lag europeiska företagsråd SEIU] 1995:115 Delbetänkande 1995 Arbetsrättskommission års

Transkript

1 Ny europeska lag företagsråd SEIU] 1995:115 Delbetänkande 1995 Arbetsrättskmsson års

2

3 Å Wpjäg Doc 50h mn 55 W Statens offentlga utrednngar : Arbetsmarknadsdepartementet Ny lag europeska företagsrâd Delbetänkande 1995 års Arbetsrättskmsson Stockholm 1995

4 SOU Ds kan köpas från Frtzes kundtjänst. För remssutsändnngar SOU Ds svarar Frtzes. Offentlga Publkatoner, uppdrag Regerngskansletsforvaltnngskontor. Beställnngsadress: Frtzes kundtjänst Stockholm Fax: Telefon: Svara remss. Hur Varför. Statsrådsberednngen En lten broschyr s underlättar arbetet för den s skall svara remss. Broschyren kan beställashos: Regerngskansletsförvaltnngskontor Arkv nfonnatonsenheten Stockholm Fax: Telefon: REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm 1995 ISBN X ISSN X

5 Tll statsrå Lef Blberg Regerngen bemyndgade den 16 mars 1995 statsrå Lef Bl berg att tllkalla en kmsson med uppdrag att söka lösnngar på de problem s arbetsmarknadens parter anser fnns på arbetsrät tens råde. Med stöd bemyndgan förordnades den dagen drektören Tony Hagström att vara ordförande kmssonen. Tll ledamö ter förordnades samma dag 1:e budsmannen Jack Elfvng, förhandlngschefen Kjell Erksson, förhandlngschefen Markus Gus tafsson, talssekreteraren Larsson, Iréne tören drektören Anders Hagman, drektören Gunnar Hans Karlsson, rksdagsledamoten Carna Moberg, Skoog drek Nlsson Carlsson, förhandlngschefen Isa Göran Trogen. Den 22 maj 1995 Högberg, btr. förbundsordföranden Göte förhandlngsdrektören förordnades dåvarande kanslchefen, numera utvecklngskonsulten, Marta Norln s ledamot kmssonen. Tll experter förordnades den 16 mars 1995 drektören Åke Berggren, hovrättsassessorn Gösta Ihrfelt poltskt sakkunnge Staffan Kellerborg. S den 12 jun 1995 jur.kand. Anna Ekström. års Arbetsrättskms Kmssonen har antagt namnet 1995 sekreterare anställdes son. Kmssonen överlämnar nu ett delbetänkande med förslag tll ny lag europeska företagsråd. Kmssonen har konstate rat att den är eng stora delar förelggande förslaget, även förelgger åsktsskllnader några sakfrågor. Mot denna bakgrund har kmssonen beslutat att ställa sg bak förslagets huvudnrktnng. Kmssonens arbete fortsätter. Stockholm den 1 november 1995 Tony Hagström Anna Ekström

6

7 Innehåll Förkortnngar m.m Sammanfattnng Författnngsforslag l Utrednngsarbetet Drektvet nrättande ett europeskt företagsräd lnförlvan rådsdrektvet svensk rätt Allmänna utgångspunkter for vårt arbete Vssa specella begrepp drektvet Parternas självbestämmanderätt Handelsflottan Företaget eller den centrala lednngen Begreppet samråd Avtalet europeskt företagsråd eller motsvarande förfarande Stupstocksreglerna Sanktonerna lagen Konsekvenser våra förslag Specalmotverng Blaga 1 Kmttédrektv 1995:30 Blaga 2 Drektvet nrättande ett europeskt företagsråd 9445EG; prelmnär verson

8

9 SOU 1995:1 15 Förkortnngar 7 Förkortnngar m.m. Anställnngsskyddslagen Lagen l anställnngsskydd Arbetstvstlagen Lagen 1974:371 rättegången arbetstvster Drektvet EES EGT EU Rås drektv den 22 september 1994 nrättan ett europeskt företagsråd eller ett förfarande gemenskapsföretag grupper gemenskapsföretag för nformaton tll samråd med arbetstagare rå Europeska gemenskapernas offcella tdnng Europeska Unonen LO Medbestämmandelagen PTK medbestäm Styrelserepresentatons Landsorgansatonen Lagen mande 1976:580 arbetslvet Sverge Prvattjänstemannakartellen 9445EG Europeska ekonska samarbets Förtroendemannalagen Lagen 1974:358 facklg förtroendemans ställnng arbetsplatsen lagen Lagen 1987:1245 styrelserepre sentaton for de prvatanställda Överlåtelsedrektvet Rås drektv den 14 februar 1977 skydd för arbetstagares rät tgheter vd överlåtelse företag, verksamheter eller delar verksam heter 77187EEG

10

11 SOU 1995:115 Sammanfattnng 1 ta delbetänkande lämnar 1995 års Arbetsrättskmsson stt förslag tll en helt ny lag europeska företagsråd. Lagförslaget bygger ett EGdrektv rätt tll samråd med nformaton tll anställda stora företag koncerner s har etablerats flera EESländer. Samrå nformatonen skall ske mellan företaget europeska företagsrå, s består represenför de anställda. Om rör sg en koncern, skall företanter tagets skyldgheter fullgöras kontrollerande företaget, dvs. normalfallet koncernens moderbolag. Syftet med drektvet är att förbättra arbetstagarnas rätt tll samråd nformaton sådana företag koncerner. En utgångspunkt för vårt arbete har vart att så stor utsträck nng s möjlgt använda oss nvanda arbetsrättslga svensksystemet. Ett exempel ta är att har lått de kollektv talsbärande facklga organsatonerna bära en del rättgheter de nte har enlgt drektvet. s Många bestämmelser drektvet är sådana att drektvets syfte nte kan uppnås, de nte nförs ett förhållandevs lkartat sätt de olka EESländerna. En annan utgångspunkt för vårt arbe te har därför vart att låta lagförslaget lgga så nära drektvet s möjlgt, när gäller bestämmelser gränsöverskrdande natur. Lagens uppbyggnad Lagen är lks drektvet uppbyggd följande sätt. Om företaget eller koncernen har träffat ett tal samråd nformaton redan nnan lagen träder kraft, gäller nte lagen över huvud taget för företaget eller koncernen.

12 SOU 1995:1 15 Sammanfattnng l 0 Om nte fnns något sådant tal, gäller bestämmelserna för de förhandlngar s arbetstagarnas förhandlngsdelegaton företaget eller kontrollerande före taget kan föra ett tal samråd nformaton. Om ett tal europeskt företagsråd eller ett annat för farande träffas, gäller bestämmelserna för ta tal. Om arbetstagarna begär ett tal europeskt företagsråd, företaget eller kontrollerande företaget nte går med men denna begäran n en vss td, skall de s.k. stupstocksreglema börja gälla. Dessut gäller sådana fall bestämmel serna Slutlgen skall nämnas att bestämmelserna 13 hur ar betstagarnas förhandlngsdelegaton skall utses trolgen kmer att tllämpas betydlgt större utsträcknng än övrga bestämmelser lagen. Detta hänger samman med att bestämmelserna den svens ka lagen skall tllämpas när gäller hur de svenska ledamöterna arbetstagarnas förhandlngsdelegaton skall utses, osett företaget eller koncernen är svensk eller utländsk. Lagens bestämmelser l de nledande bestämmelserna anges att lagen gäller för företag eller koncerner s har verksamhet mnst två EESländer. Före taget eller koncernen skall vara så stora att fnns sammanlagt mnst arbetstagare, var mnst 150 arbetstagare vart ett mnst två EESländer. Med EESländerna menas alla stater s är bundna EEStalet ut Storbrtannen. Om redan fnns ett tal gränsöverskrdande samråd nformaton företaget eller koncernen, när lagen träder kraft, gäller lagen nte alls.

13 SOU 1995:1 15 Sammanfattnng 1 I Företagets ansvar En vktg bestämmelse fnns ll anger att företaget en koncern kontrollerande företaget eller moderbolaget aktvt skall verka för europeskt företagsråd eller lknande nrättas. att ett Detta ansvar har valt att lägga hos företaget nte s sägs drektvet den centrala lednngen. l en koncern skall ansvaret fullgöras företag s är kontrollerande förhållan de tll andra företag n koncernen, vanlgtvs moderbolaget. Flera bestämmelser lagen handlar hur skall göras ett företag kan utöva ett bestämmande nflytande över andra före tag därmed vara ett s.k. kontrollerande Företag. Arbetstagarnas förhandlngsdelegaton I lagen ges bestämmelser för hur arbetstagarnas förhandlngsdelegatons skall utses. V har valt att så stor utsträcknng s möj lgt använda oss system s har utvecklats lagstftnngen styrelserepresentaton för de anställda. Reglerna skall användas så fort svenska arbetstagare utses, osett företaget eller kon cernen är svensk eller utländsk. Skälga kostnader för att arbets tagarnas förhandlngsdelegaton skall kunna utföra sna uppgfter skall ersättas företaget. Förhandlngar tal europeskt företagsråd Företaget eller kontrollerande företaget moderbolaget skall påkalla förhandlngar med arbetstagarnas förhandlngsdelegaton syfte att träffa ett tal europeskt företagsråd. Parterna är fra att ngå vlka tal de vll, men vssa frågor måste behandlas, t.ex. vlka företag eller verksamheter s fattas talet. Parterna kan också kma överens ett annat förfarande för samråd nformaton.

14 SOU 1995:1 15 Sammanfattnng 12 Stupstocksreglerna Om parterna nte kmer fram tll ett tal, slår lagens stup stocksregler tll. I dem ges aljerade föreskrfter hur arbets tagarnas europeska företagsråd skall se ut, vlka frågor s före tagsrå skall ha rätt tll samråd nformaton osv. Övrga bestämmelser Avslutnngsvs ges flera bestämmelser rättskapactet, skydd för arbetstagarrepresentanter, tystnadsplkt, rättegång m.m. Lagen föreslås träda kraft den 22 september Avskten är att drektvet skall nförlvas alla EESländer samtdgt den dagen.

15 SOU l995zll5 13 Författnngsforslag Förslag tll Lag 1996:000 europeska företagsråd Härmed föreskrvs följande Inledande bestämmelser Lagens nnehåll 1 Denna lag nnehåller bestämmelser nrättande euro peskt företagsråd eller ett annat förfarande for samråd nfor maton företag eller koncerner s har etablerats mnst två EESländer. Syftet är att ge arbetstagarna sådana företag en forbättrad rätt tll nformaton samråd. Med EESländer ses denna lag dels staterna Europeska Unonen med undantag Kungarket Storbrtannen Nordrland, 2 dels de övrga stater s fattas EEStalet. Arbetstagarnas för Förenade förhandlngsdelegaton bldas enlgt be stämmelserna Arbetstagarnas forhandlngsdelegaton har tll uppgft att tllsammans med företaget, eller kontrollerande företaget en koncern, träffa ett tal europeskt före tagsråd eller ett annat förfarande for samråd nformaton. Lagens tllämpnngsråde 3 Denna lag gäller for företag koncerner s dels bedrver verksamhet mnst tvâ EESländer,

16 SOU 1995: l 15 F ötfattnngsförslag l 4 dels har mnst l 000 arbetstagare EESländerna, var mnst 150 arbetstagare fnns vart ett mnst två EESländer. Antalet arbetstagare beräknas s ett medeltal antalet helårs heltdsanställda under de två närmast Föregående verksamhetsåren. 4 Denna lag gäller nte för företag eller koncerner där vd tden för lagens kraftträdande fnns gällande tal gräns överskrdande nformaton tll samråd med arbetstagare, s fattar alla arbetstagare EESländerna. Sådana tal får förnyas utan att lagen därmed blr tllämplg. Vssa defntoner 5 Företags eller koncerners verksamheter s är relgös, vetenskaplg, konstnärlg eller annan deell natur eller s har kooperatvt, facklgt, poltskt eller annat opnonsbldande ända mål undantas från lagens tllämpnngsråde såvtt ser verksam hetens mål nrktnng. 6 I denna lag ses med företag en ekonsk verksamhet prvat eller offentlg reg s bedrvs en fyssk eller en jurdsk person, kontrollerande företag ett företag s kan utöva ett bestäm mande nflytande över ett annat företag, kontrollerade företa 861, koncern en grupp företag där mnst ett kontrollerande före tag mnst ett kontrollerat företag ngår. 7 Om nte annat vsas, skall ett företag anses utöva ett be stämmande nflytande över ett annat företag, eget eller annans namn har rätt att utse fler än hälften medlemmarna andra företagets styrelse, kontrollerar majorteten de röster s är andra företagets aktekaptal eller knutna tll

17 SOU 1995:1 15 Författnngsförslag 15 äger majorteten andra företagets aktekaptal. 8 Om flera företag n en koncern anses kunna utöva ett bestämmande nflytande över ett annat företag, skall första hand företag s ses 7 1 andra hand företag s ses 7 2 anses s kontrollerande företag, nte vsas att ett annat företag kan utöva ett bestämmande nflytande. 9 Sådana nvestmentbolag s ses artkel 3.5 a eller 3.5 c rås förordnng EEG nr den 21 december 1989 kontroll företagskoncentratoner skall nte anses vara kon trollerande företag förhållande tll andra företag grund aktenneh, även kren 7 är uppfyllda. 10 En konkursförvaltare, god man eller lkvdator s vdtar åtgärder enlgt bestämmelserna konkurslagen 1987:672, aktebolagslagen 1975:1385 eller motsvarande lagstftnng skall vd tllämpnngen denna lag nte anses utöva ett bestämmande n flytande över ett företag. Företagets ansvar 11 Företaget eller kontrollerande företaget skall aktvt verka för nrättan europeskt företagsråd eller förfarande för ett nformaton samråd. Arbetstagarnas förhandlngsdelegaton Bldan arbetstagarnas förhandlngsdelegatøn 12 Arbetstagarnas förhandlngsdelegaton skall bldas när företaget eller ett kontrollerande företag tar ntatv tll förhandlngar ett europeskt företagsråd eller ett förfarande för samråd nformaton,

18 SOU 1995:1 15 F örfattnngsförslag 16 när mnst 100 arbetstagare, eller behörga representanter för dem, vd mnst två företag eller verksamheter mnst två EES länder begär sådana förhandlngar. Företaget eller kontrollerande företaget skall tllhandahålla uppgfter antalet anställda olka EESländer. Sammansättnng 13 Arbetstagarnas förhandlngsdelegaton skall bestå mnst tre högst 17 ledamöter eller högre antal s företaget eller kontrollerande företaget medger. Av ledamöterna skall mnst företräda arbetstagarna varje EESland där företaget har verk en samhet. När gäller koncerner skall mnst en ledamot företräda arbetstagarna varje EESland där kontrollerande företaget eller något kontrollerat företag fnns. Sedan mnst företrädare för arbetstagarna varje EESland en har utsetts, skall de återstående platserna fördelas proportonellt förhållande tll antalet anställda varje EESland. Om nte de lokala arbetstagarorgansatonerna kmer överens annat, skall den svenska ledamoten utses den lokala arbets tagarorgansaton är bunden kollektvtal förhållande tll s företaget företräder största antalet de kollektv s talsbundna arbetstagarna vd företaget. Om är fråga att utse flera ledamöter fnns flera kollektvtalsbundna arbets tagarorgansatoner, skall den ordnng för utseende arbetstagar representanter fnns angven 8 andra, tredje femte s styckena lagen 1987: 1245 styrelserepresentaton för de prva tanställda gälla tllämplga delar. Om företaget nte är bun kollektvtal förhållande tll någon arbetstagarorgansaton, skall de svenska ledamöterna utses den arbetstagarorgansaton företräder flest anställda, s nte de lokala arbetstagarorgansatonerna kmer överens annat. Vd tllämpnngen tredje fjärde styckena skall lokala arbetstagarorgansatoner s tllhör samma huvudorgansaton anses s en organsaton.

19 SOU 1995: 115 F ärjfattnngsförslag 17 Arbetstagarnas Förhandlngsdelegaton skall underrätta Företaget eller kontrollerande företaget sn sammansättnng. Kostnader 14 Kostnaderna För att arbetstagarnas förhandlngsdelegaton skall kunna utföra sna uppgfter skall bäras Företaget eller kontrollerande företaget, den mån kostnaderna är skälga. Förhandlngar europeskt företagsråd l5 Företaget eller kontrollerande företaget skall påkalla Förhandlngar med arbetstagarnas Förhandlngsdelegaton ett tal europeskt företagsråd eller ett annat Förfarande För nformaton samråd. Förhandlngarna skall syfta tll att nå en överenskmelse de närmare rktlnjerna För ett europeskt Företagsråd eller ett annat Förfarande För nformaton samråd. Vd Förhandlngarna kan arbetstagarnas Förhandlngsdelegaton bträdas experter s den själv utser. l6 För att arbetstagarnas Förhandlngsdelegaton skall kunna ngå ett tal europeskt Företagsråd eller ett annat Förfa rande För samråd nformaton tll arbetstagarna, måste mer än hälften ledamöterna delegatonen enas. 17 Arbetstagarnas Förhandlngsdelegaton kan, med mnst två tredjedelar rösterna, besluta att nte nleda sådana Förhandlngar s ses 15 eller att, med syfte att nte ngå något tal, bryta pågående Förhandlngar. En ny begäran att sammankalla en Förhandlngsdelegaton kan göras tdgast två år efter ett sådant beslut, nte parterna kmer överens något annat.

20 SOU 1995:] 15 Författnngsförslag 18 Avtal europeskt företagsråd 18 l ett tal europeskt företagsråd skall, utan att på verkar parternas självbestämmanderätt, fastställas vlka företag eller verksamheter s skall fattas talet, europeska företagsrås sammansättnng, antal ledamö ter, Fördelnng platser mandatperod, europeska företagsrås uppgfter förfaran för nformaton samråd, platsen för europeska företagsrås möten samt mötes frekvensen mötenas längd, vlka ekonska materella resurser s skall ställas tll europeska företagsrås förfogande samt talets löptd förhandlngsförfarande. 19 I stället för ett tal företagsråd kan parterna tala rktlnjerna för nrättan ett annat förfarande för samråd nformaton. Sådana rktlnjer skall fatta dels nformaton tll arbetstagarnas representanter, särsklt gränsöverskrdande frå har betydande nverkan arbetstagarnas ntressen, gor s en dels hur arbetstagarrepresentanterna skall ha rätt att sammanträda för att dskutera den nformaton de har fått. Stupstocksreglerna När stupstocksreglerna skall tllämpas 20 Bestämmelserna nrättande ett europe skt företagsråd skall tllämpas företaget eller kontrollerande företaget arbetstagarnas förhandlngsdelegaton kmer överens, företaget eller kontrollerande företaget vägrar att nleda förhandlngar med arbetstagarnas förhandlngsdelegaton n sex månader från den begäran s ses 12

21 SOU 1995: 115 F örfattnngsförslag 19 Företaget eller kontrollerande Företaget arbetstagarnas förhandlngsdelegaton nte har nått en överenskmelse europeskt företagsrâd n tre år från den begäran s ses 12 eller ett tal s har träffats enlgt bestämmelserna denna lag upphör att gälla ett nytt tal nte har träffats n sex må nader från upphöran. Det europeska företagsrå arbetsutskottet 21 Ett europeskt företagsråd för samråd med nformaton tll arbetstagarna skall nrättas. Det europeska Företagsrå skall bestå mnst tre högst 30 ledamöter. Företagsrå skall själv fastställa sn arbetsordnng. Det europeska Företagsrå kan n sg utse ett arbetsutskott s består högst tre ledamöter. Det europeska företagsrås sammansättnng 22 I europeska Företagsrå skall fnnas mnst en företrä dare för arbetstagarna varje EESland där företaget, kontrollerande företaget eller något kontrollerat företag har verksamhet. Därefter skall platserna Företagsrå fördelas så att en ytterlgare ledamot utses för varje medlemsstat där mnst 25 % men mndre än 50 % företagets eller koncernens anställda fnns, två ytterlgare ledamöter utses för varje medlemsstat där mnst 50 % men mndre än 75 % företagets eller koncernens anställda fnns eller tre ytterlgare ledamöter utses för den medlemsstat där mnst 75 % företagets eller koncernens anställda fnns. Om nte de lokala arbetstagarorgansatonema kmer överens annat, skall den svenska ledamoten utses den lokala arbets tagarorgansaton s är bunden kollektvtal förhållande tll

22 Författnngsförslag :115 SOU kollektvde antalet företräder största företaget s fråga Om vd företaget. är att utse arbetstagarna talsbundna arbetskollektvtalsbundna flera fnns ledamöter flera arbetstagarutseende för ordnng skall den tagarorgansatoner, femte tredje andra, 8 angven fnns representanter s prvade styrelserepresentaton för 1987:1245 lagen styckena delar. tllämplga gälla tanställda tll Förhållande kollektvtal bun nte företaget Om är ledamöterna svenska skall de arbetstagarorgansaton, utses någon anställda, företräder flest arbetstagarorgansaton den s kmer arbetstagarorgansatonerna överens lokala de nte annat. lokala skall styckena fjärde tredje tllämpnngen Vd huvudorgansaton tllhör arbetstagarorgansatoner samma s organsaton. en s anses uppgfter företagsrås europeska Det samråd tll skall ha företagsrå rätt europeska Det 23 berör frågor endast nformaton s företaget, hela eller koncernen belägna företag eller är verksamheter dessas tvâ mnst s medlemsstater. olka 34 eller koncerner företag sådana gäller När ses s de tll begränsas befogenheter företagsrås europeska skall berör frågor s EESlänlgger n företag eller verksamheter samtlga s eller dema företaeller verksamheterna två mnst berör frågor de s EESländema. n lgger s gen underrätta fortlöpande skall företagsrå europeska Det 24 sammansättnng. sn företaget kontrollerande eller företaget

23 SOU 1995: I 15 F örfattnngsförslag 21 Rätt tll samråd nformaton 25 Företaget eller kontrollerande företaget skall mnst en gång året sammantráffa med europeska företagsrå därvd ge nformaton samråda utvecklngen företagets eller koncernens affärsverksamhet dess framtdsutskter. Inför mötet skall företaget eller kontrollerande företaget ge europeska företagsrå en skrftlg rapport de förhållan den s mötet skall handla. Mötet skall särsklt handla följande Förhållanden, nämlgen företagets eller koncernens struktur, företagets eller koncernens ekonska fnansella stuaton, den förväntade utvecklngen företagets eller koncernens verksamhet, produkton försäljnng, sysselsättnngsläget tas förmodade utvecklng, nvesterngar betydande organsatonsförändrngar, nföran nya arbetsmetoder eller produktonsprocesser, produktonsöverförngar, fusonerngar, 9. nedskärnngar eller nedläggnng företag, verksamheter eller betydande delar dessa samt lo. kollektva uppsägnngar. 26 Företaget eller kontrollerande företaget skall, så snart kan ske, underrätta arbetsutskottet särsklda ständgheter s sevärd utsträcknng påverkar arbetstagarnas ntressen, särsklt vd lokalserng, nedläggnng verksamheter eller företag eller kollektva uppsägnngar. Företaget eller kontrollerande företaget skall sammantráfa med arbetsutskottet för att nformera samråda med ta, arbetsutskottet begär. Vd sådana sammanträffanden har dessde medlemmar europeska företagsrå s har valts ut eller utnämnts de verksamheter eller företag s är drekt be rörda åtgärderna rätt att delta.

24 SOU 1995:1 15 F örfattnngsförslag 22 Regler för europeska företagsrå eller arbetsutskottet 27 Det europeska Företagsrå experter s de själva utser. eller arbetsutskottet får bträdas InFör mötet skall företaget eller kontrollerande företaget ge arbetsutskottet en skrftlg rapport de Förhållanden s mötet skall handla. Arbetstutskottet har rätt att yttra sg över rappor ten. Om nte fnns något arbetsutskott, gäller kren under rättelse, samråd nformaton Förhållande tll europeska Företagsrå. 28 Det europeska Företagsrå eller arbetsutskottet har rätt att sammanträda ensklt nför sammanträffanden med Företaget eller kontrollerande Företaget. Därutöver har europeska Företagsrå eller arbetsutskottet rätt att sammanträda ensklt ytterlgare en gång per år. 29 Det europeska Företagsrå eller arbetsutskottet skall n formera representanterna för arbetstagarna vd Företaget eller kontrollerande Företaget nnehållet utgången nforma tonsnformeras. samrådsförfaran. Om nte Fnns några arbetstagar representanter, skall samtlga arbetstagare Kostnader 30 Det europeska Företagsrås arbetsutskottets kostnader skall bäras Företaget eller kontrollerande Företaget, den mån kostnaderna är skälga.

25 SOU 1995:1 l5 Författnngsförslag 23 Övrga bestämmelser 31 Arbetstagarnas förhandlngsdelegaton ett europeskt företagsråd kan förvärva rättgheter kläda sg skyldgheter samt föra talan nför dstolar andra myndgheter. När ett europeskt företagsråd börjar verka övertar alla rät tgheter skyldgheter från arbetstagarnas förhandlngsdelegaton nträder s part talet europeskt företagsråd. Skydd för arbetstagarrepresentanter 32 Bestämmelserna 3 första stycket, lagen 1974:358 facklg förtroendemans ställnng arbetsplatsen skall gälla motsvarande sätt för arbetstagarrepresentanter s är anställda Sverge utför uppgfter enlgt denna lag. Tystnadsplkt 33 Företaget eller kontrollerande företaget får föreskrva tystnadsplkt för arbetstagarrepresentanter experter s utför uppgfter enlgt denna lag, är nödvändgt med hänsyn tll företagets bästa. Den s under tystnadsplkt har mottagt nformaton för ett europeskt företagsråds räknng, får utan hnder tystnadsplkten föra nformatonen vdare tll de andra ledamöterna företags rå tll företagsrås experter. I sådant fall gäller tystnadsplkten även för dem. Detta gäller även för ledamöter arbetstagarnas förhandlngs delegaton andra organ för samråd nformaton enlgt den na lag. Ansvaret för förplktelserna 34 Om företaget eller kontrollerande företaget nte har säte

26 SOU 1995:115 Författnngsförslag 24 något EESland företaget eller kontrollerande företaget har utsett ett företag med säte Sverge att fullgöra dessa förplk telser, taget. skall förplktelserna enlgt denna lag åvla svenska före Om företaget eller kontrollerande Företaget nte har säte något EESland nte heller har utsett något företag något EESland, skall förplktelserna enlgt denna lag åvla svenska företaget, n Företaget eller koncernen fnns fler arbets tagare Sverge än något annat EESland. Skadestånd 35 Den s bryter mot denna lag eller mot ett tal euro peskt företagsråd eller ett annat förfarande för nformaton skall ersätta uppkmen skada enlghet med bestämmelserna 54 56, 57 andra stycket, 60 första stycket lagen 1976:580 medbestämmande arbetslvet. Vd tllämpnngen dessa bestämmelser skall vad s sägs arbetsgvare gälla även för företag eller kontrollerande företag vad sägs arbetstagarorgansaton gälla även för s europeska företagsrå, arbetstagarnas förhandlngsdelegaton eller annat organ för nformaton tll samråd med arbetstagare. Om nte fnns något europeskt foretagsråd eller arbetsta förhandlngsdelegaton s kan föra talan enlgt denna lag, garnas är företaget eller kontrollerande företaget skadeståndsskyldgt gentemot de arbetstagarorgansatoner förhållande tll vlka är bun kollektvtal. Rättegång 36 Mål tllämpnngen denna lag skall handläggas enlgt lagen 1974:371 rättegången arbetstvster. Vd tllämpnngen nämnda lag skall vad s sägs ar betsgvare gälla även för företag eller kontrollerande företag

27 SOU 1995:1 15 Författnngsförslag 25 vad s sägs arbetstagarorgansaton gälla även för europeskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlngsdelegaton eller annat organ för nformaton tll samråd med arbetstagare. Vad s där sägs kollektvtal skall gälla även för sådana tal s ses denna lag. Trots vad s sägs 2 kap. 1 lagen 1974:371 rätte gången arbetstvster, skall mål tllämpnngen stupstocks reglerna handläggas Arbetsdstolen s första dstol. 37 När någon vll yrka skadestånd enlgt denna lag, skall lagen 1976:580 medbestämmande arbets lvet gälla tllämplga delar. Den td enlgt 65 n vlken talan senast skall väckas, skall dock vara åtta månader. Denna lag träder kraft den 22 september 1996.

28

29 SOU l995zll Utrednngsarbetet Vårt uppdrag framgår våra drektv, se blaga Av våra drek tv framgår att första hand skulle undersöka drektvet europeskt företagsråd kunde nförlvas gen t.ex. branschvsa kollektvtal. Först praktken vsade sg att saknades förutsättnngar för talslösnngar, skulle kmssonen föreslå de lagändrngar s behövs. I enlghet med våra drektv har valt att så långt s möjlgt vakta en talslösnng. Om skall fnnas någon rmlg tdsmässg möjlghet att genföra lagstftnng, måste emellertd ett lagförslag föreläggas remssnstanserna nu. V har mot denna bak grund valt att ta läge lägga fram ett förslag tll lag europeskt företagsråd. I ta delbetänkande presenterar v våra för slag.

30

31 SOU 1995: Drektvet nrättande ett europeskt företagsråd Rås drektv den 22 september 1994 nrättan ett europeskt företagsråd eller ett förfarande gemenskapsföretag grupper gemenskapsföretag för nformaton tll samråd med arbetstagare följande drektvet antogs den 22 september Det gäller för de fjorton medlemsstater EU s fattas Maastrchtfördraget, dvs. alla EUländer ut Storbrtannen, har kmt tll efter samråd med arbetsmarknadens parter Europanvå enlghet med socala protokollet tll Maastrchtfördraget. Drektvet är att betrakta s en förhand lngsprodukt. Bak drektvet lgger ett enormt arbete; har föregåtts mer än 20 års ansträngnngar. Drektvet har fogats tll vårt förslag s blaga Drektvet har också kmt att bl gällande för de stater s fattas EEStalet utan att vara medlemmar EU. Dess när mare tllämpnngsråde framgår l vårt lagförslag specalmotverngen härtll. Det sätt vlket drektvet kan kma att mplementeras med de olka rättsordnngarna har dskuterats n en arbetsgrupp s har nrättats EGkmssonen. V har noga följt arbetsgrup pens verksamhet. 1 stora stycken nnehåller drektvet bestämmelser s nte kan fungera de nte ges ungefär samma tllämpnng alla länder där de skall gälla. Detta ställer specella kr den svenska lagstftnngen. 1 andra delar står de olka länderna frtt att nföra

32 SOU 1995:115 Drektvet nrättande ett 30 de regler de fnner lämplga. V har strävat efter att specalmot verngen särsklt ange vlka bestämmelser s lämnar ett spelrum för lagstftaren Sverge. Drektvet skall vara nförlvat med staternas rättsordnngar senast den 22 september 1996.

33 SOU 1995: Införlvan rådsdrektvet svensk rätt För knappt hundratalet stora företag koncerner Sverge kan den nu föreslagna lagen tänkas b1 tllämplg sn helhet grund företagets eller koncernens hemvst här. Det fnns emellertd anlednng att anta att flertalet dem vd denna lags kraftträdan de kmer att ha tecknat tal s undantar dem från lagens tllämpnngsråde. I andra svenska företag s ngår utländska företag eller koncerner kmer främst reglerna utseende ledamöter arbets tagarnas förhandlngsdelegaton enlgt denna lag att bl tllämplg, nämlgen när de svenska ledamöterna utländska förhandlngsdelegatoner skall utses. 3.1 Allmänna utgångspunkter för vårt arbete V har haft mycket snäva tdsramar för vårt arbete att åstadkma en lagstftnng ämnet. Detta beror på att v har valt att läng sta vakta arbetsmarknadens parter rmlg td skulle kunna mplementera drektvet gen tal. V har valt att gengående lägga lagförslaget nära de exste rande svenska lösnngarna så stor utsträcknng s möjlgt använda oss väl narbetade lösnngar andra arbetsrättslga lagar. Detta beror nte bara på tdsnöd, utan fastmer att v anser att de beprövade nhemska lösnngarna bara skall frångås fnns saklgt motverade skäl för.

34 Införlvan SOU 1995:115 företagsrådsdrektvet Vssa specella begrepp drektvet Partemas älvbestämmanderätt Av motsvarande skäl har valt att lägga ett förslag tll lag så ltet möjlgt vker från drektvet. V har med andra s s 0rd nte annat än särsklda fall föreslagt regler s går utöver vad drektvet föreskrver. V har slutlgen valt att utforma delbetänkan så att tyngd punkten lgger specalmotverngarna tll de föreslagna ensklda lagbestämmelserna. Detta har framstått s mest ändamålsenlgt med hänsyn tll att lagförslaget så nära anknyter tll drektvet. En vktg aspekt på bestämmelserna samråd nformaton, s ofta framhålls från ledande företrädare för EU, är att dessa bestämmelser skall främja den dynamk s anses nödvändg för tllväxten Europa. Bestämmelserna skall med andra 0rd nte hndra utan stmulera utvecklngen. 1 ta lgger att parterna måste ha en så stor frhet s möjlgt att utforma de tal s ses här sätt s är bäst ensklda fallet. Det skall också framhållas att bestämmelsen drektvet vårt lagförslag att parternas självbestämmanderätt nte skall påverkas är ett uttryck för den s.k. subsdartetsprncpen. Beslu ten skall fattas på den nvå s är lämplg, ta fall parterna själva. Prncpen parternas självbestämmanderätt utvecklas ytterl gare specalmotverngen tll Handelsflottan Drektvet anger artkel 1.5 att medlemsstaterna har möjlghet att undanta besättnngsmedlemmar handelsflottan från drektvets tllämpnng. V har valt att föreslå att denna möjlghet nte utnytt

35 SOU 1995:1 15 Införlvan företagsrådsdrektvet 33 jas Sverge. Det kan här noteras att mplementeregerngen vd rngen s.k. överlåtelsedrektvet gjorde samma bedömnng Företaget eller den centrala lednngen Det centrala plktsubjektet drektvet är den centrala lednngen. Det är på denna nstans s ansvaret enlgt drektvet läggs. Sam tdgt lämnar drektvet öppet för medlemsstaterna att n d rektvets ramar bestämma vlka regler s skall gälla för den centrala lednngen. V har här valt att gengående ange att ansvaret för att för plktelserna fullgörs läggs företaget eller kontrollerande företaget. Detta beror på att svensk rätt med undantag för stuatoner s är helt annorlunda än denna nte förekmer att ansvar arbetsrättslga frågor läggs ett vsst organ n en jurdsk person jfr denna del vad s sägs begreppet arbets gvaren SOU 1994:141 s. 84 ff. En reglerng s nnebär att allt ansvar läggs den jurdska personen blr också sevärt enklare än en reglerng s tvngar lagstftaren att så att säga gå. de olka skftande organsatoner s kan fnnas peka ut vem eller vlka s skall bära ett ansvar. Detta ställnngstagande lgger lnje med vad har angvt vår strävan att lägga lagen så nära exsterande svenska syste met s möjlgt. Men v bedömer också s mest effektvt från genforandesynpunkt Begreppet samråd l drektvet används begreppet samråd engelska consultatons. Härmed ses ett förfarande för kmunkaton mellan parterna, med drektvets ord ett utbyte åskter upprättande en dalog mellan arbetstagarrepresentanterna företaget eller kontrollerande företaget. Det fnns här anlednng att se reglerna

36 Införlvan företagsrâdvdrektvet 34 SOU 1995:115 s betydelsefullt redskap för arbetstagarnflytande koncerett ner. Vsserlgen får begreppet samråd anses nnefatta ett mndre långtgående kr arbetsgvaren än vad s följer den svenska lagstftnngen t.ex. skyldghet att påkalla förhandlng. V vll emellertd med styrka framhålla att lagen anger en lägsta god tagbar standard. Det står parterna frtt att tala längre gående kr samarbetet än vad s lgger begreppet samråd Avtalet europeskt företagsråd eller mot svarande förfarande Avtal s har träffats enlgt lagens regler europeskt företags råd eller motsvarande förfarande kan, s ser, nte anses s ett kollektvtal enlgt svenskt rätt. Vsserlgen ngås de på ena sdan åtmnstone normalfallet en arbetsgvare. På andra sdan ngås emellertd talet alltd en jurdsk person s kallas arbetstagarnas förhandlngsdelegaton s nte torde uppfylla medbestämmandelagens kr arbetstagarorgansaton. För att de tal europeskt företagsråd eller motsvarande förfarande s ses lagen skall utgöra kollektvtal måste enlgt vår bedömnng en särskld lagregel här nföras. V har valt att nte föreslå någon sådan regel. 1 stället får talen behandlas med regelsystem s den oss föreslagna lagen tllhan dahåller, ett regelsystem s många men nte alla delar motsva rar vad s gäller för kollektvtal. Det sagda hndrar nte att de tal s träffats före lagens k raftträdande kan utgöra kollektvtal, förutsättnngarna öv rgt är uppfyllda jfr främst 23 medbestämmandelagen.

37 Införlvan företagsrådsdrektvet 35 SOU 1995: Stupstocksreglerna Lagförslaget är upplagt så att ger flera nvåer. En nvå förelgger när ett tal samråd nformaton har träffats före lagens kraftträdande; så fall gäller nte lagen över huvud taget. En annan nvå förelgger då ett tal europeskt företagsråd eller ett annat förfarande för samråd nformaton har ngåtts. I sådant fall blr lagen, med undantag för stupstocksreglerna, tlllämplg. En tredje nvå förelgger då enlgt 20 stupstocksreglerna slår tll. l sådana fall tllämpas lagen dess helhet. Uttrycket stupstocksregler oortodoxt. V motverar varför är vll använda specalmotverngen tll rubrken före 20 v Sanktonerna lagen Drektvet därmed lagen är uppbyggda så att så att säga fnns två nvåer på sanktoner. Den första sanktonsnvån nträder när företaget eller kontrollerande företaget arbetstagarnas Förhandlngsdelegaton nte kmer överens nrättan ett europeskt företagsråd n de tdsgränser s anges lagen. Då träder de ovan beskrvna stupstocksreglerna n. Den andra sanktonsnvån utgörs regler ekonskt allmänt skadestånd. Sådant kan dömas ut talan ett europeskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlngsdelegaton eller en arbets tagarorgansaton. Skadestånd kan dömas ut för brott mot varje bestämmelse lagen, således även stupstocksreglerna. Om ett företag eller ett kontrollerande företag för sg grund ett brott mot någon bestämmelse lagen drabbas den sankton s stupstocksreglernas tllämpnng nnebär, skall företaget eller kontrollerande företaget nte för samma brott kunna drabbas skadestånd. Detta behöver enlgt vår menng nte regleras uttrycklgen lagen utan följer att drekt lagen har utpekats att rättsföljden för vssa handlngar underlåtenheter är just stupstocksreglerna blr tllämplga. att

38

39 SOU l995:ll Konsekvenser våra förslag Den Föreslagna lagen europeskt företagsråd nnebär en renod lad anpassnng tll bestämmelserna ett drektv s Sverge gestt medlemskap EU är skyldgt att nförlva svensk rätt. n Några statsñnansella kostnader uppstår nte. V bedömer att så gott s alla svenska företag eller koncerner s faller n lagens tllämpnngsråde kmer att ha ngått tal s medför att lagen över huvud taget nte blr tllämplg jfr förslagets 4. Redan denna anlednng kan man förutse att lagen nte heller kmer att medföra några drekta kostnader för de aktuella svenska företagen eller koncernerna. l den mån lagens stupstocksregler blr tllämplga, kmer dessa gvetvs leda tll ökade kostnader för företaget eller konatt cernen. Detta är emellertd nte första hand ett resultat vårt förslag, utan något s följer bestämmelserna drektvet. Med undantag för bestämmelsen stupstocksreglerna att europeska företagsrå skall ha rätt att sammanträda två gånger årlgen, följer företagets eller kontrollerande företagets kostnadsansvar tag drektvets bestämmelser. Vårt förslag att enbart skälga kostnader skall belasta arbetsgvaren, kan t.o.m. medföra lägre kostnader än en bestämmelse att arbetsgvaren alltd skall bekosta en expert. De bestämmelser lagen s främst kmer att få en praktsk tllämpnng torde vara bestämmelserna utseende svenska ledamöter arbetstagarnas förhandlngsdelegaton utländska före koncerner. l dessa fall kmer dock kostnadsansvaret nte att hamna på svenska företaget eller koncernen. Och motsvafall utländska ledamöter rande när arbetstagarnas förhand lngsdelegaton en svensk koncern eller företag skall utses enlgt

40 SOU 1995:115 Konsekvenser våra förslag 38 lans bestämmelser kostnadernas fattnng. Våra förslag kan nte eller jämställdhetspoltska kan v nte göra antas få några särsklda konsekvenser. någon bedömnng regonalpoltska

41 SOU 1995: Specalmotverng Lag 1996:000 europeskt företagsråd Inledande bestämmelser l de nledande bestämmelserna beskrvs lagens nnehåll tlllämpnngsråde översktlgt. Vdare ges vssa for lagen vktga defntoner. Lagens nnehåll l Denna lag nnehåller bestämmelser nrättande europeskt företagsråd eller ett annat förfarande för samråd nformaton företag eller koncerner s har etablerats mnst två EESländer. Syftet är att ge arbetstagarna sådana företag en förbättrad rätt tll nformaton samråd. Med EESländer ses denna lag dels Europeska Unonen med staterna undantag for Förenade Kungarket Storbrtannen Nordrland, dels de övrga fattas EEStalet. stater s I lagens första paragraf anges lagens syfte ändamål. Bestäm melsen motsvarar delvs drektvets artkel

42 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 40 Drektvet har antagts med stöd EU:s s.k. Den socala stadgan gäller nte för Storbrtannen. socala stadga. Storbrtannen varför ta ter EU ngår dock råde s måste täckas även den svenska lagstftnngen när gäller att defnera vlka länder företag eller koncerner skall vara verksamma för att lagen skall bl tllämplg. På grund här gäller således lagen, lks drektvet, företag koncerner s verkar Belgen, Danmark, Fnland, Frankrke, Grekland, Irland, Italen, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanen, Sverge, Tyskland Österrke. Drektvet har också kmt att fattas EEStalet. På grund här skall lagens tllämpnngsråde anges fatta även de stater s utöver EUstaterna har ngått EEStalet, dvs. Island, Lechtensten Norge. 2 Arbetstagarnasförhandlngsdelegaton enlgt na Arbetstagarnas förhandlngsdelegaton har tll uppgft att tllsammans med företaget, eller kontrollerande företaget en koncern, träffa ett tal europeskt färetagsråd eller ett annat förfarande för samråd nformaton. medlemssta har heller nte något annat sätt antagt drektvet, nte gäller för Storbrtannen Nordrland. Övrga bestämmelserbldas I bestämmelsen ges en allmän beskrvnng sätt på vlket arbetstagarnas rätt tll nformaton skall tllgodoses. Syftet är att läsaren gen de nledande paragrafema skall ges en allmän före ställnng lagens nnehåll. Bestämmelsen anger översktlgt några vktga drag lagen skten är att ge en orenterng gvetvs nte att ge en uttömmande redogörelse for alla de förhål landen s lagen reglerar.

43 SOU l995: l 15 Specalmotverng 41 Lagens tllämpnngsråde 3 Denna lag gäller för företag koncerner s dels bedrver verksamhet mnst två EESländer, dels har mnst l 000 arbetstagare EESländerna, var mnst 150 arbetstagare fnns vart ett mnst två EESländer. Antalet arbetstagare beräknas s ett medeltal antalet helårs Ieltdsanställda under de två närmast Föregående verksamhetsåren. Bestämmelsen motsvarar delvs drektvets artkel 2.1 a artkel 2.2. c samt l första stycket anges vd vlka företag lagen skall tllämpas. Bestämmelsen nnebär att arbetstagarna skall ha en rätt tll nfor maton samråd enlgt lagen ensklda företag s är så stora att de har mnst l 000 arbetstagare anställda n EESländerna s fnns mnst två EESländer med mnst 150 arbetstagare vart ett länderna. Uttrycket företag används lagen för att beskrva alla former ekonsk verksamhet jfr. 6 spec almotverngen härtll. Lagen gäller också för koncerner, dvs. grupper företag där dels de ngående företagen gemensamt har mnst arbets tagare anställda EESländerna, der dels mnst två de ngående företagen fnns olka EESlän samt dels mnst två de ngående företagen vardera har mnst 150 arbetstagare anställda varsn medlemsstat. Den närmare nnebörden uttrycket koncern framgår 6 specalmotverngen tll denna. l paragrafens andra stycke anges hur antalet arbetstagare skall beräknas. l drektvet fnns ngen defnton hur antalet arbets tagare skall beräknas, utan en hänvsnng görs artkel 2.2 tll natonell lagstftnngen eller rättspraxs. Vd beräknngen antalet

44 SOU 1995:1 15 Specalmolverng 42 4 Bestämmelsen motsvarar drektvets artkel 13. I första stycket anges att lagen över huvud taget nte för ett företag eller en koncern, for koncernen taget har ngåtts ett tal europeskt företagsråd är gällande då denna lag träder kraft, dvs. den Om ett sådant tal har träffats, gäller följaktlgen någon del. anställda Sverge får således cvlrättslga arbetstagarbegrep pet, sås ta utvecklats svensk rättspraxs, tllämpas se här tll SOU 1993:32 s. 215 ff; jfr även AD 1994 nr 130. Detta gäller osett arbetstagaren är anställd heltd eller deltd, osett anställnngsformen osett under vlken td anställnngen hos arbetsgvaren har varat. S är mest ändamålsenlgt att beräkna antalet ser arbetstagare enlgt arbetstdsmåttet, dvs. så att t.ex. två halvtds anställda räknas s en arbetstagare vd tllämpnngen denna bestämmelse. Detta brukar arbetsmarknadssammanhang kallas helårs heltdsanställda. På så sätt tas rmlg hänsyn både tll för hållandena de olka företagen, t.ex. föreksten många sä songsanställda, tll syftet att ge arbetstagarna en proportonell representaton. Det kan anmärkas att ta beräknngssâtt ofta överensstämmer med hur antalet arbetstagare defneras företagets handlngar, vlket gör att även praktska skäl talar for att beräkna antalet arbetstagare efter arbetstdsmåttet. Denna lag gäller nte for företag eller koncerner där vd tden for lagens kraftträdande fnns gällande tal gränsöverskrdan de nformaton tll samråd med arbetstagare, s fattar alla arbetstagare EESländerna. Sådana tal får förnyas utan att lagen därmed blr tllämplg. skall gälla eller före talet september lagen nte

45 SOU 1995: 115 Specalmotverng 43 Drektvet eller lagen hndrar nte att ett tal s har ngåtts utanför EESländernas terrtorum blr gltgt, Förutsättnngarna övrgt är uppfyllda. Flera tal s var för sg nte uppfyller kren denna lag kan sammantagna ge de rättsverknngar s anges paragrafen, förutsättnngarna övrgt är uppfyllda. En särskld fråga är vad s gäller ett tal europeskt företagsråd s nte uppfyller kren denna paragraf gäller vd tden för lagens kraftträdande. Det kan t.ex. röra sg ett tal s väl ser gränsöverskrdande nformaton men nte ser gränsöverskrdande samråd eller ett tal s nte fattar samt lga arbetstagare. Sådana tal medför nte att denna lag nte skall tllämpas. De torde nte heller betraktas s tal europeskt företagsråd enlgt denna lag utan s tal s för sg kan medföra rättsverknngar enlgt allmänna talsrättslga regler, men s nte medför några rättsverknngar enlgt denna lag. Har ett sådant tal träffats, får osett ta arbetstagarna, företaget eller kontrollerande företaget ta ntatv tll att ett tal europeskt företagsråd ngås enlgt denna lag. Och förutsättnngarna härför är uppfyllda, kan även stupstocksreglema bl tllämplga. Det skall dock ta sammanhang betonas att parternas självbe stämmanderätt enlgt flera uttalanden drektvet, bl.a. dess s.k. ngress, nte skall påverkas bestämmelserna drektvet. Detta påkallar en vss försktghet när gäller att fastställa att ett tal europeskt företagsråd nte uppfyller kren de hänseenden s nu är aktuella. Enlgt andra stycket skall lagen nte heller gälla ett sådant tal europeskt företagsråd s ses första stycket förnyas. Detta nnebär självfallet att lagen nte gäller, ett tal förnyas så sätt att parterna kmer överens att talet skall fortsät ta att gälla oförändrat. Det är antaglgen vanlgt att sådana tal s ses här förnyas så att parterna kmer överens att flera bestämmelser ändras mer eller mndre ngrpande. Man kan t.o.m. föreställa sg att talet förnyas så att ändras grunden. S ser medför även sådana sevärt förändrade tal att lagen nte blr tllämplg, parterna är överens. En förut

46 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 44 sättnng talet för en uttalat sådan ståndpunkt eller underförstått måste dock är överens vara att. parterna 5 Företags eller koncerners verksamheter s är relgös, veten skaplg, konstnärlg eller annan deell natur eller s har koopera tvt, facklgt, poltskt eller annat opnonsbldande ändamål undan tas från lagens tllämpnngsråde såvtt ser verksamhetens mål nrktnng. Bestämmelsen bygger drektvets artkel 8.3 motsvarar den bestämmelse fnns for svenska förhållanden 2 medbe s nu stämmandelagen. V har bedömt s rmlgt att undanta verk samhetens mål nrktnng från samråds nformatonsför faran enlgt denna lag, men fnns gvetvs nget hnder mot att de aktuella företagen ändå låter verksamhetens mål nu nrktnng ngå ett sådant förfarande. Gvetvs skall de aktuella företagen koncernema fat nu tas lagen när gäller samråd nformaton andra aspekter än verksamhetens mål nrktnng. Vssa defntoner I de följande paragraferna defneras vssa företag, kontrollerande företag koncern. centrala begrepp, t.ex. 6 I denna lag företag s bedrvs ses med en ekonsk en fyssk verksamhet eller en jurdsk prvat person, eller offentlg reg

47 SOU 1995: I l 5 Specalmotverng 45 kontrollerande företag ett Företag s kan utöva ett bestäm mande nflytande över ett annat Företag, kontrollerade företaget, koncern en grupp Företag där mnst ett kontrollerande Företag mnst ett kontrollerat Företag ngår. Bestämmelsen första punkt har ngen drekt motsvarghet drekt låtelsedrektvet. Ett Företag kan således bedrvas andra former än vet, även den defnton s anges 6 l är en underlggande förutsättnng för drektvet. Det är också en defnton s går gen flera EGdrektv socala rå, t.ex. s.k. över aktebolagets, även praktken oftast rör sg bolags form när fattande verksamhet bedrvs över gränserna. Men även verksamhet s bedrvs gen stftelser, ekonska Förenngar, prvatpersoner el. dyl. fattas lagen. V gör vdare den bedömnngen att all verksamhet, osett den bedrvs vnstsyfte eller nte, bör fattas drektvet. För denna ståndpunkt talar också att drektvet lämnar medlemsländer na en möjlghet att undanta vss deell verksamhet från tllämp nngsrå jfr 5 specalmotverngen därtll. En sådan bestämmelse skulle nte behövas, den typen verksamhet nte fattades drektvets bestämmelser. Även verksamhet s bedrvs allmänna torde fattas drektvet bör därmed fattas reglerna europeskt företagsråd För sg. Argumenten härför är främst att en mot svarande ståndpunkt har ntagts andra lagstftnngsärenden när har gällt att mplementera lknande drektv tll svensk rätt jfr tll ta den fattande argumentaton s anförs beträffande ovan nämnda s.k. överlåtelsedrektvet SOU 1994:83. Detta ställnngstagande har ngen större praktsk betydelse, efters offentlg verksamhet knappast kan få den gränsöverskrdande karaktär s de verksamheter, s träffas den nya la gen, har. V gör dock den bedömnngen att offentlg verksamhet

48 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 46 s nnefattar myndghetsutövnng nte rmlgen kan fattas lagen, även tll äventyrs skulle att fnna exempel sådan s uppfyller förutsättnngarna för att träffas den nya lagen. Bestämmelsen andra punkten motsvarar drektvets artkel 3.1. Ett företag är ett kontrollerande företag förhållande tll ett annat kan utöva ett bestämmande nflytande över t.ex. kraft äganderätt, ekonsk delaktghet eller de regler s gäller för kontrollerade företaget. Bestämmelsen tredje punkten motsvarar drektvets artkel 2.1.a. l lagförslaget används gengående benämnngen koncern för att beteckna en grupp företag s består ett eller flera kontrollerande företag ett eller flera kontrollerade företag. I drektvet däremot används benämnngen grupp företag group of undertakngs. V har övervägt att stället använda denna be nämnng, särsklt s benämnngen koncern nte är nvändnngs fr. Sålunda fnns n arbetsrätten redan två delvs olka kon cernbegrepp, vlka skljer sg från vad s ses den nu före slagna lagen. Dessut återfnns n bl.a. bolags stftelse respektve skatterätten olka koncernbegrepp. En utförlg beskrv nng de olka koncembegreppen återfnns betänkan Arbets rättslga utrednngar, SOU 1994:141 s. 429 ff. Or koncern är emellertd den benämnng s enlgt vad har nhämtat återkmer flertalet ngångna tal europeskt företagsråd. Det är dessut språklgt lättare än otymplga begreppet grupp företag. V anser mot denna bakgrund att övervägande skäl talar för att även ta lagstftnngsärende antydlgt vända ett eget koncernbegrepp. Det markeras dessut redan lagtexten att den valda defntonen har gltghet bara denna lag.

49 SOU 1995: l 15 Specalmotverng 47 7 Om nte annat vsas, skall ett företag anses utöva ett bestämmande nflytande över ett annat företag, eget eller annans namn har rätt att utse fler än hälften medlemmarna andra företagets styrelse, andra kontrollerar majorteten de röster s är företagets aktekaptal eller äger majorteten andra företagets knutna tll aktekaptal. Bestämmelsen motsvarar drektvets artkel 3.2. Ett företag är s har framgått 6 specalmotverng en härtll kontrollerande företag förhållande tll ett ett annat kan utöva ett bestämmande nflytande över t.ex. kraft äganderätt, ekonsk delaktghet eller de regler s gäller för kontrollerade företaget. Det kan dskuteras nya verksamhetsformer, sås franch sng, magnära bolag, olka nätverk etc. skall anses s koncerner vd tllämpnngen denna lag. S v ser är ta en fråga s får besvaras gen en tolknng drektvet. Den tolknngen är första hand förbehållen rättsordnngen n EU. V föreslår denna del nga särsklda bestämmelser för svensk del. Bestämmelsen andra stycket motsvarar drektvets artkel Om flera företag n en koncern anses kunna utöva ett bestämmande nflytande över ett annat företag, skall första hand företag s ses 7 1 andra hand företag s ses 7 2 anses s kontrollerande företag, nte vsas att ett annat företag kan utöva ett bestämmande nflytande.

50 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 48 Bestämmelsen har ngen drekt motsvarghet drektvet. In EU har en arbetsgrupp tllsatts för att dskutera hur drek tvet kan mplementeras de olka staterna så att dess syfte kan tllgodoses på bästa sätt, nte mnst mot bakgrund att särskld hänsyn måste tas tll drektvets gränsöverskrdande karaktär behovet lösnngar s kan fungera hela terrtorum s fattas. In denna grupp har enghet nåtts att den 8 angvna prorterngsordnngen. Även v fnner den föreslagna prorterngsordnngen ändamåls enlg. 9 Bestämmelsen motsvarar drektvets artkel 3.4. Det drektv s bestämmelsen hänvsar tll fnns att läsa EGT nr L 395, Sådana nvestmentbolag s ses artkel 3.5 a eller 3.5 c rå s förordnng EEG nr den 21 december 1989 kontroll företagskoncentratoner skall nte anses vara kontrolle rande företag förhållande tll andra företag grund akten neh, även kren 7 är uppfyllda , s. De nvestmentbolag s ses aktuella drektvets artkel 3.5 a 3.5 c är banker försäkrngsbolag resp. holdngbolag s använder sn möjlghet att utse styrelsen styrda företaget enbart s ett sätt att förvalta nsatta kaptalet. Andra nvest mentbolag än de aktuella drektvet utpekade skall alltså nte undantas.

51 SOU 1995: 115.Ypecalnzotverng En konkursförvaltare, god man eller Ikvdator s vdtar åtgärder enlgt bestämmelserna konkurslagen 1987:672, aktebolagslagen 1975:1385 eller motsvarande lagstftnng skall vd tllämpnngen denna företag. lag nte anses utöva ett bestämmande nflytande över ett Bestämmelsen motsvarar drektvets artkel 3.5. S har framgått gör v den bedömnngen att de flesta verksamheter s kmer att träffas denna lag kmer att bedrvas bolagsform. Det kan dock teoretskt tänkas att andra verksamhetsformer fattas. Även enlgt t.ex. lagstftnngen ekonska förenngar, bostads rättsförenngar eller stftelser kan lkvdatorer förordnas. Mot bak grund att lagen normalfallet kmer att tllämpas på aktebo lag anser v tllräcklgt att lagtexten enbart göra en hänvs nng tll andra former for konkurs, lkvdaton, ackord eller betalnngsnställelse framgår konkurs aktebolagslagän s resp. stftnngen. Företagets ansvar 1 1 Företaget eller kontrollerande företaget skall aktvt verka för nrättan europeskt företagsråd eller förfarande för nforett maton samråd. Bestämmelsen motsvarar drektvets artkel paragrafen slås fast att ansvaret för att skapas förutsätt nngar for bldan ett europeskt företagsråd eller motsvaran

52 SOU 1995:1 15.Specalmotverng 50 de lgger hos företaget eller kontrollerande företaget. Det n nebär bl.a. att företaget eller kontrollerande företaget är skyl dgt att ställa resurser tll arbetstagarnas förhandlngsdelegatons förfogande är tllräcklga för att ett tal europeskt före s tagsråd skall kunna uppnås. Om företaget eller kontrollerande företaget nte med tll räcklg kraft verkar för att ett europeskt företagsråd kan nrättas eller på annat sätt bryter mot lagen kan antngen lagens stup stocksregler kma att gälla eller företaget eller kontrolleran de företaget bl skadeståndsskyldgt jfr denna del allmänmotve rngen, Det sntt kan här för tydlghetens skull nskjutas att verkar arbetsgvarens rätt att eller kontrollerande företaget. leda fördela arbetet nte företaget Arbetstagarnas förhandlngsdelegaton pålagen I drektvets svenska översättnng talas särsklda för handlngsorganet. V har funnt att den benämnngen är både Otymplg ntetsägande. I stället föreslår ett uttryck s, enlgt vad har erfart, används flera tal europeskt före tagsråd många svenska kollektvtal, nämlgen uttrycket arbetstagarnas förhandlngsdelegaton. Bldande arbetstagarnas förhandlngsdelegaton 12 Arbetstagarnas förhandlngsdelegaton skall när företaget eller ett kontrollerande förhandlngar ett europeskt företagsråd samråd nformaton, bldas företag tar ntatv eller ett förfarande tll för

53 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 51 när mnst 100 arbetstagare, eller behörga representanter for dem, vd mnst två företag eller verksamheter mnst två EESländer begär sådana förhandlngar. Företaget eller kontrollerande företaget skall tllhandahålla uppgfter antalet anställda olka EESländer. Bestämmelsen första stycket motsvarar drektvets artkel 5.1. Paragrafen anger hur arbetstagarnas förhandlngsdelegaton bldas. Intatvet kan tas från arbetsgvarsdan eller från arbetsta garsdan. Det har den andra punkten särsklt markerats att nta tvet kan kma från arbetstagarnas behörga representanter. I ta begrepp ngår även de facklga organsatonerna. Det är ock så naturlgt att anta att är va de facklga organsatonerna s arbetstagarnas kr samråd nformaton kmer att kanalseras Sverge. Den begäran s ses bestämmelsen kan läm nas tll företaget endera EESlan eller tll koncernlednngen förekmande fall torde anses nkmen då den kmt företaget något företag n koncernen tll handa. Det talas paragrafen, lks 3 ett mnsta antal arbets tagare. Det fnns ngen anlednng att ta sammanhang göra någon beräknng enlgt arbetstdsmåttet, utan här framstår s ändamålsenlgt att s beräknngsgrund ange huvudtalet, osett anställnngsform eller anställnngstd osett arbetstagarna är anställda eller rent faktskt arbetar heltd eller deltd. Det framgår andra stycket att åvlar företaget eller kontrollerande företaget att vd behov tllhandahålla uppgfter antalet anställda.

54 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 52 Sammansättnng 13 samhet. När gäller koncerner skall mnst en ledamot arbetstagarna varje EESland där kontrollerande eller något kontrollerat företag Sedan mnst en företrädare har utsetts, skall de återstående förhållande tll antalet anställda fnns. för arbetstagarna platserna varje fördelas EESland. varje företräda företaget EESland proportonellt Arbetstagamas förhandlngsdelegaton skall bestå mnst tre högst 17 ledamöter eller högre antal s företaget eller kontrollerande företaget medger. Av ledamöterna skall mnst en företräda arbetstagarna varje EESland där Företaget har verk Om nte de lokala arbetstagarorgansatonerna kmer överens annat, skall den svenska ledamoten utses den lokala arbets tagarorgansaton s är bunden kollektvtal förhållande tll företaget s företräder största antalet de kollektv talsbundna arbetstagarna vd företaget. Om är fråga att utse flera ledamöter fnns flera kollektvtalsbundna arbets tagarorgansatoner, skall den ordnng för utseende arbetstagar representanter s fnns angven 8 andra, tredje femte styckena lagen 1987: 1245 styrelserepresentaton för de prva tanställda gälla tllämplga delar. Om företaget nte är bun kollektvtal förhållande tll någon arbetstagarorgansaton, skall de svenska ledamöterna utses den arbetstagarorgansaton s företräder flest anställda, nte de lokala arbetstagarorgansatonerna kmer överens annat. Vd tllämpnngen tredje fjärde styckena skall lokala arbetstagarorgansatoner s tllhör samma huvudorgansaton anses s en organsaton. Arbetstagamas förhandlngsdelegaton skall underrätta företaget eller kontrollerande företaget sn sammansättnng.

55 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 53 Paragrafen arbetstagarnas förhandlngsdelegatons rör sammansättnng motsvarar drektvets artkel Delegatonen måste enlgt första stycket alltd ha mnst tre ledamöter. Det kan bland fnnas anlednng att utse fler än de 17 ledamöter s drektvet föreskr ver. V föreslår därför att ta skall vara möjlgt. Drektvet torde nte hndra något sådant. För att fler än 17 ledamöter skall få utses krävs enlgt förslaget samtycke från företaget eller kontrollerande företaget. Detta hänger med enlgt 32 är att samman företaget eller kontrollerande företaget skall bära samtlga s kostnader för förfaran. l andra stycket anges att platserna förhandlngsdelegatonen skall proportoneras, sedan mnst en företrädare för arbetsta garna varje EESland har utsetts. V anser nte nödvändgt eller lämplgt att alj ange hur en sådan proportonerng skall tll. Det kan dock nämnas att frågan har dskuterats den arbetsgrup nförlvande drektvet berörda länders lagstft nng s EGkmssonen tagt ntatv tll, kan s en väglednng fnnas anlednng att beskrva förslag tll lösnng s den dskussonen utmynnat Arbetsgruppen har således fun nt följande prncper rmlga jfr tll ta även 22 specal motverngen därtll. En plats per EESland där företaget eller koncernen har verksamhet. En ytterlgare plats per EESland där mnst 25 procent de anställda n företaget eller koncernen fnns. Två ytterlgare platser för ett EESland där mnst 50 procent de anställda n företaget eller koncernen fnns. Tre ytterlgare platser för ett EESland där mnst 75 procent de anställda n företaget eller koncernen fnns. Det anges tredje järde styckena hur de svenska ledamö terna förhandlngsdelegatonen skall utses. V anser att är lämplgt att här, lks andra arbetsrättslga sammanhang, anknyta tll första hand de kollektvtalsbärande facklga organsatonerna se t.ex. SOU 1994:141 s. 411 ff med hänvsnngar. Be stämmelserna har utformats efter förebld från styrelserepresenta

56 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 54 tonslagen. Det är, sås är fallet också enlgt den lagen, tanken att de lokala arbetstagarorgansatonerna skall kma överens fördelnngen platserna när är aktuellt att utse flera ledamö ter. Det fnns också anlednng att utgå från att en sådan överen skmelse kan nås. I sammanhanget kan ernras system för samarbete mellan lokala centrala LO PTKorgan s har utvecklats n ramen för s.k. medbestämmanderåd jfr. över enskmelsen här mellan LO PTK den 20 oktober Om emellertd organsatonerna nte skulle k ma överens träder reglerna tredje stycket funkton. Om företaget nte är bun något kollektvtal måste fnnas något annat sätt att utse ledamöterna förhandlngsdelega tonen. Det följer artkel 5.2 a drektvet. V menar att med tanke den höga organsatonsgraden hos arbetstagarna tradtonerna på den svenska arbetsmarknaden faller sg mest naturlgt att låta de facklga organsatonerna utse ledamöterna, även saknas kollektvtal vd företaget. V föreslår därför fjärde stycket att den arbetstagarorgansaton s företräder flest anställda skall få utse ledamöterna. Om fnns flera platser att fördela, fnns flera facklga organsatoner representerade vd företaget, är menngen att organsatonerna första hand skall kma överens en rättvs fördelnng dessa platser. Det skulle enlgt vår menng föra för långt att övrgt aljreglera dessa undantagsstuatoner. Bestämmelsen femte stycket har hämtats från 8 ssta stycket styrelserepresentatonslagen. Enlgt stycket paragrafen skall arbetstagarnas förhandssta lngsdelegaton underrätta företaget eller kontrollerande före taget sn sammansättnng. Enlgt vår menng skall arbetstagarnas förhandlngsdelegaton konsttuera sg själv. Bak ta kon staterande lgger följande uppfattnng förhandlngsdelegato nens natur. Arbetsgvarsdan har ett ansvar för att tas ett n tatv tll bldande förhandlngsdelegatonen bär också kostnadsansvaret för dess verksamhet. För att kunna verka måste delegatonen bestå mnst tre ledamöter. l övrgt får förhand

57 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 55 lngsdelegatonen emellertd anses vara en angelägenhet för arbets tagarsdan. Kren lagen delegatonens sammansättnng bör nte kunna få tll följd att företagets skyldgheter bortfaller för den händelse fnns en brst något hänseende. Om t.ex. arbetsta garna något land, där en koncern har verksamhet, något skäl underlåter att utse en ledamot förhandlngsdelegatonen, men sådana ledamöter utsetts övrga länder, bör koncernen ändå fullt ut anses förhandlngsskyldg enlgt reglerna Å andra sdan bör sådana fall nte någon arbetstagarsdan kunna göra gällande att företaget nte har fullgjort sna skyldgheter, har förhandlat med den sättet konsttuerade förhandlngs delegatonen. Andra frågor arbetstagarnas förhandlngsdelegaton tas upp 31 specalkmentaren därtll. Kostnader 14 Kostnaderna för att arbetstagarnas förhandlngsdelegaton skall kunna utföra sna uppgfter skall bäras företaget eller kon trollerande företaget, den mån kostnaderna är skälga. Bestämmelsen motsvarar drektvets artkel 5.6. Enlgt drektvet har EESländerna möjlghet att ge natonella regler s begränsar kostnaderna för att arbetstagarnas förhand lngsdelegaton skall kunna fullgöra sna uppgfter. V har bedömt att den mest naturlga begränsnngen består att lagen förordna att endast skälga kostnader för att syftet skall uppnås skall bäras företaget eller kontrollerande företaget. Vad s är skälga kostnader får göras från fall tll fall är en fråga s kan lämnas över tll rättstllämpnngen.

58 56 Specalmotverng l995: l 15 SOU förordna får EESländerna att särsklt drektvet att l anges får kostnadsansvar företagets kontrollerande eller företagets också torde normalfallet l enbart tll begränsas expert. vara en uppgfter sådana gäller särsklt med när skälgt s expert, en Förhandla dvs. utföra, har förhandlngsdelegaton att arbetstagarnas tal. Man företaget kontrollerande ett eller företaget med för flera kostnaderna där stuatoner sg emellertd tänka kan exförhandlngsdelegaton arbetstagarnas skälga. t.ex. är perter delfrågor. olka olka företrädas vll experter för kostnader skälga normalfallet är är kostnader Andra s tolknng för log, traktamenten samt ledamöternas resor översättnng. företagsråd europeskt Förhandlngar l5 förhandpåkalla skall kontrollerande företaget eller Företaget tal förhandlngsdelegaton ett arbetstagarnas med lngar nformaför förfarande företagsrâd eller europeskt ett annat samråd. ton överenskmelse tll nå skall syfta Förhandlngarna att en företagsråd eller europeskt annat för ett rktlnjerna de ett närmare samråd. nformaton för förfarande forhandlngsdelegaton kan arbetstagarnas förhandlngarna Vd själv den bträdas utser. experter s första enlgt företaget kontrollerande är eller Företaget europeskt förhandlngar tll ntatv ett skyldgt stycket att ta drektvets Bestämmelsen motsvarande. företagsråd eller motsvarar sakens lgger stycket. Det att natur första artkel så nledas skall förhandlngarna snart nnebär skyldgheten att

59 SOU 1995:115 Specalmotverng 57 kan ske. l ta sammanhang kan ernras bestämmelsen 20 2 att stupstocksreglerna slår tll företaget eller kontrollerande företaget har vägrat att ngå förhandlng denna vägran nte har upphört n sex månader. Bestämmelsen andra stycket motsvarar drektvets artkel 6.1. Denna bestämmelse nnefattar ett uttrycklgt kr på båda parterna att samarbeta en förtroendefull anda med en nrktnng mot att träffa en Överenskmelse. Bestämmelsen tredje stycket motsvarar drektvets artkel 5.4 andra stycket. Varken lagförslaget eller drektvet nnehåller någon begränsnng antalet experter, men måste naturlgtvs röra sg experter en eller flera vars medverkan kan tllföra för handlngarna något s objektva grunder är postvt, sett ur arbetstagarnas synvnkel. I vlken mån företaget eller kontrol lerande företaget är skyldgt att ersätta arbetstagarnas förhand lngsdelegaton för kostnader för experthjälpen får bedömas med lednng För att arbetstagarnas förhandlngsdelegaton skall kunna ngå ett tal europeskt företagsråd eller ett annat förfarande för samråd nformaton tll arbetstagarna, måste mer än hälften ledamöterna delegatonen enas. Bestämmelsen motsvarar drektvets artkel Arbetstagamas förhandlngsdelegaton kan, med mnst två tredjebesluta nte nleda sådana förhandlngar delar rösterna, att s

60 SOU 1995: 115 Specalmotverng eller att, med syfte att nte ngå något tal, bryta ses pågående förhandlngar. En begäran att sammankalla en forhandlngsdelegaton ny kan göras tdgast två år efter ett sådant beslut, nte parterna kmer överens något annat. Bestämmelsen motsvarar drektvets artkel 5.5. Avtal europeskt företagsråd Reglerna talet europeskt foretagsråd återfnns Det fnns anlednng att påmnna att parternas självbe stämmanderätt enlgt drektvet nte skall trädas för när. 1s I ett tal europeskt företagsråd skall, utan att påverkar parternas självbestämmanderätt, fastställas vlka företag eller verksamheter s skall fattas talet, europeska företagsrås sammansättnng, antal ledamö ter, fördelnng platser mandatperod, europeska företagsrås uppgfter förfaran för nformaton samråd, platsen for europeska foretagsrås möten samt mötes frekvensen mötenas längd, vlka ekonska materella resurser s skall ställas tll europeska företagsrås förfogande samt talets löptd forhandlngsförfarande.

61 SOU 1995: l 15 Specalmotverng 59 Bestämmelsen motsvarar drektvets artkel 6.2. Hänvsnngen tll parternas självbestämmanderätt har be handlat den allmänna motverngen, sntt l bestämmelsen anges vssa frågor s skall behandlas talet europeskt företagsråd. Mot bakgrund regeln parternas självbestämmanderätt bör ta förstås så att ett tal kan vara gltgt, även nte alj reglerar alla de aspekter s lyfts fram paragrafen. Snarare har parterna en skyldghet att förhandla ta ställnng tll allt s anges paragrafen; bestämmelsen ger en agenda för förhandlngarna. I 1 anges att talet skall fastställa vlka företag eller verksam heter s talet fattar. Företaget eller kontrollerande före taget förhandlngsdelegatonen kan således förfoga över vlka företag eller verksamheter s skall fattas talet. Om nte ett bredare tllämpnngsråde talats, torde företagsrås tlllämpnngsrådse all verksamhet EESländerna jfr bestäm melsen här drektvets artkel 1.4. l övrgt skall talet fastställa företagsrås sammansättnng mandatperod 2, företagsrås uppgfter 3, regler före tagsrås möten 4 vlka ekonska materella resurser företagsrå skall förfoga över 5 samt talets löptd för faranderegler för forhandlng talet 6. Det framstår också s naturlgt att talet ta upp även andra frågor. V tänker här främst regler vad s skall hända vd förändrngar arbetstagarstyrkans sammansättnng s betngas t.ex. fusonerng eller försäljnng företag eller s aktualseras andra skäl. Även bestämmelser vad s skall hända talet löper ut utan att ett nytt tal träffas n en vss td jfr 20 specalmotverngen därtll. Om ett tal europeskt företagsråd nte träffas n tre år från begäran förhandlng enlgt 10 skall, nte någon annan regel blr tllämplg, ett europeskt företagsråd ändå nrättas enlgt stupstocksreglerna

62 SOU 1995:1 l 5 Specalmotverng för tal foretagsråd kan parterna tala rktln l stället ett för nrättan annat förfarande för samråd nfor jerna ett Sådana rktlnjer skall fatta dels nformaton tll arbets maton. särsklt gränsöverskrdande frågor tagarnas representanter, s betydande nverkan arbetstagarnas ntressen, dels hur har en arbetstagarrepresentanterna skall ha rätt att sammanträda for att dskutera den nformaton de har fått. Bestämmelsen motsvarar drektvets artkel Av drektvet framgår att skall vara fråga ett skrftlgt beslutet kan fatta ett eller flera nformatons tal att samrådsförfaranden. Drektvet ställer endast två kr ta alternatva förfarande. första att nformatonen särsklt skall gälla För anges gränsöverskrdande frågor har betydande nverkan s en ar ntressen. För andra anges att talet skall betstagarnas nnehålla rktlnjer för hur arbetstagarna skall ha rätt att samman träda för att dryfta den nformaton s de fått. Av drektvet framgår således nte närmare vad den gräns överskrdande nformatonen skall fatta. Av drektvets artkel 6.4 framgår dock att ett tal annat förfarande nte skall fattas stupstocksreglerna, ta nte anges talet. Osett ta bör kunna dra den slutsatsen att de gränsöverskrdande man frågorna bör vara sådana s anges 25 s ses Ett tal ett annat förfarande träffas samma sätt s ett tal europeskt företagsråd. Bestämmelserna skydd för arbetstagarrepresentanter, sekretess, skadestånd rättegång gäller även tal ett annat förfarande. l ett mål skadestånd får dock talan väckas arbetstagarnas förhandlngs delegaton eller facklg organsaton, ett tal ett annat en förfarande har ngåtts. Detta beror att bara är europeska

63 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 61 företagsråd arbetstagarnas förhandlngsdelegaton har s rättskapactet enlgt 31 Stupstocksreglerna Under denna rubrk har samlats alla regler de särsklda stup stocksreglerna. Dessa regler kallas den svenska översättnngen drektvet för tlläggsföreskrfter. Detta uttryck är emellertd mss vsande, efters nte rör sg regler s skall läggas tll andra regler, utan regler s skall slå tll framförallt par en vss stuaton nte kan kma överens. Sådana regler terna kallas daglgt tal, synnerhet n arbetsrätten, för stupstockar eller stupstocksregler. Det oss valda uttrycket kan måhända framstå s ovanlgt. Det rör sg trots ett uttryck s har använts med en alldeles särskld väl defnerad nnebörd mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden decenner. Såvtt känner tll fnns nget annat 0rd s beskrver samma sak. V väljer därför att använda även lagförslaget. När stupstocksreglerna skall tllämpas 20 Bestämmelserna nrättande ett europeskt före tagsråd skall tllämpas Företaget eller kontrollerande företaget arbetstagar nas förhandlngsdelegaton kmer överens, företaget eller kontrollerande företaget vägrar att nleda förhandlngar med arbetstagarnas förhandlngsdelegaton n sex månader från den begäran s ses 12 företaget eller kontrollerande företaget arbetstagarförhandlngsdelegaton nte har nått överenskmelse nas en

64 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 62 europeskt företagsråd n tre år från den begäran s ses 12 eller 4. ett tal s har upphör att gälla ett nader från upphöran. träffats nytt tal enlgt nte bestämmelserna har träffats mån denna sex lag Paragrafen anger när stupstocksreglerna skall tllämpas. Motsva rande bestämmelse drektvet är artkel 7.1. l den svenska drektvtexten anges att stupstocksreglerna skall gälla den centrala lednngen eller särsklda förhandlngs organet beslutar ta. Den engelska texten anger dock att be stämmelserna skall gälla the central management and the spe cal negotatng body so decde. Stupstocksreglema skall således tllämpas träffas en överenskmelse ta. Om tal europeskt företagsråd eller annat förfarande för samråd nformaton nte träffas, träder stupstocksreglerna kraft, företaget eller kontrollerande företaget vägrar att ngå förhandlngar n sex månader från att mnst 100 ar betstagare eller representanter för dem begärt förhandlngar nrättande europeskt företagsråd eller ett annat förfarande för nformaton eller samråd enlgt 12 Lednng för hur denna regel skall tolkas kan hämtas den svenska rättspraxs s har utvecklats krng begreppet förhandlngsvägran. Detta nnebär att företaget eller kontrollerande företaget nte torde anses ha väg rat nleda förhandlngar, nte kan läggas företaget eller kontrollerande företaget tll last att förhandlngar nte har kmt tll stånd. ran förhandlng enlgt 12 När begäran kan anses mt behandlas kmentaren tll 12 De alternatva föreskrfterna skall däremot nte nkha tllämpas Stupstocksreglema skall också tllämpas för fall företaget eller kontrollerande företaget nte når en överenskmelse med arbetstagarnas förhandlngsdelegaton n tre år från begä

65 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 63 ett tal europeskt företagsråd eller ett annat för farande för nformaton samråd träffas se drektvets artkel 6.4., ett sådant tal gränsöverskrdande nformaton s ses 4 redan har träffats före lagens kraftträdande se drekt vets artkel 13, arbetstagarnas förhandlngsdelegaton enlghet med 17 beslutar att nte nleda förhandlngar europeskt företagsråd eller annat förfarande eller bryter sådana förhandlngar syfte att nte ngå något tal se artkel 5.5. Man bör observera att här förelgger en skllnaden jämfört med vad s gäller för handlngarna nte leder tll något tal n tre år. I drektvet anges nte vad s skall gälla ett tal s ses denna lag upphör att gälla utan att förnyas eller ersättas med ett nytt tal. Enlgt 18 skall ett tal europeskt före tagsråd nnehålla regler bl.a. hur talet skall förhandlas. Det får också förutsättas att sådana frågor regleras de tal s ngås. Skulle trots en nu sedd stuaton uppstå, framstår enlgt vår menng s mest ändamålsenlgt att stupstocksreglerna börjar gälla efter en vss karenstd, förslagsvs sex månader. Skälet för ta är främst att framstår s onödgt tungrott att den stuatonen börja från början med utseende arbetstagarnas förhandlngsdelegaton etc. När gäller tal s har träffats före lagens kraftträdande, gör följande bedömnng. Det anges nte drektvet vad s skall gälla, sådana tal upphör. Det är för oss svårt att över blcka vad s bör gälla för tden efter år 1999, särsklt s rör sg en ny oprövad lagstftnng. V utgår emellertd från att lagstftaren fortlöpande kmer att följa utvecklngen när gäller europeska företagsråd ta hänseende jfr drektvets artkel 15. Mot denna bakgrund föreslår gnen särskld regel för vad s skall gälla denna stuaton.

66 64 Specalmotverng : l SOU arbetsutskottet företagsrå europeska Det 21 tll nformaton med samråd for företagsråd europeskt Ett nrättas. skall arbetstagarna högst mnst bestå skall foretagsrå tre europeska Det arbetsordnng. sn fastställa själv skall Företagsrå ledamöter. 30 arbetsutskott sg n kan företagsrå ett utse europeska Det ledamöter. högst består tre s tlläggsforeskrfter drektvets Bestämmelsen motsvarar alltså nåtll, kan slagt har stupstocksreglerna då läge, ta l samråd nformaton för form organsatorsk s annan gon nföras. nte 19 ses företagsrå ledamöter antalet regleras stycket andra enl skall Antalet tlläggsföreskrfter lc. drektvets med vara lghet företagsrâs föreskrfter 30. Närmare högst mnst tre 22 sammansättnng ges kan sg n företagsrå ett utse stycket tredje att l anges Bestämmelsen ledamöter. motsvarar högst arbetsutskott tre tlläggsforeskrfter lc. drektvets eller företaget ta arbetsutskott är fnns Om s ett särsklda sådana underrätta skall företaget kontrollerande arbetstagarpåverkar utsträcknng sevärd ständgheter s jfr 26. ntressen nas arbetsutor nte används översättnng svenska drektvets I har vad Enlgt kmtté. särskld talas där skott, utan en kollektsvenska motsvarande vanlgt nhämtat att är organ använda valt v har varför att arbetsutskott, benämns vtal or.

67 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 65 Det europeska företagsrås sammansättnng 22 I europeska företagsrå skall fnnas mnst en företrädare för arbetstagarna varje EESland där företaget, kontrollerande företaget eller något kontrollerat företag har verksamhet. Därefter skall platserna företagsrå fördelas så att en ytterlgare ledamot utses för varje medlemsstat där mnst 25 % men mndre än 50 % företagets eller koncernens anställda fnns, två ytterlgare ledamöter utses för varje medlemsstat där mnst 50 % men mndre än 75 % företagets eller koncernens anställda fnns eller tre ytterlgare ledamöter utses för den medlemsstat där mnst 75 % företagets eller koncernens anställda fnns. Om nte de lokala arbetstagarorgansatonerna kmer överens annat, skall den svenska ledamoten utses den lokala arbets tagarorgansaton s är bunden kollektvtal förhållande tll företaget s företräder största antalet de kollektv talsbundna arbetstagarna vd företaget. Om är fråga att utse flera ledamöter fnns flera kollektvtalsbundna arbetstagarorgansatoner, skall den ordnng för utseende arbetstagar representanter s fnns angven 8 andra, tredje femte styckena lagen 1987: 1245 styrelserepresentaton för de prva tanställda gälla tllämplga delar. Om företaget nte är bun kollektvtal förhållande tll någon arbetstagarorgansaton, skall de svenska ledamöterna utses den arbetstagarorgansaton s företräder flest anställda, nte de lokala arbetstagarorgansatonerna kmer överens annat. Vd tllämpnngen tredje fjärde styckena skall lokala arbetstagarorgansatoner s tllhör samma huvudorgansaton anses s en organsaton.

68 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 66 Paragrafen nnehåller bestämmelser företagsrås samman sättnng. Den motsvarar drektvets tlläggsföreskrfter l Motsvarande bestämmelser fnns 13 seende arbetstagarnas förhandlngsdelegatons sammansättnng. Av ledamöterna skall mnst ledamot företräda ett EESland där företaget eller kon en har verksamhet. Därutöver skall företagsrå fnnas cernen ytterlgare ledamöter förhållande tll antalet arbetstagare vd verksamheterna, dvs. en proportonell fördelnng skall göras. I paragrafen anges också hur denna fördelnng skall tll. l övrgt hänvsar tll vad v anfört specalmotverngen tll 13 Det europeska företagsrås uppgfter 23 Det europeska företagsrå skall ha rätt tll ton endast frågor s berör hela företaget, koncernen eller mnst två dessas verksamheter eller företag s är olka medlemsstater. skall När gäller europeska sådana frågor s berör samtlga verksamheter derna eller de frågor gen s s lgger företag företagsrås eller eller företag koncerner befogenheter s lgger företa berör mnst två verksamheterna n EESländema. s ses begränsas eller belägna 34 tll nfonnasamråd EESlänn de

69 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 67 l paragrafen regleras vlka frågor s europeska företagsrå har rätt tll nformaton samråd Bestämmelsen motsvarar drektvets tlläggsföreskrfter l a. Företagsrås rätt tll nformaton samråd är begränsad tll frågor s rör hela företaget eller hela koncernen, eller frågor s berör mnst två verksamheter olka EESländer. Om företaget eller kontrollerande företaget nte har EESländerna, säte skall nformatonen samrå fatta endast frågor s berör samtlga verksamheter eller företag s fnns n EESländerna eller frågor s berör verksamhet mnst två EESländer. Frågorna skall med andra ord vara gränsöverskrdande fatta verk samhet mnst två EESländer. Begränsnngen tar således skte kretsen frågor. Det förtjänar att påpekas att natonella förhandlngssystemet nte påverkas stupstocksreglerna blr tllämplga. att 24 Det europeska företagsrå skall fortlöpande underrätta företaget eller kontrollerande företaget sn sammansättnng. Bestämmelsen drektvets tlläggsföreskrfter l motsvarar e. Rätt tll samråd nformaton 25 Företaget eller kontrollerande företaget skall mnst en gång året sammantráfa med europeska företagsrå därvd ge nformaton samråda utvecklngen företagets eller kon cernens affärsverksamhet dess framtdsutskter.

70 SOU 1995: 115 Specalmotverng 68 Inför mötet skall företaget eller kontrollerande företaget ge europeska företagsrå en skrftlg rapport de förhållan den s mötet skall handla. Mötet skall särsklt handla följande förhållanden, nämlgen företagets eller koncernens struktur, Företagets eller koncernens ekonska fnansella stua ton, den verksamhet, Förväntade produkton sysselsättnngsläget nvesterngar utvecklngen betydande försäljnng, tas nföran nya arbetsmetoder produktonsöverförngar, fusonerngar, nedskärnngar eller nedläggnng eller betydande delar dessa samt 10. kollektva uppsägnngar. företagets förmodade eller utvecklng, organsatonsförändrngar, eller koncernens produktonsprocesser, företag, verksamheter Bestämmelsen motsvarar drektvets tlläggsföreskrfter l första stycket läggs fast att europeska företagsrå har rätt tll vart fall ett Sammanträffande per år med företaget eller kontrollerande företaget. Även ta fall kan parterna dock träffa tal fler sammanträffanden. Om sådana särsklda ständgheter nträffar s ses 26 kan ytterlgare sammanträf fanden bl aktuella. l andra stycket anges att företagsrå skall tllställas en skrft lg rapport de förhållanden s mötet skall behandla. Att rap porten skall vara skrftlg får anses framgå drektvtexten s anger på grundval en rapport s sammanställts den cen trala lednngen on the bass of a report drawn up by the cen tral management. l tredje stycket räknas upp de frågor s skall behandlas på mötet. När gäller den ssta punkten kollektva uppsägnng

71 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 69 ar är nte nödvändgt att de förestående kollektva uppsägnng arna ser verksamheter två länder for att frågan skall betecknas s gränsöverskrdande. Det räcker att arbetsbrstuppsägnngen berör eller har sn orsak företaget eller koncernen eller vart fall verksamheter två EESländer. Uttrycket kollektva uppsägnngar har valts anslutnng tll drektvtexten får ges den nnebörd s följer EUrättens regler. 26 Företaget eller kontrollerande företaget skall, så snart kan ske, underrätta arbetsutskottet särsklda ständgheter s sevärd utsträcknng påverkar arbetstagarnas ntressen, särsklt vd lokalserng, nedläggnng verksamheter eller företag eller kollektva uppsägnngar. Företaget eller kontrollerande företaget skall sammantráfa med arbetsutskottet för att nformera samråda med ta, arbetsutskottet begär. Vd sådana sammanträffanden har dessde ut medlemmar europeska företagsrå s har valts eller utnämnts de verksamheter eller företag s är drekt be rörda åtgärderna rätt att delta. Inför mötet skall företaget eller kontrollerande företaget ge arbetsutskottet en skrftlg rapport de förhållanden s mötet skall handla. Arbetsutskottet har rätt att yttra sg över rapporten. Om nte fnns något arbetsutskott, gäller kren underrättelse, samråd nformaton förhållande tll europeska företagsrå. Bestämmelsen drektvets tlläggsföreskrfter motsvarar

72 70 Specalmotverng 1995:1 15 SOU arbetsutskottet alternatvt företagsrå Paragrafen att anger nträffar påständgheter särsklda skall underrättas, s regler därutöver närmare Det ntressen. arbetstagarnas verkar ges motsvarande Sammanträffande skrftlg tll rapport rätt eller fall företaget dessa består Skllnaden reglerna 25 att arbetsutunderrätta skall särsklt dels kontrollerande företaget arbetsutskottet, tll sg vända skall dels företagsrå, eller skottet företagsrå. tll för stället sådant är utsett, ett beslutsprocess sn skede vlket fråga vktg mycket är En skall underrätta företaget kontrollerande eller företaget s tänka kan ständgheterna. Man särsklda de arbetsutskottet efter ske kan från allt frågan; t.o.m. den olka att sg svar får bestämmelsen tll verkställt fattat beslutet att anses är kontrollerande företaget eller att företaget nnefatta kr ett har arbetsutskottet med samråd ägt tll dess beslutet med ett vänta emellertd nte kan frågan på Svaret begärs. sådant ett rum, dmed hur sammanhänger sammanhang ytterst ta utan ges för EU:s n tolkas hänseende kmer rektvet ta att ramen tvngar regel svensk särskld ngen föreslår V rättsordnng. s samrå på förlägga kontrollerande företaget eller att företaget beslutsprocessen. stadum vsst något kon eller företaget översättnngen den svenska att I anges placerngar. Detta underrätta skall trollerande företaget uttrycket språkdräkten engelska den uttryck motsvaras fel, placerng uttrycket leder menng Enlgt vår relocatons. särsklda betyflera eller har bakgrund särsklt att mot en praxs. Det lagstftnng arbetsrättslg n delser ses s eller enheter hela flyttnngar torde artkeln större ar vara svenska or lgger företeelser närmare betsplatser, s använda or därför valt V har placerng. lokalserng att än förslag. lokalserng vårt

73 SOU 1995: l 15 Specalmotverng 71 Regler för europeska företagsrå eller arbetsutskottet 27 Det europeska företagsrå eller arbetsutskottet får bträdas experter s de själva utser. Bestämmelsen motsvarar drektvets tlläggsföreskrfter Kostnaderna för experthjälpen skall enlgt 30 bäras före taget eller kontrollerande Företaget den mån de är skälga. I övrgt hänvsas tll specalmotverngen tll 15 tredje stycket. 28 Det europeska företagsrå eller arbetsutskottet har rätt att sammanträda ensklt nför sammanträffanden med företaget eller kontrollerande företaget. Därutöver har europeska företagsrå eller arbetsutskottet rätt att sammanträda ensklt ytterlgare en gång per år. Första stycket motsvarar drektvets tlläggsföreskrfter Andra stycket har ngen motsvarghet drektvet. V anser emellertd att är ett rmlgt kr att arbetstagarrepresentanterna får tllfälle att träffas åtmnstone två gånger årlgen företagets eller kontrollerande företagets bekostnad, även ta nte äger rum anslutnng tll ett sammanträde med Företaget eller kontrollerande företaget. Det fnns gvetvs nget s hndrar att företaget eller kontrollerande företaget sammanträder oftare

74 72 Specalmotverng 1995:1 SOU 15 arbetsutskottet eller än företagsrå europeska anmed s stupstocksreglerna. ges 29 nformera skall arbetsutskottet eller företagsrå europeska Det kontrolleeller företaget vd för arbetstagarna representanterna nformatonsutgången nnehållet företaget rande arbetstagarrepresennågra fnns nte Om samrådsförfaran. nformeras. samtlga arbetstagare skall tanter, tlläggsföreskrfter drektvets Bestämmelsen motsvarar arbetstagarornaturlgt Sverge att framgått har S är se enlgt arbetstagarna för även gansatonerna representanter s Informatonsskyldgtll. 12 specalmotverngen lag jfr denna organsatoner facklga de fullgjorts därför ha torde heten s anlednng nte fnns Det nformerats. har företräder arbetstagarna vdarebefor sn organsatonerna facklga de tur än att anta annat lämplgt sätt. tll arbetstagarna nformatonen ett drar Kostnader 30 skall kostnader arbetsutskottets foretagsrås europeska Det mån den företaget, kontrollerande eller företaget bäras skälga. kostnaderna är tlläggsföreskrtter drektvets Bestämmelsen motsvarar

75 SOU 1995: 115 Specalmotverng 73 Enlgt drektvet har EESländerna möjlghet att ge natonella regler s begränsar kostnaderna för att europeska företags rå skall kunna fullgöra sna uppgfter. V har bedömt att den mest naturlga begränsnngen består att lagen förordna att endast skälga kostnader för att syftet skall uppnås skall bäras företaget eller kontrollerande företaget. Vad s är skälga kostnader får göras från fall tll fall är en fråga s kan lämnas över tll rättstllämpnngen. l drektvet anges särsklt att EESländerna får förordna att företagets eller kontrollerande företagets kostnadsansvar får begränsas tll enbart en expert. I normalfallet torde också vara skälgt med en expert, men man kan också tänka sg fall där kost naderna för flera experter är skälga, t.ex. nför eller vd sammanträden där flera artsklda, mycket kplcerade eller sällan före kmande ärenden kmer upp. Andra kostnader s normalfallet är skälga är kostnader för ledamöternas resor log, traktamenten samt för tolknng översättnng, ta är nödvändgt. Övrga bestämmelser Under denna rubrk samlas bestämmelser bl.a. ansvar, tyst nadsplkt, skadestånd rättegång. 31 Arbetstagamas förhandlngsdelegaton ett europeskt företags råd kan förvärva rättgheter kläda sg skyldgheter samt föra talan nför dstolar andra myndgheter. När ett europeskt företagsråd börjar verka övertar alla rättgheter skyldgheter från arbetstagarnas förhandlngsdelegaton nträder s part talet europeskt företagsråd.

76 74 Specalmotverng e 1995:115 SOU brott måste effektva, mot bl skall bestämmelser lagens För att artkel 11. drektvets tll ta dstol jfr bevras kunna dem tllskapa ändamålsenlga system ett är att bedömer V mest att svenska exsterande tll ansluter möjlgt sysså nära s s påföljd för brott främsta skadestånd verknngsfulla med s temet råde. arbetsrättens tal lag mot befntlgt något rättsfnns nte härvd problem Ett är att nu bärare naturlg kan arbetstagarsdan sägas subjekt vara en s den V lagen att skyldgheter rättgheter de anser ger. s uppbyggnad drektvets är med bäst överens lösnng stämmer s förhandlngsdelegaton arbetstagarnas tllerkänna euroatt fördvs. rättskapactet, kalla brukar vad företagsrå peska man dem kunna skyldgheter göra att rättgheter samt ha mågan att låta anlednng ngen däremot att fnns dstol. Det nför gällande sg, för talan föra företagsrå förhandlngsdelegatonen var därför föreslår V ntressen. bärare båda de efters är samma förhandbör verka, börjar över ta företagsrå, när att skyldgheter. rättgheter samtlga lngsdelegatonens arbetstagarnas reglerngen föreslagna är att den följd En tll, fnnas upphör när enkelt ett helt förhandlngsdelegaton att föreske får vlket när verka, börjar företagsråd europeskt anses sammanträde. På stt första vd motsvasg konsttuerar tagsrå förvärva förhandlngsdelegaton arbetstagarnas kan rande anses sätt spec 12 jfr sg konsttuerar även den rättskapactet sn när därtll. almotverngen de ordnng lämplg att skjutas kan Det att vara en synes frmabehörga sg lag n denna enlgt utser nrättas s organ preskrpde tanke på med mnst nte vktgt, tecknare. Detta är föreslår. tonsfrster s

77 SOU 1995:1 15 Specalmolverng 75 Skydd för arbetstagarrepresentanter 32 Bestämmelserna 3 första stycket, lagen 1974:358 facklg förtroendemans ställnng arbetsplatsen skall gälla på motsvarande sätt för arbetstagarrepresentanter s är anställda Sverge utför uppgfter enlgt denna lag. De arbetstagarrepresentanter s är verksamma enlgt denna lag skall enlgt drektvets artkel 10 vara tllförsäkrade samma skydd s natonell lagstftnng eller praxs ger arbetstagarnas represensvensk lagstftnng fnns ett antal regler s kan bl tlltanter. l lämplga ta sammanhang. Medbestämmandelagen nnehåller 79 regler förenngsrätt. De s fungerar s arbetstagar representanter enlgt den nu föreslagna lagen utses facklga organsatoner, vlket nnebär att de nämnda förenngsrättslga bestämmelserna gäller för dem. Vdare fnns ett skydd mot uppsägnng grund verksam heten s arbetstagarrepresentant reglerna saklg grund för uppsägnng laglg grund för skedande anställnngsskyddslagen. Det fnns emellertd också ett behov skyddsregler denna lag. Sådana regler har tagts paragrafen, s hänvsar tll vssa delar förtroendemannalagen. Det gäller regeln 3 första stycket att arbetsgvaren nte får hndra en förtroendeman att fullgöra stt uppdrag, rätten tll bbehållna anställnngsvllkor s.k. efterskyd 4 reglerna rätt tll ledghet betal nng under ledgheten 6 7 slutlgen företrädesrätten tll fortsatt anställnng 8 Det lgger sakens natur att skydds reglerna förtroendemannalagen skall tllämpas även för fall arbetstagarrepresentantens uppdrag utförs ett annat företag än

78 76 Specalmotverng l 15 l995: SOU föreeuropeskt ledamot hon ett anställd är hon t.ex. är arbetsgvarföretaget. tll moderbolag tagsråd ett regeln understrykas särsklt att sammanhang ta bör Det för förplktelse nnebär förtroendemannalagen stycket första en 3 utföunderlätta söka postvt fattnng skälg arbetsgvaren att :88 jfr uppdraget ran s. prop. Tyvsmacávplkl 3 3 tystnadsföreskrva får företaget kontrollerande eller Företaget uppgfter utför experter arbetstagarrepresentanter plkt för s företagets tll hänsyn med nödvändgt lag, är denna enlgt bästa. för nformaton mottagt ett har tystnadsplkt under Den s tystnadsplkten hnder får räknng, företagsråds utan europeskt företagsledamöterna andra tll de vdare nformatonen föra tystnadsgäller fall sådant I företagsrås tll experter. rå dem. för plkten även förhandlngsarbetstagarnas för ledamöter gäller även Detta enlgt dennformaton samråd för andra delegaton organ lag. na den medlemsstaterna för att artkel 8 lämnar öppet Drektvet förtrolg för tystnadsplkt förordna lagstftnngen natonella med reglerna narbetade väl de V har nformaton. övervägt seende. S ta tllämpas kan även bestämmandelagen ser tllvdare tlls åtmnstone skäl emellertd fnns saken att föreskrva tystarbetsgvaren rätt att regel lämpa s ger en obefogat. För ta är arbetstagaren att nadsplkt, även anser koncernnvå är ännu nytt samarbetet främst talar ta att förhandlngsarbetstagarnas ankma sedan får Det oprövat.

79 SOU 1995:1 15.Ypecalnzotverng 77 delegaton, europeska företagsrå eller, förekmande fall, en kollektvtalsbunden facklg organsaton att föra talan brott mot denna lag, tystnadsplkten anses felaktgt pålagd. Här kan ernras de möjlgheter tll s.k. ntermstska beslut s ges rättegångsbalken arbetstvstlagen. Med vårt förslag tll regel tystnadsplkt mnskar också be hovet möjlgheter för företaget eller kontrollerande företaget att hemlghålla nformaton för arbetstagarna, särsklt sett mot bak grund att nte fnns något uttrycklgt kr på företaget eller kontrollerande företaget att förhandla före beslut, s den svenska lagstftnngen. Gen föreskrften att tystnadsplkt får förekma enbart de fall där är nödvändgt med hänsyn tll företagets eller kontrollerande företagets bästa, tas hänsyn tll arbetstagarnas n tresse största möjlga öppenhet. Det skulle kunna hävdas att den nu föreslagna bestämmelsen vker från drektvet, där nte görs någon uttrycklg gränsnng med hänsyn tll företagets eller kontrollerande företagets behov. Övervägande skäl talar emellertd för att drektvet nte skall tolkas så att företaget eller kontrollerande företaget kan föreskrva tystnadsplkt utan att ta är motverat. Denna tolknng är förbehållen EGdstolen. V anser att är stort värde att en regel nförs den svenska lagen, nte mnst mot bakgrund att en sådan regel ger arbetstagarna möjlghet att få skälen för tystnads plkten prövade även n ramen för ett ntermstskt förfarande. Bestämmelsen andra stycket ansluter tll motsvarande bestämmelse medbestämmandelagen. Det synes rmlgt att tllåta en arbetstagare att trots tystnadsplkten föra nformatonen vdare n en snäv, särsklt angven krets. Lagen är enlgt vår bedömnng för sg tllämplg även offentlg verksamhet, så länge nte rör sg myndghetsutöv nng jfr 6 specalmotverngen därtll. l 42 andra stycket lagen 1994:260 offentlg anställnng LOA stadgas att medbestämmandelagen nte skall tllämpas statlga, kmunala, landstngskmunala, kyrkokmunala eller försäk

80 78 Specalmotverng :1 SOU bestämmelstället fall gäller dessa rngskasseanställnngar. För bestämmelser Särsklda tyst 1980:100. sekretesslagen serna kap. 1 jfr 36 rå kyrklga för nadsplkt fnns även tll dessa hänvsnng särskld 1992:300. Någon kyrkolagen 2 verknågon vsa sg Skulle nödvändg. att nte lagar anser denna träffades kyrkolagen eller LOA fattas samhet s nföras särregler föranleda menng enlgt vår att ta lag, bör lagar. dessa förplktelserna för Ansvaret 34 nåhar nte företaget kontrollerande säte eller företaget Om har företaget kontrollerande eller företaget EESland got förplktelser, dessa fullgöra Sverge med företag säte att ett utsett svenska företaget. lag åvla denna enlgt förplktelserna skall har nte företaget kontrollerande säte eller företaget Om något företag något har heller nte EESland utsett något svenska åvla lag denna enlgt förplktelserna skall EESland, arbetsfler fnns koncernen eller företaget n företaget, EESland. något Sverge annat än tagare kontrolle eller företaget stuatonen behandlar Paragrafen att EESland. något Sverge eller har annat nte företaget rande säte förenödvändgt artkel 4.2 drektvets tll att med hänsyn Det är lagen. enlgt förplktelserna för skall bära skrva ansvaret s vem med företag peka säte alltså gäller när ett svensk del att ut För lag, enlgt denna förplktelserna för skall bära Sverge ansvaret koncern. dotterbolag endast företaget är ett även en enlgt förplktelserna för reglerna allmänna ansvaret De återfnns 11 lagen

81 SOU 1995:115 Specalmotverng 79 Det kan här nskjutas att den Föreslagna lagen nte drekt bede många svåra frågor s nställer sg vlket lands svarar lag s skall tllämpas en vss stuaton. Sådana frågor får be svaras med lednng den nternatonella processrätten dess särsklda regler arbetsrättens råde jfr härtll betänkan Lex Brtanna, Ds 1994:13, särsklt s. 43 ff: se även AD 1995 nr l20. En annan sak är att kan vara stor betydelse vd valet mellan att tllämpa eller nte tllämpa svensk rätt att ett anspråk grundas denna lag för sg. Skadestånd 35 Den s bryter mot denna lag eller mot ett tal europeskt företagsråd eller ett annat förfarande för nformaton skall eruppkmen skada enlghet med bestämmelserna 54 sätta 56, 57 andra stycket, 60 första stycket Ia gen 1976:580 medbestämmande arbetslvet. Vd tllämpnngen dessa bestämmelser skall vad s sägs arbetsgvare gälla även för företag eller kontrollerande företag vad s sägs arbetstagarorgansaton gälla även för europeska företagsrå, arbetstagarnas förhandlngsdelegaton eller annat organ för nformaton tll samråd med arbetstagare. Om nte fnns något europeskt företagsråd eller arbetstaförhandlngsdelegaton s kan föra talan enlgt denna lag, garnas är företaget eller kontrollerande företaget skadeståndsskyldgt gentemot de arbetstagarorgansatoner förhållande tll vlka är bun kollektvtal. I denna paragraf ges regler skadeståndsskyldghet för den s bryter mot lagen eller mot ett tal s fattas lagen. l

82 SOU 1995:115 Specalmotverng 80 första stycket hänvsas därvd tll skadeståndsreglerna medbe stämmandelagen. Det andra stycket jämställer vd tllämpnngen de reglerna företag eller kontrollerande företag med arbetsgvare samt europeskt företagsråd arbetstagarnas förhandlngsdelega ton med arbetstagarorgansaton. Innan arbetstagarnas för m.m. handlngsdelegaton har bldats fnns nget organ s naturlgt kan påtala brott mot lagen. V bedömer att vssa stuatoner, t.ex. vd tvster före tagets skyldgheter enlgt 11 eller 12 eller enlgt stupstocksreg lerna, kan fnnas behov någon arbetstagarsdan s kan övervaka lagens efterlevnad. Det kan röra sg att företaget eller kontrollerande företaget vägrar att ge upplysnngar hur många arbetstagare fnns olka länder, något s kan leda s tll att ngen arbetstagarnas förhandlngsdelegaton kan bldas. Det kan också röra sg företaget helt enkelt vägrar att nrätta att ett europreskt företagsråd enlgt stupstocksreglerna. Det lgger när mast tll hands att de kollektvtalsbärande facklga organ ge satonerna denna rätt. Dessa brukar andra sammanhang anses behörga företrädare för arbetstagarna, de har enlgt 13 s huvudrollen när gäller att utse svenska ledamöter arbetstagar nas förhandlngsdelegaton. Även med denna lösnng återstår en stuaton, där företaget eller kontrollerande företaget vd ett ytlgt betraktande nte kan nås någon sankton grund brott mot lagen eller tal. Det rör sg fall där företaget eller kontrollerande företaget nte är bun kollektvtal över huvud taget. Svensk rätt nnebär emellertd att varje arbetstagare har rätt att bl medlem en facklg organsaton den verka för att företaget eller kon gen trollerande företaget blr bun kollektvtal. Saken kan också uttryckas så att den beskrvna stuatonen nte består, nte nu arbetstagarna accepterar den. V anser därför att stuatonen nte behöver regleras särsklt.

83 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 81 Rättegång 36 Mål tllämpnngen denna lag skall handläggas enlgt lagen 1974:371 rättegången arbetstvster. Vd tllämpnngen nämnda lag skall vad s sägs arbetsgvare gälla även för företag eller kontrollerande företag vad s sägs arbetstagarorgansaton gälla även för europeskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlngsdelegaton eller annat organ för nformaton tll samråd med arbetstagare. Vad s där sägs kollektvtal skall gälla även för sådana tal s ses denna lag. Trots vad s sägs 2 kap. 1 lagen 1974:371 rätte gången arbetstvster, skall mål tllämpnngen stupstocks reglerna handläggas Arbetsdstolen s första dstol. V föreslår att tvster frågor s fattas denna lag skall följa den processordnng s anges arbetstvstlagen. Vårt förslag är formulerade så att de torde nnebära att alla tvster enlgt denna lag kmer att handläggas Arbetsdstolen s första d stol. Det förtjänar att påpekas att vårt förslag nnebär att parterna måste förhandla nnan Arbetsdstolen kan ta upp tvsten tll prövnng. Detta följer att förhandlngskret 4 kap. 7 arbetstvstlagen gäller förhandlng kan påkallas enlgt medbe stämmandelagen, något s v föreslår skall gälla för de nu aktu ella tvstema. V vll ta sammanhang betona vkten att de tal s kmer att träffas med stöd denna lag nnehåller regler förhandlngsordnng. Slutlgen skall också nämnas att 36 nte ger något svar på frågan hur ett anspråk grundat ett sådant tal s ses

84 SOU 1995: l 15 Specalmotverng 82 4 skall hanteras. Om ett sådant tal utgör ett kollektvtal, skall anspråket hanteras n ramen för sedvanlgt tvstelös nngsförfaran n arbetsrätten. Om däremot rör sg ett tal nte är kollektvtal torde, svensk rätt är tll s ämplg, röra sg en arbetstvst jfr l kap. l arbetstvstlagen. Om är svensk arbetstagarorgansaton s för talan, torde en tvsten vdare handläggas Arbetsdstolen s första dstol jfr 2 kap. l arbetstvstlagen. 37 När någon vll yrka skadestånd enlgt denna lag, skall lagen 1976:580 medbestämmande arbetslvet tllämplga delar. Den td enlgt 65 n vlken talan skall väckas, skall dock vara åtta månader. 65 gälla senast Bestämmelsen tvsteförhandlngar hänvsar tll reglerna preskrpton. S medbestämmandelagen har framgått fnns ett förhandlngskr arbetstvstlagen. Med hänsyn tll att europeska företagsrå arbetsta förhandlngsdelegaton består ledamöter från flera olka garnas länder, föreslår v en förlängd preskrptonsfrst förhållande tll vad gäller enlgt 65 medbestämmandelagen. Frsten bör s enlgt vår menng bestämmas tll åtta månader. Den bör börja löpa vd den tdpunkt då förhandlngen slutades. Ikraftträdande Denna lag träder kraft den 22 september 1996.

85 SOU 1995:1 15 Specalmotverng 83 Ikraftträdandedatumet Följer drektvets artkel l4. In den arbetsgrupp för nförlvandefrågor, s tllsatts EGkmsso nen, har enlghet uppnåtts att drektvet bör nförlvas samt dgt alla berörda länder att ta bör ske så sent s möjlgt, dvs. den 22 september V har nte funnt någon anlednng att nta någon annan ståndpunkt.

86

87 Blaga 1 K m ttédrektv Kmsson den svenska arbetsrätten Dr. l995:3 Beslut vd regerngssammanträde den mars Sammanfattnng uppdraget En kmsson tllkallas för att söka lösnngar på de problem s arbetsmarknadens parter anser fnns på arbetsrättens råde. Syftet är att kmssonen under medverkan parterna skall fnna former för hur parterna själva så stor utsträcknng s möjlgt gen kollektvtal kan utfa de arbetsrättsl ga reglerna så, att de fungerar väl praktken blr så enkla effektva s möjlgt. En förändrad arbetsmarknad Arbetslvet har under de decennerna gengått fatsenaste tande förändrngar. Den teknska utvecklngen går mycket snabbt. Infonnatons kmunkatonsteknologn får allt större betydelse kunskapsnnehållet produktonen stger. Kren på ökad produktvtet effektvtet ökar såväl proffentlg verksamhet. Företagens den offentlga vat s verksamhetens ekonska gvnng har blvt alltmer föränderlg oförutsägbar vlket har medfört allt behov större flexbltet anpassnngsförmåga såväl n organsa tonen för den ensklde arbetstagaren. Företagens den s offentlga sektorns organsatonsfonner har förändrats. Behovet kaptalratonalserng har bl.a. lett tll mnskad lagerhåll nng. Kr på kundanpassnng har medfört flexblare produktonssystem. Verksamheten organseras ofta former, t.ex. nya

88 2 Arbetsföretag. n dvsonema bolagserng ett gen anställtradtonella andra på ofta än anltas sätt kraft gen effektll lett gånger många har Utvecklngen stora nngstal. nödvändgt. Gevart har vlket företagen, för tvtetsvnster förändrats, ofta arbetsorgansatonen utvecklng har denna n nblvt utvecklats arbetet nneburt har vlket mera att ökad nneburt har många för samtdgt en tressant s arbetet. stress lärande kontnuerlgt förutsätter utvecklngen teknska Den arbete vlket utkpetensutvecklng, sammanväver tjänsn gäller Detsamma företagen. ensklda bldnng de Utrednngsammanhang nämnas att kan ta Det tesekt. lämnade aprl 1994 arbetslvet kunskapsbldnng en Utred 1994:48. SOU utvecklng för Kunskap betänkan regerngskanslet. n bereds förslag nngens nu vart har tden stor under den faktor senaste En s svenska Det ntematonalserngen. ökande den betydelse är natonsverksamt fattnng över tlltagande närngslvet är lks organsatonerna, facklga de Men även gränserna. utvecklng gengått har allmänhet, poltska lvet samen rktnng. ma också påverkar ndustr svensk Intematonalserngen arbetskraften. Ny på kren strukturförändrng på trycket kaptjänster, för rörlghet fr med kbnaton teknk varor, tll tllgång faktorer andra medför än tal att enerpersoner val företagens för betydelse ökande får råvaror stor arbetsmarknaden på Förhållandena nvestera land s att arbetskraft får kpetent utbldad tll tllgång löner nvesterngsbeslut. för företagens betydelse lka mnst stor en Svestt har företag multnatonella Antalet ursprung s År 1990 mycket storlek, lans tll stort. förhållande rge är, utlands anställda 000 drygt 500 svenska företag hade dessa utländökar de Samtdgt lan. n anställda År alla % Sverge. nvesterngarna ska sys var utlandsägda företag. hos anställda ndustrn n selsatta ndustrsamhälle gårdagens nnebär teknken att Den nya där samhälle lösas på håller ett att

89 3 nformatonsteknologn får en allt större betydelse en växande del männskans td går för att hantera alltmer nfonnaton. Infatonssamhällct karakterseras att anställda n servce tjänsteyrken ökar. Den teknska utvecklngen nnebär också att arbetet blr mndre beroende en bestämd td plats. Nya former för arbete, sås dstansarbete, utvecklas. Allt sedan mtten 1960talet har ndustrsysselsättnngen mnskat Sverge. Under senare hälften 1980talet ökade ndustrsysselsättnngen något för att sedan mnska kraftgt under lågkonjunkturåren början 1990talet. Industrsyssel sättnngens andel den totala sysselsättnngen har mnskat från 34 % år 1965 tll knappt 20 % år Parallellt har sysselsättnngen n servce tjänstesektorema ökat kraftgt. Denna öknng skedde under 1970talet främst n den offentlga sektorn medan under 1980talet den huvudsaklga öknngen skedde n den prvata sektorn. En betydande andel de nya arbetstllfällena har tllskapats små medelstora företag. Ett utvecklngsdrag är den ökade varatonen anställ nngsfonner andra anknytnngsfer arbetskraft tll företagen. Vd sdan en käma fast anställda förek mer en rad tllfällga anställnngar s vsstdsanställnngar, provanställnngar, nhymng arbetskraft m.m. Andelen tdsbegränsade anställnngar har ökat markant under de senaste åren Sverge. Det kraftga raset sysselsätt nngen s ägde rum under de senaste årens svåra lågkon junktur ser fasta anställnngar medan antalet vsstdsanställ nngar stort sett har vart oförändrat. Den sysselsättnngsök nng s v nu kan se den begynnande konjunkturuppgången ser tll stor del tdsbegränsade anställnngar. Under senare td har stuatonen på arbetsmarknaden för nvandrare flyktngar försämrats kraftgt. Andelen sysselbefolknngen under första halvåret 1994 sjönk tll satta endast 36 % de utnordska medborgarna, jämfört med 72 % för svenskar. En större andel de utnordska med borgarna är långtdsarbetslösa jämfört med övrga sökande,

90 4 för har arbetsfömedlngen vd utnornskrvnngstden åren. de under kraftgt ökat senaste medborgare dska under arbetsmarknaden på förändrngarna de En största arbetskvnnors uppgången vart har decennerna de senaste utvecklng Denna sysselsättnngsgrad. kraftsdeltagande dag lågkonjunktur. I djupa årens under de först bröts senaste kvnnors mellan mäns procentenheter några endast skljer andra beemellertd fnns Sverge. Det sysselsättnngsgrad arbetsvllkor kvnnors mellan skllnader mäns tydande yrkesgrupper vssa tll koncentrerade Kvnnor marknaden. är arbetar Kvnnor andra. tll ekonn män sektorer prvata har nägrad högre betydlgt män än deltd framkallar bearbetsuppgfter repettva oftare rngslvet s också har Kvnnor nflytande. rnga lastnngsskador ger samband klart utläsa går ett sjuktal att högre män än Även arbetssjuksjukdagar. antal arbetsuppgfter mellan arbetsmedan för kvnnor för män, vanlgare än dar är kvnnor. ofta så dubbelt drabbar olyckor män s syfte Uppdragets skall medverkan under kmssonen parterna Syftet är att utsträcknng så själva hur för stor fcr fnna s parterna arbetsrättslga de utfonna kan kollektvtal möjlgt gen enkla så blr praktken väl de fungerar så, reglerna att möjlgt. effektva s mål Uppdragcts stabl arbetsrätt långsktg åstadkma Målet är att en s produktvtetsutvecklng företagen flexbltet främjar offentlga sektorn, den nflytande, utvecklng, behov anställdas de tllgodoser trygghet, frhet könen, mellan främjarjämställdhet

91 främjar nvandrarnas vllkor på arbetsmarknaden. Uppdraget Det fnns skäl att utreda hur den nödvändga förnyelsen arbetslvet på bästa sätt skall kunna underlättas. Arbetsmarknadens parter har uttryckt en vlja att samverka för att nå ta mål. Det är vktgt att nu ta fasta på denna vlja. Parterna skall alltså ha ett stort nflytande kmssonen. Kmssonen skall söka åstadkma en långsktg stabl arbetsrätt s tllgodoser de anställdas behov utveck lng, nflytande, frhet trygghet. Målet skall vara ett fort satt demokratskt arbetslv med ett verklgt nflytande för lön tagarna deras facklga organsatoner. Det är regerngens övertygelse att på så vs också skapas bättre förutsättnngar för en effektvare produkton med höjd produktvtet s följd, både fråga varor fråga tjänster. Arbetstagarna måste både ensklt s kollektv ges stora möjlgheter att påverka sn stuaton. De anställdas behov utvecklng, nflytande, frhet trygghet skall vägas mot företagens behov flexbltet, de centralserng, kpetens effektvtet. Den allt skarpare nternatonella konkurrensen ställer stora kr på företagen. Det är vktgt att reglerna för företagen är sådana att företagen kan vara konkurrenskraftga ett nternatonellt perspektv. Detta skall kmssonen ta beaktande. Särskld uppmärksamhet skall rktas mot företeelser strukturer n arbetslvet s upprätthåller eller förstärker den ojämna maktfördelnngen segregerngen mellan könen generellt, lks mellan ensklda kvnnor män. Frågor kvnnors mäns sklda vllkor skall beaktas ett tdgt skede arbetet. På motsvarande sätt bör nvandrarnas stuaton uppmärksammas. Kmssonen skall pröva vlka förutsättnngar s krävs för att nvandrarna praktken skall kunna få tllträde tll arbetsmarknaden på samma vllkor s

92 6 svenskar undersöka vad s kan åstadkmas gen samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Det är görande betydelse att få tll stånd ett konstruk tvt mellan arbetsmarknadens parter. Det krävs flex sam arbete bla fer för samverkan, både centralt lokalt. Kms sonen skall försöka underlätta stmulera sådan samverkan. Förhållandena på arbetsmarknaden skall normalt regleras kollektvtal sådana lösnngar skall därför största möjl mån underlättas. Ett grunddrag vad s brukar kallas den ga svenska modellen är att den arbetsrättslga lagreglerngen kpletteras kollektvtal mellan parterna. Kmssonen skall undersöka vlka hnder s fnns för att träffa kollekt vtal på olka råden. Det är där vktgt att se vad s kan göras med andra medel än lagstftnng. Ett råde skall kmssonen behandla med förtur. Den 22 september 1994 antogs n EG ett drektv s.k. europeska företagsråd 9445EG. Gen medlemskapet Europeska unonen är Sverges uppgft att se tll att drek tvets bestämmelser uppfylls här lan. Kmssonen skall undersöka ta kan åstadkmas t.ex. gen branschvsa kollektvtal. Det är första gången s frågan att nförl EGdrektv svenska kollektvtal aktualseras på va gen ta sätt. De lösnngar väljs ta fall kan därför få s betydelse exempel vd motsvarande stuatoner längre s fram. Om praktken vsar sg att saknas förutsättnng för talslösnngar skall kmssonen föreslå de lagänd ar rngar behövs för drektvets bestämmelser skall s att anses nförlvade med svensk rätt. EGkmssonen har nrättat en arbetsgrupp för att mellan de berörda länderna samordna nför lvan drektvet. En första utgångspunkt för den gruppen har vart att nförlvan bör ske samtdgt alla länderna att ta bör göras slutet den td s drektvet tllåter för nförlvan tden löper ut den 22 september Kmssonen skall följa arbetsgruppens vdare verksamhet. Kmssonen får arbeta under stor frhet. Den kan på eget ntatv ta sådana frågor n arbetslvet s den fnner upp angelägna. Såväl anställda kvnnors mäns behov ut

93 7 vecklng, nflytande, frhet trygghet s företagens behov flexbltet, decentralserng, kpetens effektvtet skall sättas fokus. Särskld hänsyn skall tas tll den stuaton s småföretagen deras anställda befnner sg Ett problem ta sammanhang är att många småföretag nte med nuvarande stuaton kmer att fattas de kollektvtal s kan kma att slutas. Det är vdare naturlgt att behoven ökad flexbltet arbetslvet särsklt den utsträcknng de tar sg uttryck andra anställnngsfonner än tradtonella anställnngstal kmer upp tll dskusson, lks frågor krng den vanlgt förekmande uppdelnngen företag gebolagserng. De deltdsanställda arbetstagarnas stuaton n skall uppmärksammas. Därvd bör bl.a. möjlgheten att vandla deltdstjänster tll heltdstjänster med rätt tll partell tjänstledghet särsklt belysas. l övrgt bör emellertd stå kmssonen frtt att, n den angvna ramen, samråd med arbetsmarknadens parter ta upp de frågor s den fnner angelägna föreslå lösnngar på dessa. Inrktnngen bör vara att möjlgaste utsträcknng undvka lagstftnngsåtgärder. Om emellertd skulle vsa sg att lagstftnngsåtgärder krävs n ett vsst råde skall kmssonen utarbeta konkreta förslag tll hur dessa lagregler bör vara utfonnade. Utrednngen ledghetslagstftnngen har betänkan Ledghetslagstftnngen en översyn SOU 1994:41 föreslagt en ny studeledghetslag. Förslaget, lks frågor utbld nng n arbetslvet övrgt, bör dskuteras n kmsso nen. Det är ett vktgt samhällsntresse utbldad. välatt arbetskraften är Arbetsformer m.m. Kmssonen har stor frhet att själv bestämma sna arbets former. För kmssonens arbete gäller kmttéförordnngen 1976:119. Vdare gäller regerngens drektv tll samtlga kmttéer särsklda utredare redovsa regonalpoatt

94 8 offentlga åtagan 1992:50, dr. pröva konsekvenser ltska att konjämställdhetspoltska redovsa 1994:23 dr. den att 1994:124. dr. sekvenser uppdraget Redovsnng den l uppdrag stt redovsa senast skall Kmssonen mars drektvet nförlvande frågan gäller När sna redovsa kmssonen dock skall företagsråd europeska ljul den överväganden senast entet arknadsdepartem Arbetsm

95 Blaga 2 NrL L0045S Europeska gemenskapernas offcellatdnng RÅDETSDIREKTIV den22september 1994 nrättan a: europeskt företagsråd ellerettforfarande gemenskapsföretag gruppergemenskapsföretag förnformatontll samrådmedarbetstagare 9445EG EUROPElSKA UNIONENS RÅDHARANTAGITDETTA Trotsattråder enbredenghet mellanflertalet medlem DIREKTIV stater harrå ntekunnat fattanågotbeslut förslaget tll ettdrektvnrättan etteuropeskt löretagsråd medbeaktande talet socalpoltk blagantll gemensk gruppergemens för protokoll14 socalpoltk, blagatll Fördraget nformaton tll samrådmedarbetstagard. ändratden upprättaneuropeska gemenskapen, särsklt artkel2.2 3december ta, l enlghetmedartkel3.2 talet socalpoltkhar medbeaktandekmssonens förslag. kmssonen gemenskapsnvå samrått medarbetsmarknadens parter de eventuellarktlnjernaför en medbeaktande Ekonska socalakmtténs gemensk för nformatontll samrådmed yttrandez. arbetstagare gemenskapsföretag grupper gemenskaps företag. överensstämmelse medförfarande sses artkel 1890 fördraget. Kmssonen har. efter tasamråd.funntatt en gemensk vartllrádljghar nyttsamråttmed medbeaktandeföljande: arbetsmarknadens parter nnehållet planerade förslaget enlghetmedartkel3.3 ovanstående tal, Pa grundval protokollet socalpoltk. blagatll arbetsmarknadens parterhar gettsnayttrandentll Fördraget upprättaneuropeska gemenskapen, har kmssonen. Belgen,Danmark.Frankrke.Grekland. Irland.Italen, Luxemburg. Nederlåndema. Portugal Spanen Tyskland Efterdenn andrasamrádsgång hararbetsmarknadens nedankallademedlemsstaterna. sönskargenföra parterntemeddelat kmssonende att önskar nledaen socalstadganar1989. ngått etttal socalpoltk, process skanledatll attetttalslutsenlgtartkel 4 talet. Enlgtartkel2.2 ovanstående talkanrå antamnm föreskrfter genattutfärdadrektv. Förattdennremarknaden skall fungera behöver företag slås samman övertas,fusonerskeövergränserna Enlgtartkell talethargemenskapen medlems samarbetsprojekt skapas senföljdtabehöver staterna blandannat smålattfrämjaendalogmellan fnnasföretag grupper företags bedrver arbetsmarknadens parter. verksamhet fleramedlemsstater. Förattnärngsverksamhetc skallkunnautvecklas hannonskt måstedeföretag grupper l punkt17 Europeska gemenskapens stadga grund företagsbedrververksamhet två eller flera läggande socalarättgheter förarbetstagare heterbland medlemsstater nformerasamrådamedrepresentanterna annat att nformaton för. samrådmeddeltagande fördearbetstagare sberörsderasbeslut. arbetstagare masteutvecklas påettlämplgt sättmedhänsyn tll gällande förfaranden deolkamedlemsstaterna. l stadgan De förfarandenför nformatontll samrådmed anges atttaskallsärsklt gällaförföretag ellergrupper arbetstagare sfattas medlemsstaternas lagstftnng företag sharverksamhet ellerföretag tvaellerflera ellerförfaranden ärsällan nrktadedengränsöverskrdande Europeska gemenskapens medlemsstater. strukturen hosdenenhet sfattarbeslut sberördessa arbetstagare. Dettakanmedföraarbetstagareberörs att s beslut nettsamma företagellerensammagrupp EGTnrC135, s. 8EGTnrC s. företag behandlas påolkasätt. l0. u Yttran gvet denjun1994. l Ännunteoffentlggjort EET. Europaparlamentets yttrandeden4maj1994 EGTnrC rås gemensamma ställnngstagande denläjul BFTnrC s, l EGTnrC s EGTnrC336.3l.l2.l99l. s, ll.

96 L0045S Europeska gemenskapernas offcellatdnng NrL Lämplga bestämmelser måsteantasför attsäkerställa Utanattpåverkar parternas möjlghet attfatt andrabeslut arbetstagarna gemenskapsföretag nformeras attsamråd mästeeuropeska företagsräd s, brst etttal meddessaäger pärättsättdäbeslut sberördessa mellanparterna. nrättats förattnåmåletmetadrektv, rum arbetstagare fattas annanmedlemsstat ändendärdeär hällasnformerat företagets eller företagsgruppe en anställda verksamhet samrådmästeägarum. såattföretagsråde kanbedömaeventuell en nverkanpäarbetstagarnas ntressen Förattgarantera attarbetstagare företag ellergrupper mnstvåolkamedlemsstater. Detmåste därförkrävas företagsbedrver verksamhet tväellerfleramedlems företaget ellerkontrollerande företaget attgerde stater nformeras attsamrådmeddessaägerumpärätt utvaldaarbetstagarrepresentantenta allmännformaton sättärnödvändgtnrätta att europeska företagsråd eller beträffande arbetstagarnas ntressen lksnformaton s andralämplga förfaranden förgränsöverskrdande nfonnaton särskltberördesdorföretagets ellerföretagsgruppe tll samråd medarbetstagare, verksamhetberörarbetstagarnas s ntressen. Deteuropeska företagsrä mäste kunnangenståndpunkt eftermötet. Detär därförnödvändgt medendefntonbegreppet å kontrollerande företag senbart syftar tadrektv sntepåverkar defntonenbegreppen gruppföretag Devaldaarbetstagarrepresentanterna mästesnarast möjlgt ellerkontroll skanfastställas textersutarbetas nformeras. samrådmåsteägarumbeträffande vssa framtden. beslutsär görande betydelse för arbetstagarn ntressen. De mekansmer för nformatontll samrådmed arbetstagare sådana företag ellergrupper företag måste helerksamhet eller. förekmande Y fatta ettföretags fau. samtlga företag nmedlemsstaterna. Bestämmelser börantasfördearbetstagarrepresentant enföretagsgrupps s företaget ellerföretagsgruppens kontrollerande agerar nramenfördrektvet såattde.närdeutövar sna osett, företaghar sn centralalednngnnanföreller utanför funktoner. erhåller samma skyddgaranter sarbets medlemsstatemas terrtorum. tagarreprcsentantergen har lagstftnng ellerpraxs anställnngslan. Defårntebl föremål förnågonform dskrmnerng tll följd att de laglgenutövarsn v l överensstämmelse medprncpen parternasjälv. ständghet är arbetstagarrepresentantema lednngen för verksamhet de mästeskyddas lämplgt sättmot företageteller företagsgnppens kontrollerande företag uppsägnng andrasanktoner. skyldgatttallkenformeuropeskt företagsräd ellerannan formnformatons samrådsförfaranden s skall nföras.hur skall vara sammansatt. vlka Omettföretagellerenlöretagsgrupps kontrollerande företag befogenheter skallha. hur skallfungera, vlka harsncentrala lednng utanförmedlemsstaternas terrtorum förfaranden sskall tllämpas vlkaekonska resurser måstedebestämmelser nformatonsamråds sskallfnnasförattpassa justderas ständgheter. fastställs tadrektvgenförasden representant för företaget svdbehovutses enmedlemsstaterna eller. l överensstämmelse med subsdartetsprnepen skall ntefnnsnågonsådan representant. denverksamhe medlemsstatema bestämma vlka s är arbetstagar ellerkontrollerade företagsharflestarbetstagare representanter, de fnnerlämplgt. fastställa medlemsstaterna. bestämmelser envälvägdrepresentatondeolka kategorernaarbetstagare. gemenskapsföretag Detbördockfastställas vssatlläggsföreskrfter sskall Särskld behandlng skallmedgesde dencentrala grupper gemenskapsföretag därvdtdenfördrektvets tllämpas parterna beslutar taeller lednngenvägrar nledaförhandlngar eller sådana genförande fnns ett tal gränsöverskrda att förhandlngar nteleder tll något tal. nformaton tll samrådmedarbetstagare sgällerför samtlga arbetstagare. Vdarekanarbetstagarrepresentantema besluta attntebegära attetteuropeskt företagsråd nrättas deberörda parterna kan ocksåbestämma sg för andraförfaranden för Medlemsstaterna måstevdta lämplgaåtgärde de gränsöverskrdande nformatonför samrådmed förplktelser sframgår härdrektvet nteuppfylls. arbetstagare.

97 NrL L0045S Europeska gemenskapernas offcellatdnng HÄRIGENOMFÖRESKRIVS FÖLJANDE. arbetstagare medlemsstaterna mnst150arbetstagare I varenmnstvåmedlemsstater AVSNITTl b gruppajtreiag: ettkontrollerandr: företagdess kontrollerade företags ALLMÄNT Artkel1 c gruppgemerukapsföretag: engruppföretag s kännetecknas attdenhar mnst 1000arbetstagare medlemsslatema, mnstvåsnaföretag olkamedlemsstater, Mål mnst ettsnaföretagmedmnst150arbetstagare Måletme tadrektvårattförbättrarbetstagarnas enmedlemsstat mnst ettannatsnaföretagmed råtttll nformaton samråd gemenskapsforetag mnst150arbetstagare enannan medlemsstat. grupper gemenskap d arbelslagarrepresenlanttr. arbetstagarnas företrädare Förtandamålskall etteuropeskt fñretagsråd eller enlgtnatonell lagstftnng ellerpraxs ettförfarande förnformaton tllsamråd medarbetstagare nrättas alla gemenskapsföretag alla grupper e central lednngdencentrala lednngen gemenskapsgemenskapsföretag, vdbegäran taenlgtförfaran företaget eller kontrollerande företaget engrupp artkel5,1. syfteattgenformaton tll samrådamed gemenskapsföretag. arbetstagarnadevllkor.påsättmeddenverkan sframgår tadrektv. f samråd: utbyte åskterupprättande cndalog mellanarbetstagarrepresentantema dencentrala 3. Dåengruppgemenskapsföretag enlgtartkel2.1c lednngen ellervarjeannanmerpassande lednngsnvå. fattar ettellerfleraföretag ellergrupper företag sår gemenskapsföretag ellergrupper gemcnskapsförctag enlgt g turøpeükf järeragsrád. råd snrättasenlgt artkel2.1aeller2.1c. skall etteuropeskt företagsråd. trots artkel1.2ellerenlgtbestämmelserna blagansyfte vadssågs punkt nrättas påföretagsgruppsnvå såvda attnformerasamrådamedarbetstagarna. ntenågot annat föreskrvs al sses artkel h särsklljörlandngsorgan: organsnrättas enlgt 4. Såvda ettbredare tllämpnngsråde nteföreskrvs artkel5.2förattförhandlame dencentrala lednngen talenenlgtartkel skalldeeuropeska företagsrådens nrättan etteuropeskt företagsråd ellerett befogenheter llämpnngsråde förnforrnatons förfarande förnformaton tll samrådmedarbetssamrådsförfarandenfastställts s attnámålet punkt tagarenlgtartkel1.2. då gällerett gemenskap fattasamtlga verksamheter medlemsstaterna.dågaller engrupp l tadrektvskallrösklar sföreskrvs fr gemenskapsföretag. alladessverksamheter mcdlemsstatema. antaletarbetstagare baseras gensnttlga antalet arbetstagare. nberâknat deltdsanstllda. våföregående Medlemsstaterna kanbestämmatadrektvnte att åren.beräknat enlgtnatonell lagstftnng euerpraxs skall gllaförbesttnngsmedlcmmar handelsflottan. Artkel2 Artkel3 Defntonkontrollerandeföretag Defntoner l tadrektvsesmedkonlrollerandr jrelag ett l tadrektvanvänds följande betecknngar medde företagskanutövaettbestämmande nflytandeöverett betydelser shäranges: annat företag, dukantrolleradejbrerage, tll exempel kraft äganderätt. ekonsk delaktghet ellerdereglers a gemenskapsjörelag: allaföretagmedmnstl 000 gallerförkontrollerande företaget.

98 L004SlS Europeska gemcnskapemas offcellatdnng NrL Omntefnnsbevspämotsatsen skallettföretag AVDELNING drektellerndrekt anseskunnautövaett bestämmande nflytande överettannat företag dä INRÄTTANDE AV ETTEUROPEISKT FÖRETAGSRÅD ELLERETTFÖRFARANDE FÖR a ägermajorteten företagets tecknade egenkaptal. INFORMATlONTILL OCHSAMRÅDMED eller ARBETSTAGARE b kontrollerar majorteten deröster särknutnatll företagets emtterade aktekaptal. eller c harrättatt utsefler n hälften medlemmarna företagets admnstratva organellerlednngseller tllsynsorgan. Artkel4 Ansvar för nrättadeetteuropeskt Rretagsräd eller ettförfarande för nformaton tll samrådmed arbetstagare Dencentrala lednngen haransvaret förattskapade 3. l punkt2 skallde rättgheter stllkmer ett vllkormedel sär nödvändga förnrättan ett kontrollerande företagbeträffanderöstnng europeskt företagsräd ellerettförfarande förnformaton utnämnngar fatta derättgheter stllkmer varje samråd gemenskapsföretag grupper gemenskap annatstyrtföretag ellervarjeperson ellerorgans företagenlgt bestämmelserna artkel1.2. uppträderegetnamnmen Kontrollerande företagets ellervarjeannat styrtföretags vägnar. Dådencentrala lednngen ntelgger enmedlemssta skalldencentrala lednngens representant. svdbehov skall utses enmedlemsstat. bäraansvar sses punktl 4. Trotsvadssägs punkterna l 2 skall ettföretag ntefnnsnågonsådan skallednngen ä nteanses varaettkontrollerande företag förhållande tll ett Ont representant, annat företag vlket haraktenneh förstnämnda fördenverksamhet ellerföretagsgruppens s företaget ärettsådant bolagsses artkel3.5a eller harflestarbetstagarenågon medlemsstaterna. bära 3.5c råsförordnng EEG nr den21 ansvarsanses punkt december 1989kontroll töretagskoncentratoneñ. I ta drektv skall representanten eller representantema eller. nte fnnsnägrasådanas 5, Ettbestämmande nflytande skallnteanses utövas när representanter, lednngen punkt2 andrastycket anscs vara endastfråga r attentjänsteman utövar snafunktoner dencentrala lednngen. enlgten medlcmsstats lagar lkvdaton. konkurs. obestånd, betalnngsnställelse. ackord eller lknande förfaranden. Artkel5 6. Denlagstftnng stllämpas förattfastställa ett Särsklt forhandlngsorgan företag r ettkontrollerande företagskall varalagstftnngen denmedlemsstat undervlkenföretaget lyder. Förattuppfyllamålet artkel1.1skalldencentrala lednngen nledaförhandlngarnrättan etteuropesk företagsräd ellerett nformatonssamrådsforfaran Däföretaget ntefattas enmedlemsstats lagstñnng skall antngenpäegetntatvellerpåskrftlgbegäran mnst dentllämplgalagstftnngen varalagstftnngen den 100arbetstagare ellerderasrepresentanter vd mnstva medlemsstat nvarsterrtorumföretagets företrädare eller. företagellerverksamheter mnstvåolkamedlemsstate ntefnnsnågonsådan, dencentrala lednngen för företagsgnppens företagshar flestarbetstagare. 2. Ettsärsklt forhandlngsorgan skalldärförnrättas befnner sg. enlghet medföljande rktlnjer: 7. Omuppstår lagkonkurrens vd tllämpnngen a Medlemsstaternafastställadenmetod skall sskall punkt2 tvaellerfleraföretag engrupp företag tllämpas förvalellerutnämnngdeledamöter uppfyller ettellerfleradekrterer sfastställs den särsklda förhandlngsorganet vlkaskallväljaseller punkten. skallföretag suppfyller krteret punkt2 c utnämnas snaterrtorer. anseskontmllerande företag såvda ntefnnsbevs förattettannat företag kanutövaettbestämmande nflytande. Medlemsstaterna skallföreskrvatt arbetstagare företagellerverksamhet därutanderasförskyllan ntefnnsnågrarbetstagarrepresentanter harrättatt w välja eller utnämnaledamöter tll särsklda EGTnrL l2.l989. s. förhandlngsorganet.

99 NrL L0045S Europeska gemenskapernas offcellatdnng b c Vad ssägs andrastycketskallnte påverka 6. Allakostnader sambandmeddeförhandlngar s tllämpnngen natonell lagstftnng ellerpraxs ses punkterna 3 4 skallbäras dencentrala fastställer trösklarför uppräuan organför lednngen saattsärsklda förhandlngsorgane kanutföra arbetstagarrepresentaton. snauppgfter pålämplgt sätt. Detsärsklda förhandlngsorganet skallhamnst tre l överensstämmelse meddennaprncpfärmedlemsstatema högst17ledamöter. fastställa budgetregler försärsklda förhandlngsorganets verksamhet. Dekanblandannat begränsa fnanserngen tll Vddessalellerutnämnngar mastesäkerställas attendast täckautgfterna förenendaexpert att varjemedlemsstat därgemenskapsföretaget haren Artkel 6 eller flererksamheter. ellerdär gruppen gemenskapslöruag harsnkontrollerande företag ellerenellerflerakontrollerade företag, företräds Avtaletsnnehåll enledamot. Dencentrala lednngen särsklda förhandlngsfnnsytterlgareledamöter förhållande tll organet måsteförhandla ensamarbetsvllg anda syfteattnä antaletarbetstagare vd verksamheterna. enöverenskmelsedenärmare rktlnjerna förhurden kontrollerande företagetellerde kontrollerade nformaton tll samrådmedarbetstagare sses företagenenlgtlagstftnngen denmedlemsstat artkel 1.1skall ägarum. nvars terrtorumden centralalednngen befnnersg. 2. Utanattpåverkar parternas självbestämmandcrå skau denöverenskmelse sses punktl mellan d Dencentralalednngen denlokalalednngen skall dencentrala lednngen särsklda förhandlngsorganet underrättas särskldaförhandlngsorganetsfastställas följande: sammansättnng. a Vlkaföretag blandgruppen gemenskapsföretag eller vlkagemenskapsföretagets verksamheterskall s 3. Detsärsklda förhandlngsorganet skallhatll uppgft att fattas talet. tllsammans meddencentralalednngen genettskrñlgt talfastställa ellerdeeuropeska ñretagsrådens verk b Deteuropeska företagsrås sammansättnng. antal samhetsråde, sammansättnng. uppgfter mandatperod ledamöter. fördelnng platsermandatperod. ellerrktlnjernaför nrättan ett förfarandeför nformaton tll samrådmedarbetstagare. c Deteuropeska fdretagsras uppgfter förfarande förnformaton samråd, 4. l syfteattslutaetttal enlghetmedartkel6 skall d Platsenföreuropeska företagsrås mötensamt dencentralanngenkallatll ettmötemedsärsklda mötesfrekvensen mötenas längd. förhandlngsorganet. Den skall underrättade lokala lednngarna ta. e Vlkaekonska materella resurser sskall ställastll europeska företagsrás förfogande. Vd förhandlngarna kansärskldalörhandlngsorganet btrdasexperter ssjälvutser. f Avtaletslöptdñrhandlngsförfarande. 3. Dencentrala lednngen särsklda förhandlngs 5. Detsärskldaförhandlngsorganet kan.medmnstvå organet kanskrftlgenbeslutatt nrättaett ellerflera tredjedelar röstema, beslutattntenledaförhandlngar nfonnatons samrådsförfaranden ställetför ett enlgtpunkt4 ellerattbrytapågående förhandlngar. europeskt företagsräd. Ettsldantbeslutbryter förfaran förslutandetal Detmasteangesrktlnjer taletför hur arbetstagar sses artkel6. Daensådant beslutharfattatskall reprcsentantema skallharättattsammanträda förattdryfta bestämmelserna blaganntegälla. dennformaton defält. Ennybegäran attsammankalla särsklda förhandlngs Dennanformatonskallsärskltgällagränsöverskrdande organet kangörastdgast tvaar ellerovannämnda beslut frågorsharenbetydande nverkanpåarbetstagarnas såvdadeberörda parterna ntefastställerkortarefrst. en ntressen,

100 L0045S Europeska gemenskapernas offcellatdnng L Nr Såvdanteannat bestäms de talsses punkterna 2 3 skalldessantefattas tlläggs föreskrftcma blagan. Förattslutaalsses punkterna3 2 skallsärsklda förhandlngsorganet fattasnabeslutmeden majortet ledamötemas röster. Artkel7 Tllggsñrtskrftu Förattnamålet artkel 1.1skall llggsföreskrfter sfastställs lagstftnngen denmedlemsstat därden centrala lednngenbelägen r gäua Enmedlemsstat kangöraensådanbefrelsebetngad ett admnstratvt ellerrättslgt förhandstllstånd. Varjemedlemsstat fårfastställa särskldabestämmelse fördencentrala lednngen fördeföretagndess terrtorum sdrekthuvudsaklgen följerettdeologskt nrktat mal beträffande nformatonmenngsyttrngar. förutsatt att sådana särsklda bestämmelser redanngar dennatonella lagstftnngen vddagenförtadrektvsantagande. Artkel9 Deteuropeska företagsrås arbetssätt funktonssättet för nformatons samrådsforfarande fr arbetstagare den centralalednngeneller särsklda förhandlngsorganet beslutar ta, eller Dencentrala lednngen europeska företagsrä skall arbeta ensamarbetsvllg andamedvederbörlg hänsyn tll den centralalednngenvägrar att nleda ömsesdga rättgheter förplktelser. förhandlngar nsexmånader eherattbegäran artkel5.1nlämnats. eller Dettaskallocksågällaför samarbete mellandencentrala talenlgtartkel n frst treär lednngen arhetstagarrepresentantema nramen för en ett ett räknat fråndagenfördennabegäran. nteharkunnat nformatons samrådsförfamnde förarbetstagare. slutassärsklda förhandlngsorganet ntehar fattatbeslut sses artkel5.5. Arlkel10 Detlläggsföreskrfter sses punktl s Skyddför arbetstagarreprrsentanter antagts medlemsstaternas lagstftnngmasteuppfylla bestämmelserna blagan, Ledamöter särskldaförhandlngsorgan. medlemmar europeska företagsradarbetstagarrepresentanter sutför AVDELNINGlll snauppgfter enlgt förfaran artkel6.3skall,dådeutför dessa uppgñer. harättll samma skyddgaranter sde DIVERSEBESTÄMMELSER sfastställsför arbetstagarrepresentanter genden natonella lagstftnng ellerpraxsgäller landdärde Artkel8 äranställda. Förtrolgnformaton Dettaskall gällasärsklt beträffandeltagan särsklda förhandlngsorganens eller de europeska företagsrade Medlemsstaterna skall fastställatt ledamöterna möten, ellervarjeannanform möten. nramenför särsklda förhandlngsorgan eller europeska företagsrád talet artkel6.3beträffande lönng medlemma är anställda vdgemenskapsforetaget ellergruppen V eventuella experter sbstårdemnteskallharåttattröja s nformaton deuttrycklgen fltt förtroende, gemenskapsföretag under dentd demastevarabortafrån någon s arbetet förattutförasnauppgfter, Detsammaskallgällaför arbetstagarrepresentanter n ramenförettnformatons samradsförfarande. Artkel11 Dennaförplktelse skallfortsättattgällaefterutgången mandatperoden fördepersoner sses förstaandra akttagande härdrektvet stycket, osett vardebefnner sg. Medlemsstaterna skallse tll att lednngen vd ett 2. l särskldafall de vllkor medde gemenskapsföretags verksamheter lednngen vdföretag begränsnngarfastställs natonell lagstftnng skall varje sutgör endelengruppgemenskapsföretag s s medlemsstat tllattdencentrala lednng sbefnner sg ärbelägna nstatens terrtorumsamt derasarbetstaga se medlemsstatens terrtorumnteärförplktadvdarebefordra att representanter eller. tllämplgafall. derasarbetstaga nformaton sådant slagattdenutfrånobjektva krterer uppfyller deförplktelser sfastställs gentadrektv allvarlgt skulleskadaeller tll Forfñng fördeberörda osett dencentrala lednngen ärbelägen nmedlems vara r företagens verksamhet. statens terrtorumellernte.

101 NrL L0045S Europeska gemenskapernas offcellatdnng Medlemsstaterna skall setllattföretagen tllhandahåller arbetstaga uppgfter antalarbetstagare sses artkel2.1a 2.1c begäran departersberörs ta Vd utgången alsses punktl kan drektv. parterna desstal gemensamt bestämmafömyadem att 3. Medlemsstntema skallföreskrva lämplgaåtgärder s Omsänteärfalletskallbestämmelserna ttadrektvgälla skallvdtashärdrektvet nteföljs.deskallsärsklt säkerställa attfnnsrelevanta admnstratva ellerrättslga förfaranden att setll att förplktelsema tll följd Artkel14 drektvet uppfylls. Slutbestämmelser 4. Dåmedlemsstaterna tllämparartkel8 skalldenföra bestämmelser föradmnstratva ellerättslga förfaranden Medlemsstaterna skall antadelagarandraförfatt Överklagandearbetstagarrepresentantema s kannleda nngar särnödvändga förattföljatadrektvsenast den dencentralalednngenkräversekretess ellerntelämnar 22september 1996ellersenast dendagensetll attlednng nformaton överensstämmelse meddenartkeln. arbetstagare nfördenödvändga bestämmelserna gen etttal.varvdmedlemsstaterna måstevdtaallanödvändga Sådana förfaranden kanfattaförfaranden förskyddden åtgärder såattdevdallatllfällenkangarantera attdemäl berördanlormatonens sekretess. sfastställs tadrektvuppfyllsdeskallgenast underrätta kmssonenta, Artkel12 Närmedlemsstaterna nfördessabestämmelser skallde nnehålla enhänvsnng tll tadrektvelleråtlöljas Samban en mellantadrektvandrabestämmelser sådanhänvsnng deoffentlggörs. Närmare reglerför dennahänvsnng skallfastställasmedlemsstaterna. Dettadrektvskall gälla utanatt påverkar tllämpnngendeåtgärder svdtas överensstämmelse medråsdrektv75129eegden17februar 1975 Artkel 15 tllnärrnnng medlemsstaternas lagstftnng kollektva uppsägnngar råsdrektv77187eeg den14 Kmssonens gransknng februar1977 tllnärmnng medlemsstaternas lag stftnng skyddlörarbetstagares rättgheter vdöverlåtelse Senast den22september 1999skallkmssonen. samråd företag. verksamheter ellerdelarverksamheter medmedlemsstaterna arbetsmarknadens parter europesk nvå.granskadrektvets tllämpnngsärsklt Dettadrektvskallntepåverkarbetstagarnas rätttll undersöka trñsklama förantalet anställdarelevanta är för nformaton samrådenlgtdennatonella lagstftnngen. attvdbehovföreslåkmssonen lämplgaändrngar Artkel13 Gällanal Artkel16 Dettadrektvrktarsgtll medlcmsstatcma. Utanattdenpåverkar tllämpnngen punkt2skallde förplktelser sfastställs tadrektvntegällaför Utfärdat Bryssel den21september gemenskapsföretag ellergruppergemenskapsföreug där,redan dendagfördrektvets genförande denberörda medlemsstaten sfastställs artkel14.1.ellervd ett Paråsvägnar tdgaretllfälle. fnnsett tal gränsöverskrdande nformaton tllsamrådmedarbetstagarefattar alla N. BLUM s Ordförande EGTn: L Drektvet s. senast ändrat gen drektv9256eegegtnrl s.3. : EGTnrL6l.5.3,l977.26, s.

102 L0045S Europeska gemenskapernas offcellatdnng NrL 2547 TlLLÃGGSlÖRESKRIFTER enlgt.nna7 drektven Förattuppna malet artkel l.l drektvet defallssesartkel 7.l drektvet skall ett europeskt Foretagsrad nrttas varsammansättnng befogenheter styrsföljande regler: a Det skall tllnformatonsamråd fragor s, berörhelagernenskapslöretag ellergrupper gemenskapslöretag ellermnst tvaderas verksamheter eller företag sarbelägna olkantedlerrtsstater. Betrffandeföretag ellergrupper företag sses artkel 4.2skall europeska företagsrls befogenheter begrnsas tlldefragor sberör samtlga deras verksamheter eller företag slgger nntedlentaslatema eller defrågor sberör mnst tvaderas verksamheter eller företag slggerolka medlemsstater. b Det europeska lñretagsra skall besta dearbetstagare vdgemenskapsföretaget eller gruppen gemenskapslöretag sväljs elleruutmnsderas arbe eller. ntefnns nagra sadana. samtlga arbetstagare. Valeteller tll 1. ap skall ske e mednatonell lagsthnng eller praxs. c Det europeska Foretagsr skall hamnst tremedlemmar oc högst tretto. Dårås storlek medgerta. skall blandmedlemmarna vljautensärskld kmttébestår s högst treledamöter. Kmttén skall sjlvfastställa snarbetsordnng. d Vdvaleller del, mste sketstllas, att varjemedlemsstat där gemenskapsföretaget hareneller flererksamheter. eller drgruppen gemenskapsföretag harsttkontrollerande företag ellerettellerflerakontrollerade företag. företrädsenmedlem. fnnsytterlgare medlemmar förhållande tllantalet arbetstagare vdverksamhet: na. 1 eller de enlgt e 9 den g g nvarsterrtorumcentrala den lednngen befnner sg. e Dencentrala lednngen ellervarjeannan merarelevant lednngsnvå skall underrättas europeska Fdretagsras sammansättnng. f Fyrareñer att europeska företagsrl harnrttats skall pröva förhandlngar skall nledas lörslutande tal sses artkel 6 drektvet eller lläggslöreskrñ s antagts enlgt denrta blaga skall tllämpas ven fortsättnngen. Artklarna 67 drektvet skall också tllämpas ettbeslut harfattatsförhandlngar skall äga etttal enlgt artkel 6drektvet. varvd uttrycket särsklt lörhandlngsorgan skall ersättas nun medeuropeskt företagsrad Det europeska företagsr skallharätt attaarnrnanträda medencentrala lednngengrg en het föratt. pagrundval enrapport ssammanställts dencentrala lednngen. erhålla nformaton uv eller,,, affärsverksamhet dess framtdsutskdelokala lednngarna, skall underrättas ta.. Mötet skall särsklt handla företagets eller företagsgruppens struktur. dess ekonska fnansella stuaton denförväntade utvecklngen dessverksamhet. produkton ñrsljnng. sysselstlnngsläget tas fñrmodade utvecklng. nvesterngar betydande organsatons förändrngar. nya 4 eller ense., lstng..., fusoner. nedskärnngar eller nedläggnng företag. verksamheter eller betydande delar dessamt kollektva uppsgnnga. DL uppstar J J s d påverkar un särsklt vdplacerng... nedläggnng verksamheter företag eller kollektva uppsägnngar. skall densrsklda kmttén eller.dlntefnnsnagon sådan krtttté. europeska företagsr ha ttt attblunderrättad: ta. Denskall begäran harättattsammantrffa me dencentrala lednngen eller varjeannan menrelevant lednngsn vd gemenskapsföretag ellerdengrupp gemenskapsforetag sharbefogenhet attsjälvfattabeslut föratterhålla nformatonsamtda atgärder s betydande utsträcknng berör arbetstagarnas ntressen.

103 394L004SS NrL Europeska gemenskapernas offcellatdnng Demedlemmar europeska företagsra svaltselleruumntsdeverksamheter ellerföretag sr drekt berörda ätgrdema fragaskall ocksaharttattdelta möte sanordnas meden särskldammuán. k Deuanformatona samrådsmöte skall garumsnarast möjlgt. pl grundval enrapport s sanunannällts dencentrala lednngen ellervarjeannan relevant lednngsnv vdgemenskapsföretaget ellergruppen gemenskapsföretag europeska företagsrl färyttrasgöverapporten eñer mötet ellernrmlgtd. Dettamöteskall ntepåverka dencentrala lednngens prvleger. Medlemsstaterna kan Föremötet medencentrala lednngen skall europeska företagsrl ellerdensärsklda kmttén. vdbehovmed ettutvdgat antal ledamöter enlgt punktandrastycket. 3 harättattaarnrnantrdaden utan berörda lednngens närvaro. regler förordförandeskapet vdnformatonssamrldsmñten. Utanattllämpnngen artkel 8drektvet påverkas skallmedierrunama europeska företagsra underrätta arbetatagarrepreaenuntema vdverksamheterna ellervd företagen hosengrupp gemenskapaföretag eller. ntefnnsnagrasldana representanter. samtlga arbetstagare nnehållet,en nformatons aamrädsförfarande sgenförts överensstämmelse medemablaga, Deteuropeska företagsrl densärsklda kmttén kanhtrdas experter sdesjälväljer. taärnödvändgt Erattdeskallkunnautñrasnauppgfler. Kostnaderna föreuropeska företagsrla verksamhet skallbäras dencentrala lednngen. Dencentrala lednngen fragaskall försemedlerrunama deneuropeska företagsra medtllräcklga ekonskamaterella resurseratt för deskallkunnautföranauppgfterlämplgt stt. Såvdantendgot annat hartalats skalldencentrala lednngen särsklt betalakostnaderna för anordnan möten tolknng förlogresor förmedlemmarna europeska företagsrä dessärsklda kmtté. l överensstämmelse medessa prncper flr medlemsstaterna fastställa budgetregler för europeska företagsräs verksamhet. Dekanbland annat begränsa fnanserngen tllattendast täckautgfterna för enendaexpert.

104

105 Statens offentlga utrednngar 1995 Kronologsk förtecknng Ett renodlatnärngsförbud. N. 40. Älvsäkerhet. K.. ArbetsföretagEn ny möjlghetför arbetslösa. A. 41. Allmänbehörghet för högskolestuder. U.. Gröndesel mljö hälsorskerḟ. 42.Framtdsanpassad Gotlandstrafk. K. Långtdsutrednngen F. 43.Samban RedovsnngBeskattnng. Ju. Vårdensvåral. 44.Aktebolagetsorgansaton. Ju. slutbetänkande Prorterngsutrednngen. S. 45 Grundvattenskydd.. M. Muskövarvets framtd.fö. 46. Effektvarestyrnngrättssäkerhet Oblgatorskarbetsplatskontakter för arbetslösa. A. asylprocessen. A. Pensonsrättgheter bodelnng.ju. 4 l.tvângsmedel enlgt2728kap.rb Fulltekonskt arbetsgvaransvar. F. samtpolslagen.ju. Översynskattebrottslagen. F. 48.EGanpassade körkortsregler.k.. Nyakonsumentregler. Ju. 49 Prognoser. överstatensnksterutgfter. F. N MervärdesskattNyatdpunkterför 50.Kunskapsläget kämfallsrá 1995.M. redovsnngbetalnng.f. 51.Elförsörjnng ofred.n. AnalysFörsvarsmaktens ekon.fö. 52.Godtrosförvärv stöldgodsju. Ny Elmarknad+ Blagedel.N. 53.Samverkanför fred.denrättslgareglerngen. Fö. Könshandeln. S. 54.Fastghetsbldnngengemensam uppgftför Socaltarbete stat motprosttutonen Sverge. kmun.m. Hosexuell prosttuton.s. Ett. samlatverksamhetsansvar förasylärenden. A. Konst offentlgmljö. Ku. 56.Förmånersanktoner Ettsäkraresamhälle.Fö. utgfterför admnstraton. F. Utan stannar Sverge.Fö. 57.Förslagett nternatonellt flygsäkerhets Stadenpávattenutanvatten. Fö. unverstet NorrköpngLnköpng. U..Rad0aktvaämnenslärutjordbruk Skåne.Fö. 58.Kpetenskunskapsutvecklng yrkes.brst elektronkkponenter. Fö. rollerarbetsfält nsocaltjänsten..gasmolnlamslâruppsala.fö. 5.Ohälsoförsäkrng samhällsekon.samordnadntegreradtågtrafk olkaaspekter modeller, fnanserng Arlandabanan Mälardalsregonen. K. nctament.s. m.underhállsbdrag bdragsförskott. 60.Kvnnofrd.DelA+B. S. DelA DelB. S. 61.Myndghetsutövnng vd medborgarkontor. C. h.regonalframtd+ blagor.c. 62.Ett renatskåne.m. 28.Lagenvssanternatonella sanktoner 63. Översynskattereglerna för stftelserdeella enöversyn.ud. förenngar. F. 29.Cvlt bntkförsvarets resurser 64.Klmatförändrngar trañkpoltken.k. regelverken, erfarenheter. helkoptrarfo 65.Närngslvetstvstlösnng. Ju. 30.AlkylatMljöklassnng bensnm 66. Polsensanvändnng övervaknngskameror vd 3l. Ettvdareutvecklat mljöklassysteni l.n förundersöknng. Ju. 32.IT verksamhetsfömyelse nmn ascn 67.Naturgrusskatt, m.m. F. Förslagtll nya samverkansformer. Ju. [Tkmssonensarbctsprogram SB. 33.Ersättnngför deellskaddpersonsudaju 69.BealtjänsterḞ. 34.Kpetens för strukturvandlng. A 70.Allmännakmunkatonerför alla K. 35.Avgfternhandkapprá. S 7l. Behörghet Urval.Förslagtll nyareglerför 36.Förmånersanktoner ensamladredovsnng. antagnngtll Unverstethögskolor. U. F. 72.Svenskansatserför nternatonell katastrof 37.Vårtdaglgablad stödtll svenskdagspress. Ku. tlyktnghjälp.kartläggnng. analysförslag. 38.YrkeshögskolanKvalfceradeftergymnasal Fö. yrkesutbldnng. U. 73.Ett aktebolagför servcetll unverstet 39.Sereflectons onswedshlabourmarket högskolor m.m. U. Polcy.A..LägenhetsdataF. Någrautländskaforskares syg påãsvensk.svenskflyktngpoltk globaltperspektv.a. arbetsmarknadspoltk. A. 76.Arbetetll nvandrareȧ.

106 Statens offentlga utrednngar 1995 Kronologsk förtecknng 77.RösterEU:sregerngskonferens 108.Ny ellag.n. ltearngmedorgansatonsföreträdare Lkvärdgutbldnng lka vllkor. U. debattörer forskare.ud. llo. Vljanattvetavljanattförstå 78.Den svenskarymdverksamheten. N. Kön.kpetens denkvnnovetenskaplg 79. VårdnadboendeLugänge. JU. utmanngen högreutbldnng.u. 80. EUregerngskonferensen 1996 ll.0mvärld.säkerhet, försvar. nsttutonemas rapporter FrågorEU:sandrapelarenförregerngs synpunkterövrga medlemsländer. UD. konferensen 1996.UD. 8 Ny rättshjälpslag andrabestämmelser Svensksjöfart närngför framtden.. rättslgtbstånd. Ju. + Blagor. K. 82.Fnanserngslösnngar för Göteborgs.Frstående gymnaseskolor. U. Dennsöverenskmelsema. K..Indrekttobaksreklam. S. 8w,EUkanddater12ländersotnkanbl EU:s.Ny lageuropeska företagsrád. A. nyamedlemmar. UD. 84. Kulturpoltkens nrktnng. Ku. 84. Kulturpoltkens nrktnng korthet. Ku. Tjugoârskulturpoltk , Ku. 86. Dokumentaton socaltjänstregster. S. 87. Försäkrngsrörelse förändrng F. 88.Denbrukademångfalden. Del 1+2. Jo. 89.Svenskar EUtjänst.F..Kämfall Mljö. M..Ett reformerat straffsystem. Delllll. Ju. 92.EG:sarbetstdsdrektv desskonsekvenser för svenskaregelsystemet. A..Omprövnngstatlgaåtaganden. F. 94. Personalvecklng, utbldnngbeskattnng. Ft. 95. Hälsodataregster Várdregster.S. Jordensklmatförändras.Enanalyshotbld globalaâtgärdsstrateger. M. 97. Mljöklassnng Snöskotrar. M talets bostadsmarknad enförstautvärderng. N. 99.SMHl:sverksamhetsformK Hållbarutvecklng lansljällráden. M. l0l. Ettutvdgat EU möjlgheter problem. Sammanfattnng enhearng august1995. UD Medborgarnas EU frhetsäkerhet Frågorunonenstredjepelarenför regerngskonferensen1996. UD Föräldrar självförvaltande skolor. U Skatterefen Enutvärderng. F Konkurrens balans. Atgärderför ökad konkurrensneutraltet vd offentlgprssättnng m.m.n Rapporterngsskyldghet för revsorer fnansella företag.f Avbytarverksamhetens organsaton futanserng. Jo.

107 Statens offentlga utrednngar 1995 Systematsk förtecknng Statsrådsberednngen lamslfrllppszl, [24] ltkmssonens arbetsprogram [68] Cvlt brukförsvarets resurser regelverke, erfarenheter. helkoptrar.[29] Justtedepartementet Samverkan for fred.denrättslgareglerngen. [53] Pensonsrätgheter bodelnng. [8] Svenskansatserfor nternatonell katasttof Nyakonsumcntregler. [11] llykttghjalp.kartläggnng. analysforslag.[72] IT verksamletsförnyelse nrättsväsen. Socaldepartementet Förslagtll nyasamverkansformer. [32] Ersättnngför deellskadd personskada. [33] vården svåral. Samban Redovsnng slutbetänkande Prottcrngsutrcdnngen. Beskattnng. [43] [5] Aktebolagetsorgansaton. [44] Konshandeln. [15] Tvángsmedel enlgt2728kap.rb Socaltarbetemotprosttutonen 1Sverge.[16] samtpolslagen. [47] Hosexuell prosttuton. [17] Godtrosförvärv stöldgods[52] Undcrhállsbdrag bdragsförskott, Närngslvetstvstlösnng. [65] DelA DelB. [26] Polsens användnng övervaknngskameror vd Avgfternhandkapprá. [35] förtmdersöknng. [66] Kpetens kunskapsutvecklng vrkes Vårdnad, boendeumgänge[79] rollerarbetsfält nsocaltjänsten. [58] Ny rättshjâlpslagandrabestämmelser Ohälsoforsäkrng samhällsekon rättslgtbstånd.[81] olkaaspekter modeller,fnanserng Ett reformeratstraffsystem. Delllll. [91] nctament. [59] KvnnofrdḊelA+B. [60] Utrkesdepartementet Dokumentaton socaltjänstregster. [86] Lagenvssanternatonellasanktoner HälsodataregsterVárdrcgster. [95] Indrekttobaksreklan. enöversyn.[28] [114] RösterEUzsregerngskonferens Kmunkatonsdepartementet hearngmedorgansatonsföreträdare, debattörer forskare. [77] Samordnad ntegrerad tågtrafk EU regerngskonferensen 1996 Arlandabanan Mälardalsregonen. [25] Älvsäkethet. nsttutonemas rapporter [40] Framtdsanpassad synpunkter övrgamedlemsländer. [80] Gotlandstrafk, [42] EUkanddater EGanpassadc 12länderskanbl EU:s körkortsreglcr. [48] nyamedlemmar, [83] Klmatförändrngar trafkpoltken. [64] Ett utvdgat EU Allmännakmunkatoner möjlgheterproblem. för alla [70] Sammanfattnng enhearng august1995. [101] Fnanserngslösnngar för Göteborgs Medborgarnas EU Demsöverenskmclsema. frhetsäkerhet [82] Frågor unonenstredjepelarenförregerngs SMH1:sverksamhetsform[99] konferensen 1996.[102] Svensksjöfart närngför framtden Omvärld,säkerhet, försvar. + Blagor.[112] FrågorEUzsandrapelarenförregerngs Fnansdepartementet konferensen1996.[111] Gröndesel mljöhälsorsker. [3] Försvarsdepartementet Längtdsutrednngen 1995.[4] Muskövarvets framtd.[6] Fulltekonskt arbetsgvaransvar. [9] Analys Översyn Försvarsmaktens ekon. [13] skattebrottslagen. [10] Ett säkraresamhälle, [19] MervärdesskattNyatdpunkter för Utan stannar Sverge.[20] redovsnngbetalnng.[12] Staden vattenutanvatten. [21] Förmånersanktoner ensamladredovsnng, [36] Radoaktva ämnenslårutjordbruk Skåne.[22] Prognoser överstatensnksterutgfter.[49] Brstpåelektronkkponenter, [23]

108 Statens offentlga utrednngar 1995 Systematsk förtecknng Förmånersanktoner Arbetetll nvandrare.[76] utgfterför admnstraton. [56] EG:sarbetstdsdrektv desskonsekvenser för Översyn skattereglema för stftelserdeella svenskaregelsystemet. [92] förenngar. [63] Ny lageuropeskaföretagsråd. [115] Naturgrusskatt, m.m. [67] Betaltjänster. [69] Kulturdepartementet ljgenhetsdata. [74] Konst offentlgmljö. [18] Försäkrngsrörelse förändrng [87] Vårtdaglgablad Pstödtll svenskdagspress.[37 Svenskar EUtjänst. [89] Kulturpoltkens nrktnng.[84] Omprövnng statlgaåtaganden. [93] Kulturpoltkens nrktnng korthet.[84] Personalawecklng, utbldnngbeskattnng. [94] Tjugoårskulturpoltk [85] Skattereformen Enutvärderng. [104] Rapporterngsskyldghet för revsorer fnansella Närngsdepartementet företag.[106] Ettrenodlat närngsförbud. [1] Ny Elmarknad+ Blagedel. [14] Utbldnngsdepartementet Elförsörjnng ofred.[51] Yrkeshögskolan Kvalfcerad eftergymnasal DensvenskaRymdverksamheten. [78] yrkesutbldnng. [38] 1990talets bostadsmarknad Allmänbehörghet för högskolestuder. [41] enförstautvärderng. [98] Förslagettnternatonellt flygsäkerhets Konkurrens balans. Åtgärder för ökad unverstet NorrköpngLnköpng. [57] konkurrensneutraltet vdoffentlgprssättnng m. m. Behörghet Urval. Förslagtll nyareglerför [105] antagnng tll Unverstethögskolor.[71] Ny ellag. [108] Ettaktebolagför servcetll unverstet högskolor m.m. [73] Cvldepartementet Föräldrar självförvaltande skolor.[103] Regonal framtd+ blagor.[27] Lkvärdgutbldnng lka vllkor. [109] Myndghetsutövnng vd medborgarkontor. [61] Vljanattvetavljanattförstå Kön.kpetensdenkvnnoverenskaplga Mlödepartementet utmanngenhögreutbldnng.[110] AlkylatMljöklassnng bensn. [30] Frståendegymnaseskolor. [113] Ettvdareutvecklat mljöklassystem EU. [31] Grundvattenskydd. [45] Jordbruksdepartementet Kunskapsläget kärnfallsrá 1995.[50] Denbrukademångfalden. Del 1+2. [88] Fastghetsbldnng engemensamuppgftför stat Avbytaverksamhetens organsaton kmun. [54] fnanserng. [107] EttrenatSkåne.[62] KåmfallMljö. [90] Arbetsmarknadsdepartementet Jordensklmatförändras.Enanalyshotbld Arbetsföretag Ennymöjlghetför arbetslösa. [2] globalaátgärdsstrateger. [96] Oblgatorskarbetsplatskontalcter för arbetslösa. [7] Mljöklassnngsnöskotrar. [97] Kpetens för strukturvandlng. [34] Hållbarutvecklng lansfjâllrádeu. [100] SereflectonsonSwedshLabourMarket Polcy.[39] Någrautländskaforskaresyn svensk arbetsmarknadspoltk. [39] Effektvarestyrnngrättssäkerhet asylprocessen. [46] Ettsamlatverksarnhetsansvar Forasylärenden. [55] Svenskflyktngpoltk globaltperspektv.[75]