Seminarie

Relevanta dokument
Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT

Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Verksamhetsberättelse 2006 LÄR-UT - bättre läkemedelshantering för äldre

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

LÄR UTbättre. läkemedelshantering för äldre Tobias Carlsson, Marie Elm

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 ( )

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsgenomgångar

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta

Bättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019

Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN

Socialstyrelsens författningssamling

Hantering av läkemedel

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Läkemedelsgenomgångar

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

RIKTLINJE ARBETSMATERIAL

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

SBU-rapport 1 okt -09

Socialstyrelsens författningssamling

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Uppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

TryggVE-modellen Manual för omhändertagande av patient

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Säker läkemedelsanvändning. för äldre patienter bosatta i Tjörns kommun

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Läkemedelsanvändning hos äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

3. Läkemedelsgenomgång

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Äldres läkemedelsbehandling -

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Behandling av BPSD utan läkemedel

Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården;

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2011

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Inga onödiga sjukhusvistelser

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Pensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin

Minnesanteckningar för Läkemedelsgruppen

Hemsjukvård i Hjo kommun

Handlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Fyrbodal Lilla Edet

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Palliativ vård i livets slutskede

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Transkript:

Marie Elm Distriktssköterska, Borås Stad Seminarie 2010-06-08

LÄR UT projektet Bakgrund Genomförande 2006-2009 Utvärdering Erfarenheter ett

LÄR UT projektet www.boras.se www.fousjuharadvalfard.se

Rapporter visar: Hög användning av läkemedel, direkt olämplig behandling och olämpliga kombinationer Den faktiska k läkemedelsbehandlingen l dli stämmer inte med ordinationsunderlag / läkemedelslista Utbildningssatser för personal bör förstärkas

Läkemedelsbehandling är en process SÄLMA- SKL 9. Omprövning 1. Identifiering av behov 2. Läkemedel el annan behandling 8. Uppföljning 3. Val av läkemedel 7. Rätt dosering 4. administreringssätt 6. Korrekt läkemedelslista l li 5. Dokumentation

Vad är en bra läkemedelshantering l för äldre? Att indikation finns Att sjukdom/symtom påverkas Få biverkningar, livskvalitet Utvärdering

Bakgrund LÄR UT ReKo Sjuhärad 2006 Borås Stad 2007-2009 Primärvården Södra Älvsborg, Borås - Bollebygd Läkemedelskommittén i Södra Älvsborg

Vad är det som ska bli bättre? LÄR UT: s mål Öka kompetensen om äldres läkemedelsanvändning hos vårdpersonal Öka uppmärksamheten på läkemedelsrelaterade problem Förbättra utvärderingen av läkemedel

Idé - planering L Ä R Läkemedel Äldre Redskap UT UTvärdering

L Läkemedel Läkemedelsbehandling Diagnos Indikation Effekt Läkemedelshantering Ordinationsföljsamhet Doseringshjälpmedel

Ä Äldre Äldres läkemedelsbehandling ska leda till bibehållen eller förbättrad livskvalitet När jag blir gammal vill jag bara ta de mediciner som jag har nytta av. Inget onödigt När jag blir gammal vill jag, att läkemedel inte ska ge onödiga biverkningar

R Redskap Teamet Arbetssätt Symtomskattning, smärtskattning, MMT

UT UTvärdering Vad ska utvärderas? Hur ska läkemedlet utvärderas? Vem/vilka ska utvärdera? När ska läkemedlets effekt utvärderas?

LÄR UT konceptet UTBILDNING Sjuksköterskor - Fyra halvdagar föreläsningar -LÄR-UT pärm Omvårdnadspersonal SYMTOMSKATTNING

Kursinnehåll LÄR-UT sjuksköterskor 1. Introduktion Äldre och Läkemedel Marie Elm, Håkan Sinclair 2. Läkemedelsbehandling av oro, demens, smärta, sömn Georg Dolk,Elisabeth Svensson 3. Läkemedelshantering Tobias Carlsson 4. Praktisk läkemedelshantering Tobias Carlsson, Marie Elm, Doskonsulent Dosapoteket

Läkemedelsbehandling Läkemedel till äldre Läkemedelsbehandling vid på smärta, sömn, oro, ångest, depression och demens. Fokus på: Lämpliga preparat Skillnader mellan olika läkemedel Risker med läkemedel såsom biverkningar Alternativ till läkemedel Patientfall för att stimulera diskussion i gruppen

Handledarpärmen Iakttaga Ifrågasätta Informera OH-bilder Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Regionala riktlinjer Apodos Artiklar FAS UT 2 Symtomskattning tt

Läkemedelshantering Praktiskt stöd Ge deltagarna tillgång till ett utbildningsmaterial. i t i l Praktisk genomgång av materialet. Förslag på upplägg av utbildningen på den egna arbetsplatsen. Tid avsatt för planering och genomförande. Ger möjlighet för deltagaren att förmedla kunskapen till övrig personal och göra dessa säkrare i sin läkemedelshantering.

Symtomskattning LÄR UT

Symtomskattning LÄR UT

När kan LÄR-UT symtomskattning användas? Årskontroll hos läkare Receptförnyelse, apodos Ordinationsändringar Utvärdering Fallriskbedömning Nutritionsbedömning Inskrivning i hemsjukvården

Symtomskattningar Fördelning av symtomskattningar efter boendeform 2007-2009 600 500 498 Antal personer 400 300 275 209 200 160 112 100 11 14 37 0 2007 2008 2009 totalt säbo 3 163 172 338 ordinärt 11 112 37 160 totalt 14 275 209 498

Vilka symtomskattar? 0% Fördelning av vem/vilka som utfört symtomskattning Vårdtagare 17% Sjuksköterska 45% Närstående 2% Omvårdnadspersonal 36% Vårdtagare Närstående Omvårdnadspersonal Sjuksköterska

Orsaker till symtomskattning Orsaker till symtomskattning under 2007-2009. Utvärdering 8% Förnyelse recept 38% Annat syfte 31% Årskontroll 23% Årskontroll Förnyelserecept recept Utvärdering Annat syfte

Genomförande av LÄR UT i siffror Utbildning i 223 sjuksköterskor, 10 utbildningsomgångar á 4 tillfällen Över 1600 omvårdnadspersonal (1800) Symtomskattning Ca 500

Utvärderingen av LÄR UT Förbättrades kunskapen om äldre och läkemedel? Används? Hur upplevde sjuksköterskorna det att utbilda omvårdnadspersonal? Förbättrades utvärderingen av läkemedelsbehandling? Erfarenheter av LÄR UT? METOD RESULTAT och ERFARENHETER DISKUSSION

METOD enkäter

Resultat Kunskap om äldre och läkemedel Lära in LÄR UT Att vara på alerten - utvärdera läkemedels behandling Erfarenheter av LÄR UT - projektet Symtom skattning ett stöd? Äldre - nytta av LÄR UT?

Kunskap om äldre Resultat och läkemedel Sjuksköterskornas bedömning LÄR-UT-kursen som helhet? Dålig % Ej svarat % Mindre bra % 0% 1% 2% Mycket bra % 48% Bra % 49% Dålig % Mindre bra % Bra % Mycket bra % Ej svarat %

Resultat Kunskap om äldre och läkemedel Vad ansåg sjuksköterskorna om kurslitteraturen? Dålig Ej svarat % 0% % 0% Mindre bra % 1% Dålig % Bra % 32% Mindre bra % Mycket bra %,67% Bra % Mycket bra % Ej svarat %

Resultat Kunskap om äldre och läkemedel I vilken mån kände sjuksköterskorna till Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi? 70 60 50 t Procent 40 30 20 10 0 Inte alls (1 2) % 3 4 % Helt (4 6) % Enkät 1 n = 141 59,6 36,9 3,5 Enkät 2 n = 123 15,4 50,5 32,6

Resultat Kunskap om äldre och läkemedel Procen nt Anser sjuksköterskor och omvårdnadspersonal åd d att ttde Ökad medvetenhet om använder kunskap de fick i LÄR- UT? alternativ till läkemedel 120 100 80 60 40 20 0 Ja % Nej % inte svarat % Tar upp fler frågor som rör läkemedel med arbetskamrater och sjuksköterskor Tryggare och säkrare vid hantering av läkemedel Enkät 3 n = 64 96,9 1,56 1,56 Enkät 4 n = 70 94,3 5,71 Enkät 5 n = 386 89,4 8,81 1,81

Resultat Omvårdnadspersonal Kunskap om äldre och läkemedel Sömnmedel ger ökad fallrisk, balansproblem och trötthet! Krossa eller inte? Svälja tabletterna går bättre när vårdtagaren sitter upp! Ökad medvetenhet om vilka läkemedel l de äldre har. Bestäm uppföljning så man vet! Ifrågasätter mer. Pratar mer om mediciner.

Resultat Kunskap om äldre och läkemedel Sjuksköterskorna ger högt betyg för struktur innehåll och material Material och utbildning anpassat till sjuksköterskornas behov Kunskapen används av sjuksköterskor och omvårdnadspersonal

Resultat Viktiga faktorer för sjuksköterskornas handledaruppdrag Sjuksköterskorna har fått uppdaterad kunskap om äldre och läkemedel Lära in LÄR UT LÄR UT- pärmen fakta och pedagogisk struktur Intresse/ökat behov av kunskap i verksamheterna om äldre och läkemedel Många kollegor har gått LÄR UT delat ansvar och stöd Möjlighet att få vikarie/planeringstid vid utbildningstillfällena Stöd från egen enhetsansvarig /verksamhetschef Samarbete med enhetsansvarig för ömvårdnadspersonal

Sjuksköterskor Resultat Lära in LÄR UT Roligt att undervisa! Jag kan påverka äldres läkemedelshantering!

Resultat Sjuksköterskorna tar upp betydelsefulla faktorer : organisatoriska, Lära in LÄR UT ekonomiska, pedagogiska faktakunskaper som har samverkat för att sjuksköterskorna har kunnat utbilda personal om äldre och läkemedel

Resultat Att vara på alerten - utvärdera läkemedels behandling Omvårdnadspersonalens iakttagelser Ökad medvetenhet om risker vid läkemedelsbehandling - fallrisk Kunskap och användning av utvärderingsverktyg ESAS, MMT, Smärtskattning, Blodtrycksmätning Sjuksköterskornas kunskap om Kunskap om utvärdering av läkemedelsbehandling Enkät 1 14% kunskap instämde helt Enkät 2-46 % Enkät 3-59% Enkät 4 61% Smärtskattning 58 % använde inte, 26% ESAS 88% använde inte, 86% MMT- 46% använder inte alls - 28% 3:e månad 47% - 30% Specifika frågor till läkare 59% -47%, Minst 1g/m 17% -27%

Resultat Sjuksköterskorna använder symtomskattning : Hur ofta? Inte alls 58%, 26% Symtomskattning ett stöd? Var tredje månad? 14%,34% Årskontroll hos läkare 25%,51% Förnyelse av apodos 20%, 44% Utvärdering av läkemedelsbehandling 9%, 23%

Resultat Att vara på alerten - utvärdera läkemedels behandling Omvårdnadspersonalen anser att deras iakttagelser kan minska läkemedelsrelaterade problem hos äldre Sjuksköterskorna köt k har fått kunskap k och utvärderingsverktyg för att förbättra utvärderingen, men förutom symtomskattningen är det få som använder dem Symtomskattningen används främst inför förnyelse av apodos, årskontroll hos läkare

Resultat Förändringar på arbetsplatsen Erfarenheter av LÄR UT - projektet Nej, inte märkt någon skillnad 15-30 % Ja, ökad kunskap och medvetenhet om äldre och läkemedel Ökat intresse för läkemedel Ökad uppmärksamhet på läkemedels effekter, biverkningar

Resultat Information om projektet Erfarenheter av LÄR UT - projektet 83-85% av sjuksköterskorna bedömde i uppföljningsenkäter att de fått tillräckligt med information om projektet. Förslag på förbättringsåtgärder egna arbetsplatsen Läkemedel, indikation, teamarbete Utbildning, återkommande, andra områden Symtomskattning, använda, oftare genomgångar Organisation, rutiner, läkartid

Bilder från LÄR-UT

Resultat Äldre - nytta av LÄR UT? I vilken mån ansåg sjuksköterskorna att de äldre är tillräckligt informerade om sina läkemedel? Procent 60 50 40 30 20 10 0 Inte alls (1 2) % 3 4 % Helt (5 6) % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 46,9 43,8 4,6 4,6 Enkät 4 n = 70 48,5 41,4 5,71 4,2

Resultat Äldre - nytta av LÄR UT? I vilken mån anser sjuksköterskor att de äldre själva har möjlighet att ställa frågor till ansvarig läkare? 60 50 Procent 40 30 20 10 0 Aldrig % Om han/hon själv vill % Vid överenskommels e med läkare % Alltid % Ej svarat % Enkät 3 n = 64 1,5 54,7 29,7 10,9 3,1 Enkät 4 n = 70 1,4 52,9 35,7 2,86 7,14

Äldre - nytta av LÄR UT? I vilken mån anser sjuksköterskorna att äldre informeras om aktuella läkemedelsförändringar av sjuksköterska eller läkare? Pro ocent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vid Ej svarat Aldrig % Ibland % speciella Alltid % % tillfällen % Enkät 3 n = 64 0 18,8 6,25 73,4 1,56 Enkät 4 n = 70 0 32,9 11,4 48,6 7,14

Resultat och slutsatser till projektets mål Öka kompetensen om äldres läkemedelsanvändning Öka uppmärksamheten på läkemedelsrelaterade problem Förbättra utvärderingen av läkemedelsbehandling

Bidrar LÄR-UT till en bättre läkemedelsanvändning? Rutiner för användning av symtomskattning - inför årskontroll hos distriktsläkare - inför förnyelse av apodos/recept - inför utvärdering av läkemedelsbehandling - övrig orsak - inför läkemedelsgenomgång Integrering i journalsystemet Magna Cura - dokumentation, planering uppföljning av åtgärder Avtal Borås Stad - Primärvården inför läkemedelsavstämning, inflyttning säbo inom 3 månader och årlig läkemedelsgenomgång Fortsatt utbildning för nyanställda sjuksköterskor i Borås Stad

Resultat Sammanfattning Erfarenheter av LÄR UT - projektet Det behövs tid att genomföra/implementera projekt Vårdpersonalen upplever att det har skett förändringar på arbetsplatsen efter LÄR UT Intresset för läkemedel har ökat och det diskuteras mer i arbetsgrupperna om läkemedlens effekter jämfört mot innan LÄR UT Det finns behov av kontinuerlig fortbildning om äldre och läkemedel för vårdpersonal Stöd från verksamhetsledning är viktig för att genomföra utbildningsinsatser och förändringar Utbildningsmaterialet LÄR UT- pärmen göras tillgänglig via internet

Störst förbättringspotential Identifiera riskpatienter/ riskläkemedel minimera biverkningar Dokumentera - kommunicera

Diskussion Involvera den äldre Kompetensutveckla personalen Förbättra rutinerna Förbättra vårdsystemet Tydliggöra hur information ges och tas emot av den äldre vid övertaget läkemedelsansvar Kontinuerlig utbildning, grund- och fortsättningsnivå, för både omvårdnadspersonal och sjuksköterskor om äldre och läkemedel Ökad användning av icke-farmakologiska åtgärder Skapa rutiner för utvärdering av läkemedelsbehandling - avtal Utveckla användningen av symtomskattning

REFLEKTIONER Hur H ser sjuksköterskan köt k på sin egen roll i utvärdering av läkemedelsbehandling? Skiljer sig synen mellan sjuksköterskor inom sjukhus, primärvård och kommun? Hur kan sjuksköterskan främja äldres delaktighet i läkemedelsbehandlingen?

Verksamhetens fokus FoU-arbete för behovsgrupperna i gränssnitten mellan ägarparternas ansvarsområden beträffande främst hälso-, sjukvårds och socialtjänstfrågor. Gränssnitt mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna och Högskolan

Tack för uppmärksamheten!

Enkäter svar Enkätens namn Bilag Utskickat till Respondente Svarsfrekvens Enkät a r 1 Enkät till sjuksköterskor före 4 223 141 63 % LÄR- UT 2 Enkät till sjuksköterskor efter 5 223 123 55 % LÄR- UT 3 Uppföljningsenkät till 6 80* 64 79 % sjuksköterskor efter LÄR- UTutbildning 2006 och 2007 4 Uppföljningsenkät till 6 135** 70 52 % sjuksköterskor efter LÄR- UTutbildning 2006, 2007och 2008 5 Uppföljningsenkät 7 1000 386 39 % omvårdnadspersonal Borås 2008