örslagsm katalog m SOU 1998: 94

Transkript

1 p N m örslagsm z m z o katalog Z o m 4 m a m m o å m SOU 1998: 94

2

3 l Statens offentlgautrednngar w w 1998:94 w Närngs handelsdepartementet 54 F Örslagskatalo g Småföretagsdelegatonens 7 rapport Stockholm 1998

4 SOU Ds kan köpas från Frtzes kundtjänst. För remssutsändnngar SOU Ds svarar Frtzes Offentlga Publkatoner uppdrag Regerngskanslets förvaltnngsdelnng. Beställnngsadress: Frtzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: Epost: frtzes rder@lber.. se Internet: www frtzes.. se Svara remss. Hur Varför. Statsrâdsberednngen, En lten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remss. Broschyren kan beställas hos: Regerngskanslets förvaltnngsdelnng Dstrbutonscentralen Stockholm Fax: Telefon: NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN Stockholm 1998 ISSN 37525OX

5 Förord Småföretagsdelegatonen tllkallades hösten 1996 för dentfera proföreslå åtgärder för undanröja onödga hnder för blem etable rng tllväxt småföretag. Delegatonen kontakter träffat med har tll stor del arbetat otradtonellt småföretagare, organsatoner myndgheter. ntervjuat småföretagare lått dem haft V nära har andra komma tll tals deber, hearngs samtal. I denna sjunde rapport redovsas samtlga förslag från de tdgare rapporterna sammanfnng. Dessutom redovsas ett antal nya förslag nom regelförbättrng/förenk lngsområdet. I Almgren, Småföretagsdelegatonen har följande ledamöter ngått: Gunlla Erlng Bergkvst, Gunnar Erlandsson lden 23 maj 1998, Camlle Forslund, Sune Halvarsson, Stna Hubendck, PerOlof Jönsson, Jan Krylborn, Gunnel Mohme, Antra Steen, BengtArne Vedn Brgtta Ytterström. Delegatonen har bträtts experterna Mats Fagerlund fr.o.m. 19 januar 1998, Yvonne Fredrksson, Staffan Sandström, Mathas Ternell t.o.m. 18 januar 1998 Charlotte Zackar, samtlga från Närngs handelsdepartementet, samt Magnus Inom Hammarström, rapporten. Johansson, LRF fr.o.m. 12januar delegatonens För Lena sekretarat har Björn Jansson, Noreland Sven redaktonell utformnng Sjögren utskrft arbetat har Martn med Kerstn Svensson svarat. Småföretagsdelegatonen överlämnar härmed sn sjunde rapport, F örslagskatalog, tll regerngen. Stockholm jun 1998 Småföretagsdelegatonen Mats Johansson Ordförande

6

7 SOU 1998:94 Innehåll l Småföretagsdelegatonens arbete Drektven Småföretagen som utgångspunkten för delegatonens arbete Småföretagsdelegatonens sammansättnng arbetsformer Småföretagspoltk för tllväxt Småföretagspoltkens förutsättnngar l Företagsklmat Sverges ekonomska utvecklng skesystem sketryck Arbetsrätt l Nya förslag Förenkla semesterlagen Myndghetssamverkan vd anmälan EU:s strukturfonder Konkurrens mellan offentlgt prvat Offentlga upphandlngar Konkurrenssnedvrdande stöd Moms uppbördsdeklaraton Nya EGanpassade regler om resultaträknngens utformnng Arbetarskydd Informatons samrådsplkt vd markarbeten Förenkla redovsnngen mat alkohol för restauranger Konkurrensneutraltet mellan statlgt anställda dstrkts veternärer prvatpraktserande veternärer

8 6 Innehåll SOU 1998:94 5 Sammanställnng förslag Förslag lämnade särsklt aktualserade frågor Förslag krng regelreformerng Förenklng befntlga regler Regelreformerngssystem Förslag krng tllgänglghet Förslag krng kompetensförsörjnng Förslag krng kaptalförsörjnng Förslag krng socal ekonom samverkan mellan småföretag Genomförande, kostnader fnanserng Inlednng Effekter för småföretagen företagsklmatet föreslagna åtgärder Budgeteffekter fnanserng Budgeteffekter merparten förslagen Budgeteffekter vssa större reformer Genomförande förslagen Småjöretagsdelegatønen

9 SOU 1998:94 1 Småföretagsdelegatonens arbete 1 1. Drektven Småföretagsdelegatonen tllkallades hösten 1996 för dentfera problem föreslå åtgärder för undanröja onödga hnder för etablerng tllväxt småföretag. Delegatonen förutses arbeta nära närngslvets organsatoner, facklga organsatoner, statlga myndgheter kommuner bygga sna förslag kartläggnngar småföretagens problem. Delegatonen fck uppdrag halvårsvs rapportera tll regerngen hur arbetet fortskrder slutgltgt redovsa arbetet den senast 1 jul Småföretagen som utgångspunkten för delegatonens arbete I Småföretagsdelegatonens drektv sägs samhället bör skapa förutsättnngar för konkurrenskraftga företag som kan generera tllväxt sysselsättnng. Det kunde ha föranlett Småföretagsdelegatonen gränsa ntresset tll de företag som har stor tllväxtpotental, t.ex. högteknologska IT eller medcnska företag, en förhoppnng kunna främja framväxten nya svenska storföretag lknande dem som växt upp tll globala koncerner under l9talet. Det är naturlgtvs vår ambton kunna peka på nyckelfaktorer som kan nnebära goda verksamhetsdéer lättare kan förverklgas nya växande företag. Delegatonen har dock valt arbeta för åtgärder som kan gynna småföretagande stort, nte bara företagande med stor tllväxtpotental. l Dr 1996:7.

10 8 Småföretagsdelegatonens arbete SOU 1998:94 Gruppen småföretag är mycket heterogen. Det enda alla småföretag har gemensamt är just de är små. Delegatonen har tagt fasta det faktum många småföretag varken vll eller kan expandera. flesta De småföretag producerar servce för en lokal marknad. Resonemanget är naturlgtvs förenklat. Men har dragt slutsatsen delegatonen nte uteslutande skall sg de renodlade ägna tllväxtföretagen. Vllkoren för bedrva lönsam verksamhet det stora roll för försörjnngen, sysselsättnngen välfärdssammantaget antalet mycket små, ofta servceproducerande företagen spelar stor utvecklngen. Ett lönsamt enmansföretag sysselsätter försörjer en person kanske dennes famlj. Effektva småföretag nte mnst företag samverkan kan nnebära ändrade konsumtonsmönster bdra tll generera tllväxt ekonomn. Småföretagsdelegatonens arbete har nrktats på förslag om hur hnder för etablerng tllväxt småföretag skall undanröjas, oberoende vlka kategorer de tllhör. Eftersom småföretagsgruppen är heterogen kan vssa förslag vara ontressanta eller rrelevanta för någon delgrupp. Förslag om ntrodukton IT som arbetsverktyg småföretag är t.ex. ovdkommande för det företag vars affärsdé är utveckla sälja programvara tll datorer, åtmnstone vad gäller förslagets drekta syfte. Den ndrekta effekten blr däremot påtaglg också för ITföretaget efterfrågan på utrustnng programvara ökar, när antalet ITanvändare ökar bland småföretagen. 1 Småföretagsdelegatonens sammansättnng arbetsformer Småföretagsdelegatonen har vart brett med sammans representanter för närngslvet, organsatoner centrala myndgheter med verksamhet på områden som betyder mycket för företagen. Närngs handelsdepartementet som ansvarar för småföretagsfrågor Regerngskanslet har vart representerat genom flera experter. Delegatonen har strukturerat stt arbete ett antal huvudområden som bedömts vara särsklt vktga för småföretagen: reglerng, regelrefonnerng tllgång tll nformaton myndgheters servce småföretagens kaptalförsörjnng småföretagens kompetensförsörjnng socal ekonom former för samverkan nätverk.

11 arbete 9 Småföretagsdelegatonens 1998:94 SOU haft otradtonellt nära arbetat del tll har Delegatonen stor drekta haft många V har olka ntressenter. med många kontakter undersökt ntressenter andra småföretagare med kontakter ntervjuat träffat V har områdena. de olka önskemål på åskter deber, tll tals andra komma lått dem företagarna många nhämtats har regelförenklngar bl.a. Förslagen samtal. hearngs om delegatonen. De tll själva myndgheter lått v rapportera genom myndgkommentera tllfälle fått har departementen ansvarga tllfälle rksdagsledamöter berett har Delegatonen förslag. heternas Småföretagsdelegahearng. synpunkter lämna frågor ställa en hemsda Internet. haft har tonen en egen antal ett förslag sna slutsatser redovsat har Delegatonen förslagen med samband presskonferenser hållt delrapporter tll synpunkter förslag lämnat också V har offentlga. blvt dels underhandskontakter, dels gång, arbetets under regerngen departementen. tll skrvelser så skall förslagen vart genomgående har ambton Vår vara skall föreslås nsatser flesta möjlgt. De drekta handfasta som som utrednngar omfande genomföras de kan sådana utan vara helt följas kunnat naturlgtvs nte har ambtonen förberedelser. Men så systemförändrngar är v föreslår områden På några hållet. som omsorgsfulla kan de nte genomgrpande göras utan omfande kompetenskonton nföra förslaget gäller förberedelser. Det t.ex. om lärande. lvslånga ndvders underlätta för

12

13 SOU 1998:94 ll 2 Småföretagspoltk för tllväxt Många poltkområden görande betydelse för småföretags utveck lng är nte prmärt närngspoltska, t.ex. nfrastruktur, kommunka toner, utbldnng, forsknng, sjuklöneperodens längd, arbetsrättslg lagstftnng sker. Småföretag dessutom ofta beroende är mer offentlga nsatser nom dessa områden storföretag storföretag har än lättare organsera utbldnng, forsknng kommunkatoner egen etc. Det är stor betydelse för utvecklngen småföretag ett närngspoltskt perspektv kan hävdas starkare nom ramen för en bredare närngspoltk. Detta leder tll ett behov hantera närngspoltken på ett mer samlat strategskt sätt, kanske framför allt vad ser: närngspoltken natonellt dalog mellan Närngs handelsdepartementet andra departement, men även mot centrala myndgheter värnande svenska ntressen nom EU hävdande natonella mål den mer regonalserade svenska tllväxtpoltken. Många beslut stor betydelse för småföretagen fas nte regerng rksdag Sverge utan nom EU eller svenska myndgheter på skt även regonerna Sverge. Med den svenska förvaltnngsmodellen lgger den strategska kapacteten förmågan tdgt dentfera, formulera drva natonella ntressen första hand nom fackmyndghetema. I andra europeska länder lgger denna kapactet första hand nom departementen. EUmedlemskapet, regonalserngen Sverge förändrngen närngspoltkens verktyg leder tll den strategska kapacteten blr central betydelse. Närngspoltkens framgång görs hur Rege rngskanslet kan utveckla denna strategska kapactet samt förmågan tdgt dentfera natonella ntressen bygga allanser krng dem. Den statlga främjandeverksamheten med kaptal, rådgvnng etc. har kanske fungerat bäst för tradtonella svenska branscher tllverkande ndustr nom verkstad/metall trä/papper/massa.

14 12 Småföretagspoltk för tllväxt SOU 1998:94 Snabbväxande branscher nom tjänstesektom kultursektom, t.ex. har kanske nte fått samma möjlgheter tll utvecklng. En översyn den statlga främjandeverksamheten behövs därför. En dynamsk småföretagspoltk bör utgå från småföretagen själva stödja småföretagens efterfrågan på faktorer som behövs för företagets utvecklng stället för stödja utbudet företags utvecklande åtgärder. Vktga utgångspunkter delegatonens arbete är : småföretagen själva är utgångspunkten perspektvet måste utgå från småföretagen är myndghetens kund, nte undersåte poltken måste underlätta tllkomsten nya typer företag, nya verksamheter, med ny teknk, nya arbetssätt samt nya organsatons samverkansformer förutsättnngen för företagande görs beslut nom många poltkområden på flera nvåer EU, natonellt, regonalt lokalt varvd helhetssyn är strategskt. De erfarenheter som lättast kan dras kontakter med andra länder EU:s organ är framförallt tre: nödvändgheten en stark poltsk uppbacknng på högsta nvå för höja småföretagandets status påverka tyder nom myndgheterna bland allmänheten behovet en sammanhållen struktur så delarna stöttar varandra bdrar tll en fungerande helhet småföretagspoltkens samband med närngspoltken övrgt, arbetsmarknadspoltk, regonalpoltk skepoltk samt med former för samverkan mellan företag mellan företag myndgheter. Myndgheternas tyder tll småföretag förhållnngssättet kontakter med småföretag har mycket stor betydelse, både praktskt för lösa frågor smdgt psykologskt hur småföretagen upplever kontakten. Ett ltet företag är nte ett ltet storföretag. Detta har formulerats på flera olka sätt delegatonens arbete: myndgheter måste utgå från småföretags stuaton vd utformnng regler myndgheter måste se småföretagen som sna kunder statlga åtgärder för företagsutvecklng måste utgå från stödja småföretagens egna behov. 2 Ett etablerat begrepp för detta England är thnk small frst.

15 SOU 1998: Småföretagspoltkens förutsättnngar 1 Företagsklmat Utöver de fem områden delegatonen prorterat3, fnns det tre områden som har strategsk betydelse för småföretagens möjlghet utvecklas som delegatonen menar har en görande betydelse för företags klmatet: Sverges ekonomska utvecklng skesystem sketryck arbetsrättens utvecklng. Generellt sett bedömer Småföretagsdelegatonen företagsklmatet för småföretag Sverge har förbättrats. Ytterlgare förbättrngar krävs dock småföretagens förutsättnngar vlket framgår de förslag som delegatonen lagt fram som sammanfas denna rapport. En vktg aspekt där betydande förbättrngar bör kunna åstad kommas nom ramen för ett förbättrat företagsklmat är tyden tll företagare småföretag. Atttyden tll företagare småföretag har tdgare ett samhälle där storföretag offentlg sektor var normen vart negatv. Detta har påverkat såväl allmänhetens nställnng som myndgheters förhållnngssätt. Det är stor vkt den förändrng mot en mera postv tyd tll företagande småföretag som kunnat märkas på senare år får bredare genomslag. Den ekonomska spel planen bör vara neutral nte gynna vssa företagsformer, fnanse rngsformer, organsatonsformer eller dylkt. 3 Småföretagsdelegatonen har som ovan angetts valt koncentrera stt arbete tll fem områden: reglerng, tllgång tll nfonnaton, kaptalförsörjnng, kompetensförsörjnng socal ekonom/samverkan.

16 14 Småföretagspoltkens förutsättnngar SOU 1998: Sverges ekonomska utvecklng För småföretagen är det stor vkt regerngens poltk för sanera ekonomn vart är framgångsrk. Endast om kunderna har råd efterfråga produkterna kan företagen utvecklas. Storföretagen har haft draghjälp exporten men för småföretagen är hemmamarknaden, då särsklt den prvata konsumtonen, särsklt vktg. Småföretagsdelegatonen betonar därför betydelsen en stark samhällsekonom för småföretagen skall utvecklas. Mycket tyder nu på den prvata konsumtonen som ökat år 1997 kommer fortsätta öka åren 1998, 1999, Detta är strategsk betydelse för småföretagen: Avgörande för småföretagens utvecklng är först som sst plus mnus måste gå hop det måste fnnas efterfrågan så det blr vnst 3.3 Skesystem sketryck Sketryck Skeregler har Småföretagsdelegatonens dalog lyfts fram många småföretagare som ett vktgt problem för företagens utvecklng. Småföretagsdelegatonen har nom några för småföretag agerat särsklt vktga skeområden: reglerna besknng fåmansföretag om schablonserad besknng tjänsteblar förenklad självdeklaraton för företagare slopade sketllägg för perodserngsfel momsredovsnng. Småföretagsdelegatonen har sn rapport Kaptalförsörjnng tll småföretag betonat skesystemet kan verka hndrande för såväl ensklda som företag med rskkaptal småföretag. Avkastnng försäljnngsvnst efter sk anses nte stå rmlg proporton tll rskerna jämförelse med andra placerngar. Sådana strukturella fel skesystemet måste förr eller senare åtgärdas. På skt borde dubbel besknngen vssa fall trppelbesknngen både vnster utdelnngar tas bort. Specellt angeläget är detta för onoterade bolag. Dessa har nte den fördel en kontnuerlg kaptalkälla som en börs ofta utgör. Småföretagsdelegatonen har vdare vd stt sammanträde den 1 mars 1997 anslutt sg tll ett förslag från bl.a. Industrförbundet de s.k. stoppreglema, de särsklda reglerna för fåmansföretagsbesknng kan skaffas.

17 SOU 1998:94 Småföretagspoltkens förutsättnngar 15 Delegatonen har valt nte gå djupet nom skeområdet nte för det nte är vktgt utan för omfande utrednngsarbete har pågått pågår nom området. Om delegatonen valt gå på djupet nom skeområdet hade rsken dessutom vart stor delegatonens arbete nom övrga områden blvt allvarlgt ldande utan några särsklt stora framsteg kunnat göras skefrågor. Vad Småföretagsdelegatonen första hand eftersträvar är enkla, översktlga tden hållbara skeregler. Reglerna skall vara lätta tllämpa så stabla man kan sätta sg dem nnan de ändras planera med utgångspunkt från dem. Att staten många fall tar ut moms förskott är också ett stort problem för småföretag upplevs som en negatv markerng. 3.4 Arbetsrätt Arbetsrättslga regler har många småföretagare lyfts fram som ett vktgt problem. Delegatonen har valt nte gå på djupet nom detta område området är komplext, kontroversellt har vart föremål för omfande utrednngar. Om Småföretagsdelegatonen valt gå på djupet nom arbetsrätten hade rsken vart stor delegatonens arbete nom övrga områden blvt ldande utan några särsklt stora framsteg gjorts nom arbetsrättens område. När Småföretagsdelega tonen planerade stt arbete pågck vdare en dalog mellan arbets marknadens parter rörande arbetsrätten delegatonen vlle nte störa denna process. Rksdagen har dessutom under 1996 beslutat om ändrngar nom arbetsrättens område för underlätta nyanställnngar. Dessa ändrngar omfade anställnngsskyddslagen främjandelagen, bl.a. nfördes en ny anställnngsform överenskommen vsstdsanställnng. Dessa ändrngar trädde kraft Rksdagen har också beslutat en referensgrupp skall utvärdera den nya anställnngsformen. Även detta har utgjort motv för delegatonen nte prmärt nrktat sna förslag på arbetsrättens område. Småföretagsdelegatonen vll dock understryka behovet en fort s dalog krng arbetsrättens utformnng för en fördjupad anpassnng tll småföretagandets vllkor. Delegatonen bedömer arbetsrätten som ett vktgt område för förbättra företagens tllväxtförutsättnngar. V har Sverge under en lång hstorsk perod haft en stabl ekonom med god tllväxt låg arbetslöshet från andra världskrget fram tll 197talets början. Stablteten har gjort v kanske under skar behovet flexbltet förnyelse ekonomn v söker våra föreblder en stabl mljö som nte längre fnns. Stablteten har också

18 16 Småföretagspoltkens förutsättnngar SOU 1998:94 nneburt en strävan förfna regelstyrnngen ett sätt som en mer flexbel mljö är olycklgt. Sverge har också vart ett storföretagsorenterat land med en mycket tradtonell branschstruktur. Arbetsrätten har därför en utform nng som passar stora företag tradtonella branscher bättre än små företag nya branscher. Utmanngen nom arbetsrätten lgger utforma system som är smdgare för företagen underlättar utvecklngen nya företag, branscher organsatonsforrner utan de anställdas kr på anställnngstrygghet, arbetsmljö nflytande urholkas. Det är möjlgt ett sådant system som är mer överblckbart också nnebär förbättrade förutsättnngar för de anställda just genom de själva lättare kan sätta sg förstå reglerna samt vlka rättgheter skyldgheter de ger.

19 SOU 1998: Nya forslag Delegatonen har tdgare lämnat ett antal förslag. Dessa redovsas sammanfnng sntt 5 denna skrft. Här redovsas nedan ett antal nya förslag som nte presenterats annat sätt som delegatonen på olka sätt anser kan leda tll förenklngar eller förbättrngar för små företag. 4.1 Förenkla Semesterlagen Semesterlagen har ett omfande detaljerat regelverk som är svårt överblcka som därmed skapar en rad tllämpnngsproblem framför allt de mndre företagen. Tll det som skapar admnstratvt besvär hör semesterår nte följer kalenderåret, beräknngen semesterlön semesterersättnng, admnstraton sparad semester semesterlönegrundande frånvaro. Admnstratonen semesterlönereglerna fungerar bättre hos offentlga myndgheter större företag än mndre företag. Systemets komplextet gör reglerna rskerar tolkas fel. Specellt olycklgt är detta eftersom reglerna är så krånglga löntagaren själv nte kan räkna ut vlken semensterlön han/hon har rätt tll. I dag utgör t.ex. sjukdom, föräldraledghet studer grund för semesterlön. Ett enklare mer logskt system vore skyldgheten betala semesterlön knöts tll huvudbetalaren, dvs. om försäk rngskassan betalt ersättnng under td som arbetstagaren vart ledg är det rmlgt försäkrngskassan också svarar för semesterersättnng för denna td. I prncp kan semesterlönen ett förenklat system grundas på antngen en procentregel eller ett antal betalda semesterdagar. I det första fallet fnns en drekt kopplng mellan tdgare utbetald lön semesterersättnng. I det andra fallet kopplas antalet betalda semesterdagar tll anställnngstd. Det är när man blandar dessa två huvud prncper som semesterlönesystemet blr besvärlgt hantera. Arbetsgvarnas organsatoner har länge vart krtska mot semesterlagens utformnng. Det fnns även hos löntagarorgansatonema en god

20 18 Nya förslag SOU 1998:94 förståelse för semesterlagen skapar problem hos mndre medelstora företag. Det fnns uppenbart en öppenhet reformera lagen med skte på enklare regler. För skapa en lösnng där det bara uppstår vnnare är det angeläget förenklngar semesterlönereglema genomförs parallellt med en omförhandlng talen mellan arbets marknadens parter. En utgångspunkt för dessa förhandlngar bör vara ersättnngsnvåema hålls konstanta medan reglerna görs enklare. Småföretagsdelegatonen föreslår särskld utredare tllsätts med en uppdrag lägga förslag tll reformerng semesterlagen. en 4.2 Myndghetssamverkan vd anmälan Myndgheter borde betydlgt omfnng dag kommuncera större än med varandra för lasta småföretag från anmälnngsplkt. t.ex. I ett fall som kommt tll Småföretagsdelegatonens kännedom drabbades en butksnnehare rån. Händelsen polsanmäldes utreddes vanlg ordnng. Efter en td fck denne småföretagare ett brev från Yrkesnpektonen som upplyste honom om han underlått anmäla rånet tll dem detta kunde straffas med böter eller fängelse, men man kunde se mellan fmgrama denna gång. Ett rån är sg en traumatsk händelse för en småföretagare hans/hennes anställda. Att på detta sätt bl upplyst om man själv gjort sg skyldg tll brott är enlgt Småföretagsdelegatonens uppfnng både tråkgt onödgt. Arbetsgvarens skyldghet tll Yrkesnspektonen anmäla tllbud har nneburt allvarlg fara för lv eller hälsa för arbetstagare är som fastställd Arbetsmljöförordnngen 2 3 kap. 2 Arbetsmljölagen tar upp arbetsgvare fortlöpande skall undersöka rsker med verksamheten. Arbetarskyddsstyrelsens förfnngssamlng 1996:6, 11 lyder: Arbetsgvaren skall utreda orsakerna tll ohälsa, olycksfall allvarlgare tllbud arbetet årlgen göra en skrftlg sammanställ nng det nträffade. Samtlga regler, som gäller alla företag osett storlek, vttnar om statsmaktemas omsorg om den anställdes arbetsstuaton. Också små företagaren har stort ntresse de anställda han/hon själv har en säker arbetsplats god arbetsmljö. Ett småföretag som just fått sn butk rånad har dock annat tänka på än anmäla händelsen tll Yrkesnspektonen. En enkel lösnng som vore skulle mnska den admnstratva belastnngen på småföretaget polsen nformerar Yrkesnspektonen om händelsen. I korres

21 SOU 1998:94 Nya förslag 19 pondens med Yrkesnspektonen Rkspolsstyrelsen detta ärende har följande framkommt: Yrkesnspektonen tror den skulle få nformaton senare än dag om nformatonen gck va polsen. Yrkesnspektonen hävdar de vd allvarlgare olyckor snabbt måste vara plats företaget för göra en olycksfallsutrednng från arbetsmljösynpunktf Rkspolsstyrelsen menar bl.a. sekretesslagen hndrar polsen från vdarebefordra uppgfter tll Yrkesnspektonenf Småföretagsdelegatonen anser det vore en stor psykologsk lastnng för småföretaget om polsen kunde vdarebefordra uppgfter tll Yrkesnspektonen när det handlar om brott utfrån. Detta skulle kunna ske mycket kostnadseffektvt va polsens ADBbaserade ärendehanterngssystem. Bestämmelserna sekretesslagen borde nte vara något hnder eftersom den som lagen är tll för skydda kan presumeras vlja ha en anmälan tll stånd. Även små företag är medvetna om anmälnngsplkten tll Yrkes nspektonen när det gäller tllbud på arbetsplatsen som är ntern natur. När det gäller hot, våld rån är dock tllbudet vållat utomstående faktorer, det är därför långt från självklart för småföretagaren detta skall anmälas. Det är enlgt delegatonens uppfnng märklgt lagstftaren har ansett anmälnngsplkten så vktg uteblven anmälan straffbelagts även vd t.ex. rån. Småföretagsdelegatonen anser detta fall polsen skall ombesörja anmälan tll Yrkesnspektonen om tllbudet. Den förenklng som sksserats ovan borde kunna genomföras även generellt när samma händelse föranleder anmälan tll olka myndg heter. För varje område som kräver anmälnngsplkt kunde en kontaktmyndghet utses som skulle vdarebefordra anmälan tll andra berörda myndgheter. Småföretagsdelegatonen föreslår prncpen en anmälan räcker skall gälla generellt företags med kontakter myndgheter. Prncpen nnebär anmälan endast skall behöva skckas tll en myndghet om anmälnngsplkt tll flera myndgheter förelgger efter en samma händelse. 4 Småföretagsdelegatonens dnr 3/97. 5Arbetarskyddsstyrelsens dnr /97. UP 6 Rkspolsstyrelsens dnr POB43177/97.

22 2 Nya förslag SOU 1998: EU:s strukturfonder EU:s strukturfonder har som syfte mnska regonala obalanser skllnader ekonomsk utvecklng Europa. Fonderna omfar för Sverges del under peroden ca 12 mljarder kronor har nneburt en betydande öknng resurserna för regonalt utvecklngs arbete Sverge. Medel ur strukturfonderna fördelas olka målområden. För komma åtnjutande strukturfondsmedel krävs en medfnansär förutom EU. Många myndgheter medverkar olka sätt genomförandet strukturfondsprogrammen Sverge. Arbetsmarknadsverket, Jordbruksverket, Fskerverket, NUTEK har gvts s.k. fondansvar, vlket bl.a. nnebär de betalar ut fondmedel tll ensklda projekt. Det har framförts mycket krtk mot den svenska organsatonen för genomförandet strukturfondsprogrammen. Bl.a. har följande framförts: Splttrat svåröverskådlgt med både natonell EUdkterad stödpoltk. De nya strukturer som Sverge byggt upp för hantera struktur fondsprogrammen överlappar gamla strukturer. Detta ger fler aktörer hålla reda på för småföretagen. Det fnns dessutom många med lkartad eller överlappande verksamhet. program Informatonen krng har nte vart anpassad tll programmen småföretagens verklghet. nformaton Den som skckats ut tll småföretagen har bland vart ostrukturerad. Resultatet har blvt många småföretagare struntar söka stöd. Många bra projekt realseras nte. De övervaknngskommttéer som nrättats har haft få nslag småföretagare. De flesta har vart myndghetspersoner resten tjänstemän från närngslvets organsatoner. Strukturfondspengarna går tll dem som är bäst fylla formulär htta rätt regeldjungeln, nte tll dem som har de bästa projekten. Offentlga aktörer som fått stödpengar har bland anklagats för stärka den egna organsatonen vlket ökat kon kurrensen gentemot prvata småföretag. Eftersom småföretagen har dålg kunskap om målprogrammen vlka typer projekt som de är tänkta stödja är det svårt för ensklda företag själva planera projekt. I stället blr det offentlga aktörer som försöker tänka ut projekt som de tror företag kan ha nytta. Systemet är därför stor utsträcknng utbudsstyrt snarare än efterfrågestyrt.

23 förslag 21 Nya 1998:94 SOU lgga har svårt Småföretag ute tll få för lång Det tar pengar. slutändan projektet de nte specellt vet med om om pengar, godkännas. kommer strukturfonderna tll hur förslag har EUkommssonen presenterat 226. Förperoden under organseras skall målprogrammen bl.a. nuläget, med jämfört förbättrngar medföra verkar slagen stora akt tllfället Sverge måste Nu ta antalet mnskas program. strukturgenomförande för organsatonen svenska den reformera fondsprogrammen. föreslår följande: Småföretagsdelegatonen byggts med de stödstrukturer natonella gamla Samordna nya som strukturfondsmedel. för upp småföretll anpassad skall strukturfonderna Informaton vara om verklghet. tagens möjlgt småföretagare aktva många få så engage Försök som småföretagarerfarenhet med strukturfondsarbetet. Personer rade övervaknngskommttéer nformatonssprdnng, borde engageras andra på betalas skall arbetsnsatser Småföretagares annat. kommttéer Arbetet strukturfondsarbetet. bättre värderas sätt delta kan småföretagare utan så skall andra anpassas grupper rörelser. sna rskera får behov småföretagens styra efterfrågestyrda så Gör systemen myndghandläggare vad stället för projekt, utformnngen småföretag mellan förbättrad dalog kräver erbjuda. Detta kan heter myndgheter. Sverge länge trots målprojekten som vänta Ofta får pengar, Även projekten lokala de strukturfonderna. förskott får land ur förskott. sådana få kunna borde stmulera för former partnerskap. Nya satsnngen Fortsätt på bör prövas, strukturfondsprogrammen del men småföretag ta vllkor. företagens företag, Ensklda bör medfnanserngsmodeller prövas. Nya eller kunna bör ersätta prvatpersoner eller företag grupper kräver EU tll EU. medfnansärer offentlga komplettera som organ sådana varför medfnansärer, staten stabla långsktga dock skall medfnansärer prvata för garanter med n gå måste fall obyråkratskt sätt ske kunna bör EU. Detta kunna accepteras samförstånd. natonellt överlag. kraftgt mnskas måste strukturfondema Byråkratn runt

24 22 Nya förslag sou 1998: Konkurrens mellan offentlgt prvat l ökad utsträcknng har kommuner myndgheter börjat bedrva närngsverksamhet konkurrensmarknader. Ibland sker den offentlga konkurrensen bolagsform, bland nte. Osett form sker den offentlga konkurrensen nom många områden där den borde mnska eller helt upphöra. Exempel är tvättertjänster, fastghetsskötsel, gym, städnng, körkortsutbldnng caterng. Småföretagsdelegatonen har vd upprepade tllfällen gjorts uppmärksam på hur ofta småföretag blr utsa för offentlg konkurrens på ojämlka vllkor. Även konkurrens verket får många klagomål med denna nnebörd.7 Demoskop AB genomförde februar år på uppdrag 12 närngslvsorgansatoner en större undersöknng konkurrensen mellan offentlgt prvat Två tredjedelar de undersökta företagen uppg de olka stor utsträcknng konkurrerar med offentlga förvaltnngar offentlga bolag den öppna marknaden. Av dessa hade två tredjedelar erfarenhet offentlg underprssättnng. Alltför ofta bedrver offentlg sektor närngsverksamheten tll sammans med ske eller gftsñnanserad verksamhet. Rsken är dessa fall påtaglg den senare verksamheten på något sätt bekostar den förra. Sådan korssubventonerng kan vara mer eller mndre tydlg utgöras allt från ren underprssättnng tll en kommun låter stt bolag få en låg lokalhyra. Offentlga prvata företag har dessutom helt sklda vägar tll fnanserng som lån rskkaptal. Medan prvata aktörer får satsa stt eget kaptal eller låna tll marknads ränta, har offentlga bolag ofta tllgång tll skepengar på olka sätt. Kommunala bolag som tar lån bank har exempelvs ofta en kommunal borgen som gör de får lägre räntor, men som också betyder kaptalbehovet ytterst garanteras kommunnvånarna. Kommunallagen förbjuder prncp kommuner landstng konkurrera på företagens marknader. Den är emellertd nte specellt effektv när det gäller komma tll rätta med dessa problem. Om kommunallagen följdes skulle problemen vara mycket mndre än de är. Problemet är lagen överträds alltför ofta det är svårt få processer tll stånd. På områden där konkurrens mellan offentlg prvat verksamhet tllåten bör särsklda kr ställas offentlga är aktörer, så margnalstöttnng eller korssubventonerng nte förekommer. 7 Småföretag Förslag för ökad tllväxt, Konkurrensverkets rapportsere 1997:3. 8 Demoskops betecknng Projektledare Arne Modg.

25 SOU 1998:94 Nya förslag 23 Småföretagsdelegatonen anser kraftåtgärder måste vdtas så kommunallagen följs därmed motverkar offentlga aktörer som t.ex. kommuner landstng bedrver verksamhet konkurrens marknader. Partssammansa prövnngsorgan bör nrättas för få bättre tydlgare för offentlg verksamhet. Kommunallagen gränser bör ändras så det blr lättare få domstol prövat även om kommunal närngsverksamhet strder lagen. mot Regerngen bör se tll en myndghet nte bedrver tllsyn mot ett prvat företag som myndgheten samtdgt konkurrerar med. Regerngen bör som ett första steg realsera förslagen som redovsas departementsrapporten Prncper för kommersell provnngs certferngsverksamhet DS 1997: l Offentlga upphandlngar I ett land som Sverge, med en stor offentlg sektor, har många småföretag kommuner, landstng myndgheter som kunder. Av denna anlednng är det beklaglgt de offentlga upphandlngama nte fungerar tllfredsställande vårt land. Detta förhållande är från sklda belyst betänkandet Effektvare statlg nköpssamordutgångspunkter nng SOU 1997:13, Rksdagens revsorers rapport Offentlg uppoffentlg handlng l997/98:3 rapporten Effekter lagen om upphandlng från Nämnden för offentlg upphandlng. Den utbredda användnngen ram eller ropstal offentlg upphandlng försvårar för småföretag få order. På senare td har myndgheter allt högre utsträcknng börjat samordna sna upphand lngar med varandra, vlket ytterlgare försvårar för småföretag vara med budgvnngen. l en skrvelse tll Småföretagsdelegatonen ger Konkurrensverket ett exempel på hur en upphandlng nte bör tll. Fallet rörde företagshälsovård tll statlga myndgheter. I fallet utsågs en sammanslutnng landstng som vnnare anbudstävlngen. Motvet var bland annat sammanslutnngen hade rkstäckande verksamhet. Med sådana uttagnngsgrunder blr det omöjlgt för småföretag tävla med stora företag. För de flesta myndgheter är lokal verksamhet förmodlgen fullt tllräcklg vad gäller företagshälsovården. Om offentlga organ delar upp sna order delupphandlngar kan fler lägga bud dessutom prserna pressas. 9 Konkurrensverkets dnr 73/1998.

26 24 Nya förslag SOU 1998:94 En starkt bdragande orsak tll småföretag har svårt hävda sg offentlga upphandlngar är de svaga sanktonerna vd brott mot Lagen om offentlg upphandlng LOU. Det är dessutom bara anbudstagaren som kan väcka talan domstol. Ofta är det mycket känslgt för ett ltet företag klaga när det anser LOU har överträtts. Man vll ogärna förstöra framtda affärer genom stämma kunder, särsklt gäller detta på mndre orter med begränsat kundunderlag. I skadeståndsmål betalar den förlorande parten dessutom rättegångskostnaderna, en rsk som ett ltet företag ofta nte kan ta. Om tredje part fck väcka talan brott mot LOU skulle förmodlgen fler fall komma upp rätten. Det fnns på många håll nskt om LOU fungerar dålgt. Frågan om LOU är dock uppsplttrad olka departement flera utrednngar om olka delar upphandlngsproblematken är serade. Vad som behövs är ett samlat grepp om upphandlngsproblematken syfte realsera déerna om affärsmässghet, konkurrens cke dskrmnerng som lgger som grund för lagstftnngen. Man bör även överväga om dessa mål bör kompletteras med målet om värna lokala småföretag. Alltför ofta har LOU lett tll offentlga organ genom sna upphandlngar medverkat tll skapa olgopolmarknader. Småskalghet lokal närvaro är aspekter som LOU nte tllåter en köpare tar med bedömnngen. Offentlga upphandlngar styrs dock EG:s regelverk det blr Regerngens sak påverka EG tll en mer småföretagsvänlg hållnng tll upphandlngar. Småföretagsdelegatonen föreslår en sammanhållen översyn Lagen om offentlg upphandlng. I denna översyn bör specellt över vägas bereda även tredje part tllfälle väcka talan tll domstol vd överträdelser mot LOU. Det är vktgt regerngen ser tll offentlga organ delar upp sna order så även mndre företag får en chans vara med budgvnng. Stora ramtal bör stoppas. l 4.6 Konkurrenssnedvrdande stöd Alltför många småföretag har problem med offentlgt stöd som ges tll deras konkurrenter. Stödet kan exempelvs ges nom ramen för den statlga arbetsmarknadspoltken eller kommuner. Förutom stöd tll en konkurrent gvetvs verkar demotverande snedvrder det konkurrensen, vlket kan leda tll fel företag överlever kon kurrensen, dvs. ett företag som nte fått stöd kan slås ut från marknaden. På skt kan en bdragskultur etableras, som är svår komma ur.

27 SOU 1998:94 Nya förslag 25 På senare år har arbetslösheten gjort åtgärder som beredskaps arbeten, utbldnngsvkarat arbetslvsutvecklng ALU ökat omfnng. Starta egetbdrag är ett annat stöd som krtserats mycket. Av Arbetsmarknadsverkets rapport Starta egetbdraget framgår en tredjedel de som fått bdraget ansåg det gvt fördelar för hållande tll konkurrenterna. I konkurrensverkets rapport Småföretag förslag för ökad tllväxt ges en rad exempel kommuner som verkar konkurrens snedvrdande. Fallen rör kommuner som gvt pennngbdrag, grats eller subventonerad arbetskraft, nedsa lokalhyror m.m. Sådana stöd är nte tllåtna enlgt kommunallagen men förekommer alltjämt. Det är främst småföretag som råkar lla ut. Det är mycket svårt för ett små företag överklaga ett kommunalt beslut ge stöd tll en konkurrent. Om företaget som drabbats ekonomskt nte är kommunmedlem kommunallagens menng är det omöjlgt. Ibland tas beslutet om stöd ett kommunalt bolag. Ett sådant beslut kan över huvud taget nte överklagas. Det kan också vara svårt för ett småföretag få kännedom om kommunen eller ett kommunalt bolag beslutat ge stöd. Den som får ett offentlgt stöd är nte alltd ett prvat företag. I de fall då myndgheter, landstng kommuner själva opererar på konkurrensmarknader sätter prser som understger kostnaderna är det själva verket skebetalarna som delvs fnanserar verksamheten. I slutet 1997 nrättades Rådet för konkurrens lka vllkor mellan prvat offentlg sektor N 1997:8. 1 rådet fnns represennärngslvet som kommuner landstng. Rådet skall tanter för såväl utfärda rekommendatoner tll berörda parter. Förhoppnngsvs kan sådana rekommendatoner hjälpa tll etablera god sed för dessa frågor. Underprssättnngsutrednngen fann konkurrens från offentlga organ var betydande problem för företagen, främst de mndre, föreslog åtgärder för ökad konkurrensneutraltet. Konkurrensverket har en skrvelse tll Småföretagsdelegatonenl påpekat det nom EU fnns anttrustregler regler om förvärvs kontroll, offentlg stödgvnng offentlg upphandlng som vd tvst medger överklagande tll EGdomstolen. I Sverge fnns nte någon motsvarande möjlghet effektvt motverka företag drabbas de konkurrenssnedvrdande effekterna offentlg stödgvnng. Konkur rensverket konstaterar behovet en sådan ordnng är störst hos små Konkurrens balans SOU 1995:15. " Konkurrensverkets dnr 73/1998.

28 26 Nya förslag SOU 1998:94 medelstora företag. Verket efterlyser vdare bättre tllsyn procedurer för åstadkomma rättelse då otllåtet stöd beslutats. Småföretagsdelegatonen föreslår en översyn Kommunallagen syfte ge företag bättre möjlgheter överklaga kommunala beslut möjlghet domstol pröva kommunalt stöd. Annan än kommunmedlem borde få väcka talan domstol dessa frågor. Varje gång offentlgt stöd utgår borde ett mnmkr vara stödgvaren tydlgt vsar hur konkurrensen påverkas. 4.7 Moms uppbördsdeklaraton Avskten med den nya skekontolagen var förenkla redovs nngen betalnngen sker gfter genom samordna allt tll en blankett en betalnng månaden. De nya rutnerna har också nneburt förenklngar, men vad gäller straffgften vd för sent nläm nad deklaraton samt tdpunkt för då deklaraton betalnng anses ha kommt Skemyndgheten tllhanda har reglerna försämrats mss gynnar särsklt småföretag. Förfallodagen Betalnng nlämnande deklaraton anses det nya systemet vara Skemyndgheten tllhanda den dag då betalnng bokförs på Ske myndghetens konto respektve då deklaraton kommt fram tll Skemyndgheten. Tdgare gällde den dag då betalnng skedde post/bank eller då grerng kom tll post/bank. För företagaren har detta nneburt han måste kalkylera med postgång, helgdagar, klämdagar etc. I det nya systemet har man stället förskjutt tdpunkten för när betalnng skall vara Skemyndgheten tllhanda framåt tre dagar vlket är så lång td som det normalt tar nnan pengarna bokförs på Skemyndghetens konto. 12Skebetalnngslag SFS 1997:483 med tllhörande skebetalnngsförordnng SFS

29 SOU 1998:94 Nya förslag 27 Straffgften I det nya systemet tas en straffgft ut på l kronor om deklara tonen nlämnas för sent. I det tdgare systemet fnns egentlgen ngen motsvarande bestämmelse eftersom deklaratonens nlämnande betalnng skedde handlng. Många företagare skulle vlja samma lämna deklaratonen drekt tll det lokala skekontoret. Rksskeverket har emellertd uppgvt detta nte möjlgt. är Regerngskanslet har tdgare ansett l kronor är en rmlg gft det skall jämföras med straffgften för sent nlämnad deklaraton för företag, som är l kronor som lägst. Jämförelsen kan frågasättas eftersom företagets särsklda självdeklaraton lämnas endast en gång per år samt möjlgheterna tll anstånd dag är mycket goda, särsklt om redovsnngsbyråer eller revsonsbyråer begär anstånd för företaget. Småföretagsdelegatonen anser det är oskälgt gften är lka stor oberoende försenngens längd vlka belopp som deklareras. Småföretagsdelegatonen föreslår gften slopas. Om detta nte är möjlgt bör det nföras en möjlghet för företag som så önskar på angvet datum lämna deklaratonen lokalt ske kontor samtdgt erhålla kvtto deklaratonen har nlämnats. Detsamma bör även kunna göras postkontor. EGanpassade regler 4.8 Nya om resultaträknngens utformnng Den årsredovsnngslagen ÅRL, nya som tllämpas första gången på räkenskapsåret 1997, har medfört nya uppställnngsformer för resultat räknngen. I förhållande tll tdgare lagstftnng nnebär de nya uppställnngsformema väsentlgt ökade kr specfkaton rörelsens kostnader. Enlgt 3 kap. 7 ÅRL får vdare ett bolag under vssa förut sättnngar slå hop poster resultaträknng upprätta vad lagen kallar förkortad resultaträknng. De vllkor som gäller för sådan sammanslagnng är dels bolaget är sådan storlek det nte behöver utse auktorserad revsor, dels Patent regstrerngsverket PRV meddelar särskld dspens. Möjlgheten tll sammanslagnng följer artkel 27 EG:s fjärde bolagsdrektv. De storleksgränser som anges där överstger emellertd vda de som den svenska lagstftaren valt. Något kr på dspens föreskrvs nte alls drektvet Sverge är det land nom har nfört sådant kr. enda EU ett som

30 28 Nya förslag SOU 1998:94 Det har vsat sg den svenska reglerngen nnebär stora problem för framför allt små medelstora bolag som huvudsak tllverkar säljer en enda produkt problemen belyses på ett konkret tydlgt sätt Konkurrensverket dess yttrande tll Justtedepartementet daterat den 9 februar Genom den med ÅRL ökade specfce rngsgraden vad gäller rörelsens kostnader tvngas ett bolag om nte sammanslagnng medges öppet redovsa förhållandet mellan netto omsättnngen bruttoresultatet. Därgenom framkommer tydlgt bolagets prssättnngspoltk vnstmargnaler. Det säger sg självt en sådan nformaton kan vara ytterst känslg från konkurrens synpunkt. Detta har även EG nsett alltså nfört en möjlghet tll sammanslagnng vssa poster resultaträknngarna. EU:s medlemsländer tllämpar något varerande storleksgränser vad gäller möjlgheten tll sammanslagnng. Allmänt kan dock sägas den svenska lagstftnngen framstår som betydlgt mer restrktv än övrga EUländers. Delvs beror detta ÅRL endast tllämpar två gränsvärden med referens tll balansomslutnng antalet anställda medan övrga länder tllämpar tre med referens tll balansomslutnng, nettoomsättnng antal anställda. Men det beror också på ett de två gränsvärden som går jämföra, nämlgen det som ser balansomslutnngen, lgger lägre Sverge än flertalet övrga länder. Framför allt är Sverge ensamt om tllämpa ett särsklt dspens förfarande. När det gäller dspensförfarandet kan konstateras PRV vart fall tlls vdare har förklarat sg utgå från stort sett samma typ bedömnng som låg tll grund för prövnng enlgt äldre lagstftnng jfr ll kap. 6 aktebolagslagen dess lydelse före den l januar Detta är besynnerlg ståndpunkt från PRV:s sda. Eftersom en specfcerngsgraden resultaträknngen ökat högst väsentlgt med ÅRL är förutsättnngarna dag helt annorlunda jämfört med tdgare då rörelsens kostnader kunde slås samman tll en enda post. Den stuaton vlken ett bolag dag ansöker om tllstånd slå hop poster resultaträknngen är således nte alls jämförbar med den som tdgare kunde motvera ett utelämnade bruttoomsättnngssumman. Slut satsen detta är PRV måste lätta på sn restrktva praxs betydlgt större utsträcknng bevlja dspens. Det fnns emellertd skäl väsentlgt längre än bara lätta upp PRV:s dspensprövnng stället upphäva kret på särskld dspens. Dspenskret försämrar ett högst betänklgt sätt svenska bolags konkurrensmöjlgheter förhållande tll utländska som nte har något motsvarande kr. Graden denna försämrng är naturlgtvs beroende PRV:s praxs. En generös praxs medför olägenheterna framstår som mndre men kan nte undanröja dem helt. Tll saken hör

31 SOU 1998:94 Nya förslag 29 PRV gjort bedömnngen en ansökan om dspens är offentlg handlng. Många de uppgfter som PRV begär är sådan karaktär själva ansökan därmed kan upplevas som ett lka stort problem som lämna de efterfrågade sfferuppgfterna resultat räknngen. Resultatet kan bl ett bolag står från söka dspens det skälet ansöknngshandlngen är offentlg. Ett mnmkr för bbehålla dspensförfarandet måste vara ansöknngshandlngen omfas sekretess. Ett argument för nföra dspenskret var det ansågs fnnas rsk för sammanslagnngsmöjlgheten annars skulle komma mssbrukas. Denna rsk måste bedömas som obefntlg, nte mnst mot bakgrund den revsorsgransknng som sker redovsnngen. I denna gransknng ngår bedöma om bolagets konkurrensstuaton är sådan den motverar en sammanslagnng. Småföretagsdelegatonen föreslår : omsättnng antal Det särsklda dspenskret upphävs. Om nte så sker måste ansöknngshandlngen omfas sekretess. Krtererna för vlka bolag som omfas sammanslagnngsmöjlgheten utformas på samma sätt som skett övrga EUländer, dvs. lagen bör nnehålla referenser tll balansomslutnng, nettoanställda. Storleksgränserna höjs. Särsklt om dspenskret bbehålls fnns ngen anlednng nte utnyttja artkel 27 fullt ut. 4.9 Arbetarskydd På arbetarskyddsområdet fnns en rad bestämmelser som på olka sätt skapar problem för småföretag. För många småföretagare är reglerna svåra förstå tllämpa. De nnehåller nte några särlösnngar för småföretag. Stuatonen har komplcerats det numera fnns ett omfande europeskt regelverk på området. Införandet ntern kontroll, dvs. arbetsgvaren själv skall förutse rskstuatoner vdta åtgärder snarare än följa detaljföreskrfter, ställer större kr på arbetsgvaren genom verksamheten utarbeta handlngs planer för större säkerhet. Småföretag har mycket begränsade admnstratva resurser lägga ned sådant arbete. Detta uppvägs småföretagaren är väl medveten om arbetets rskmoment eftersom han/hon ofta verkar nära sna anställda.

32 3 Nya förslag SOU 1998:94 Arbetarskyddsverket bedrver ett mycket ntressant arbete med regelförenklng som har som mål ta bort eller förenkla 25 procent regelverket. Småföretagsdelegatonen vll uppmuntra tll forts regelförenklngsarbete uppmanar andra myndgheter följa Arbetarskyddsverkets exempel. Vktga lärdomar kan dras hur Arbetarskyddsverket organserat arbetet förankrat det nternt externt. Småföretagsdelegatonen föreslår Yrkesnspektonen vd den första kontakten med ett företag redogör för de kr som ställs ger råd om vägar uppfylla dessa. Arbetarskyddsverket bör även generellt fungera delvs som rådgvare arbetarskyddsfrågor: Specellt för småföretag är det tll stor hjälp få hjälp med konkretsera arbetarskyddsfrågorna hur arbete med ntemkontroll bör bedrvas. Som hjälp tll småföretag borde Arbetarskyddsverket lägga upp en débank med exempel på hur andra löst säkerhetsproblemen. Småföretag bör kunna erhålla fnansell hjälp vd nvesterngar även stora arbetarskyddsregler tvngar fram. som samrådsplkt 4.1 Informatons vd markarbeten Många närngsdkare som drver små butker eller servcenrättnngar hyrda lokaler drabbas hårt när det lokala gatukontoret utför arbeten olka slag gatan utanför lokalen. Tobaks tdnngshandlare, resebyråer småbutker är ofta beroende kunderna enkelt kan se klva lokalen. Ofta rör det sg om oplanerade köp, köp där bekvämlghet tllgänglghet är görande faktorer köp som kan göras hos många andra närngsdkare. När sådana småföretag drabbas trañkstängnngar, vägarbeten dylkt nnebär det ofta kännbara bräck ntäkterna. Ofta kan skadorna mnska påtaglgt om närngsdkaren nformeras god td kan samråda med den som skall utföra markarbetet om tdpunkten för särsklt svåra markarbeten, hur tllgänglgheten för kunderna skall kunna så möjlgt under arbetsperoden hur göras stor extra som skyltnng dylkt kan mnska skadorna för närngsdkaren. Småföretagsdelegatonen föreslår kommun eller före annan som trañkstängnngar, vägarbeten lknande skall åläggas samrådstar plkt med de närngsdkare drabbas ngreppen. som

33 SOU 1998:94 Nya förslag Förenkla redovsnngen mat alkohol för restauranger Restaurangbranschen har en mycket hög andel småföretag tyngs ett omfande uppgftslämnande vad gäller försäljnng alkohol. Två gånger om året fyller varje restaurangägare en s.k. Restaurangrapport tll Alkoholnspektonen. Denna rapport har mycket gamla anor härstammar från en td då alkoholkonsumton omgärdades större restrktvtet än dag. På blanketten skall en rad vtt sklda uppgfter redovsas: ntäkter från försäljnng öl, vn sprt mat särredovsas; nköpta volymer olka dryckesslag; antal dagar veckan med offentlg dans eller vareté, muskunderhållnng.d.; antal förströelsespel roulettspel. Uppgfterna Restaurangrapporten används två syften. Dels lgger rapporterna som underlag för den offentlga statstken. För statstska ändamål fnns vsserlgen redan uppgfter från grosssterna som ger en bld försäljnngen natonell nvå, men restaurangrapportema kan ge en bld regonal lokal konsumton. Dels används rapporten kontrollsyfte skemyndghet, pols kommun, som utfärdar utskänknngstllstånd. Småföretagsdelegatonen anser uppgftslämnandet alkohol området har spelat ut sn roll. Den ökade llegala nförseln alkohol har gjort den statstk som kan göras utfrån restaurangrapporterna nte kan utgöra något relevant underlag för alkoholpoltska beslut. Inte heller kontrollmotvet relevant för behålla är ett argument rapporterngen eftersom de närngsdkare fuskar ändå nte fyller som blanketten med rktga uppgfter. Myndghetsrapporterngen leder stället tll ökad arbetsbörda för de hederlga närngsdkarna. Det är också svårt motvera varför just alkoholområdet skall nta en särställnng vad gäller uppgftslämnade. Alkoholforsknngen kan som andra forsknngsgrenar använda beprövade metoder som urvals undersöknng ntervjuer. Dagens restaurangrapporter duger hur som helst nte som analysunderlag. Småföretagsdelegatonen föreslår alkoholrapporterngen från slopas. Småföretagsdelegatonen har vd stt sammanträde restauranger beslutat sända en skrvelse med detta nnehåll tll den pågående utrednngen för översyn vssa bestämmelser alkohol lagen, som enlgt drektven skall se över denna fråga. 3 Dr 1998:19 sd 1.

34 1998:94 SOU förslag 32 Nya statlgt mellan Konkurrensneutraltet 4.12 dstrktsveternärer anställda veternärer prvatpraktserande dstrktsveternärorgansaton för länsstyrelserna va Staten en ansvarar hos hälsovård sjukbehovet tllgodose tll för främst är som jordnom används hos hästar anmaleprodukton nom djur som hand första fnanseras Dstrksveternärorgansatonen skogsbruk. anslag. statlga också djurägarna, dvs. uppdragsgvarna, genom men mljoner tll drygt 78 uppgå anslaget statlga det beräknas 1998 För dstrktsveternärför kostnader mnska bl.a. syfte statens kronor. I denna, förändrngar vssa beslutat rksdagen har organsatonen om beslut, dessa följd organsatorskt. Som fnansellt som både en stt ökat dstrktsveternärorgansatonen har jul 1995, sedan 1 gäller rdhästar. sällskapsdjur djursjukvård för gäller vad engagemang behandlat tdgare vsserlgen har även Dstrktsveternärorgansatonen där det områden huvudsaklgen då rdhästar, sällskapsdjur men omorgansafå. Efter veternärservce prvat någon funnts nte har med veternärstatoner etablera Jordbruksverket har tonen genom där det områden veternärvård även utbudet ökat klnkmöjlgheter tll varför Förklarngarna veternärvård. prvat fungerande fnns redan där den marknader sg söker dstrktsveternärorgansatonen mot nu har arvodesnkomster ökade Behovet flera: verkat nte tdgare är djur nom Antalet mnskat. anslagen statlga de med takt ökat håll från är nkomster varför annat mnskande stadgt jordbruket är välkomna. begränsad mycket endast Jordbruksverket hör saken Tll offcella veternärkåren när prvata den sg använder omfnng dstrktsveternär. används fnns sådan utdelas. Där uppdrag en s.k. det kren tllgodose för ladugårdar granska Uppdrag dstrktsveternär. Ersätttll endast praktken lämnas mjölkdrektvet först djurägaren endast utgår djurägare boende lägset tll nng om dstrktsveternär. anltat en allvarlgt särsklt det dskrmnerng är denna tanke Med djurhälsokonkurrera för skemedel använder om staten statlgt där rdhästar sällskapsdjur för engagemang djursjukvård prvat fungerande där de mnst allra orter förekomma, borde nte redan fnns. vård kontrollerande egenskap Jordbruksverket olämplgt Det är djursjukvård vad affärsverksamhet bedrver myndghet ser för förfnngar skrver veternärer de med konkurrerar därmed man tllsyn bedrver över.

35 SOU 1998:94 Nya förslag 33 Småfdretagsdelegatonen föreslår dstrktsveternärernas uppgfter tydlgare precseras den statlga myndghetsutövnngen skljs från affarsverksamheten på ett tydlgt sätt. Högre kr bör ställas på kostnadsredovsnngen för dstrktsveternärorgansatonen syfte förhndra statlga medel används den konkurrensutsa verk samheten

36

37 SOU 1998:94 35 Sammanställnng 5 förslag Småföretagsdelegatonen har flera sammanhang lämnat förslag nom olka områden tll regerngen. Dessa förslag har dels lämnats löpande aktualserade frågor, dels lämnats särsklda krng de fem rapporter huvudområden delegatonen nrktat stt arbete regelförenklng, tllgänglghet, kompetensförsörjnng, socal ekonom/samverkan mellan småföretag samt kaptalförsörjnng. 5.1 Förslag lämnade särsklt aktualserade frågor Småföretagsdelegatonen har flertal fall lämnat förslag tll ett regerngen statlga myndgheter frågor som löpande aktualserats företagare. Bland sådana förslag märks: Utbetalnngsdagar för barnbdrag, bdragsförskott pensoner skrvelse tll Fnans Socaldepartementen Fåmansföretagsbesknng, skaffande stoppreglerna, nstämmande Industrförbundets förslag beslut på sammanträde Alkoholnspektonens gfter skrvelse tll Alkoholnspektonen Regler för momsdrag vd småbelopp skrvelse tll Rksskeverket l 2 Gruppundantag enlgt konkurrenslagen för frvllga kedjor detaljhandeln skrvelse tll Närngs handelsdepartementet Postens portohöjnng skrvelse tll Posten AB Regler för anmälan tll Yrkesnspektonen vd fråga som polsanmälts skrvelse tll Arbetarskyddsstyrelsen Rkspolsstyrelsen

38 36 Sammanställnng förslag SOU 1998:94 Arbetsgvares ansvar för sjuklön dag 1428 skrvelse tll fnansmnstern socalmnstern Högkostnadsskydd mot sjuklöner skrvelse tll AGRAutrednngen S 1997: Enklare regstrerng företag skrvelse tll Närngs handelsdepartementet, Export produkter tjänster nom mljöområdet skrvelse tll Närngs handelsdepartementet AMUgruppens planerade personaluthyrnngsverksamhet effektvare närngsförbud, SOU 1997:123 skrvelse tll Närngs handelsdepartementet Yttrande över Grunddatabasutrednngens betänkande Grunddata samhällets tjänst skrvelse tll Fnansdepartementet Synpunkter på arbetsgvarens rehablterngsansvar skrvelse tll AGRAutrednngen S 1997: Remssvar Ensklda närngsdkare översyn skereglerna SOU 1997:178 skrvelse Yttrande tll över Branschsanerng Fnansdepartementet Branschsanerngsutrednngens andra skrvelse tll Justtedepartementet Rättsskyddsförsäkrng för patent metoder mot ekobrott skrvelse tll Arbetsmarknadsdepartementet Förslag om Vrtuellt utbldnngscentrum Söderhamn skrvelse gemensam med Söderhamnskommttén tll Närngshandelsdepartementet Yttrande över Närngsförbudslagsutrednngens betänkande Ett skrvelse tll Närngs handelsdepartementet, Anders Sundström Lef Pagrotsky, betänkande SOU Slopad restaurangrapporterng skrvelse tll Kommttén S 1998:2 om översyn vssa bestämmelser alkohollagen Arbetarskydd skrvelse tll småföretag Arbetarskyddsverket :1 1 1

39 Sammanställnng förslag 37 SOU 1998: Förslag krng regelreformerng Inom området regelreformerng har delegatonen lämnat förslag om dels konkreta förändrngar regler särskld betydelse för småföretag, dels hur regelreformerngsarbetet regelgvnngen bör organseras. Utgångspunkten för delegatonen har båda dessa områden vart regelverket skall vara så enkelt som möjlgt hållbart tden. Däremot har nte särreglerngar för småföretag eftersträvats sådana regler är ofta mndre hållbara tden, bdrar tll komplcera den samlade regelmassan samt skapar tllväxthämmande trösklar Förenklng befntlga regler Förutom denna förslag de nya förslag tll enklare eller bättre regler som lämnas rapport har Småföretagsdelegatonen lämnat 26 förenklngs rapporten Bättre enklare regler SOU 1997: l Snabbare patent Patentskydd för enklare uppfnnngar Datalagstftnngen bör ges en mndre byråkratsk utformnng Inför enhetlgt beräknngsunderlag för ersättnngar de allmänna Slopa Klargör onödgt försäkrngarna arbetsgvarnas uppgftslämnande tll rehablterngsansvar försäkrngskassan Besknngen tjänsteblar bör schablonseras Enklare regstrerng företag Fsksedel skall bl lättare få Förenklad Slopa Lättnader Storleksgräns självdeklaraton för egenföretagare sketllägg för fel momsredovsnngen Fastghetsägare lägenhetsregster företagens för uppgftslämnande tll uppgftslämnande tll SCB skall behöva 15. Förenklng tullprocedurema 16. Slopa gfter byråkrat krng ventlatonskontrollen lämna den uppgfter myndghet tll oblgatorska 17. Slopa lagen om oblgatorsk platsanmälan 18. Punktlghetsmål myndghetsutövnng prövas nom ett myndgheter total

40 38 Sammanställnng förslag SOU 1998: Prövnng kommunal kompetens drva affärsverksamhet genom Rådet för konkurrens lka vllkor prövar hur praxs fungerar samt tar ställnng tll om jurdska personers rätt klaga över kommunala beslut kan utvdgas 2. Avreglera förordnandet ordnngsvakter 21. Slopa behovsprövnng för tandläkare 22. Frtt val barn ungdomstandvården 23. Konkurrensneutralt boende för funktonshndrade 24. Avreglera bluthyrnngen 25. Avreglera långväga busstrafk 26. Marknadsanpassa regelsystemet för tolknng Regelreformerngssystem Småföretagsdelegatonen har Regelförenklng för framrapporten tden SOU 1998:78 lämnat förslag tll hur den framtda regelreformerngsprocessen bör utformas Sverge. Detta förslag redovsas nedan sammanfnng. Natonell nvå Regelreformerngsenhet Regelförenklngsarbetet måste för få effekt ha poltskt stöd från allra högsta nvå. Småföretagsdelegatonen föreslår därför statsmnstern skall ha ett tydlgt poltskt ansvar för regelreformerngs arbetet. På tjänstemannanvå nrättas ett särsklt sekretarat för regel reformerngsfrågor regelreformerngsenheten. Regelreformerngsenheten bör ngå Närngs handelsdepartementet. Detta förutsätter emellertd Närngs handelsdepartementet ges de reella möjlg heterna utvecklas tll tar på sg uppgften mer strategskt drva tllväxt närngslvsfrågor på ett långsktgt hållbart sätt. Härvd krävs Närngs handelsdepartementet mer övergrpande kan arbeta med svenskt närngslvs frågor gentemot EU, andra departe ment nom ramen för den regonalserade tllväxtpoltken. Detta kan beskrvas så Närngs handelsdepartementet får samma roll för tllväxt företagande som Fnansdepartementet har stats

41 SOU 1998:94 Sammanställnng förslag 39 fnansella frågor. Blr så nte fallet bör regelreformerngsenheten stället organsatorskt placeras Statsrådsberednngen. Regelreformerngsenheten skall ledas en särskld statssekreterare har tll uppgft leda följa regelrefonnerngsarbetet departe ment, verk kommuner. Enheten leder arbetet med PKAanalyser följer även hur de genomförs. Enheten utarbetat vdare rktlnjer för PKAanalys skall genomföras utvecklar modeller för när sådana analyser. Vktga uppgfter för regelreformerngsenheten bör vara : stödja departement, verk kommuner genom utveckla metoder för regelförenklng FKAanalyser kompetensutvecklande nsatser nom området regelbdra med förenklng PKAanalyser för ansvarga nom departement, verk kommuner löpande följa arbetet med regelförenklng PKAanalyser för kontrollera åtgärder som skall vdtas också genomförs samt följa kvalteten dem vara helpdesk funkton för de ansvarga som arbetar med regelförenklng PKAanalyser departement, verk kommuner sprda goda departement, exempel verk kommuner regelförenklng PKAanalyser utveckla en bestpractce när det gäller genomförande regel förenklng PKAanalyser departement, verk kommuner ge en årlg rapport om regelförenklngsarbetet, hur det fort skrder vlka effekter som uppnås följa upp myndgheterna sna verksamhetsberättelser redo vsar stt regelreformerngsarbete samt fullgör sn skyldghet enlgt 7 verksförordnngen fortlöpande följa upp pröva den egna verksamheten konsekvenserna de förfnngs föreskrfter särsklda beslut som rör verksamheten samt vd tar de åtgärder som behövs en gång per mandatperod genomföra en samlad uppföljnng regelförenklngsarbetet denna redovsas tll rksdagen en särskld rapport. Regelreformerngsenheten bör vdare ha tll uppgft om myndg heterna nte fullgör sna uppgfter nom ramen för regelreformerngs arbetet om PKAanalyser genomförts när de borde genomförts, om PKAanalyser som genomförts är brstfällga eller vsar på högre kost PKA, problem konsekvensanalys. som ett begrepp benämner företeelsen V uppfar fortsättnngen PKA PKAanalys.

42 4 Sammanställnng förslag SOU 1998:94 nader än vad lagstftaren föruts hänskjuta frågan tll regerngens prövnng. I sådana fall bör en föreslagen reglerng nte träda kraft nnan regerngen medgvt så sker. Regelreformerngsenheten bör vdare samordna det svenska arbetet med påverka EU:s regelgvnng de fall det påverkar närngslvets vllkor. Enheten bör även som prorterad uppgft ha följa problemet med s.k. goldplatng natonella organ vd mplementerng EU regler går längre än vad som de facto krävs. Närngslvets Regelråd En särskld grupp Närngslvets Regelråd med företrädare för före tag, forskare organsatoner nrättas. Företagarna bör vara major tet. Denna grupp blr ett frstående organ med hög trovärdghet som används som stöd utvecklandet regelreformerngsarbetet. Gruppen arbetar som en frstående grupp men samarbetar närmast med regelreformerngsenheten Närngs handelsdepartementet. En vktg uppgft för gruppen är vdare vara dégvare nspratör tll det arbete som bedrvs med regelreformerngsfrågor Närngs handelsdepartementet. Gruppen granskar vdare regelreformerngsarbetet hela statsförvaltnngen. Paneler Paneler med småföretag för testa förslag tll nya regler regel förändrngar nrättas. Detta bör ses som ett komplement tll de bered nngsförfaranden remssförfaranden som tradtonellt tlllämpas. Fördelen med panelsystemet är främst det ger konkreta drekta ndkatoner på hur den praktska tllämpnngen fungerar småföretag problem, tdsåtgång etc. medan ett remssförfarande lättare fångar mer övergrpande prncpella frågeställnngar. Det operatva för hanterng dessa paneler ansvaret bör lgga på regelreformerngsenheten Närngs handelsdepartementet. Paneler som består företag nom en vss sektor kan dock tänkas opereras respektve myndghet. I båda fallen förutsätts dels panelema som första hand består småföretag kan kompletteras med stora företag, dels en nära samverkan med närngslvets organsatoner när det gäller urval företag tll panelema. Det måste vdare betonas frågan om när paneler skall användas är strategsk. Varje år nförs eller ändras ca 4 föreskrfter som berör företag. Endast en mndre andel dessa är det lämplgt möjlgt använda paneler. upp

43 SOU 1998:94 Sammanställnng förslag 41 Departementen Inom varje departement utses en statssekreterare tll ansvarg för regelreformerngsarbetet. Här ses nte nrättandet en särskld befnng som statssekreterare vad som erfordras är en redan befntlg statssekreterare har ett särsklt uttalat ansvar för PKAfrågor nom departementets verksamhetsområde. Varje departement har för PKAanalyser genomförs så skall ske på ansvaret när sättet vlket de genomförs. Myndgheter/verk Respektve verk har för sna regelrefonnerngsfrågor ansvaret PKAanalyser. Generaldrektören skall utse en befnngshare, t.ex. chefsjursten motsvarande, som särsklt ansvarg för verkets arbete med dessa frågor. Kopplng tll rksdagen Frågor krng regelgvnng har även en stor betydelse för rksdagens beslutsfande. Framför allt bör det betonas brster berednngen förslag PKAanalyser genomförts när så skulle ha skett brster kvalteten genomförda PKAanalyser nnebär rksdagens rks beslutsunderlag blr undermålgt. Det är därför naturlgt också dagens revsorers Konsttutonsutskottets vktga roll det gäller när följa regelgvnngssystemet särsklt uppmärksammas. Kvanttatva mål regelreformerngsarbetet Regerngen bör så snart som möjlgt efter valet september 1998 förelägga rksdagen ett förslag tll program för regelreformerngsarbetet. I detta program bör målen för regelreformerngsarbetet under mandat peroden fastställas. På detta sätt ges regelreformerngspoltken dels en nödvändg långsktghet, dels en större tyngd alla departement myndgheter. I regelreformerngsprogrammet bör ett tydlgt kvantferbart mål för regelförenklngsarbetet under mandatperoden anges. Detta kan utformas antngen som kr på regelvolymen skall mnska vss angven omfnng eller som ett kr på företagens admnstratva belastnng regelverket skall mnska vss angven omfnng. Småföretagsdelegatonen föreslår målet för mandatperoden skall vara företagens admnstratva belastnng mnskar med en tredjedel. Vdare bör regelreformerngsprogrammet mål anges vad gäller arbetet med den befntlga regelmassan. Småföretagsdelegatonen föreslår målet för arbetet med de befntlga reglerna bör vara alla gås genom under den kommande mandatperoden.

44 42 Sammanställnng förslag SOU 1998:94 PKAanalyser Ansvaret för genomförande PKAanalyser vlar på den enhet departement, kommtté, myndghet som utformar förslag tll en ny regel. På detta sätt behålls helhetsansvaret för systemens utformnng fackansvarga enheter skall även beräkna beakta kostnaderna för de regelsystem de förvaltar de nya regler de vll nföra. Redan nnan uppdrag ges utforma en ny regel skall behovet tydlgt valet regel som form för uppnå ett vsst syfte anges motveras. PKAanalyser skall genomföras på alla förslag som kan ha ekonomska effekter för företagen. Om en reglerng ändå anses som den enda utvägen efter en problemanalys bör tyngdpunkten kon sekvensanalysen lgga kostnadsberäknngar vad ser kostnaderna för närngslvet. Ett särsklt småföretagstest bör göras för regler som bedöms påverka smâföretagen någon större omfnng. Valet reglerng för uppnå ett vsst syfte bör tydlgt anges motveras när uppdrag utforma förslag tll nya regler ges. Den särsklda regelreforrnerngsenheten nom Närngs handels departementet har tll uppgft nom Regerngskanslet nklusve kommttéväsendet verka för regelförenklngsarbetet genomförs PKAanalyser genomförs när så skall ske samt följa systemet för regelgvng vad valet regel som form. I regerngens förslag ser tll rksdagen, nnehåller förslag regler, skall som om nya tydlgt anges: ställnngstagande rörande behovet offentlgt agerande valet reglerng som styrforrn resultatet genomförd PKAanalys, alternatvt motverng tll PKAanalys genomförts företagspanel har använts så fall resultatet denna om respektve panel nte använts skälet tll så nte skett. om Samråd med närngslvet När det gäller uppgftslämnande fnns dag en skyldghet med närngslvet. En motsvarande skyldghet bör nföras nförande nya regler förändrngar befntlga betonas härvd paneler systern såsom task force utan snarast kompletterar samrådsskyldghet. samråda när det gäller regler. Det nte ersätter 5 EU har utfärdat rekommendaton för när PKAanalyser skall göras en hur de skall utse Commsson Recommendaton of 22 Aprl 1997 C fnal mprovng and smplfyng the busness envronment for bus on startups. Enlgt denna rekommendaton skall sådana analyser ness genom föras när det är lämplgt det skall ske med stöd en särskld enhet med mandat samordna åtgärderna.

45 SOU 1998:94 Sammanställnng förslag 43 Tdga konsultatoner med närngslvet kan görande för ett vara lyckat regelreformerngsarbete. Konsultatoner med närngslvet bör komma n tdgt processen, redan när man överväger en reglerng. Småföretagsdelegatonen understryker särsklt behovet nära kon sultatoner med närngslvet tdga skeden regelgvnngsprocessen Kommunal nvå I hanterngen regelförenklng regelrefomerng bör även den kommunala nvåns regelgvnng uppmärksammas. Denna regelgvnngs kvaltet, nrktnng omfnng bör följas upp särsklt. Detta kan t.ex. ske samverkan med Svenska Kommunförbundet här är Holland en ntressant förebld. Regelutformnng myndgheters förhållnngssätt Tdsbegränsade regler I vssa fall är motven för en regel begränsade tden. Det kan naturlgtvs också vara så man överskat behovet en reglerng eller regeln nte lett tll sett resultat. Trots detta är det ofta så en regel kvarstår utan frågasättas. Orsaken tll detta kan vara det krävs ett aktvt beslut för frågasätta upphäva en regel. En regel som nförts har också ofta tll sg knutt ntressenter, myndgheter som förvaltar regeln, ntressegrupper nom området etc. Intressen som tar skada en regel är däremot normalfallet mer anonyma nte lka välstrukturerade. En nförd regel tenderar därför bl kvar tll dess de problem den leder tll blr förhållandevs stora. En modell som bör prövas är medvetet arbeta med tds begränsade regler regler där det redan från början anges de har en begränsad lvstd, så en regel för fortleva efter stt Slutdatum måste ha stöd ett nytt aktvt beslut. Införandet ett sådant nstrument som tdsbegränsade regler måste dock ske på ett planerat sätt. Många typer regler har sn betydelse just genom de tllhandahåller över tden stabla förutsättnngar, Spelregler. Detta kan t.ex. gälla de grundläggande reglerna nom skeområdet, cvlrättslga regler grundläggande regler nom arbetsrätten. Beträffande sådana regler är det snarast tll skada, för företag, myndgheter medborgare, om de ändras för ofta. 6 I Storbrtannen menar man sunsettng" är särsklt lämplgt när det gäller regler som tllkommer för möta oväntade stuatoner som kräver snabba åtgärder, se t.ex. "Thnkng About Regulaton A Gude to Good Regula ton.

46 1998:94 SOU förslag Sammanställnng 44 ske därför regler bör tdsbegränsade Införandet genom regelantal nom regelgvnngsmodell denna ett regerngen testar har där områden naturlgt då kan Det testa man en system. vara där det snabbt relatvt nföras regler måste där regeltllväxt, nya effekter. reglernas överblcka svårt kan början från vara förhållnngssätt Myndgheters med småkontakter förhållnngssättet småföretag tll Atttyderna för praktskt både gäller betydelse. Detta mycket har företag stor småföretagen beträffande hur psykologskt smdgt frågor lösa regel. tllämpnngen myndgheterna med kontakten upplever en vktgt. Några mycket förhållnngssätt typer sådana påverka är Att bör är: nstrument övervägas som prmärt poltsk nvåfrån hög statsmarkerngar, symbolmässga föregår nyckelfrågor själva närngsmnstern mnstern som småföretag nför lyhördhet med dalog exempel med gott utnämnng myndgheterna, bland exempel t.ex. goda utpekande myndghet småföretagsvänlga årets mest uppnå bästa på för sätt myndgheter mellan benchmarkng bemötandemål handläggnngstder korta servcemål t.ex. vssa kontakten. upplever småföretag hur mäta tllgänglghet krng Förslag 5.3 tllgänglg Bättre har Småföretagsdelegatonen rapporten mer lättare småföretag tll hur förslag lämnat 1998:64 nformaton SOU uppgfter lämna från nformaton tll samt tllgång skall få nedan redovsas förslag myndgheter. Detta tll anmälnngar sammanfnng. Internetbaserat nformatonsför ansvarg bör ett Staten ytterst vara få kan dygnet helst på lätt företagare när där system som en olka företag olka för gäller vlka regler typer fram som httas kan rådgvnng stöd fnanserng samt stuatoner. Var nformaton alla nnehålla bör ngå. skall också Det typer etc. med kontakter sna för behöva stat kan företagare en som småföretag tll nformaton för lknande Ett kommun. som system det uppmärksammas bör Sverge. Det nföras Kanadas bör Kanada. bygga år tagt systemet tre upp

47 SOU 1998:94 Sammanställnng förslag 45 Ansvarsfâgan har en görande betydelse för kvalteten kom munkatonen. Det bör fastläggas hur den övergrpande strukturen på nformatonen, nklusve hemsdor erforderlga länkar, skall utformas för nå ut tll de mndre företagen. Frågor som berör bldande nätverk va Internet, den praktska hanterngen vd produkton publcerng nformaton, uppdaterng ansvarsfördelnng bör klargöras. En ansvarg myndghet bör utses som svarar för systemet för det fnns kopplng tll ansvarga länkvärdar. Småföretags delegatonen det nom Närngs teknkutvecklngs anser verket NUTEK fnns lämplg kompetens för uppgften. Regerngen bör därför lägga detta uppdrag på NUTEK. På lokal nvå skall det fnnas Internetansluten dator, på bblotek, närngslvskontor eller motsvarande. Regerngen uppdrar åt myndgheter dessa kontakter med små företagare särskld uppmärksamhet vad gäller nformatonen ägnar tll företagen. Som ett exempel har delegatonen valt redovsa hur Rksskeverket RSV arbetar med nformaton tll företagen. Företagen skall god td ha nformaton om bl.a. regelförändrngar så man hnner anpassa verksamheten. Regerngen bör utfärda föreskrfter som nnebär de uppgfter som lämnas företagen tll en myndghet nte skall behöva lämnas flera gånger tll olka myndgheter. Delegatonen hänvsar denna del tll det Projekt 4 som nterats Toppledarforum leds NUTEK. Toppledarforum är en arbetsgrupp för verksamhetsutvecklng offentlg förvaltnng med stöd nformatonsteknk. Regerngen uppdrar åt Patent regstrerngsverket PRV RSV undersöka möjlgheterna för gemensamma blanketter för frma, ske gftsregstrerng samt anmälan om nkomst ändrng tll försäkrngskassan vd start företag. Informatonen görs mer lättllgänglg. Regerngen bör utfärda föreskrfter tll myndgheterna förmedla nformaton om regel ändrngar som berör småföretagama med jämna mellanrum genom utskck eller va Internet. För nformatonen va Internet bör detta enlgt delegatonens menng ngå det system som v föreslagt

48 SOU 1998:94 förslag Sammanställnng 46 bakgrund beskrvnng kortfad NUTEK. En handhas skall skall lämnas. förändrngen med syfte kraftträdande td före god beslut fa bör rksdag Regerng föruttll de anpassnng för erforderlg td företagen så nya ges sättnngama. myndgheter mellan samspelet effektvsera underlätta För där det tjänstemän, andra är samt handläggare bör företag befogenheter ökade få verksamhetens tll hänsyn med art, möjlgt nsatser. kompetenshöjande genom ansvar myndgvktgt mycket det Småföretagsdelegatonen är anser Begränsade kunder. sna småföretagarna betraktar heterna som skall förlängas öppethållande nte skall telefontder accepteras, Myndgheter behov. kundemas/småföretagamas efter som anpassas under exempelvs tllgänglga bör småföretag med kontakt har vara klämdagar. s.k. vd kvällstd löften bndande lämna myndgheterna uppdra bör Regerngen kopplas Eventuellt ärende. td det göra ett hur lång tar om nte myndgheten händelse den görande automatskt tll detta ett sg. hör hur redovsa årsredovsnngar sna skall Myndgheterna man företagen, nformatonskren t.ex. gentemot servceklarat besked lämnats, väntennan tder handläggnngstder, gäller vad myndghela utföras så skall Redovsnngen telefon tder etc. mellan jämförelser årlgen kvaltetsarbete samt mäts hetens kan myndgheter göras etc. förenklas bör fylla skall företagarna blanketter Samtlga som tll företagen blanketter skckar etc. myndgheten ut förkortas. När tll hänvsnng fnnas skall alltd det personer regeln bör vara materalet. Företagen utsända det rörande frågor på kan svara som En skall lämnas. uppgfterna varför nformaton få också skall om Samtlga nödvändg. Språkvård är blankettöversyn ständg elektronskt. tllhandahållas skall blanketter även skall fnnas företagen för kontaktpersoner Informatonsansvarga hänvsa kunna för kommuner, rätt myndgheter statlga vd

49 SOU 1998:94 Sammanställnng förslag 47 den som söker nformaton. Ett exempel en bredare nformaton tll nyföretagare är Startlnjen vd NUTEK. Delegatonen anser det vktgt företagen erhåller nformaton om den egna kommunens kort långsktga planer seende t.ex. nfrastruktur, förändrngar nom samtlga utbldnngsverksamheter, kommunkatoner, byggplaner Därför bör samtlga Sverges m.m. kommuner samarbete med företagare andra ntressenter nom kommunen utarbeta närngslvsprogram för den kommunen. egna Detta samarbete nnebär också småföretagen får bättre kontakter nom kommunen ökad förståelse för de kommunala besluten. Respektve kommun skall nformera de företag som nte deltar arbetet om programmets nnehåll. En handlednng för företagare utarbetas. Denna skulle kunna fungera som en lathund för företagare som behöver söka nformaton komma kontakt med olka myndgheter eller andra nstanser. I handlednngen bör det fnnas beskrvnngar sådant som företagare bör tänka en utförlg överskt över de olka ntressenter som kan ha betydelse för företagare. Informaton om olka stödformer bör vara en vktg del. Ett exempel är det materal för nystartare som NUTEK:s Startlnje producerat. Småföretagsdelegatonens uppfnng är det går komplettera det befntlga materalet tll bl en handlednng för samtlga före tagare osett bransch. Handlednngen skall också fnnas tllgänglg va Internet genom NUTEK:s försorg. Det måste bl enklare regstrera företag. Delegatonen ser också på detta område Kanada som ett föregångsland. Där kan nyföre tagare va dator regstrera stt företag med namn, anmäla sg för olka sker försäkrngskassa samt ordna eventuella tllstånd. Enlgt uppgft tar hela proceduren ca 2 mnuter. Ett förslag med detta nnehåll har tdgare överlämnats tll regerngen Dnr 97/ Förslag krng kompetensförsörjnng Småföretagsdelegatonen har rapporten Kompetens småföretag SOU 1998:77 lämnat förslag tll hur småföretags kompetensförsörjnng bör förbättras. Detta förslag redovsas nedan sammanfnng.

50 48 Sammanställnng förslag SOU 1998:94 Ett system med möjlghet tll ndvduella kompetenskonton nförs. Företaget de anställda eller den anställde ensam får göra sättnngar medel som skall användas för kompetensutveck lng under skemässgt gynnsamma vllkor. Medlen skall använ das för sedda ändamål nom en vss td, annars återgår de tll besknng på vanlga vllkor. En referensbank byggs upp omfande uppgfter om kompetens konsulter med olka specalserng tll vlka fogas namn företagare som har anltat konsultföretagen är vllga ge referenser. Ett vrtuellt utbldnngscentrum, VUC, för småföretagens lärande natonellt. VUC skall med denna specalserng vara en komplettera landets befntlga dstansutbldnngsnätverk. unk nod En databas läggs upp på Internet bestående frvllga rådgvare med specalstkunskaper som är vllga engagera sg som samtalspartners bollplank åt småföretagare. Ett natonellt projekt en ITkampanj genomförs småföretag med hjälp datakunnga ungdomar för lyfta företagen över ITtröskeln öka deras ITkunskaper. En första etapp bör omfa 1 småföretag om denna utfaller väl hela kampanjen ca 2 företag. Kampanjen bekostas staten, IT företagen de deltagande småföretagen. arbetet startas som en treårg försöksverksamhet. Centret skall vara en onestopshop för företagens beställnngar svara för kund leverantörssöknng, förpacknng spedton IT förmedlat materal från alla relevanta kunskapskällor företag, myndgheter, utbldnngsnsttutoner andra, nternatonellt Ett natonellt ramkoncept: SME Projekt akademker på öppet köp läggs upp drvs högskolor nsttutoner nära företag högskolor. Projektet syftar tll underlätta rekryterngen akademker tll småföretagen göra små företagssektom mer ntressant för de högskoleutbldade. En länk läggs Internet för lotsa nformaton om var hur extern kompetens, styrelseledamöter, kan sökas. Länken nförs befntlgt nformatonssystem för småföretagare, småföretagare tll t.ex. mentorer lämplgen något t.ex. SMElnk.

51 SOU 1998:94 Sammanställnng förslag Förslag krng kaptalförsörjnng Småföretagsdelegatonen har Kaptalförsörjnng tll smårapporten företag SOU 1998:93 lämnat förslag tll hur småföretagens kaptalförsörjnng bör förbättras Sverge. Detta förslag redovsas nedan sammanfnng. Skepremerat småföretagarkonto Småföretagsdelegatonen föreslår staten skegynnar sparande för starta eller expandera småföretag genom tllåta prvatpersoner göra sättnngar tll ett specellt småföretagarkonto. Vårt förslag har lkheter med systemen för skogskontosättnng respektve dragsrätt för ndvduellt pensonssparande. Perodserngsfond För mnska skeuttaget nvesterngar som fnanseras med rörelsen nternt genererade medel föreslås utökade möjlgheter tll sättnng tll perodserngsfond. Uppskj uten renstbesknng Inför uppskjuten renstbesknng vd åternvesterng akter onoterade företag. Systemet kan byggas den uppskjutna renstbesknng som tllämpas vd försäljnng köp fastgheter. Pensonsmedel V föreslår en statlg förhandlngsman får uppdrag samla olka aktörer såsom fackförbund, försäkrngsbolag pensonsfonder tll bldande särsklda rskkaptalbolag med uppgft placera små företag andra rskkaptalbolag. Förlustgaranter Statlga förlustgaranter om 5 procent tll rskkaptalbolagens place rngar onoterade bolag nförs efter dansk modell. De besknngsregler som gäller för nvestmentbolag skall, om vssa förutsättnngar är uppfyllda, även kunna äga tllämpnng på rskkaptalbolag. Rskkaptalbolag skall få klassas som nvestmentbolag Investmentbolag beskas huvudsak bolaget, utan hos sna ägare. V föreslår även rskkaptalbolag skall få klassas som nvestment bolag besknngshänseende, utan behöva noteras på börsen. För rskkaptalbolagen nte skall kunna användas som ett nstrument för skeundandragande bör vssa kompletterande regler ställas upp

52 5 Sammanställnng förslag SOU 1998:94 Placerngsregler för fonder, banker försäkrngsbolag Sverge har sedan länge ett stort nsttutonellt förvaltat sparande. Dagens placerngsregler nnebär fonder m.fl. huvudsak får mer än vad som motsvarar 5 procent röstetalet eller 34,5 procent aktekaptalet ett företag. äga Inom reglerna, EU pågår emellertd för närvarande en översyn placerngsmed särsklt skte begränsnngsreglerna. Sverge bör anpassa sna placerngsregler tll europesk praxs. Småföretagsdelega tonen föreslår placerngsreglerna lag om värdepappersfonder, bankrörelselagen, försäkrngsrörelselagen m.fl. lagar ändras så dessa nsttutoner får rätt förvärva akter onoterade bolag motsvarande röstetalet eller maxmalt maxmalt 1 69 procent procent aktekaptalet. 5.6 Förslag krng socal ekonom samverkan mellan småföretag Småföretagsdelegatonen har rapporten Goda déer om småföretag samverkan SOU 1998:92 lämnat förslag tll hur samverkan mellan ekonom sammanfnng. företag utvecklng företag nom området socal bör förbättras Sverge. Detta förslag redovsas nedan Stöd tll utvecklng nätverksfrämjande lokala aktörer strukturer baserade på småföretagens egna ntatv; dessa mötes platser auktorseras tllförs fnansella resurser från samhället. Småföretagen bör ett ges starkare nflytande offentlga stödorgan. Konsultatva uppgfter skljs myndgheter. helt från företagsfrämjande hos En översyn görs de befntlga stödorgansatonerna. Målsättnngen bör vara det skall fnnas en mångfald stödorgan, små företagen skall ges möjlghet välja stödorgan. Inget stödorgan har realteten kompetensmässg eller personalmässg möjlghet hantera alla typer företag, branscher företagare. Olka stöd organ skall lkställas.

53 SOU 1998:94 Sammanställnng förslag 51 Lån med statlga garanter bör kunna förmedlas även va andra fonder, företag organ än banker. Nätverkslån nförs lån tll företagare har grupper som ett begränsat kaptalbehov, som vll ta ett gemensamt ansvar för lånet samverka för utvecklng företagen. Det närngspoltska ansvaret för alla typer småföretagsfrågor nklusve kooperatva frågor samordnas nom ett departement Närngs handelsdepartementet. Offentlgt stöd omfördelas för möjlggöra en ökad satsnng på utvecklng företagarkompetens samverkan nom vårdsektom, omsorgssektom kultursektorn. Under fem år sätts resurser för stmulera forsknng om små företagssamverkan. Befrelse från eller resttuton moms arbetsgvargfter för hushållsnära tjänster testas nom två län under kommande mandat perod.

54

55 SOU 1998: Genomförande, kostnader fnanserng l Inlednng I förelggande sntt sammanfas översktlgt bedömda effekter delegatonens förslag. Vdare dskuteras hur förslagen skall fnanseras. 6.2 Effekter för småföretagen företagsklmatet föreslagna åtgärder Småföretagsdelegatonen har gvt ett betydande antal förslag som vart ett för sg sammantaget syftar tll förbättra stuatonen för landets mndre medelstora företag. De syftar således tll skapa sådana förhållanden för företagen de lättare kan växa bedrva sn verksamhet med lönsamhet. Det torde vara obestrdlgt goda verksamhetsförhållanden för de mndre företagen är postvt för landets ekonomska utvecklng för sysselsättnngen. Det är småföretagen tllväxten sysselsättnng förväntas komma ske. Delegatonens anser det nte vara menngsfullt närmare utveckla bedömnngar effekterna varje ensklt förslag. Sammantaget nnebär dock förslagen när de har genomförts jämfört med stuatonen nnan de mndre företagen sn verksamhet möts färre mndre krånglga regler uppgftslämnandet begränsas regler tllkommer bättre anpassade tll småföretagens är nya som stuaton det går lättare snabbare för företagen htta fram tll rätt nstans för rådgvnng eller stöd

56 1998:94 SOU fnanserng kostnader Genomförande, 54 gjorts förenklats har stödstrukturen offentlga den mer överblckbar rustade bättre kompetenshöjande nsatser småföretagen är genom har särsklt företag gäller detta konkurrens; allt hårdare som möta en nternatonella den konkurrera arenan lgger fördelar grad de högre utnyttjar företag mndre samsom företag mellan verkan underlättats har rskkaptalförsörjnng småföretagens begränsats. har mndre företag konkurrensnackdelar för de har förslagdelegatonens när effekten således blr Sammantaget företag fler bldas kommer företag fler genomförts nya Härmed ökar möjlghet. denna utnyttjar möjlghet med växa Den blr konkurrenstrycket större. marknaden effektvteten landet ökar. sysselsättnngen produktonen tllväxten, ekonomska skentäkterna kommer sksseras här utvecklng Med den som Samtdgt etableras. skebas öka större samhället en genom begränutgftstrycket arbetsmarknadsâtgärder behovet mnskar försökt nte har Delegatonen arbetslöshetsförsäkrngen. särsklt sas, klart dock stå torde Det effekterna. angvna här de kvantfera storlek. betydande mycket skt på effekterna är för hands tll lgga bakgrund angven nära här kan Det mot de med fnanseras skall reformförslagen föreslå delegatonen Delegatonen uppstå. bedöms budgeteffekter postva långsktga som kommttéer andra alla lksom drektv allmänna enlgt dock skall redoföljande det skt. kort I på förslag sna fnanserng även ange tll förslag budgeteffekter analys samt översktlg därför vsas en fnanserng. fnanserng Budgeteffekter 6.3 syftar samtlga åtgärder antal föreslagt har Delegatonen stort ett som dessa Vssa företagen. mndre för de stuatonen förbättra tll leder Några budgeteffekter. försumbara eller nga har förslag närmast måttlga tll leder förslag antal Ytterlgare besparngar. ett tll vssa betydande tll leder förslagen antal mndre utgftsöknngar. Ett komma bedöms skt längre dock på vlka utgftsöknngar ntäktsöknngar. med kompenseras fnanserng tll förslag följande det redovsar Delegatonen seende

57 SOU 1998:94 Genomförande, kostnader fnanserng 55 dels en uppskad nettoeffekt den merpart förslagen som ett beräknas medföra endast begränsade budgeteffekter, dels de förslag medför betydande utgftsöknngar. som mer vart Budgeteffekter merparten förslagen I följande sammanställnng anges de förslag delegatonen har ngvt tll regerngen med en kortfad kommentar för vart ett förslagen. Budgeteffekter har här för de flesta förslag nte kvantferats. De betecknas som små eller svagt postva med vlket menas de vart ett nte bedöms överstga 5 mljoner kronor. För några förslagen har beräknats en något högre budgeteffekt vlket då särsklt anges. Förslagen Förslag l Budgetefekt/år Kommentar Regelförenklng Snabbare Patentskydd enklare patent för Datalagstftnngen Inga effekter Inga effekter Inga bör mndre effekter ges en byråkratsk utformnng statsfmansella statsfmansella statsfmansella uppfnnngar Inför enhetlgt Svagt postva beräknngsunderlag statsfmansella för ersättnngar de effekter allmänna försäkrngarna Slopa onödgt Svagt postva uppgftslämnande Mnskad admnstraton Bllgare statsfmansella admnstraton för tll försäkrngs effekter försäkrngskassan kassan kan leda tll utgftsmnsknngar

58 56 Genomförande, kostnader fnanserng SOU 1998:94 Förslag B udgetefekt/år Kommentar Klargör arbets Små statsfmansella Kan möjlgen leda gvarnas effekter tll försäkrngs rehablterngs kassan betalar det ansvar som skall företag betala dag Besknngen Svagt postva Bllgare admns tjänsteblar bör statsfnansella traton kan leda tll schablonseras effekter utgftsmnsknngar Enklare regstrerng Svagt postva Bllgare admnsföretag statsfnansella traton kan leda tll effekter utgftsmnsknngar Fsksedel skall Inga statsfnansella bl lättare få effekter Förenklad Inga statsñnansella självdeklaraton för effekter egenföretagare Slopa sketllägg Små statsñnansella för fel momsredo effekter vsnngen Lättnader Mnskade statlga På skt mnskade företagens utgfter kostnader hos uppgftslämnande tll myndghet Storleksgräns för Inga statsfnansella uppgftslämnande tll SCB Fastghetsägare effekter Inga skall behöva effekter lämna uppgfter tll lägenhetsregster statsfnansella myndgheter Förenklng Svagt postva Bllgare tullprocedurema statsfnansella admnstraton kan effekter leda tll utgftsmnsknngar Slopa gfter Svagt postva Bllgare byråkrat krng den statsfnansella admnstraton kan oblgatorska effekter leda tll utgftsventlatons kontrollen mnsknngar

59 SOU 1998:94 Genomförande, kostnader fnanserng 57 Förslag Budgetejfekt/år Kommentar Slopa lagen Svagt postva Bllgare om oblgatorsk statsfnansella admnstraton kan platsanmälan effekter leda tll utgftsmnsknngar Punktlghetsmål Inga statsfnansella Omfördelnng myndghets effekter resurser nom utövnng prövas myndgheter nom ett myndgheter Prövnng kommunal kompetens total affärsverksamhet drva Inga effekter statsfnansella genom Rådet för konkurrens på lka vllkor Avreglera Svagt postva Bllgare förordnandet statsfmansella admnstraton kan ordnngsvakter effekter leda tll utgftsmnsknngar Slopa behovs Mnskade statlga Mnskad prövnng för utgfter myndghets tandläkare utövnng Frtt val barn Inga statsfnansella ungdomstandvården effekter Konkurrensneutralt Inga statsfnansella boende for effekter funktonshndrade Avreglera Svagt postva Bllgare bluthymngen statsfnansella admnstraton kan effekter leda tll utgfts Avreglera långväga Svagt postva mnsknngar Bllgare busstrafk statsñnansella admnstraton kan effekter leda tll utgfts mnsknngar Marknadsanpassa Inga statsfnansella regelsystemet för effekter tolknng

60 58 Genomförande, kostnader fnanserng SOU 1998:94 Förslag IBudgetejfekt/âr Kommentar Vssa förenklngsförslag Informatons Inga statsfmansella samrådsplkt vd effekter markarbeten Förenkla Mnskade statlga Leder tll redovsnngen utgfter besparngar hos mat alkohol for mnskade anslag restauranger tll Alkoholnpektonen Förenkla Mnskade statlga Admnstratva semesterlagen utgfter förenklngar leder tll kostnadsbesparngar hos myndg Konkurrensneutra Inga statsfmansella ltet mellan statlgt effekter anställda dstrktsveternärer prvatpraktserande veternärer heter, vlket ger mnskade anslag EU:s strukturfonder Inga statsfmansella effekter Offentlga Inga statsfmansella upphandlngar effekter Konkurrenssned Inga statsfmansella vrdande stöd effekter Myndghets Inga statsfmansella Merarbete för samverkan vd effekter myndgheter som anmälan dock kan fnanseras genom omprorterngar. Datateknk gör myndghetssamverkan kostnadseffektv

61 SOU 1998:94 Genomförande, kostnader fnanserng 59 Förslag Budgetefekt/år Kommentar Moms uppbördsdeklaraton Nya EGanpassade regler om resultaträknngens utformnng Små effekter Inga effekter statsfnansella statsfnansella Småföretag samverkan Stöd tll utvecklng Små statsfmansella nätverksfräm effekter jande lokala aktörer strukturer baserade på småföretagens egna ntatv; mötesplatserna auktortllförs seras fnansella resurser från samhället Småföretagen bör Inga statsfnansella ges ett starkare effekter nflytande offent lga stödorgan Konsultatva uppeffekter Inga statsfmansella gfter skljs helt från företagsfrämjande hos myndgheter En översyn görs Inga statsfmansella de befntlga stödorgansatonerna effekter Lån med statlga Inga statsfmansella garanter bör kunna effekter förmedlas även va andra fonder, företag organ än banker

62 6 Genomförande, kostnader fnanserng SOU 1998:94 Förslag Budgetefekt/år Kommentar Nätverkslån nförs Inga statsflnansella Omfördelnng lån tll grupper effekter befntlga lån företagare som har ett begränsat kaptalbehov som vll gemensamt ta ett ansvar för lånet samverka för utveck lng lng företagen Det närngs Inga statsfmansella poltska ansvaret effekter för alla typer småföretagsfrågor nklusve kooperatva frågor samord nas nom ett departement Närngs handelsdepartementet Offentlgt stöd Inga statsfmansella omfördelas för effekter möjlggöra en ökad satsnng på utveck företagar kompetens samverkan nom vård, omsorgskultursektom Smulera forsknng Små statsfmansella om Småföretags effekter samverkan Befrelse från eller Vssa resttuton moms statsñnansella arbetsgvar effekter gfter för hus hållsnära tjänster testas nom två län under kommande mandatperod Omfördelnng sker Omfördelnng forsknngsmedel Dock kommer en del den s.k. svarta sektorn bl vt vlket leder tll ntäktsöknngar

63 SOU 1998:94 Genomförande, kostnader fnanserng 61 Förslag Budgetefekt/år Kommentar Kaptalfdrsörjnng Förlustgaranter Små kostnader I dag är rskkaptal Rskkaptalbolag Negatva men skall skemässgt begränsade effekter klassas som nvestmentbolag Pensonskaptal tll Inga statsfmansella rskkaptalbolag effekter Placerngsregler för Inga statsfnansella fonder, banker effekter försäkrngsbolag bolagens små nte småföretag ger därför staten några betydande nvesterngar nkomster. Genomförs förslagen bedöms nkomsterna för rskkaptalbolagens ägare öka, vlket skulle öka statens skentäkter. I Danmark har kostvart naderna låga Tllgänglghet Staten bör ansvara 1 mlj. kr Vssa medel har för ett Internet anslagts tll SME baserat nforma lnk tonssystem

64 62 Genomförande, kostnader fnanserng SOU 1998:94 Förslag Budgetefekt/âr Kommentar På lokal nvå skall Inga statsfnansella Omprorterngar det fnnas Internet effekter nom kommun ansluten dator, på budgetar bblotek, lvskontor motsvarande Regerngen uppdrar Inga statsfmansella åt myndgheter dessa med kontakter småföretagare gäller tonen företagen kostnader närngseller ägnar särskld uppmärksamhet vad nformatll Regerng Inga statsfmansella rksdag bör fa kostnader sna beslut med sådan tdsmargnal myndgheterna kan nformera företagen god td Uppgftslämnande 11 mlj. kr Toppledarforum bara en gång projekt 4 är gång. Mer resurser behövs. I Norge tog det 6 personer flera år bygga upp Brönnöysunds regstret, en databas där myndgheter från hela Norge hämtar uppgfter stället för hos Regerngen uppdrar Inga statsfnansella företagen Omprorterngar PRV RSV kostnader nom nuvarande utforma samma gemenblanketter budgetar

65 SOU 1998:94 Genomförande, kostnader fnanserng 63 Förslag Informatonen mer lättllgänglg. Regerngen bör utfärda tll föreskrfter myndgheterna förmedla görs B udgeteffekt/år Små kostnader Kommentar nformaton om regeländrngar som berör småföre tagarna med jämna mellanrum genom utskck eller va Internet Ökade befogen Inga statsfnansella Omprorterngar heter för hand kostnader nom nuvarande läggare, genom budgetar kompetenshöjande nsatser Myndgheterna Inga statsfmansella Omprorterngar skall betrakta små kostnader nom nuvarande företagarna som budgetar sna kunder. Öppet även klämdagar Regerngen bör Inga statsñnansella Omprorterngar uppdra myndg kostnader nom nuvarande heterna lämna budgetar bndande löften om hur lång td det tar göra ett ärende Samtlga blanketter Inga statsñnansella Omprorterngar som företagarna kostnader nom nuvarande skall fylla bör budgetar förenklas förkortas

66 .998:94 SOU fnanserng kostnader Genomförande, 64 BudgetefekI/år Kommentar Förslag Omprorterngar statsfmansella Informatonsansva Inga nuvarande nom kostnader kontaktrga budgetar föreför personer fnnas skall tagen myndgstatlga vd kom heter for rätt muner, hänvsa den kunna söker som nformaton Omprorterngar statsfnansella Inga Närngslvsprogram nuvarande nom kostnader alla kommuner för budgetar kostnader Små för handlednng En utarbetas företagare Teknska nveste Regstrerng kr mlj. rngar 1 va Internet företag anställda 4 personer mlj. kr/år 2 vd Infonsamlng kr mlj. 1 starten ntalt Summa kr mlj. 4 Kompetensutvecklng statsfnansella referensbank Inga En effekter forepå med namn kan tagare som referenser lämna Kompetensbetr. konsulter mellan IT Delas för mlj. kr 5 ITkampanj etapp småföretag företag, för Kostnaden kampanjen hela staten kr mlj. 2 Anslag begärt mlj. kr 3 Vrtuellt försökstreårg utbldnngscentrum, verksamhet VUC

67 SOU 1998:94 Genomförande, kostnader fnanserng 65 Förslag Budgetefekt/år Kommentar Databas med namn Inga statsfmansella på frvllga effekter rådgvare SMEprojekt Inga statsfmansella Omprorterngar Akademker på effekter högskolor öppet köp Intemetlänk for Inga statsfnansella lotsnng tll nfo effekter om hur extern kompetens sökas kan unverstet Sammanfande bedömnng budgetkonsekvenser Av sammanställnngen framgår merparten delegatonens förslag vart ett för sg nte medför några drekta budgeteffekter eller endast begränsade effekter. Vssa förslag medför besparngar. På skt bedömer delegatonen den budgeteffekten nnebär väsentlg sammantagna en förstärknng. det kortare I perspektvet uppskar delegatonen den ökade budgetbelastnngen här angvna förslag tll netto ca 1 mljoner kronor Budgeteffekter vssa större reformer Kostnader för förslagen Delegatonen har föreslagt antal åtgärder nnebär betydande ett som utgftsöknngar kort medellångt perspektv. På längre skt ett kommer emellertd dessa åtgärder resultera ökade skeäven ntäkter både drekt ndrekt. Indvduellt kompetenskonto Redan enbart omfar ndvders sättnngar tll ett system som kompetenskonton nnebär belopp kommer ackumuleras. stora Vd ett antagande om det tll varje konto systemet månadsvs får sättas 3 kronor halva arbetskraften ca 2 mljoner personer utnyttjar möjlgheten, betalas 7,2 mljarder kronor årlgen systemet. Den uteblvna skentäkten för staten är 3,6 mljarder kronor årlgen,

68 66 Genomförande, kostnader fnanserng SOU 1998:94 vd ett antagande om en genomsnttlg företagen samtdgt skall betala n gfterna 42 procent, tllkommer ett kronor. margnalsk på 5 belopp gftsbortfall 3 procent. Om mljarder arbetsgvarmotsvarande Skepremerat småföretagarkon to Om förslaget utformas så ett sparande upp tll två basbelopp per år blr dragsgllt vd besknngen för fysska personer nnebär förslaget statsfnansell belastnng på maxmalt 1,1 mljarder kronor en årlgen. Beräknngen baseras på ett antagande om ungefärlgen 5 genomsntt kommer utnyttja systemet personer draget tllåts nkomstslaget kaptal där dragseffekten är maxme rad tll 3 procent. Antagandet om antalet personer som beräknas utnyttja möjlgheten tll dragsgllt sparande bygger på kaptalet enbart kan användas tll starta ett aktebolag eller öka aktekaptalet onoterade bolag som understger de beloppsmässga gränser presenteras snttet om det skepremerade småföre som tagarkontot. Genom restrktoner läggs på vlken typ verksamhet företaget får ha sn huvudsaklga verksamhet en ske som kredtgft tas ut vd otllbörlgt utnyttjande reglerna utan mot svarande nvesterng småföretag så hålls de statsfnansella effekterna förslaget rmlg nvå. Regler krng lägsta tllåtna nnehstd en för komma åtnjutande dragsgllheten bör också mnska möjlgheterna tll skeundandragande därmed den statsfnansella belastnngen. Perodserngsfonder Det småföretagsnrktade förslaget tll reformerng lagen om perodserngsfonder nnebär väsentlgt utökade möjlgheter göra sättnngar tll perodserngsfond. Förslaget är utformat så sättnng skall kunna ske med 5 procent besknngsbar nkomst upp tlls det ackumulerade sa beloppet perodserngsfondema bolaget uppgår tll 3 mljoner kronor. Avsättnng utöver dessa tre mljoner kronor görs enlgt nu gällande regler. Långt från samtlga företag kommer kunna utnyttja denna möjlghet tll ökad sättnng tll perodserngsfond. Faktorer som begränsar de statsfnansella effekterna är företag som slår taket 3 mljoner kronor total ackumulerad perodserngsfond nte över huvudtaget eller åtmnstone nte fullt ut kan utnyttja de ökade sätt nngsmöjlghetema. En faktor beakta är många små annan företagen nte har tllräcklg vnst eller kanske nte någon vnst överhuvudtaget, vlket gör dessa företag också faller bort från de

69 SOU 1998:94 Genomförande, kostnader fnanserng 67 som kan nyttja den föreslagna ändrngen. En koncemspärr som hndrar koncerner utnyttja de ökade sättnngsmöjlgheterna samtlga sna mndre dotterbolag nnebär också dessa helt faller utanför ramen för åtgärden. Dessutom fnns företag som olka anlednngar dag nte fullt ut utnyttjar exsterande skemässga reserverngsmöjlgheter vlket leder tll slutsatsen det margnella skebortfallet deras fall helt eller delvs bortfaller. Sammantaget nnebär detta den prognostserade bolagsske basen som beräknas lgga mellan 192 mljarder de närmaste åren, väsentlgt måste reduceras för kunna få en rmlg bedömnng de statsfmansella konsekvenserna förslaget. Delegatonen gör bedöm nngen ca 65 procent bolagsskebasen bortfaller den statsfnansella kostnaden enlgt kassamässga prncper blr 5,2 ml jarder kronor 195 mrd x 35% x 28% x 522,5%. Beräknngen bygger på ett antagande om utnyttjandegraden fördelar sg jämnt mellan å ena sdan handelsbolag ensklda närngsdkare, där sätt nng tllåts med 25 procent, ä andra sdan aktebolag ekono mska förenngar, där sättnngsmöjlgheterna nuläget endast är 2 procent. Den varaktga effekten delegatonens förslag blr betyd lgt lägre eftersom de ökade sättnngsmöjlgheterna tll perodserngsfond endast nnebär en temporär skekredt på maxmalt fem år. Delegatonen bedömer den varaktga effekten åtmnstone nte bör bl högre än 1 mljard kronor. Uppskjuten renstbesknng vd åternvesterng akter företag onoterat Den slutgltga utformnngen förslaget kommer hög grad påverka storleken förslagets statsfnansella effekter. Delegatonen har nte detalj tagt ställnng tll utformnngen förslaget kan därför endast översktlgt bedöma effekterna förslaget. Huruvda uppskov med renstbesknngen skall tllåtas vd försäljnng noterade akter åternvesterng onoterade akter är bara ett exempel på ställnngstaganden som kommer få bedömnngen. stor nverkan Delegatonen bedömer, med hänsyn tll den låga omsättnngen onoterade akter, förslaget får relatvt begränsade statsfmansella effekter. Kompletteras förslaget också med särsklda spärregler som exempelvs kr på vss nnehstd för kunna utnyttja möjlgheten tll uppskov med realsatonsvnstbesknngen bedömer delegatonen förslagets statsfmansella belastnng kassamässgt nte kommer överstga,2 mljarder kronor. Den varaktga effekten kommer bl lägre eftersom förslaget nte nnebär en permanent skelättnad utan endast ett uppskov med realsatonsvnstbesknngen.

70 1998:94 SOU fnanserng kostnader Genomförande, 68 de statsbudgeten effekterna kassamässga uppskade De sammanställnng. Det följande summerade förslagen beskrvna är mycket lägre, effekten varaktga sevärt den är framhållas skall perodserngsfond. förslaget vad särsklt om ser kronor mljarder angvet kostnader Sammanställnng 3,6 Kompetenskonto 1,1 Startaegetkonto Ökade perodserngsfond tll sättnngsmöjlgheter 5,2 småföretag för åternvesterng vd renstbesknng Uppskjuten,2 bolag onoterade akter,1 förslag övrga Nettoeffekt 1,2 fnansera Totalt mljard kronor. överstga l nte beräknas effekten varaktga Den Fnanserng de föreför fnanserngskällor möjlga här dskuterar Delegatonen för tden ett grundnställnng är är åtgärderna. En mogen slagna nu befrämja allvar på dags perspektv. Det är nytt synsätt ett nytt de för förenklngar väsentlga entreprenörsanda tllväxt genom myndghetskontakter. Det är regelverk vad företagen mndre ser små småföretag tll tyder postva de värde också stort om tydlgt får deben allmänna den ett märks alltmer företagande som stödjande passvt kan Samtdgt offentlga alla hos genomslag organ. exempelvs nnebär Detta synsätt begränsas. allmänna det från nsatser lämnas förlag offensva för de fnanserngskälla väsentlg som en medel. arbetsmarknadspoltska delegatonen är fnanserngsmöjlga rad delegatonen redovsar följande det I en fnanserngsmöjlgheter sammantaget se Härvd källor. som anges gäller förslagen. Detta redovsade de för kostnaderna överstger värt ökad genererade skentäkter såsom effekter ndrekta även om blr skt de n, räknas alls nte sysselsättnng trots en tllväxt det Fnanserngsalternatven genomförs. förslagen realtet när vlken nom möjlga är flera således vägar följande ram en anger dock bör utformnngen exakta säkerställas. Den kan fnanserngen beredmed samband rksdagen fastställas regerngen göras förslag. respektve genomförandet nngen

71 SOU 1998:94 Genomförande, kostnader fnanserng 69 Bruttoutrymme för fnanserng Småföretagsdelegatonens samtlga föreslagna åtgärder angvet mljarder kronor Arbetsmarknadspoltska åtgärder 12 Var nnefas neddragnngar åtgärder som exempelvs beredskapsarbete, ALU, API, rekryterngsstöd, starta egetbdrag arbetsmarknadsutbldnng. Företagsstöd 2 Utförsäljnng statlgt ägda företag 4 Potentellt företagsvärde bedöms tll ca 225 mljarder. Besparngspotentalen för staten blr dock endast ca 4 mljarder efter hänsyn tagts tll staten också går mste om framtda utdelnng försäljnngama enbart ger en engångseffekt statsbudgeten. Försälj nngsntäkterna från en utförsäljnng statlga företag kan nte användas tll löpande fnanserng utan det är den bedömda ränteeffekten en utförsäljnng som tas upp som en förstärknng statsbudgeten. Totalt besparngsutrymme eller förstärknng budgeten Genomförande förslagen Delegatonen föreslår regerngen de fall den själv beslutar snarast påbörjar genomförandet de förslag delegatonen nu lägger fram. Delegatonen har noterat flera de förslag som tdgare har fram förts tll regerngen nu också har börjat genomföras eller blvt föremål för en aktv berednng Regerngskanslet. Vssa de förslag som lämnas kräver rksdagsbehandlng. Regerngen bör redan under nästkommande rksmöte återkomma tll rksdagen med konkreta förslag på dessa områden. Några delegatonens förslag nnebär förändrngar system eller nrättande funktoner som syftar tll successva förbättrngar för de mndre företagen. Delegatonen fnner det angeläget regerngen löpande håller rksdagen nformerad om de förbättrngar som genomförs för småföretagen även om flera dessa åtgärder formellt nte behöver läggas fast rksdagen. Mot denna bakgrund förelår delega

72 7 Genomförande, kostnader fnanserng SOU 1998:94 tonen regerngen årlgen exempelvs anslutnng tll budget propostonen systematskt redovsar för rksdagen vlka åtgärder som under det senaste året har vdtagts syfta förbättra vllkoren för små medelstora företag.

73 SOU 1998:94 Småföretagsdelegatonen 71 Småföretagsdelegatonen Ordförande: Kommunalrådet Mats Johansson, Karlskrona kommun Ledamöter: Verkst. drektören Gunlla Almgren, REGAB Reglerarmatur Bankdrektören Erlng Bergkvst, AB Industrkredt Förbundsordföranden Gunnar Erlandsson, SEKO lden Personalchefen Camlle Forslund, Keylne Städ Konsult AB Drektören Sune Halvarsson, NUTEK Drektören Stna Hubendck, Källskär Konsult AB Verkst. drektören PerOlof Jönsson, Kooperatva Insttutet Drektören Jan Krylborn, Industrförbundet Verkst. drektören Gunnel Mohme, Tjänsteförbundet Generaldrektören Antra Steen, Rksskeverket Tekn.dr. BengtArne Vedn, Ruben Rausngs Fond Köpmannen Brgtta Ytterström, ICA Ånge AB Experter: Departementssekreteraren Närngs Departementsrådet Närngs Mats handelsdepartementet Yvonne Fagerlund, Fredrksson, handelsdepartementet Lantbrukaren Magnus Johansson, Bleckenstad, Mjölby Departementsrådet Staffan Sandström Närngs handelsdepartementet Departementsrådet Charlotte Zackar, Närngs handelsdepartementet Sekretarat: Huvudsekreterare Björn Jansson Btr. sekreterare Martn Hammarström Sekreterare Lena Noreland Sekreterare Sven Sjögren Assstent Kerstn Svensson

74

75 offentlga utrednngar Statens 1998 Kronologsk förtecknng Omstrukturerngarbesknng.F årslagommmuntetprvleger vssa Tänderhelalvet fall enöversyn. UD. nytt ersättnngssystemför vuxentandvård.s. 3. Utlandsstyrkan. Fö. Välfärdensgenusanskte.A. 31.Detgällerlvet. Stödvårdtll barn Mänpassaralltd Nvå organsatonsspecfrka ungdomarmedpsykskaproblem. + Blaga.. processer medexempelfrånhandeln.a. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovsamhällsskyddvd Vårt lv somkön.kärlek,ekonomskaresurser psykatrsktvångsvård.s.. maktdskurser.a. 33.Hstora,ekonomforsknng. Ty maktenärdn Mytenomdetratonella Femrapporteromdrott. In. arbetslvetdetjämställdasverge.a. 34. Företagaremedrestarbetsförmåga. Översynrörelsetllsynsreglerför kollektva 35. Förordnngartllmljöbalken. + Blagor.M.. försäkrngar.f 36.Identferngdenttet dgtalamljöer Alkoholreklam.Marknadsförngalkoholdrycker Referatfrånenhearngden12november Systembolagetsprodukturval. ITkommssonens rapport4/98.k. Integrtet Effektvtet skebrott.f. 37. Denframtdaarbetsskadeförsäkrngen.. 1.Campusför konst.u. 38.Vad får v för pengarna Resultatstymng l Frståendeutbldnngarmedstatlgtllsyn statsbdragtll vssaorgansatonernomdetsocala nomolkaområden.u. området. Självdeklaratonkontrolluppgñer 39. Det fnsksvenskagränsälvssamarbetet. M.. A förenkladeförfaranden.f. BROTISOFFER 13. Säkrarekemkalehanterng. Fö Vad hargjorts Vad börgöras Ju. 14.Epengar närngsrättslgafrågor.f. 41 Läkemedelsnfonnaton föralla.. 15.Grönanyckeltal Indkatorerför ettekologskt 42.Försvarsmaktsgemensam utbldnngför hållbartsamhälle. M. framtdakr.fö. När åskterblr handlng. Enkunskapsöverskt om 43. IlurskallSvergemåbättre. bemötandepersonermedfunktonshnder,s. förstastegetmotnatonellafolkhälsomål. 17. SamordnngdgtalmarksändTV. Ku. 44. Ensamladvapenlagstñnng. Ju. 18. Engräns enmyndghet F. 45.Sotnng framtden.fö. l9. IT regonalutvecklng. 46.Ombuggnngandrahemlgatvångsmedel.Ju. 12exempelfrånSvergeslän. K. 47. Bulvanerannat. Ju. 2. ltkommsonenshearngomnfrastrukturen 48. Kontrolleradfrågas fördgtalameder.andrakammarsalen, ntervjuermedpersonermedfunktonshnder.s. Rksdagen K. 49.Konsekvenser taxfreeförsäljnngenvecklas 2 Problemmednbäddadesystemnför2skftet. nomeu.k.. HearnganordnadIT kommssonen 5.De39stegen. Läkemedelsutrednngar under samverkanmedindustrförbundet Statskontoret 19taletannatunderlagsmateral tll l4.K. Läkemedel vårdhandel,sou1998: Försäkrngsgarant. 5 Vuxenutbldnnglvslångtlärande.. Ett garantsystemför törsäkrngsersättnngar. F. Stuatonennför underförstaåretmed 23.Statenexportfmanserngen. N. kunskapslyñet.u. 24.Fskeradmnstratonen etteuperspektv. 52. Utstatonerng arbetstagare. A. Översynñskeradmnstratonen m.m. Jo. 53.Ta varapåmöjlgheterna Östersjöregonen. N. 25.Tre städer. Enstorstadspoltkför helalandet. HuroffensvITanvändnngkanskapatllväxt + 4 stblagor. för mndreföretag.ett rådslaganordnat 26. Frånhembräntll Maraklnken. ITkommssonen uppdragkommunkatons faktaomungdomarsvartsprt.s. departementet,närngshandelsdepartementet 27.Nya lednngsreglerför bankaktebolag Industrförbundet. försäkrngsbolag.f. Rotundan,Rosenbad199711l8.K. 28. Läkemedel vårdhandel. Omensäker,flexbel 55. Demokratnsräckvdd.Dokumentatonfrånett samordnadläkemedelsförsörjnng. S. semnarum.demokratutrednngens skrftsere.sb.

76 Statens offentlga utrednngar 1998 Kronologsk förtecknng 56.Avdrag för ökadelevnadskostnader vd tjänsteresa 83. DUKOM Dstansutbldnngskommttén. tllfällgt arbete.f Pådstansutbldnng,undervsnng lärande. 57.DUKOM Dstansutbldnngskommttén. Kostnadseffektvdstansutbldnng.U. Utvärderng dstansutbldnngsprojektmed 84.DUKOM Dstansutbrldnngskommttén. ITstöd.U. Flexbelutbldnngpådstans.U. 58.lT natonalstaten. Fyraframtdsscenarer. 85. Att röstamedhänderna.om stormöten, ltkommssonens rapport6/98.k. folkomröstnngardrektdemokrat Schwez.SB. 59.Räddnngstjänsten Sverge 86.Utvecklngssamarbete rättsområdet. RäddaSkydda.Fö. Östeuropa. Ju. 6.Krng Hallandsåsen.M. 87.Premepensonsmyndgheten. F. 61.Lvsmedelstllsyn Sverge.Jo. 88.DomarenBerednngsorgansatonen 62.Kampanjmedkunskaperkänslor.Om utbldnngarbetsfördelnng.ju. kämfallsomröstnngen Malåkommun1997.M. 89.Greppet vändaen regonsutvecklng. 63.Engodaffär Motala.Joumalstemasslöjanden RapportfrånSöderhamnskommttén. N. läsarnasetk. Demokratutrednngenskrftse 9. Stegetföre. Nedslag detlokala re.sb. brottsförebyggandearbetet.ju. Bättremertllgänglgnfonnaton. 9 Nyagrepp kommunalförnyelsekompetens Småföretagsdelegatonens. rapport N. utvecklng. ln. 65.Nyatder, nyaförutsättnngar Godadéeromsmåföretagsamverkan. ITkommssonens rapport8/98.k. Småföretagsdelegatonens rapport N. 66. FUNKIS funktonshndradelever skolan.u. 93.Kaptalförsörjnngtll småföretag. 67.Socalgftslagen. S. Småföretagsdelegatonens rapport N. 68.Kunskapsläget kämfallsområdet1998.m. Förslagskatalog. Lämplghetsprövnng. 69. personalnom Småföretagsdelegatonens rapport N. förskoleverksamhet, skolaskolbamomsorg.u. 7. Skolan, IT detlvslångalärandet. Hearnganordnad Utbldnngsdepartementet ITkommssonen,Rosenbad , ITkommmssonens rapport7/98.k. 7 Denkommunalarevsonen ett demokratskt. kontrollnstrument.in. 72.Kommunalafnansforbund.F. 73.OrgansatonerMångfaldIntegraton Ett framtda systemfor statsbdragtll nvandrarnas rksorgansatonerm.fl.ln. 74.Styrnngenpolsen.Ju. 75. urforsök.jo. 76.Idrott motonför lvet. Staten stödtll drottsrörelsenfrluftslvets organsatoner.ln. 77.Kompetens småföretag.småföretagsdelegatonens rapport N. 78. Regelförenklngförframtden.Småföretags delegatonens rapport N. 79.IT regonalutvecklng. erfarenheterfråntrehearngarundermarsl 998. ITkommmssonens rapport9/98.k. 8.Bostadsrättsregster.J u. 81.Användnngen vssastatsflygplan, m.m. SB. Försäkrngsförenngarett reformeratregelsystem. F1.

77 Statens offentlga utrednngar 1998 Systematsk förtecknng Statsrådsberednngen Detgällerlvet. Stödvårdtll bam ungdomar medpsykskaproblem. + Blaga.31 Demokratnsräckvdd.Dokumentatonfrånett Rättssäkerhet, vårdbehov samhällsskyddvd semnarum. Demokratutrednngens skrftsere. 55 psykatrsktvångsvård. 32 En godaffar Motala.Joumalstemasslöjanden Företagaremedrestarbetsförmâga. 34 läsarnasetk. Demokratutrednngens skrftsere.63 Denframtdaarbetsskadeforsäkrngen. 37 Användnngen vssastatsflygplan, m.m. 81 Vad får for pengarna v Resultatstymng Att röstamedhänderna.omstormöten, statsbdragtll vssaorgansatoner nomdet socala folkomröstnngar drektdemokrat Schwez.SB.85 området. 38 Justtedepartementet Läkemedelsnformaton foralla.41 HurskallSvergemåbättre BROTTSOFFER forstastegetmotnatonellafolkhälsomål.43 Vadhargjorts Vad börgöras 4 w Kontrollerad frågas Ensamladvapenlagstñnng. 44 med medfunktonshnder.48 m ntervjuer personer Ombuggnngandrahemlgatvångsmedel.46 De39stegen. Läkemedelsutrednngar under Bulvanerannat talet annatunderlagsmateral tll Styrnngenpolsen.74 Läkemedel vårdhandel,sou1998:28. 5 Bostadsrättsregster.8 Socalgftslagen. 67 Utvecklngssamarbete pårättsområdet. Östeuropa.86 Kommunkatonsdepartementet DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN lt regonalutvecklng. utbldnngarbetsfördelnng exempelfrånSvergeslän.19 Stegetföre.Nedslag det lokalabrottsförebyggande ltkommsonenshearngomnfrastrukturen arbetet. 9 fordgtalameder.andrakammarsalen, Rksdagen Utrkesdepartementet Problemmednbäddadesystemnfor2skftet. Hearnganordnad IT kommssonen 1976årslagommmuntetprvleger vssafall samverkanmed Industrforbundet Statskontoret enöversyn l Identferngdenttet dgtalamljöer. Försvarsde artementet Referatfrånenhearngden12november1997. Säkrarekemkaleanterng. 13 ltkommssonens rapport 36 Utlandsstyrkan. 3 Konsekvenser taxfreeförsäljnngenvecklas Försvarsmaktsgemensam utbldnngfor nomeu.49 framtdakr.42 Hur offensvitanvändnngkanskapatllväxt Sotnng framtden. 45 för mndreföretag.ett rådslaganordnat Räddnngstjänsten Sverge ltkommssonenpåuppdragkommunkatons RäddaSkydda departementet, Närngshandelsdepartementet Socaldepartementet Industrforbundet. Rotundan,Rosenbad Tänderhelalvet lt natonalstaten.fyraframtdsscenarer. nytt ersättnngssystemför vuxentandvård.2 ltkommssonens rapport6/ Alkoholreklam. Marknadsförngalkoholdrycker Nyatder, nyaförutsättnngar... Systembolagets produkturval.8 ltkommssonensrapport8/98.65 Näråskterblr handlng.enkunskapsöverskt om Skolan,IT detlvslångalärandet. bemötandepersonermedfunktonshnder.16 Hearnganordnad Utbldnngsdepartementet Tre städer.en storstadspoltkfor helalandet. ITkommssonen, Rosenbad , + 4 stblagor.25 ITkommmssonensrapport7/98.K. 7 Frånhembräntll Maraklnken. IT regonalutvecklng. faktaomungdomarsvartsprt.26 erfarenheterfråntrehearngarundermars1998. Läkemedel vårdhandel.omensäker,flexbel ltkommmssonensrapport9/98. 8 samordnadläkemedelsforsörjnng. 28

78 Statens offentlga utrednngar 1998 Systematsk förtecknng Fna Omstrukturerngar besknng. l Översynrörelsetllsynsreglerfor kollektva 7 Ty maktenärdn Mytenomdetratonella arbetslvetdetjämställdasverge.6 Utstatonerngarbetstagare. 52 Integrtet Effektvtet Skebrott. 9 försäkrngar. Självdeklaratonkontrolluppgñer Kulturdepartementet förenkladeförfaranden. 12 Epengarnärngsrättslgafrågor.14 SamordnngdgtalmarksändTV. 17 Engräns myndghet 18 en Närngs handelsdepartementet Försåkrngsgarant. Statenexportfmanserngen. 23 Ettgarantsystemfor försäkrngsersättnngar. 22 Ta vara möjlgheterna Östersjöregonen.53 Nyalednngsregler for bankaktebolag Bättremertllgänglgnformaton. försäkrngsbolag. 27 Småföretagsdelegatonens rapport2. 64 Avdragför ökadelevnadskostnader vd tjänsteresa Kompetens småföretag. tllfällgt arbete. 56 Småforetagsdelegatonens rapport 77 Kommunalafmansforbund.72 Regelförenklngforframtden. Försäkrngsforenngarett reforrnerat regelsystem82 Småforetagsdelegatonens rapport4. 78 Premepensonsmyndgheten. 87 Greppet vändaenregonsutvecklng. RapportfrånSöderharrmskommttén. 89 Utbldnngsdepartementet Godadéerom Campusförkonst1 småföretagsamverkan. Småforetagsdelegatonens rapport 92 Frståendeutbldnngarmedstatlgtllsyn Kaptaltörsörjnngtll småföretag. nomolkaområden. l 1 Småforetagsdelegatonens rapport6. 93 Vuxenutbldnnglvslångtlärande. Förslagskatalog. Stuatonennför underförstaåretmed Småforetagsdelegatonens rapport 94 kunskapslyftet.51 DUKOMDstansutbldnngskommttén. Inrkesdepa rtementet Utvärderng dstansutbldnngsprojekt med Hstora,ekonomforsknng. ltstöd. 57 Femrapporteromdrott. 33 FUNKIS funktonshndradelever skolan.66 Denkommunalarevsonen ettdemokratskt Lämplghetsprövnngpersonalnom kontrollnstrument. 7 l förskoleverksamhet, skolaskolbamomsorg. 69 Organsatoner MångfaldIntegraton Ett framtda DUKOM Dstansutbldnngskommttén. systemför statsbdragtll nvandrarnas Pådstansutbldnng,undervsnng lärande. rksorgansatonermfl.73 Kostnadseffektvdstansutbldnng. 83 Idrott motonfor lvet. Statensstödtll drotts DUKOM Dstansutbldnngskommttén. rörelsenfrluñslvetsorgansatoner. 76 Flexbelutbldnng dstans. 84 Nyagreppkommunalförnyelsekompetens Jord bruksdepartementet utvecklng. 91 Fskeradmnstratonen etteuperspektv. Mljödepartementet Översynñskeradmnstratonenm.m. 24 Grönanyckeltal Indkatorerfor ettekologskthållbart Lvsmedelstllsyn Sverge. 6 l samhälle. l 5 Djurforsök. 75 Förordnngartll mljöbalken. +Blagor. 35 Det fnsksvenskagränsälvssamarbetet. 39 Arbetsmarknadsdepartementet KrngHallandsåsen. 6 Välfardensgenusanskte. 3 Kampanjmedkunskaperkänslor.Om Mänpassaralltd Nvå organsatonsspecfka kämfallsomröstnngen Malåkommun processer medexempel frånhandeln.4 Kunskapsläget kämfallsområdet Vårt lv somkön.kärlek,ekonomskaresurser maktdskurser.5

79

80

81

82

83

84 Poquxmu ss: m6 47 Srmkum M FAX869 9: 9a TFLPPONZOHIvgJO EPUYI:frtzcsnrdcrwlhcrmc Fann ImrRNr.TBnKcJANIMIwwwv.frrzcs.st z ISBN ISSNO37525X