Absolute Insight Funds p.l.c. Denna bilaga är daterad 11 juli 2017 till prospektet för Absolute Insight Emerging Market Debt Fund

Transkript

1 Absolute Insght Funds p.l.c. Denna blaga är daterad 11 jul 2017 tll prospektet för Absolute Insght Emergng Market Debt Fund Denna blaga nnehåller specfk nformaton med avseende på Absolute Insght Emergng Market Debt Fund (Fonden), en fond hos Absolute Insght Funds p.l.c. (bolaget) ett öppet nvesterngsbolag med paraplystruktur med varabelt kaptal och åtskld betalnngsskyldghet mellan delfonder som auktorserats av centralbanken som ett UCITS-drektv enlgt regelverket. Denna blaga är en del av och bör läsas tllsammans med den allmänna beskrvnngen av bolaget som ngår prospektet daterat den 11 jul Bolagets styrelse vlkas namn framgår detta prospekt ansvarar för den nformaton som förekommer prospektet och denna blaga. Såvtt styrelsen vet och känner tll (och som har vdtagt all rmlg omsorg för att se tll att så är fallet) följer nformatonen detta dokument fakta och ngentng som sannolkt kan påverka betydelsen av nformatonen utelämnas. Styrelsen påtar sg därmed ansvaret. Fonden kan huvudsaklgen nvestera fnansella dervatnstrument och värdet på fondens nettotllgångar kan ha hög volatltet med anlednng av fondens nvesterngsnrktnng. Investerngar fonden medför betydande rsk, bör nte utgöra större delen av en fondportfölj och passar kanske nte alla nvesterare. Ord och uttryck prospektet ska, om nte kontexten kräver annorlunda, ha samma nnebörd som när de används denna blaga.

2 Innehållsförtecknng MÅL- OCH PLACERINGSINRIKTNING... 3 ANVÄNDNING AV FINANSIELLA DERIVATINSTRUMENT... 5 INVESTERINGSBEGRÄNSNINGAR... 8 RISKFAKTORER... 8 SÄKRING AV ANDELSKLASS UTDELNINGSPOLICY BASFAKTA FÖR KÖP OCH ÅTERKÖP ÖVRIGT

3 Mål- och placerngsnrktnng Målnrktnng Fondens målnrktnng är att ge attraktv, postv absolut avkastnng under alla marknadsvllkor. Placerngsnrktnng Fonden söker uppnå stt mål på en rullande 12-månadersbass genom dskretonär förvaltnng och kan använda en rad olka säkrngsteknker. Dessutom strävar fonden tll att nå mnst 3-månaders LIBID +4 procent på en rullande årlg 5-årsbass utan avgfter och kostnader. Den allmänna polcyn består av tre delar. Först och främst, fonden strävar efter att generera lönsamma nvesterngar genom drekt nnehav av skuldförbndelser och skuldrelaterade värdepapper, främst mot nya marknader som ndkerar låg volatltet och en låg korrelaton mot andra marknader. För det andra strävar fonden efter att öka avkastnngen genom att generera långsktg kaptaltllväxt, främst från att nvestera räntepapper, ränte- och växelkursstrateger (något som beskrvs mer utförlgt nedan) tll en rad olka nya oblgatonsmarknader på nya marknader, genom att använda en mängd olka fnansella dervatnstrument (se Användnng av fnansella dervatnstrument nedan). Även om huvudsaklg fokus lgger på nya marknader och oblgatonsmarknader på nya marknader får fonden även nvestera skuldförbndelser och skuldrelaterade värdepapper och strateger samt använda en mängd olka fnansella dervatnstrument, såsom fnns beskrvet styckena ovan, som har att göra med cke-växande marknader och oblgatonsmarknader, som, enlgt den underordnade nvesterngsförvaltaren ger nvesterngstllfällen som lknar de som man vanlgen kopplar tll nya marknader, förutsatt att sådana nvesterngar nte överskrder mer än sammanlagt 10 procent av fondens nettotllgångar vd den tdpunkt då nvesterngarna görs. För att undvka tveksamheter ska alla hänvsnngar tll nya marknader hädanefter förstås som cke-växande marknader som, enlgt den underordnade nvesterngsförvaltaren, ger nvesterngstllfällen som lknar de som man normalt kopplar tll nya marknader. För det tredje kommer fonden att nvestera en portfölj av lkvda och höglkvda tllgångar. Denna tllgångsklass kommer hållas både som en absolutavkastande tllgångsklass sg, och även sörja för lkvdtet och täcka för exponerngar tll följd av användandet av dervatnstrument. En nyckelfaktor för fonden är att det är en absolutavkastande fond som söker ge postv absolut avkastnng under alla marknadsvllkor. Förutom att nvesterngsförvaltaren har en portfölj med lkvda och höglkvda tllgångar (beskrvs ovan), kommer han att försöka åstadkomma detta genom att kombnera följande: kurssäkra sg mot de marknadsrelaterade ränte- och valutarsker som vanlgtvs uppstår från drekt nnehav av skuldförbndelser och skuldrelaterade värdepapper på nya marknader, så att fonden endast behåller aktespecfk kredtexponerng och/eller, nta både långa och korta nvesterngspostoner över en rad marknader. En kort poston kommer tll då fonden säljer en tllgång som den nte äger med avskten att köpa tllbaka den framtden. Om kursen på den korta postonen sjunker, ökar postonens värde och vce-versa. En lång poston kommer tll genom att man köper en tllgång. Även om UCITS-drektvet förbjuder blanknng av fysska värdepapper, tllåter det skapandet av syntetska korta postoner (syntetska den här kontexten nnebär att uppnå samma ekonomska resultat utan blanknng) genom användandet av dervatnstrument, som swappar, termner eller CFDkontrakt. (Se också Användnng av fnansella dervatnstrument nedan). 3

4 Den underordnade nvesterngsförvaltaren kommer att försöka generera vnster på nvesterngarna på följande sätt: Kredtstrateger. Det främsta målet för den underordnade nvesterngsförvaltaren är att generera avkastnng på nvesterngarna genom att kunna förutse förändrngar kredtvärdgheten för de nya marknadernas företagsoblgatoner och statspapper. Den underordnade nvesterngsförvaltarens skuldnvesterngsprocess på nya marknader är specellt utformad att sätta fokus på företagsoblgatoner och statspapper som är felprssatta förhållande tll sn kredtvärdghet. Det går att ta postoner ensklda värdepapper (ofta på samma gång som man skyddar sg mot rsker med räntesatser och växelkurser). Alternatvt kan den underordnade nvesterngsförvaltaren nvestera relatva värdestrateger, där man eftersträvar att generera vnster genom att man korrekt lyckas förutse förändrngar kredtvärdghet för ett särsklt skuldebrev eller värdepapper på en ny marknad förhållande tll ett annat värdepapper eller grupp av värdepapper. Valutastrateger. Den underordnade nvesterngsförvaltaren kan även emellanåt eftersträva att generera vnster genom att nta långa eller korta postoner valutor på nya marknader som han/hon anser är felprssatta. Alternatvt kan den underordnade nvesterngsförvaltarenuttrycka sna åskter med avseende på framtda volatltet tll värdet av en räntesats eller valutapar. Om han/hon tror att den framtda volatlteten kommer att bl högre än väntat kommer han/hon att exponera sg för volatltet genom att köpa optoner. På så sätt skulle fonden kunna dra nytta av en framtda öknng av volatlteten räntan eller valutaparet. Om å andra sdan, den underordnade nvesterngsförvaltaren anser att den framtda volatlteten kommer att bl lägre än väntat kommer han/hon att mnska exponerng för volatltet genom att sälja optoner. Fonden skulle dra nytta av framtda sänknng av räntesatsen eller valutavolatlteten. Som framgår av det ovan sagda kommer dessa strateger att mplementeras både genom drekt nvesterng skuldförbndelser på nya marknader samt med hjälp av fnansella dervatnstrument. En stor mängd fnansella dervatnstrument kommer att användas, nklusve valutatermner (både för kurssäkrng och mplementerng av valutastrateger), valutaoptoner, optoner på oblgatoner på nya marknader, räntetermner, optoner och swappar samt kredtswappar. Användnng av dessa nstrument och de mplementerngsmetoder som används beskrvs mer ngående Användnng av fnansella dervatnstrument nedan. Fonden kan nvestera helt och hållet skuldförbndelser och skuldrelaterade värdepapper (nklusve, för dessa syften, nlånng på vss td och avstamedel va ett nlånngsnsttut), en av G7-valutorna eller valutor på nya marknader som utfärdats eller garanterats av en myndghet, lokal myndghetsperson, överstatlg organsaton eller någon annan typ av enhet oavsett om det rör sg om ett aktebolag eller nte, och som har sn bas ett land med en ny marknad eller förhållanden där emssonen av skuldförbndelsen fråga nnebär exponerng mot en emttent ett land på en ny marknad. Fonden kommer endast att nvestera skuldförbndelser och skuldrelaterade värdepapper på nya marknader och dervatnstrument, av den beskaffenhet som beskrvs ovan, då tllfällen tll nvesterngar går att dentfera som enlgt den underordnade nvesterngsförvaltaren ger fonden möjlghet tll betydande, långfrstga nvesterngsvnster. I annat fall kommer fonden även fortsättnngsvs att nvesteras lkvda och höglkvda tllgångar. De skuldförbndelser och skuldrelaterade värdepapper som fonden får nvestera kan värderas under nvesterngsnvån (BBB) (eller motsvarande) av ett erkänt värderngsbolag som Standard & Poor's eller bedömas att vara av lkvärdg kvaltet av den underordnade nvesterngsförvaltaren. De emttenter som hamnar under BBB håller lägre kvaltet än de som värderas tll A eller högre, och nvesterngar dessa emttenters värdepapper nnebär ett högt rsktagande. Fonden kan också fullfölja sna mål och rktlnjer genom att ta postoner kollektva nvesterngar, tll max 10 procent av fondens nettotllgångar. Fonden kan nvestera kollektva nvesterngar n enlghet med centralbankens krav för lämplga nvesterngar av UCITS, enlgt centralbankens regler (som kan ändras från td tll annan). Sådana nvesterngar kan nrättas som UCITS-fonder eller AIF, 4

5 nvestmentbolag, börsnoterade fonder eller andra godkända nvesterngar, med hemvst huvudsaklgen Storbrtannen, Irland, Luxemburg och Kanalöarna, även om de också kan ha sn hemvst nom andra erkända jursdktoner och kan vara öppna eller stängda. Investerngar stängda fonder är begränsade tll fonder som underförvaltaren anser är relatvt lkvda tll sn natur, antngen genom att vara noterade på en reglerad marknad eller genom att det fnns en sekundärmarknad andelar för sådana fonder och en sådan nvesterng ska utgöra en nvesterng överlåtbara värdepapper enlghet med kraven från centralbanken. De kollektva nvesterngarna som fonden nvesterar kan också förvaltas av nvesterngsförvaltaren eller underförvaltaren eller av företag som är anslutna tll dem. Med undantag av godkända nvesterngar ej noterade värdepapper och öppna kollektva nvesterngsfonder, kommer nvesterngar att göras reglerade marknader som beskrvs blaga 2 prospektet. Exponerng mot Kna kan erhållas genom drekt tllgång tll Knas nterbankmarknad för oblgatoner. För mer nformaton, se avsnttet med rubrken Exponerng mot Kna och rsker nedan. Fonden kan också delta repotransaktoner och värdepapperslån för nvesterngssyften (dvs. transaktoner för värdepappersfnanserng) om nte annat följer av centralbankens regler. Användnng av fnansella dervatnstrument Fonden kan delta transaktoner med dervatnstrument de fall transaktonerna har nvesterngssyften eller för effektv förvaltnng av fondportföljen. Termen effektv portföljförvaltnng refererar tll de transaktoner man deltar med syftet att reducera rsker, reducera kostnader eller generera ytterlgare kaptal för fonden med passande rsknvå, hänsyn tagen tll fondens rskprofl så som beskrvs blagan och UCITS särsklda bestämmelser. En lsta över de reglerade marknader där dervatnstrument kan noteras eller handlas med fnns blaga 2 prospektet. Fonden kan även delta transaktoner med OTC-dervat. Som nämnts ovan kan fonden även ngå återköpsavtal/omvända återköpsavtal och akteutlånngsavtal för nvesterngsändamål (dvs. transaktoner för värdepappersfnanserng) på de vllkor och med de begränsnngar som anges centralbankens regler. Investerare bör vara medvetna om att när fonden ngår återköpsavtal/omvända återköpsavtal eller dervatkontrakt (nklusve de som används för valutasäkrng som beskrvs närmare nedan) ska drftskostnader och/eller avgfter dras av från ntäkterna tll fonden. Sådana avgfter och kostnader kan omfatta fnanserngskostnader och när det gäller dervat som är noterade på reglerade marknader kan avgfterna och kostnaderna nkludera courtage. Ett av de överväganden som beaktas av delnvesterngsförvaltaren vd val av mäklare och motparter dervattransaktoner på uppdrag av fonden är att kostnader och/eller avgfter som dras av från ntäkterna tll fonden ska ske tll normala kommersella prser och de får nte nnehålla några dolda ntäkter. Sådana drekta eller ndrekta kostnader och avgfter ska betalas tll den berörda mäklaren eller motparten dervattransaktonen som, när det gäller dervat som används för akteklass valutasäkrngsändamål, kan omfatta förvarngsnsttutet eller enheter med anknytnng tll förvarngsnsttutet. När man gör dervattransaktoner kommer mäklarna eller motparterna för dessa transaktoner att vara kredtnsttut som beskrvs punkt 2.7 de allmänna nvesterngsbegränsnngar som anges blaga 1 prospektet och som har ett kredtbetyg om mnst A- (enlgt uppgft från ett erkänt kredtvärderngsnsttut såsom Standard and Poor s) eller lägre när kredtnsttutets anger ntal margnal. Enlgt dessa vllkor har delnvesterngsförvaltaren full handlngsfrhet fråga om utnämnngen av motparter vd ngående av dervat för att främja fondens nvesterngsmål och nrktnngar. Det är kanske nte möjlgt att detta tllägg lsta på ett heltäckande sätt alla motparter eftersom de, per datumet för utfärdandet av detta tllägg, nte har valts och de kan ändras när som helst. Alla ntäkter som uppstår från transaktoner för värdepappersfnanserng eller annan effektv portföljförvaltnngsteknk, exklusve drekta och ndrekta drftskostnader och avgfter, kommer att återlämnas tll fonden. 5

6 Såsom anges detta tllägg kan fonden använda vssa dervatnstrument för att nvestera fnansella ndex som ger exponerng mot de tllgångsklasser som anges nvesterngspolcyn. För ytterlgare nformaton samband med det tdgare nämnda, se avsnttet prospektet med rubrken Investerngar fnansella ndex genom användnng av fnansella dervatnstrument. Avskten är att fonden kommer att förvaltas för att verka under normala omständgheter med full flexbltet vad gäller perspektvet lång/kort exponerng (dvs. nom förväntat urval på 100 procent lång exponerng och 100 procent kort exponerng). Fonden kan få hävstångseffekt genom användnng av fnansella dervatnstrument upp tll den högsta gräns som är tllåten enlgt centralbanken. Fonden kommer att använda åtagandemetoden för att noggrant mäta, övervaka och hantera hävstångseffekten som skapas med hjälp av dervat. Åtagandemetoden beräknas genom att omvandla dervatpostonen tll den motsvarande postonen den underlggande tllgången baserat på marknadsvärdet på den underlggande tllgången eller marknadsvärdet på kontraktet, så som beskrvs rskhanterngsprocessen. Prserna på dervatnstrument, termner och optoner nkluderade, är ytterst rörlga. Betalnngar gjorda enlgt swap-avtal kan också vara ytterst rörlga. Prsförändrngar på termns- och optonskontrakt och betalnngar gjorda enlgt swap-avtal är ytterst rörlga och påverkas av, bland annat, räntesatser, förändrng utbud och efterfrågan, handel, skatter, valuta- och pennngprogram och regerngsrktlnjer, och natonella och nternatonella poltska och ekonomska händelser och rktlnjer. Värdena på termner, optoner och swap-avtal beror också på prset på tllgångarna de består av. Fondens tllgångar är dessutom beroende av den felrsk som ska uppstå på de fondbörser som de handlas på, deras avräknngssystem eller motparter. De fnansella dervatnstrument som fonden kan nvestera nkluderar termner, optoner, olka typer av swappar, swaptoner och termnskontrakt. Säkerhet Vd behov kommer fonden att acceptera säkerheter från sna motparter för att mnska motpartsrskexponerngar som genereras med hjälp av OTC-dervatnstrument. Eventuella säkerheter som tas emot av fonden skall bestå av kontantsäkerhet och/eller statlga värdepapper av varerande löptd som uppfyller kraven från centralbanken om cke-kontant säkerhet som kan tas emot av ett UCITS. Kontantsäkerhet som tas emot av fonden kan åternvesteras enlghet med kraven från centralbanken efter beslut av delnvesterngsförvaltaren. I detta avseende kan kontantsäkerhet som mottagts av fonden placeras som nlånng hos berörda kredtnsttut enlgt vad som är tllåtet enlgt UCITS-förordnngarna. I sådana fall skall fonden exponeras för kredtvärdgheten hos det relevanta kredtnsttutet som kontant säkerhet är placerad. Nvån på säkerhet som krävs för att läggas ut kan varera beroende på motparten som fonden handlar med. Värderngsavdragspolcyn för utlagd säkerhet kommer att förhandlas fram utfrån motparterna och kommer att varera beroende på andelsklassen som erhålls av fonden, med beaktande av kredtvärdghet och prsvolatltet för respektve motpart. Ytterlgare nformaton om Företagets säkerhetspolcy återfnns Del 1 av Prospektet. Termner Termner är kontrakt att köpa eller sälja en standardkvanttet av en särskld tllgång (eller, vssa fall rätt tll kontantavräknng baserat på värdet av en underlggande tllgång, nstrument eller ndex) på ett förbestämt datum och tll ett prs som kommts överens om vd en gjord transakton eller ett byte. Med termnskontrakt kan nvesterare kurssäkra sg mot marknadsrsker eller vnna exponerng mot den 6

7 underlggande marknaden. Eftersom dessa kontrakt har en daglg marknadsvärderng kan nvesterare, genom att stänga sn poston, undgå sn plkt att köpa eller sälja de underlggande tllgångarna före kontraktets leveransdatum. Att frekvent använda termner för att uppnå en särskld strateg stället för att använda de underlggande eller relaterade värdepapper eller ndex, eller branschndex eller aktekorg resulterar lägre transaktonskostnader. Den underordnade nvesterngsförvaltaren kan tll exempel nvestera termnskontrakt räntor eller oblgatoner för att försöka mnska ränteexponerngen mot oblgatoner med fast ränta. Optoner Det fnns två sorters optoner, sälj- och köpoptoner. Säljoptoner är kontrakt som säljs för ett värde som ger den ena parten (köparen) rätten, men nte skyldgheten, att sälja tll den andra parten (säljaren), en specfk kvanttet av en särskld produkt eller fnansellt nstrument tll ett på förhand bestämt prs. Köpoptoner är lknande kontrakt som säljs tll en kurs som ger köparen rätt, men nte skyldghet, att köpa från säljaren av optonen tll ett på förhand bestämt prs. Optoner kan också kontantavräknas. Fonden kan vara både säljare och köpare av sälj- och köpoptoner. Exempelvs kan valutaoptoner eller valutatermner användas för att ta en postonell syn på valutavolatltet där fonden tll exempel kan sälja volatltet daglgen en rad valutapar under förutsättnng att prset på volatlteten är över en vss nvå. Den underordnade nvesterngsförvaltaren kan även nvestera ränteoptoner och optoner på ränteeller oblgatonstermner för att återspegla uppfattnngen att avkastnngskurvan kommer att röra sg på ett vsst sätt eller alternatvt att återspegla räntevolatlteten. Underförvaltaren kan även köpa säljoptoner på aktendex eller börshandlade aktefonder säkrngssyfte. Fonden kan köpa eller sälja dessa nstrument antngen ensklt eller kombnatoner. Ränteswappar En ränteswap är ett avtal som förhandlats fram mellan två parter om att utbyta ränteflöden, beräknat på ett nomnellt belopp, vd vssa tdpunkter under swappens lvslängd. Det nomnella beloppet används endast för att bestämma utbetalnngar enlgt swapavtalet och byts nte ut. Betalnngsåtagandet från varje part beräknas med en annan ränta. Vanlgtvs betalar en part en rörlg ränta utbyte mot erhållandet av en fast ränta, antngen vd regelbundna ntervaller under swappens lvstd eller vd swappens förfallodatum. OTC ränteswappar kan användas för att byta fondens räntekänslghetsprofl snabbare, bllgare och mer exakt än genom handel på kontant- eller valutamarknaderna. Kredtswappar En kredtswap är en typ av kredtdervat där en part ( skyddsköparen ) tllåts överlåta kredtrsk av en referensenhet ( referensenheten ) tll en eller flera andra parter ( skyddssäljare ). Skyddsköparen betalar en tdsbestämd avgft tll skyddssäljaren mot att köparen skyddas mot förekomsten av en rad olka händelser. Kredtswappar medför specfka rsker som nkluderar höga nvåer av upptagnng av främmande kaptal (gearng), rsken att premer betalas med kredtswappar som förfaller och blr värdelösa, bred sprdnng av erbjudanden/offerter och dokumentatonsrsker. Dessutom kan man nte vara säker på att motparten en kredtswap kommer att kunna nfra sna åtaganden gentemot fonden om en kredthändelse nträffar med avseende på referensenheten. Dessutom kan det hända att motparten en kredtswap försöker att undvka betalnng efter en påstådd kredthändelse genom att hävda att det förekommer brstfällgt språkbruk eller tvetydgheter avtalet, och specellt när det gäller vad som kan resultera en kredthändelse. Kredtswappar kan användas av den underordnade nvesterngsförvaltaren för att skaffa sg skydd mot uteblvna betalnngar för oblgatoner som nnehas av fonden eller mot ett värdepapper som fonden nte nnehar, men väntan på en försämrng av den emttentens kredtläge. Den underordnade nvesterngsförvaltaren kan dessutom sälja skydd form av en kredtswap väntan på en stabl eller förbättrad kredtposton. Fonden kan nvestera kredtswappar antngen ensklt eller kombnatoner som del en relatv värdehandel, där skydd köps n respektve avyttras två tllgångar syfte att avlägsna den allmänna exponerngen mot marknaden men samtdgt behålla den kredtspecfka exponerngen. Fonden kan även nvestera kredtswappar på kredt- eller ndexkorgar, under förutsättnng av att sådana korgar eller ndex har godkänts förväg av centralbanken. Valutaswap 7

8 En valutaswap är ett avtal som förhandlas fram mellan två parter att utbyta avkastnngen på lkvda medel mot olka valutor. Den underordnade nvesterngsförvaltaren kan ngå valutaswapavtal, både postva och negatva beroende på hur valutan rör sg. Totalavkastnngsswapp (TRS) En totaltavkastnngsswapp är en typ av OTC-dervatavtal (over-the-counter) som gör det möjlgt för fonden att uppnå exponerng mot en tllgång eller tllgångsklass på en syntetsk grund. Fonden erhåller den totala avkastnngen av en referenstllgång eller tllgångsklass för en specfk tdsperod utbyte mot en fnanserngskostnad. Om avkastnngen på nvesterngen är högre än fnanserngskostnaden för totalavkastnngsswappen, bör fonden få bättre avkastnng än den som den underlggande tllgången ensam hade kunnat generera. Fonden kan nvestera totalavkastnngsswappar på ensklda oblgatoner på samma sätt som kredtswappar ovan. Fonden kommer endast att ngå en totalavkastnngsswapp på uppdrag av fonden med de kredtnsttut som beskrvs punkt 2.7 de allmänna nvesterngsbegränsnngar som anges blaga 1 prospektet och som har ett kredtbetyg om mnst A- (enlgt uppgft från ett erkänt kredtvärderngsnsttut såsom Standard and Poor s) eller lägre när kredtnsttutets anger ntal margnal. Enlgt dessa vllkor har delnvesterngsförvaltaren full handlngsfrhet fråga om utnämnngen av motparter vd ngående totalavkastnngsswapp för att främja fondens nvesterngsmål och nrktnngar. Det är kanske nte möjlgt att detta tllägg lsta på ett heltäckande sätt alla motparter eftersom de, per datumet för utfärdandet av detta tllägg, nte har valts och de kan ändras när som helst. Användnngen av totalavkastnngsswappar av fonden ska underställas kraven från SFTR. Rsker samband med användnng av totalavkastnngsswappar, nklusve motpartsrsk, fnns beskrvna prospektet under rubrken Rskfaktorer. Valutatermner Ett termnskontrakt låser n prset som man kan köpa eller sälja ett ndex eller en tllgång tll vd ett framtda datum. I valutatermnskontrakt måste nnehavaren av kontraktet köpa eller sälja valutan tll ett angvet prs, ett angvet antal och ett angvet datum framtden. Valutatermner kan användas för kurssäkrng för att mnska valutarsken där fondens tllgångar anges andra valutor än basvalutan, men som även kan användas för att bedöma hur valutan rör sg. Kurssäkrng av valuta kan användas för att säkra andelsklasser andra valutor än fondens basvaluta, se Säkrng av andelsklass nedan. Innan bolaget nvesterar ett fnansellt dervatnstrument ska de lämna n en rskförvaltnngsrapport tll centralbanken med avseende på fonden och bolaget får bara använda de fnansella dervatnstrument som nkluderats rapporten och som godkänts av centralbanken. Förvaltarenska, på begäran, tllhandahålla ytterlgare nformaton tll andelsägare förhållande tll de rskförvaltnngsmetoder som används, nkluderat de kvanttatva gränser som satts och all eventuell rskutvecklng och karakterstsk avkastnng för de huvudsaklga nvesterngskategorerna de fnansella dervatnstrumenten. Investerngsbegränsnngar De generella nvesterngsbegränsnngar som anges blaga 1 prospektet skall gälla. Styrelsen kan från td tll annan förelägga ytterlgare nvesterngsbegränsnngar som ska vara förenlga med eller lgga andelsägarnas ntresse, för att följa lagar och regler de länder där andelsägarna fnns. Rskfaktorer 8

9 De generella rskfaktorer som anges prospektet skall gälla. Följande ytterlgare rskfaktorer gäller för fonden.dessutom ska följande rskfaktorer beaktas: Exponerng mot Kna och rsker Enlgt fondens nvesterngspolcy kan fonden skaffa sg exponerng mot Knas nterbankmarknad för oblgatoner. Att delta på denna marknad ( CIBM ) för utländska nsttutonella nvesterare (som tll exempel fonden) är något som styrs av regler och förordnngar som utfärdas av myndgheterna folkrepublken Kna som huvudsaklgen omfattar Knas folkbank ( PBOC, som omfattar dess huvudkontor Shangha efter tllämplghet) och den statlga admnstratonen för utländsk valuta ( SAFE ). Sådana regler och förordnngar kan ändras vd olka tllfällen och omfattar (men är nte begränsat tll): () Tllkännagvande (2016) nr 3 utgvet av PBOC den 24 februar () () (v) Genomförandereglerna avseende arkverng för utländska nsttutonella nvesterare för nvesterng på nterbankmarknaden för oblgatoner utgvna av PBOC:s huvudkontor Shangha den 27 maj Crkulär om utländska nsttutonella nvesterares nvesterng på nterbankmarknaden för oblgatoner med hänsyn tll kontroll av utländsk valuta utgven av SAFE den 27 maj Vanlga frågor och svar utgvna av PBOC samt andra tllämplga förordnngar utfärdade av relevanta myndgheter. Under gällande förordnngar Kna, kan de utländska nsttutonella nvesterare som vll nvestera drekt på CIBM göra det va ett nhemskt avräknngsombud, som kommer att ansvara för att göra relevanta regstrerngar och öppna konton hos berörda myndgheter. Det fnns ngen kvotbegränsnng. När det gäller överförng och repatrerng av en fond, kan utländska nvesterare (som tll exempel fonden) överföra nvesterngens kaptalbelopp renmnb eller utländsk valuta tll Kna för nvesterng på CIBM. En nvesterare kommer att behöva överföra nvesterngens kaptalbelopp tll mnst 50 procent av nvesterngens förväntade storlek nom no månader när regstrerngen hos PBOC är genomförd, eller annars måste en uppdaterad regstrerng göras va det nhemska avräknngsombudet. När en fond repatreras från Kna, ska kvoten renmnb tll utländsk valuta ( valutakvot ) allmänhet matcha den ursprunglga valutakvoten när nvesterngens kaptalbelopp överfördes tll Kna, med en maxmalt tllåten avvkelse på 10 procent. Även om det nte fnns några kvotbegränsnngar enlgt CIBM-förordnngarna, måste dessutom relevant nformaton om fondens nvesterng som tll exempel den förväntade nvesterngsvolymen och nvesterngshorsonten regstreras hos PBOC och en uppdaterad regstrerng kommer att krävas om det förelgger någon betydande förändrng av den regstrerade nformatonen. PBOC kommer att utöva en löpande kontroll av det nhemska avräknngsombudet och fondens handel, och kan vdta relevanta admnstratva åtgärder som tll exempel suspenderng och ett tvngande utträde för fonden och nvesterngsförvaltaren händelse av att CIBM-förordnngarna nte följs. CIBM-förordnngarna är helt nya och måste fortfarande testas på marknaden. I det här skedet är fortfarande några av reglerna föremål för ytterlgare förtydlganden och/eller ändrngar, vlket kan påverka fondens nvesterngar CIBM negatvt. Knas skatteförhållanden Enlgt Knas gällande nkomstskattelag för företag ( EIT-lagen ) och skatteförordnngar skulle fonden, om den bedöms ha sn skattehemvst Kna, bl föremål för Knas nkomstskatt för företag ( EIT ) tll en procentsats på 25 procent på fondens världsomfattande beskattnngsbara nkomst. Om en fond nte bedöms vara ett företag med skattehemvst Kna med en permanent etablerng Kna, skulle fonden vara föremål för EIT på de vnster som är hänförlga tll den permanenta etablerngen. Förvaltaren avser att drva fonden på ett sätt som kommer att förhndra att den bedöms ha sn skattehemvst Kna och en permanent etablerng Kna, även om detta nte kan garanteras. 9

10 Det fnns för närvarande nga specfka rktlnjer utgvna av de knesska skattemyndgheterna om skattebehandlngen av vnster eller ntäkter avseende handel på CIBM av utländska nsttutonella nvesterare. Såvda nte ett specfkt undantag eller en redukton blr tllgänglg enlgt gällande knesska skattelagar och skatteförordnngar eller relevanta skatteavtal, är företag som nte bedöms ha sn skattehemvst Kna utan etablerng eller drftsställe Kna föremål för EIT på källskattebass ( källskatt ), allmänhet tll en procentsats på 10 procent den utsträcknng som företagen drekt härleder sna passva ntäkter från Kna. Passva ntäkter genererade Kna (som tll exempel utdelnngsntäkter, räntentäkter eller kaptalvnster) kan uppstå vd nvesterngar knesska värdepapper. I enlghet med detta kan fonden bl föremål för källskatt på kontantutdelnng, utdelnng och ränta som fonden erhåller, eller på kaptalvnster som fonden realserar, på nvesterngar knesska värdepapper tll en procentsats på 10 procent enlgt tllämplgt dubbelbeskattnngsavtal eller överenskommelse, om sådana förelgger. Ränta härledd från särsklda statsoblgatoner är undantagna från knessk nkomstskatt enlgt EIT-lagen. Fonden kan även potentellt bl föremål för knessk mervärdesskatt ( moms ) tll en procentsats på 6 procent på kaptalvnster härledda från handel med knesska värdepapper. När moms är tllämplg, kan även ytterlgare tlläggsskatter (som bland annat omfattar stadsunderhåll och byggskatt, utbldnngsavgfter och lokala utbldnngsavgfter) påföras, enlgt lokala förhållanden, vlka kan uppgå tll 12 procent av den moms som ska betalas. Andelsägare ska nhämta egen oberoende skatterådgvnng med avseende på sn nvesterng fonden. Det är möjlgt att gällande skattelagar, förordnngar och praxs Kna kommer att ändras, därbland möjlgheten att skatter tllämpas retroaktvt, och att sådana förändrngar kan leda tll högre beskattnngar av nvesterngar Kna än vad som för närvarande planeras. Rsker förknppade med Knas nterbankmarknad för oblgatoner Knas nterbankmarknad för oblgatoner (CIBM) är fortfarande ett utvecklngsskede och börsvärdet och handelsvolymen, kan vara lägre än på mer utvecklade marknader. Marknadsvolatlteten och den potentella brsten på lkvdtet på grund av låg handelsvolym av vssa skuldförbndelser kan leda tll att kurserna på de skuldförbndelser som omsätts på sådana marknader fluktuerar markant. Fonder som nvesterar på sådana marknader är därför föremål för lkvdtets- och volatltetsrsker. Skllnaden mellan köp- och säljkurserna på sådana värdepapper kan vara stor, och fonden kan därför drabbas av betydande handels- och försäljnngskostnader och kan även drabbas av förluster när sådana nvesterngar säljs. I den utsträcknng som en fond gör affärer på CIBM, kan fonden även utsättas för rsker som är förknppade med avräknngsmetoder och motparters uraktlåtenhet att betala. Den motpart som har ngått en transakton med fonden kan brsta betalnng för sna ålgganden att betala transaktonen vd överlämnng av relevant värdepapper eller vd betalnng av värdet. Eftersom de relevanta regstrerngarna och öppnandet av ett konto för nvesterngar på CIBM måste utföras va ett nhemskt avräknngsombud, är fonden föremål för rsken för det nhemska avräknngsombudets försummelser eller fel. CIBM är även föremål för myndghetsrelaterade rsker. De gällande reglerna och förordnngarna om nvesterngar på CIBM är föremål för ändrngar som kan ha en möjlg retroaktv effekt. I händelse av att de berörda knesska myndgheterna suspenderar öppnandet av ett konto eller handel på CIBM, kommer fondens förmåga att nvestera på CIBM att vara begränsad och, efter att ha uttömt andra handelsalternatv, kan fonden drabbas av betydande förluster. Tllväxtmarknader Fonden får nvestera skuldförbndelser och skuldrelaterade värdepapper på tllväxtmarknader. Att nvestera tllväxtmarknader kan öka volatlteten för fondens substansvärde och således kan en nvesterng fondens andelar vara värd mer eller mndre vd nlösen än det ursprunglga 10

11 anskaffnngsvärdet. Att nvestera tllväxtmarknader nnebär ytterlgare rsktaganden och särsklda överväganden som man nte brukar förknppa med nvesterngar mer etablerade ekonomer eller marknader för värdepapper. Sådana rsker kan nkludera () begränsnngar när det gäller utländska nvesterngar och repatrerngar av kaptal som nvesterats nya marknader, (2) valutafluktuatoner, (3) potentell prsvolatltet och mndre lkvdtet när det gäller värdepapper som man handlar med på nya marknader, (4) ekonomska och poltska rsker, nklusve rsken för förstatlgande eller exproprerng av tllgångar och konfskerngsskatt, (5) rsker som har att göra med ordnande av förmyndarskap och försenngar eller andra faktorer vd avräknng värdepapperstransaktoner, och (6) redovsnng, revson, fnansella och andra rapporterngsstandarder på tllväxtmarknader är nte lkvärdga med de som gäller för mer utvecklade marknader. Investerngar värdepapper på tllväxtmarknader kan bland annat föra med sg en rsk för mndre tllgänglg nformaton för allmänheten, mer volatla marknader, mndre strkta marknadsbestämmelser för värdepapper, mndre gynnsamma beskattnngsvllkor, och en högre sannolkhetsgrad för allvarlg nflaton, nstabl valuta, krg och exproprerng av prvat egendom än nvesterngar värdepapper som utfärdas utvecklngsländer. Tllväxtmarknader är allmänhet nte lka effektva som de som man httar utvecklngsländer. Ibland händer det att en marknad för värdepapper nte exsterar på lokal nvå överhuvudtaget, och man ser sg tvungen att genomföra transaktoner på en näralggande börs. Volym- och lkvdtetsnvåer på nya marknader är lägre än utvecklade länder. När man vll sälja värdepapper från tllväxtmarknader, kan det hända att det endast går att htta få eller nga marknader för värdepappren. Dessutom är det så att de som utfärdar värdepapper på tllväxtmarknader oftast nte omfattas av enhetlg redovsnng och fnansella rapporterngsstandarder, praxs och krav jämförelse med vad som gäller utvecklade länder. Detta medför en potentell öknng av rsken för bedräger eller andra bedräglga metoder. Dessutom kan det hända att kvalteten och påltlgheten på de offcella data som publceras av myndgheterna eller handel med värdepapper på tllväxtmarknader nte återspeglar de faktska förhållandena. Det faktum att fondens värdepappersportfölj fnns utanför ett utvecklngsland kan medföra ytterlgare rsker för fonden. Detta nkluderar eventuella motstrdga poltska och ekonomska utvecklngstendenser och en överhängande rsk för konfskerng eller förstatlgande av utländska panter. Dessutom kan fonden utsättas för eventuellt tllämpande av myndghetsbegränsnngar som kan ha negatv effekt på betalnngar för värdepapper eller begränsa betalnngar tll nvesterare utanför det emtterande landet, oavsett om det handlar om valutablockader eller något annat. Vssa värdepapper på tllväxtmarknaderna kan bl föremål för mäklararvoden eller beskattnng för akteöverlåtelse från staten. Detta kan då nnebära att nvesterngskostnaderna ökar vlket mnskar den reella vnsten vd försäljnng av sådana värdepapper. Emttenterna av dessa värdepapper, som banker och andra fnansnsttut, kan bl föremål för mndre strngenta reglerngar än vad som skulle gälla för emttenter ndustrländer och därför är eventuellt rsktagandet större. Dessutom förhåller det sg så att handelsavtal på vssa tllväxtmarknader går mycket långsammare och är utsatta för större rsk att msslyckas än vad som gäller för marknader ndustrländer. Förvarngsnsttuts kostnader för en portfölj nnehållande värdepapper på nya marknader är allmänhet högre än för en portfölj med värdepapper som har sn bas ndustrländer. Dessutom är det på det vset att utdelnng och räntebetalnngar från, kaptalvnster när det gäller, vssa värdepapper kan beskattas och denna skatt kan vara svår attkräva tllbaka. När det gäller tllväxtländer fnns det en rsk för beskattnng på grund av undanhållande eller andra skatter på utdelnng, kaptalvnster eller någon annan form av nkomst, begränsnng vad gäller förflyttnng av fond eller andra tllgångar som hör tll fonden, socal nstabltet eller dplomatska utvecklngar (nklusve krg) som kan påverka sådana länders ekonomer negatv rktnng eller värdet på fondnvesterngarna dessa länder. Då man nvesterar fondtllgångar smalt defnerade sektorer en vss ekonom ökar rsken för eventuella negatva utvecklngstendenser nom dessa sektorer. Andra marknadsrsker 11

12 I de fall då fonden nvesterar värdepapper marknader som nte är nya, där man enlgt den underordnade nvesterngsförvaltaren har nvesterngsmöjlgheter som lknar de som man normalt sett förknppar med nya marknader, kan fonden exponeras för rsker som lknar de som fnns beskrvna avsntten med rubrken Rsker på nya marknader (ovan) och Jurdsk rsk (nedan). Jurdsk rsk Många av de lagar som reglerar prvata nvesterngar, handel med värdepapper och andra kontraktsförhållanden utvecklngsländer är nya och stort sett oprövade. Därför kan det hända att fonden utsätts för ett antal ovanlga rsker, nklusve otllräcklgt skydd för nvesterare, motsägelsefull lagstftnng, ofullständga, otydlga och föränderlga lagar, bortseende från eller brott mot reglerngar från andra marknadsaktörers sda, brst på etablerade eller gällande vägar för rättslg prövnng, brst på standardmässga metoder och sekretesspraxs som kännetecknar utvecklade marknader samt brst på tllämpnng av befntlga bestämmelser. Dessutom kan det bl svårt att utverka eller verkställa en dom vssa av länderna med nya marknader där fondtllgångar nvesteras. Det går nte att försäkra sg om att den här svårgheten när det gäller att skydda och tllämpa rättgheter nte kommer att få negatva konsekvenser för fonden och dess verksamhet. Kontroller från tllsynsmyndgheter och bolagsstyrnng utvecklngsländer medför nte mycket skydd för mndre akteägare. Lagstftnng mot bedräger och nsderaffärer är ofta rudmentär. Konceptet förtroendeplkt mot akteägare från tjänstemän och drektörer är också begränsat jämförelse med lknande koncept på utvecklade marknader. I vssa fall kan lednng vdta betydande åtgärder utan akteägarnas samtycke och utspädnngsskyddet kan även vara begränsat. Kredtswappar Kredtswappar medför specfka rsker som nkluderar höga nvåer av upptagnng av främmande kaptal (gearng), rsken att premer betalas med kredtswappar som förfaller och blr värdelösa, bred sprdnng av erbjudanden/offerter och dokumentatonsrsker. Dessutom kan man nte vara säker på att motparten en kredtswap kommer att kunna nfra sna åtaganden gentemot fonden om en kredthändelse nträffar med avseende på referensenheten. Hög avkastnng/värdepapper med god kredtrskvärderng Lägre värderade värdepapper kommer allmänhet att rendera högre avkastnng än värdepapper som värderas högre för att kompensera för den mnskade kredtvärdgheten och ökade rsken för uteblven betalnng som dessa värdepapper kan medföra. Värdepapper som värderas lägre tenderar allmänhet att återspegla kortfrstga utvecklngstendenser bolag och på marknaden större utsträcknng än värdepapper som värderas högre som först och främst reagerar på fluktuatoner när det gäller räntesatsernas allmänna nvå. Under en ekonomsk nedgångsperod eller en längre perod med stgande räntesatser, kan emttenter som åtnjuter ett starkt ekonomskt stöd form av värdepapper med hög avkastnng uppleva ekonomsk press och nte ha tllräcklga nkomster för att uppfylla åtaganden när det gäller räntebetalnng. Det fnns färre nvesterare värdepapper som värderats lägre och det kan vara svårare att köpa och sälja värdepapper vd ett optmalt tllfälle. Avtal om återköp och avtal om omvänt återköp Fonden kan ge sg n avtal om återköp eller omvänt återköp vlket medför vssa rsker. Om tll exempel säljaren av värdepapper tll fonden enlgt ett omvänt återköpsavtal nte återköper de underlggande värdepappren på grund av konkurs eller något annat, kommer fonden försöka att göra sg av med sådana värdepapper, en åtgärd som skulle kunna nnebära kostnader och försenngar. Om säljaren blr oförmögen att betala och föremål för lkvdaton eller omorganserng enlgt tllämplga lagar gällande konkurs eller andra lagar, kan fondens möjlgheter att göra sg av med de underlggande värdepappren begränsas. Vd en konkurs eller ett lkvdatonsscenaro är det möjlgt att fonden nte har möjlghet att styrka sna ntressen de underlggande värdepapperna. Tll sst, om en säljare nte förmår återköpa värdepapper enlgt ett avtal om omvänt återköp, kan fonden komma att drabbas av en så stor förlust att den tvngas avveckla sn poston på marknaden och ntäkterna från försäljnngen av de underlggande 12

13 värdepappren är lägre än återköpsprset som man enats om med den säljare som nte kan betala. Lknande rskelement uppstår om köparen går konkurs eller nte kan betala. Säkrng av andelsklass Klass Ap Euro-andelar, Klass B1p Euro-andelar, Klass B2p Euro-andelar, Klass B3p Euro-andelar, Klass B4p Euro-andelar, Klass S Euro-andelar, Klass Sp Euro-andelar, Klass Ap brttska pund-andelar, Klass B1p Brttska pund-andelar, Klass B2p Brttska pund-andelar, Klass B3p Brttska pund-andelar, Klass B4p Brttska pund-andelar, Klass S Brttska pund-andelar, Klass Sp Brttska pund-andelar, Klass Ap Yen-andelar, Klass B1p Yen-andelar, Klass B2p Yen-andelar, Klass B3p Yen-andelar, Klass B4p Yen-andelar, klass Ap CHF-andelar, klass B1p CHF-andelar och klass B2p CHF-andelar (ensklt en kurssäkrad klass, kollektvt kurssäkrade akteklasser ) uttrycks en annan valuta än basvalutan, nämlgen euro, brttska pund, japanska yen eller schwezska franc. Styrelsen avser att kurssäkra valutaexponerngen för de säkrade andelsklasserna mot euro eller brttska pund. En lyckad kurssäkrngsstrateg som dämpar rsken exakt kan dock nte garanteras. Fnansella nstrument som används för mplementerng av sådana strateger med respekt för en eller flera klasser ska vara tllgångar/skulder fonden som helhet men kommer att vara bdragande tll de/-n relevanta klassen/-erna och vnster/förluster på och kostnaderna för de relevanta fnansella nstrumenten kommer att tllfalla enbart den relevanta klassen. En valutaexponerng en klass kan nte kombneras med eller uppvägas av en en annan klass. I den utsträcknng som kurssäkrng är framgångsrkt kommer vnsten den relevanta klassen trolgtvs att röra sg lnje med vnsten på den underlggande tllgången basvalutan och nvesterare en kurssäkrad klass tjänar nte på om klassens valuta faller mot basvalutan och/eller om mot valutan vlken tllgångarna fonden är noterade. Valutaexponerngen för tllgångarna en klass kan nte tlldelas andra klasser. Investerare ska vara medvetna om att det nte fnns någon ansvarssegregerng mellan andelsklasser. Även om kostnader, vnster och förluster från valutahedgngtransaktonerna enbart ackumuleras tll den relevanta klassen, är andelsägare ändå exponerade för rsken att hedgngtransaktoner en klass kan få en negatv nverkan på substansvärdet för en annan klass. Referera tll avsnttet Prospektet som heter Rskfaktorer, strateg för valutahedgng för ytterlgare nformaton. All ytterlgare rsk som ntroduceras fonden genom användnng av valutahedgng för en vss andelsklass ska motverkas och övervakas på lämplgt sätt. Även om fonden nte ämnar överkurssäkra eller underkurssäkra postoner, kan överkurssäkrng och underkurssäkrng uppkomma tll följd av faktorer som lgger utanför fondens kontroll. Fonden kommer nte att tllåta underkurssäkrade postoner att understga 95% av substansvärdet av den relevanta klassen som ska säkras mot valutarsk och överkurssäkrade postoner att överstga 105 procent av substansvärdet på en kurssäkrad klass. Kurssäkrade postoner kommer att ses över på en löpande bas med mnst samma värderngsfrekvens som fonden för att försäkra att överkurssäkrade och underkurssäkrade postoner nte överstger/understger de tllåtna nvåerna som fastställts ovan. Denna överskt (som refereras tll ovan) kommer att nkorporera en process för att ombalansera säkrngsarrangemangen på regelbunden bas för att säkra att alla sådana postoner håller sg nom tllåtna postonsnvåer och nte rullas vdare från månad tll månad. Utdelnngspolcy Andelsklasserna som anges euro, US-dollar, japanska yen och schwezska franc är ackumulerngsandelar och därmed utan någon rätt tll utdelnng. Nettontäkten för varje andelsklass ska behållas nom fonden och kommer att reflekteras värdet för relevant andelsklass. Andelar som anges brttska pund är åternvesterngsandelar för vlka styrelsen avser att betala en kvartalsvs utdelnng ur berörd fond där vnsterna är hänförlga tll relevant andelsklass. Sådan utdelnng förväntas betalas och åternvesteras nom två månader från utgången av fondens räkenskapsår och betalas och åternvesteras enlghet med rktlnjerna del 5 prospektet. BASFAKTA FÖR KÖP OCH ÅTERKÖP Inledande erbjudandeperod Fr.o.m. kl den 12 jul 2017 tll kl den 12 januar 2018 för Klass Ap US-dollar-andelar, Klass B3p Euro-andelar, Klass Sp Euroandelar, Klass Sp Brttska pund-andelar, Klass Sp US-dollar-andelar, 13

14 Klass Ap Yen-andelar, Klass B1p Yen-andelar, Klass B2p Yenandelar, Klass B3p Yen-andelar, Klass B4p Yen-andelar,Klass Ap CHF-andelar, Klass B1p CHF-andelar och Klass B2p CHF-andelar. Styrelsen kan förkorta eller förlänga den nledande erbjudandeperoden för varje andelsklass och så fall ska centralbanken nformeras. Efter den nledande erbjudandeperoden för varje klass, kommer andelarna fortsättnngsvs vara tllgänglga för tecknng. Första emssonskurs 1 EUR för andelsklasser noterade euro. 1 GBP för andelsklasser noterade brttska pund. 1 USD för andelsklasser noterade US-dollar. 100 Yen för andelsklasser noterade japanska Yen. 1 CHF för andelsklassernoterade schwezska franc. Basvaluta Lånegränser Affärsdag Handelsdag US-dollar. 10 procent av fondens substansvärde som beskrvs under In- och utlånngskapactet prospektet. Fondens hävstångseffekt uppnås genom användnngen av fnansella dervatnstrument upp tll centralbankens tllåtna maxgräns. Sådan dag då banker Dubln är öppna för vanlga affärer förutom en lördag eller söndag och/eller sådan dag som styrelsen (eller vederbörlgen utnämnda ombud) bestämt. Sådan affärsdag för fonden och/eller sådan/-a dag/-ar som styrelsen (eller vederbörlgen utnämnda ombud) kan fastställa från td tll annan och som förväg meddelas alla andelsägare eller andelsägare berörd fond förutsatt att det fnns mnst en handelsdag per fjortondagarsperod för varje fond. Andelsklass er Prelmnär avgft Mnsta första tecknng Mnsta ytterlgare tecknng 14 Mnsta nnehav Årlg nvesterngsf örvaltnngsa vgft (% av substansvär de) Klass Apandelar Ingen EUR EUR EUR 1,50 % 0,22 % Euro 1 Klass Apandelar Ingen GBP GBP GBP 1,50 % 0,22 % Brttska pund 1 Klass Apandelar Ingen USD USD USD 1,50 % 1,00 % US- dollar Klass Apandelar Ingen YEN YEN YEN 1,50 % 1,00 % Yen 1 Klass Apandelar Ingen CHF CHF CHF 1,50 % 1,00 % Fasta rörelsekostna der (% av substansvärde t per år)

15 CHF 1 Klass B1pandelar 4 % EUR EUR EUR 1,00 % 0,22 % Euro 1 Klass B1pandelar 4 % GBP GBP GBP 1,00 % 0,22 % Brttska pund 1 Klass B1pandelar 4 % USD USD USD 1,00 % 0,18 % US- dollar Klass B1pandelar 4 % YEN YEN YEN 1,00 % 1,00 % Yen 1 Klass B1pandelar 4 % CHF CHF CHF 1,00 % 1,00 % CHF 1 Klass B2pandelar Ingen EUR ,85 % 0,22 % Euro 1 EUR EUR Klass B2pandelar Ingen GBP ,85 % 0,22 % Brttska pund 1 GBP GBP Klass B2pandelar Ingen USD ,85 % 0,18 % US- dollar USD USD Klass B2pandelar Ingen YEN ,85 % 1,00 % Yen 1 YEN YEN Klass B2pandelar CHF 1 Ingen CHF CHF CHF 0,85 % 1,00 % Klass B3pandelar Euro 1 Klass B3pandelar Brttska pund 1 Klass B3pandelar USdollar Ingen EUR Ingen GBP Ingen USD Klass B3pandelar Yen 1 Ingen YEN Klass B4pandelar 4 % EUR Euro 1 Klass B4pandelar Brttska pund 1 Klass B4pandelar USdollar 4 % GBP 4 % USD EUR EUR GBP GBP USD USD YEN YEN EUR EUR GBP GBP USD USD 15 0,75 % 1,00 % 0,75 % 0,22 % 0,75 % 1,00 % 0,75 % 1,00 % 0,65 % 0,22 % 0,65 % 0,22 % 0,65 % 1,00 % 4 % Klass B4pandelar YEN ,65 % 1,00 % Yen 1 YEN YEN Klass S- Ingen Ingen Ingen Ingen INGET 0,22 %

16 andelar Euro 1 Klass S- Ingen Ingen Ingen Ingen INGET 0,22 % andelar Brttska pund 1 Klass S- Ingen Ingen Ingen Ingen INGET 0,18 % andelar USdollar Klass Spandelar Ingen Ingen Ingen Ingen INGET 1,00 % Euro 1 Klass Spandelar Ingen Ingen Ingen Ingen INGET 1,00 % Brttska pund 1 Klass Spandelar USdollar Ingen Ingen Ingen Ingen INGET 1,00 % Andelsklass B1p-akter är avsedda för sprdnng vssa länder genom dstrbutörer, plattformar och andra mellanlggande enheter som har sklda avgftsarrangemang med sna kunder. Enlgt stftelseurkunden har styrelsen (eller vederbörlgen utnämnda ombud) absolut befogenhet att helt eller delvs acceptera eller neka ansökan om att teckna andelar. Styrelsen (eller vederbörlgen utnämnda ombud) kan stänga vssa eller alla andelsklasser fonden för tecknng för befntlga och/eller nya andelsägare om tllgångarna som kan tllskrvas fonden lgger på en nvå där styrelsen (eller vederbörlgen utnämnda ombud) anser att om nvån blr högre så lgger det nte andelsägarnas bästa ntresse att acceptera ytterlgare tecknng exempelvs då storleken på fonden kan göra det svårt för underförvaltaren att uppnå nvesterngsmålet. Styrelsen (eller vederbörlgen utnämnda ombud) kan senare åter öppna vssa eller alla andelsklasser fonden för ytterlgare tecknng för befntlga och/eller nya andelsägare när de anser det lämplgt och processen att stänga och eventuellt åter öppna fonden kan därefter upprepas från td tll annan när styrelsen (eller vederbörlgen utnämnda ombud) anser det lämplgt. Andelsägare kan ta reda på om en andelsklass är stängd eller öppen och om de andelsklasserna är öppna för befntlga och/eller nya andelsägare genom att kontakta admnstratören. En stängnng av andelsklasser för ny tecknng bland befntlga och/eller nya andelsägare kommer nte att påverka andelsägarnas rätt tll nlösen. Styrelsen (eller vederbörlgen utnämnda ombud) kan för varje relevant andelsklass avstå sådan prelmnär avgft, lägsta nledande tecknng, lägsta nnehav och lägsta extra tecknngssumma efter deras eget gottfnnande och kan särsklja sökanden därefter. Klass S Euro-andelar, Klass S Brttska pund-andelar, Klass S US-dollar-andelar, Klass Sp Euroandelar, Klass Sp Brttska pund-andelar och Klass Sp US-dollar-andelar är endast tllgänglga för nvesterare som har ett separat avtal för nvesterngsrådgvnng med Insght eller dess dotterbolag eller närstående företag. Avgfter och kostnader Investerngsförvaltaren ska ha rätt tll en maxmal årlg nvesterngsförvaltnngsavgft från fondens tllgångar som motsvarar en procentsats av den relevanta klassens substansvärde (enlgt vad som anges tabellen ovan). En sådan avgft ska beräknas och ackumuleras varje handelsdag (och någon annan dag då en värderngstdpunkt nträffar) och ska betalas månadsvs efterskott. 1 Anger valutasäkrade klasser 16