllämpas på europeska långsktga nvesterngsfonder, föreskrvs denna förordnng att försäkrngsgvarna bör få behålla fördelarna med behandlngen av typ 1-akter även om det nte är möjlgt att genomlysa en vss fond. På samma sätt nnehåller denna förordnng en lösnng där övergångsreglerna tllämpas på kaptalkraven för akter, då akterna nnehas va en fond och det skulle bl alltför dyrt att spåra nköpsdagen. Den nya nfrastrukturtllgångsklassen möjlggör en specfk, lägre beräknng som är noggrant utformad för att fånga naturen, omfattnngen och komplexteten hos dessa exponerngar och därmed respekteras proportonaltetsprncpen. Ändrngen avseende multlaterala handelsplattformar ökar nte regelverkets komplextet, eftersom den helt enkelt omfördelar dessa exponerngar tll andra befntlga tllgångsklasser Solvens II:s standardformel. 3.3 Subsdartet Syftet med den här delegerade förordnngen är att nföra en ny tllgångsklass som är skräddarsydd för nvesterngsprojekt och därgenom underlätta och uppmuntra försäkrngsföretagens nvesterngar sådana tllgångar. Medlemsstaterna kan nte vdta sådana åtgärder på egen hand för att ytterlgare uppmuntra försäkrngsföretag att nvestera nfrastrukturprojekt, eftersom beräknngar och parametrar för solvenskaptalkravet har harmonserats fullt ut genom Solvens II-drektvet och den delegerade förordnngen. Den här förordnngen kompletterar det regelverket och respekterar proportonaltetsprncpen enlgt beskrvnngen ovan och lgger därför lnje med subsdartetsprncpen. SV 7 SV

4. DEN DELEGERADE AKTENS RÄTTSLIGA ASPEKTER 4.1 Artkel 1 4.1.1 Ändrngar vad gäller behandlngen av godkända nfrastrukturnvesterngar Genom den här förordnngen nförs konceptet godkända nfrastrukturnvesterngar, som omfattas av en specfk behandlng. En allmän defnton av nfrastrukturprojektenheter nförs artkel 1 kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 med fokus på enheter med ett särsklt syfte som nvesterar fysska strukturer eller anläggnngar, system eller nät som tllhandahåller eller stöder vktga offentlga tjänster. En ny artkel 164a nförs för att noga ange egenskaperna hos godkända nfrastrukturnvesterngar. Lstan över krterer för godkännande är avsedd att säkerställa att säkra projekt godkänns, utan att vara för restrktv. Denna förordnng nför en specfk behandlng solvenskaptalkravet av godkända nfrastrukturnvesterngar form av akter. Artkel 168 ändras på så sätt att det nförs ett särsklt kaptalkrav för godkända nfrastrukturakter och som läggs tll kaptalkravet för typ 2- akter. Artkel 169 ändras på så sätt att kalbrerngen sätts tll en nedgång med 30 av värdet på en godkänd nfrastrukturnvesterng. Denna förordnng nför också en specfk behandlng solvenskaptalkravet av godkända nfrastrukturnvesterngar form av oblgatoner eller lån. Artkel 180 kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 ändras så att dessa nvesterngar får en specfk kalbrerng, beroende på nfrastrukturprojektets kredtvärderng. Investerngar form av oblgatoner eller lån ett nfrastrukturprojekt med en kredtkvaltet som är lägre än steg 3 omfattas nte av den anpassade kalbrerngen och en rskfaktor motsvarande kredtkvaltetssteg 3 bör tllämpas om det nte fnns någon kredtvärderng av ett utsett externt ratngnsttut. Kaptelkravet på akter lgger det ntervall som framkom en analys som bygger på prserna på en korg av relevanta börsnoterade akter. De rskfaktorer som tllämpas på oblgatoner och lån bygger på två justerngar som presenterades Eopas råd och som för det första tar hänsyn tll att nfrastrukturskulder kännetecknas av hög återvnnngsgrad och för det andra att det är trolgare att de hålls tll förfall än andra nvesterngar. Förordnngen kombnerar skräddarsydd kalbrerng med bestämmelser om företagens hanterng av den specfka rsken. Det nförs en artkel 261a som kräver att företagen gör en lämplg due dlgence-kontroll före en godkänd nfrastrukturnvesterng, gör regelbundna stresstester och har en polcy för ATM-teknken som säkerställer att företaget fortsätter att kunna hålla nvesterngen förfall. 4.1.2 Ändrngar vad gäller behandlngen av nvesterngar europeska långsktga nvesterngsfonder Denna förordnng utökar de gällande bestämmelserna om särskld behandlng av europeska rskkaptalfonder och europeska fonder för socalt företagande tll europeska långsktga nvesterngsfonder. Det gäller bestämmelserna artkel 168.6 a och b kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35. Därför läggs en ny bestämmelse tll artkel 168.6 så att akter som nnehas europeska långsktga nvesterngsfonder (eller andelar eller akter europeska långsktga nvesterngsfonder där genomlysnngsmetoden nte är möjlg) betraktas som typ 1-akter, vlket ger en lägre rskfaktor enlgt standardformeln för solvenskaptalkravet. SV 8 SV

Det valet får stöd av en analys av hstorska resultat för ett ndex över prvata akter (LPX NAV50) som gjordes nför konskevensbedömnngen. Detta rktmärke är relevant eftersom de flesta akter som nnehas europeska rskkaptalfonder, europeska fonder för socalt företagande och europeska långsktga nvesterngsfonder trolgtvs nte är börsnoterade. På bass av detta ndex lgger det rskutsatta värdet med en konfdensgrad på 99,5 över ett år nära 39. Det berättgar att akter som nnehas sådana fonder jämställs med typ 1-akter. 4.1.3 Ändrngar vad gäller behandlngen av akter som handlas på multlaterala handelsplattformar Den här förordnngen tar hänsyn tll att drektv 2014/65/EU och förordnng (EU) nr 600/2014 har trätt kraft, vlket har säkerställt att dentska regler gäller för multlaterala handelsplattformar och reglerade marknader. Därför ändras artkel 168 kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 så att akter som handlas på multlaterala plattformar behandlas på samma sätt som akter på reglerade marknader när det gäller solvenskaptalkravet. 4.1.4 Ändrngar vad gäller tllämpnngsområdet för övergångsreglerna för akter Den här förordnngen ändrar kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 med målet att förebygga plötslga eller storskalga omplacerngar av portföljnnehav av akter nnan Solvens II börjar tllämpas. Artkel 173 ändras så att också typ 2-akter omfattas av det stegvsa nfördet under sju år av solvenskaptalkravet för akter köpta före den 1 januar 2016. För att se tll att akter som nnehas företag för kollektva nvesterngar eller nvesterngar som erbjuds form av fonder behandlas på samma sätt som drektägda akter med avseende på övergångsreglerna, ändras också artkel 173 för att nföra en förenklad metod fall där det nte är möjlgt för fondförvaltare att spåra nköpsdatum på grund av regler om offentlggörande eller av kostnadsskäl. Då kan företaget varje år skatta andelen akter som köpts före den 1 januar 2016 och tllämpa övergångsreglerna på den delen av fonden. 4.1.5 Ändrng av mndre redaktonella fel Denna artkel nnehåller också ändrngar av kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 för att rätta mndre redaktonella fel. Följande vktga rättelser har gjorts för att undvka feltolknngar av texten: Klargörande av konsekvenserna termer av värderngsmetoder av att man exkluderar ett anknutet företag från tllämpnngsområdet för grupptllsyn och därmed åtgärdar alla de möjlga fall då ett sådan exkluderande kan beslutas av grupptllsynsmyndgheten (se artkel 1.2). När det gäller strategska ägarntressen fnans- och kredtnsttut, där kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 hänvsar tll konsolderngsmetoden från 2002/87/EG, bör detta nte tolkas som ett krav att gruppen också ska vara ett fnansellt konglomerat som omfattas av extra tllsyn enlghet med det drektvet (se artkel 1.3). När det gäller aggregerade statstska uppgfter bör tdsperoderna för rapporterng justeras och därför ska offentlggöranden före den 31 december 2020 omfatta uppgfter för alla tdgare år från och med den 1 januar 2016. Därför bör artkel 316.2 delegerade förordnng (EU) 2015/35 ändras (se artkel 1.12). 4.2 Artkel 2: Korrgerng av tryckfel Dessutom korrgeras genom den här förordnngen ett antal tryckfel den delegerade Solvens II-förordnngen. SV 9 SV

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 30.9.2015 om ändrng av kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 vad gäller beräknngen av lagstadgade kaptalkrav för flera kategorer av tllgångar som nnehas av försäkrngs- och återförsäkrngsföretag (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeska unonens funktonssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets drektv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrngs- och återförsäkrngsverksamhet 9, särsklt artklarna 31.4, 75.2, 75.3, 92.1a, 111.1 b, c och m och 308b.13, och av följande skäl: (1) I nvesterngsplanen för Europa, som antogs av kommssonen november 2014, fokuserar man på att undanröja hnder för nvesterngar, öka synlgheten för och ge teknskt bstånd tll nvesterngsprojekt och använda nya och befntlga fnansella resurser smartare. Som en del av planen nrättades Europeska fonden för strategska nvesterngar (Efs) genom Europaparlamentets och rådets förordnng (EU) 2015/1017 10 syfte att överbrygga det rådande nvesterngsgapet EU genom att moblsera prvat fnanserng för sådana strategska nvesterngar som marknaden nte kan fnansera på egen hand. Detta är tänkt att bdra tll strategska nvesterngar nfrastruktur och rskkaptal tll småföretag. Parallellt kommer arbetet med att upprätta en kaptalmarknadsunon att fördjupa den fnansella ntegratonen och bdra tll ökad tllväxt och konkurrenskraft EU. (2) För att bdra tll de här målen, lksom tll unonens mål om långsktg hållbar tllväxt, bör man underlätta nvesterngar av försäkrngsgvare, som är stora nsttutonella nvesterare, nfrastruktur eller va Efs. För att underlätta sådana nvesterngar bör en ny tllgångsklass för nfrastrukturnvesterngar nrättas nom det regelverk som upprättas av drektv 2009/138/EG. Om denna typ av ntatv nförs parallellt med Efs bör det öka det totala genomslaget på tllväxt och jobb EU. (3) Kommssonen begärde och fck teknska råd från Europeska försäkrngs- och tjänstepensonsmyndgheten när det gäller krterer för och kalbrerng av den nya tllgångsklassen för nfrastrukturnvesterngar. (4) I lnje med målet nvesterngsplanen för Europa att stödja nvesterngar som bdrar tll att stärka nfrastrukturen Europa, med särskld nrktnng på att bygga en mer sammankopplad nre marknad, bör den nya nfrastrukturtllgångsklassen nte 9 10 EUT L 335, 17.12.2009, s. 1. Europaparlamentets och rådets förordnng (EU) 2015/1017 av den 25 jun 2015 om Europeska fonden för strategska nvesterngar, Europeska centrumet för nvesterngsrådgvnng och portalen för nvesterngsprojekt på europesk nvå samt om ändrng av förordnngarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 Europeska fonden för strategska nvesterngar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1). SV 10 SV

begränsas tll särsklda sektorer eller fysska strukturer, utan omfatta alla system och nät som tllhandahåller och stöder vktga offentlga tjänster. (5) För att se tll att nfrastrukturtllgångsklassen effektvt begränsas tll nfrastrukturnvesterngar, bör godkända nfrastrukturtllgångar ägas, fnanseras, byggas eller drvas av en nfrastrukturprojektenhet som nte har någon annan funkton. (6) Den nya nfrastrukturtllgångsklassen bör omfattas av krterer som ser tll att nfrastrukturnvesterngarna har en sund rskprofl med hänsyn tll deras stressmotstånd, kassaflödets förutsägbarhet och det skydd som avtalsramen ger. Där det kan styrkas att nfrastrukturnvesterngar har en bättre rskprofl än andra företagsnvesterngar, bör stressnvån undergrupperna spreadrsk och aktekursrsk standardformeln sänkas. (7) Infrastrukturprojektenheten bör erbjuda en avtalsram som säkerställer en hög grad av skydd för nvesterarna, därbland avsättnngar för förluster tll följd av att projektet avbryts av den part som har gått med på att köpa varor och tjänster, vlket skulle kunna bl följden av att ett nköpsavtal sägs upp. Tllräcklga fnansella arrangemang bör fnnas för att täcka kraven på reserver för oförutsedda utgfter och rörelsekaptal. (8) För att mnska rsken för kredtgvarna bör en tllräcklg grad av kontroll över nfrastrukturprojektenheten skapas, nklusve säkerhet form av tllgångar och akter, samt begränsnngar av användnngen av kassaflöden och aktvteter. (9) Om kalbrerngen av nvesterngar oblgatoner och lån sänks på grundval av antagandet att de flesta nfrastrukturnvesterngar hålls tll förfall, bör försäkrngs- och återförsäkrngsföretagen kunna vsa att de kan göra det. (10) För att skapa nctament för nfrastrukturnvesterngar med hög återvnnngsgrad, bör den nya tllgångsklassen begränsas tll kredter med kredtvärderngsbetyg nvestment grade, och enbart tll prorterade fordrngar när ngen extern värderng fnns tllgänglg. För att fortfarande vara förenlg med den ram för akter som nrättas genom drektv 2009/138/EG, bör nförandet av nfrastrukturakter den nya tllgångsklassen nte vara beroende av att det fnns en extern värderng av nfrastrukturenheten eller på nvån på värderngen. (11) När det nte fnns någon extern värderng av ett utsett externt ratngnsttut för en nvesterng en godkänd nfrastruktur, bör ytterlgare krterer tllämpas för att säkerställa att nvesterngen nnebär en begränsad rsk. De krtererna bör sörja för professonell förvaltnng av projektet konstruktonsfasen, säkerställa tllräcklg mnsknng av konstruktonsrsken, begränsa drfts- och refnanserngsrsk, och förbjuda att projektet går n spekulatva dervatpostoner. (12) Om det nte fnns någon extern värderng av ett utsett externt ratngnsttut för en nvesterng en godkänd nfrastruktur, bör det säkerställas att nfrastrukturprojektet omfattas av stabla poltska förhållanden. (13) Projekt som bygger på nnovatv teknk eller desgn bör vara berättgade att ngå den nya tllgångsklassen för att se tll att EU kan fortsätta sn strävan att lgga täten den teknska utvecklngen. För att säkerställa att projekt som bygger på nnovatoner är säkra bör försäkrngsgvarna göra lämplg due dlgence-kontroll för att kontrollera att teknken testas. Detta kan omfatta prototyptestnng, plotförsök och andra former av tester för att vsa att projekt har sund teknk och desgn. (14) Kombnatonen av dessa krterer säkerställer totalt sett, på grundval av Eopas teknska råd, att ett ur tllsynshänseende sunt system nförs, eftersom de SV 11 SV

nfrastrukturtllgångar som får sänkta kaptalkrav är säkrare och mndre volatla än jämförbara företagsnvesterngar. (15) Eopa har analyserat data om ndex över nfrastrukturakter, börsnoterade nfrastrukturakter och företag som ngår ntatvet för prvat fnanserng. Sammanfattnngsvs är rådet en stressnvå på 30 39 för nfrastruktur. I lnje med målet för nvesterngsplanen för Europa att främja nvesterngar den reala ekonomn väljs en kalbrerng på 30 för den nya nfrastrukturtllgångsklassen, eftersom den kalbrerngen ger det mest effektva nctamentet att nvestera nfrastruktur. (16) I lnje med Eopas råd bör den symmetrska justerngen av kaptalkravet för akter tllämpas proportonellt på stressfaktorn för nfrastrukturakter. (17) Reducerngen av krav på rsker undergruppen spreadrsk bör följa av bevsen att nfrastrukturnvesterngar har bättre återvnnngsgrad än företagsfordrngar och är mndre känslga för bredare ekonomska faktorer. Följaktlgen bör stressnvån på spreadens kredtkomponent sänkas lnje med den kalbrerng som Eopa föreslagt. För att ta hänsyn tll godkännandekrteret fråga om nfrastrukturnvesterngar kan hållas tll förfall, bör också stressnvån på spreadens lkvdtetskomponent sänkas. (18) Om stressnvån på spreadens lkvdtetskomponent sänks för godkända nfrastrukturnvesterngar, bör denna sänknng också tllämpas på tllgångar matchnngsjusterngsportföljen, dock utan någon dubbelräknng av lägre lkvdtetsrsk. Av denna anlednng bör den spreadstress som tllämpas på godkända nfrastrukturtllgångar matchnngsjusterngsportföljen antngen vara den sänkta stress som tllämpas på matchnngsjusterngstllgångarna eller spreadstressen på godkända nfrastrukturtllgångar, beroende på vlken som är lägst. (19) En mer lämplg behandlng av försäkrngs- och återförsäkrngsföretags nvesterngar de fonder som nrättats genom Europaparlamentets och rådets förordnng (EU) 2015/760 11 bör säkerställas, enlghet med den behandlng av nvesterngar europeska rskkaptalfonder och europeska fonder för socalt företagande som redan fastställs artkel 168 kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 12. (20) De senaste åren har fnansella nstrument allt högre grad handlats på multlaterala handelsplattformar (MTF-plattformar). Europaparlamentets och rådets drektv 2014/65/EU 13 säkerställer att MTF-plattformar omfattas av lknande krav som reglerade marknader avseende vem de får godkänna som medlemmar eller deltagare. Europaparlamentets och rådets förordnng nr (EU) 600/2014 14 nför lknande krav på transparens för MTF-plattformar och reglerade marknader. För att ta hänsyn tll den ökade betydelsen av MTF-plattformar och konvergensen mellan regler som gäller för MTF-plattformar och reglerade marknader, bör exponerngar som handlas på MTFplattformar anses vara typ 1-akter undergruppen aktekursrsk. 11 12 13 14 Europaparlamentets och rådets förordnng (EU) 2015/760 av den 29 aprl 2015 om europeska långsktga nvesterngsfonder (EUT L 123, 19.5.2015, s. 98). Kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om kompletterng av Europaparlamentets och rådets drektv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrngs- och återförsäkrngsverksamhet (Solvens II) (EUT L 12, 17.1.2015, s. 1). Europaparlamentets och rådets drektv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för fnansella nstrument och om ändrng av drektv 2002/92/EG och av drektv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349). Europaparlamentets och rådets förordnng (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för fnansella nstrument och om ändrng av förordnng (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84). SV 12 SV

(21) Genom Europaparlamentets och rådets drektv 2014/51/EU 15 nfördes övergångsregler för aktenvesterngar gjorda före den 1 januar 2016. För att nte skapa nctament för stora avyttrngar av onoterade akter nnan regelverket enlgt drektv 2009/138/EG börjar tllämpas, bör övergångsreglerna nte enbart vara begränsade tll börsnoterade akter. (22) För att möjlggöra en proportonerlg behandlng av akter som nnehas företag för kollektva nvesterngar eller nvesterngar som erbjuds form av fonder, där genomlysnngsmetoden nte är möjlg, anges den här förordnngen att övergångsreglerna artkel 308b.13 drektv 2009/138/EG bör tllämpas på den andel akter som nnehas företag för kollektva nvesterngar eller nvesterngar som erbjuds form av fonder enlghet med den underlggande tllgångsallokerngen den 1 januar 2016, under förutsättnng att tllgångsallokerngen är tllgänglg för företaget. Detta gör det möjlgt för företagen att skatta den andel akter som köpts av fondförvaltaren före den 1 januar 2016, när det nte är möjlgt att spåra nköpen på grund av de begränsnngar som följer av regler om offentlggörande eller för att det skulle bl ormlgt dyrt. Därefter bör den andel akter som övergångsreglerna ska tllämpas på mnskas varje år förhållande tll kaptalomsättnngshastgheten företag för kollektva nvesterngar eller nvesterngar som erbjuds form av fonder. (23) I den delegerade förordnngen (EU) 2015/35 fnns flera mndre redaktonella fel som bör ändras. (24) I synnerhet fastställs delegerad förordnng (EU) 2015/35 en värderngsmetod för nnehav de anknutna företag som är undantagna från tllämpnngsområdet för grupptllsynen eller som dras från de kaptalbasmedel som får medräknas för solvensen på gruppnvå. Konsekvenserna för värderng av nnehav anknutna företag bör vara desamma, oberoende av skälet tll att ett vsst anknutet företag är undantaget från tllämpnngsområdet för grupptllsynen, varför alla stuatoner där ett anknutet företag kan undantas från tllämpnngsområdet för grupptllsynen bör omfattas. Därför bör artkel 13 ändras. (25) När det gäller strategska ägarntressen fnans- och kredtnsttut, där det hänvsas tll metod 1 Europaparlamentets och rådets drektv 2002/87/EG 16, bör detta nte tolkas som att gruppen också måste betraktas som ett konglomerat och omfattas av extra tllsyn enlghet med det drektvet. För att tllämpa undantaget är det tllräcklgt att fnans- eller kredtnsttutet ngår beräknngen av solvensen på gruppnvå enlghet med drektv 2009/138/EG. De båda konsolderngsmetoderna drektv 2002/87/EG och drektv 2009/138/EG anses vara lkvärdga, såsom anges artkel 8 kommssonens delegerade förordnng (EU) nr 342/2014 17. Därför bör artkel 68.3 delegerad förordnng (EU) 2015/35 ändras. 15 16 17 Europaparlamentets och rådets drektv 2014/51/EU av den 16 aprl 2014 om ändrng av drektven 2003/71/EG och 2009/138/EG och förordnngarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 med avseende på befogenheterna för Europeska tllsynsmyndgheten (Europeska försäkrngs- och tjänstepensonsmyndgheten) och Europeska tllsynsmyndgheten (Europeska värdepappers- och marknadsmyndgheten) (EUT L 153, 22.5.2014, s. 1). Europaparlamentets och rådets drektv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tllsyn över kredtnsttut, försäkrngsföretag och värdepappersföretag ett fnansellt konglomerat och om ändrng av rådets drektv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets drektv 98/78/EG och 2000/12/EG (EUT L 35, 11.2.2003, s. 1). Kommssonens delegerade förordnng (EU) nr 342/2014 av den 21 januar 2014 om kompletterng av Europaparlamentets och rådets drektv 2002/87/EG och Europaparlamentets och rådets förordnng (EU) nr 575/2013 vad gäller teknska standarder för tllsyn av användnngen av beräknngsmetoder för kaptaltäcknngskraven för fnansella konglomerat (EUT L 100, 3.4.2014, s. 1). SV 13 SV

(26) När det gäller aggregerade statstska uppgfter bör tdsperoderna för rapporterng justeras och därför bör offentlggöranden före den 31 december 2020 omfatta uppgfter för alla tdgare år från och med den 1 januar 2016. Därför bör artkel 316.2 delegerad förordnng (EU) 2015/35 ändras. (27) Delegerad förordnng (EU) 2015/35 nnehåller också ett antal tryckfel, tll exempel felaktga korshänvsnngar, som bör ändras. (28) Vd tllämpnng av kraven denna förordnng bör arten och omfattnngen av och komplexteten hos de nneboende rskerna varje försäkrngs- eller återförsäkrngsföretags verksamhet beaktas. Bördan och komplexteten som åläggs försäkrngsföretag bör stå proporton tll deras rskprofl. Vd tllämpnng av kraven denna förordnng bör nformaton anses som materell om den skulle kunna påverka beslutsprocessen hos eller den bedömnng som görs av de avsedda användarna av denna nformaton. (29) För att förbättra rättssäkerheten fråga om tllsynen nnan Solvens II-regelverket börjar tllämpas fullt ut den 1 januar 2016, är det vktgt att se tll att denna förordnng träder kraft så snart som möjlgt. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artkel 1 Ändrngsbestämmelser Kommssonens delegerade förordnng (EU) 2015/35 ska ändras på följande sätt: 1. I artkel 1 ska följande punkter nföras som punkterna 55a och 55b: 55a. nfrastrukturtllgångar: fysska strukturer eller anläggnngar, system eller nät som tllhandahåller eller stöder vktga offentlga tjänster. 55b. nfrastrukturprojektenhet: en enhet som nte får utföra någon annan uppgft än att äga, fnansera, bygga eller drva nfrastrukturtllgångar, där den prmära källan för betalnngar tll kredtgvare och aktenvesterare är den nkomst som genereras av de tllgångar som fnanseras. 2. Artkel 13 ska ändras på följande sätt: (b) I punkt 2 ska led a ersättas med följande: Företag som är undantagna från tllämpnngsområdet för grupptllsynen enlgt artkel 214.2 drektv 2009/138/EG. Punkt 6 ska ersättas med följande: 6. När de krterer som avses artkel 9.4 denna förordnng är uppfyllda, och när det nte är möjlgt att använda de värderngsmetoder som anges punkt 1 a och b, kan nnehav anknutna företag värderas på grundval av den beräknngsmetod som försäkrngs- eller återförsäkrngsföretaget använder vd upprättandet av sn årsredovsnng eller sna konsolderade räkenskaper. I sådana fall ska företaget med ägarntresse dra av värdet av goodwll och andra mmaterella tllgångar som skulle värderas tll noll enlghet med artkel 12.2 denna förordnng från värdet av det anknutna företaget. 3. I artkel 68 ska punkt 3 ersättas med följande: SV 14 SV

3. Utan hnder av punkterna 1 och 2 ska försäkrngs- och återförsäkrngsföretag nte dra av sådana strategska ägarntressen enlgt artkel 171 som ngår beräknngen av solvensen på gruppnvå på grundval av metod 1 enlghet med blaga I tll drektv 2002/87/EG eller på grundval av metod 1 enlghet med artkel 230 drektv 2009/138/EG. 4. I avdelnng I kaptel V avsntt 5 ska följande underavsntt 1a nföras: Underavsntt 1a Godkända nfrastrukturnvesterngar Artkel 164a Godkända nfrastrukturnvesterngar 1. Vd tllämpnngen av denna förordnng ska godkända nfrastrukturnvesterngar omfatta nvesterngar en nfrastrukturprojektenhet som uppfyller följande krterer: (b) (c) (d) Infrastrukturprojektenheten kan uppfylla sna fnansella skyldgheter under varaktga stressnvåer som är relevanta för projektrsken. De kassaflöden som nfrastrukturprojektenheten genererar åt sna kredtgvare och aktenvesterare är förutsägbara. Infrastrukturtllgångarna och nfrastrukturprojektenheten regleras av en avtalsram som ger kredtgvare och aktenvesterare en hög skyddsnvå, nklusve följande: (b) Om nfrastrukturprojektenhetens ntäkter nte kommer från betalnngar från ett stort antal användare, ska avtalsramen nnefatta avsättnngar som effektvt skyddar kredtgvare och aktenvesterare mot förluster tll följd av att projektet avbryts av den part som har gått med på att köpa varor och tjänster från nfrastrukturprojektenheten. Infrastrukturprojektenheten har tllräcklga reservfonder eller andra fnansella arrangemang för att täcka projektets reserver för oförutsedda utgfter och krav på rörelsekaptal. Om nvesterngarna görs form av oblgatoner eller lån, ska avtalsramen också omfatta följande: () () Kredtgvarna har säkerhet den utsträcknng som är tllåten enlgt tllämplg lag alla tllgångar och avtal som krävs för att drva projektet. Eget kaptal ställs som säkerhet tll kredtgvarna så att de har möjlghet att ta kontroll över nfrastrukturprojektenheten före fallssemang. () Användnngen av nettokassaflöden från den löpande verksamheten efter oblgatorska betalnngar från projektet andra syften än att betala skulder är begränsad. (v) Avtalsmässga begränsnngar av nfrastrukturprojektenhetens förmåga att utföra verksamhet som kan skada kredtgvarna, nklusve att nya skulder nte kan utfärdas utan de befntlga kredtgvarnas medgvande. Om nvesterngarna görs form av oblgatoner eller lån, kan försäkrngs- eller återförsäkrngsföretaget vsa för tllsynsmyndgheten att det kan hålla nvesterngen tll förfall. SV 15 SV

(e) (f) Om nvesterngarna görs form av oblgatoner för vlka det nte fnns en kredtvärderng av ett utsett externt ratngnsttut, är nvesterngsnstrumentet prorterat före alla andra fordrngar förutom lagstadgade fordrngar och fordrngar från motparter för dervat. Om nvesterngarna görs form av akter, eller oblgatoner eller lån för vlka det nte fnns en kredtvärderng av ett utsett externt ratngnsttut, ska följande krterer vara uppfyllda: () () Infrastrukturtllgångar och nfrastrukturprojektenheter fnnas länder som är medlemmar EES eller OECD. Om nfrastrukturprojektenheten är konstruktonsfasen ska följande krterer vara uppfyllda av aktenvesteraren, eller om det fnns mer än en aktenvesterare, ska följande krterer vara uppfyllda av en grupp av aktenvesterare tllsammans: Aktenvesterarna har en bakgrund där de framgångsrkt har övervakat nfrastrukturprojekt och har relevant sakkunskap. Aktenvesterarna har låg rsk för fallssemang, eller det fnns låg rsk för att nfrastrukturprojektenheten drabbas av betydande förluster tll följd av fallssemang för aktenvesterarna. Aktenvesterarna har nctament att skydda nvesterarnas ntressen. () Infrastrukturprojektenheten har nrättat garanter för att säkerställa att projektet slutförs enlgt den överenskomna specfkatonen, budgeten eller det överenskomna slutdatumet. (v) Om drftsrskerna är betydande, är de korrekt hanterade. (v) Infrastrukturprojektenheten använder testad teknk och desgn. (v) Infrastrukturprojektenhetens kaptalstruktur gör att den kan betala sna skulder. (v) Infrastrukturprojektenhetens refnanserngsrsk är låg. (v) Infrastrukturprojektenheten använder dervat enbart av rskreducerngsskäl. 2. Vd tllämpnngen av punkt 1 b ska de kassaflöden som genereras åt kredtgvarna och aktenvesterarna nte anses vara förutsägbara om nte allt utom en försumbar del av ntäkterna uppfyller följande krav: Ett av följande krterer är uppfyllt: () () Intäkterna är tllgänglghetsbaserade. Intäkterna omfattas av en avkastnngsreglerng. () Intäkterna omfattas av ett take-or-pay-avtal. (v) Nvån på produktonen eller användnngen och prsnvån ska var och en för sg uppfylla följande krterer: De ska vara reglerade. De ska vara fastställda avtal. De ska vara tllräcklgt förutsägbara på grund av låg efterfrågersk. SV 16 SV

(b) Om nfrastrukturprojektenhetens ntäkter nte kommer från betalnngar från ett stort antal användare, ska den part som gått med på att köpa de varor eller tjänster som nfrastrukturprojektenheten tllhandahåller vara något av följande: () () En enhet som räknas upp artkel 180.2 den här förordnngen. Ett regonalt eller lokalt självstyrelseorgan som räknas upp den förordnng som antagts enlghet med artkel 109a.2 a drektv 2009/138/EG. () En enhet med en värderng av ett externt ratngnsttut med ett kredtkvaltetssteg på mnst 3. (v) En enhet som är utbytbar utan en betydande ändrng av nvån på och tdpunkten för ntäkterna. 5. Artkel 168 ska ändras på följande sätt: Punkterna 1, 2 och 3 ska ersättas med följande: 1. Undergruppen för aktekursrsk som avses artkel 105.5 andra stycket b drektv 2009/138/EG ska nbegrpa en rskundergrupp för typ 1-akter, en rskundergrupp för typ 2-akter och en rskundergrupp för godkända nfrastrukturakter. 2. Typ 1-akter ska omfatta akter som noteras på reglerade marknader de länder som är medlemmar Europeska ekonomska samarbetsområdet (EES) eller Organsatonen för ekonomskt samarbete och utvecklng (OECD) eller som handlas på sådana multlaterala handelsplattformar som avses artkel 4.1.22 drektv 2014/65/EU och vars säte eller huvudkontor fnns en EU-medlemsstat. 3. Typ 2-akter ska omfatta andra akter än de som anges punkt 2, råvaror och andra alternatva nvesterngar. De ska också omfatta alla andra tllgångar som nte omfattas av undergruppen för räntersk, undergruppen för fastghetsrsk eller undergruppen för spreadrsk, nbegrpet tllgångar och ndrekta exponerngar som avses artkel 84.1 och 84.2 om en genomlysnngsmetod nte är möjlg och försäkrngs- eller återförsäkrngsföretaget nte utnyttjar bestämmelserna artkel 84.3. (b) Följande punkt ska nföras som punkt 3a: (c) 3 a. Godkända nfrastrukturakter ska omfatta aktenvesterngar nfrastrukturprojektenheter som uppfyller krtererna artkel 164a. Punkt 4 ska ersättas med följande: 4. Kaptalkravet för aktekursrsk ska beräknas enlgt följande formel: (d) ' SCR där equty (b) SCR 1 20. 75 SCR 2 type equtes type1 equtes SCR type 1 equtes betecknar kaptalkravet för typ 1-akter SCR type 2 equtes betecknar kaptalkravet för typ 2-akter (c) SCR qunf betecknar kaptalkravet för godkända nfrastrukturakter. Punkt 6 ska ändras på följande sätt: SCR SCR SCR SCR 2 type2equtes qunf type2equtes qunf SV 17 SV