Vallgatan - uppföljning 1 Vallgatan Uppföljande studie Rapport nr 4:2002 Trafikkontoret

2 Vallgatan - uppföljning

Vallgatan - uppföljning 3 Förord SWECO VBB har på uppdrag av Trafikkontoret gjort en uppföljande utredning av trafiksituationen på Vallgatan, en gårdsgata i Göteborg Projektansvariga från Trafikkontoret har varit Hans Magnusson och Beata Löfmarck Utredningen har i huvudsak genomförts av Anna Karlsson med Katja Berdica och Claes Johansson som sakkunnigt stöd Den sistnämnde har också varit uppdragsledare

4 Vallgatan - uppföljning

Vallgatan - uppföljning 5 Innehåll Uppdrag/syfte 6 Bakgrund 6 Önskat resultat 7 Undersökning 8 Metodik 8 Hastighetsmätning 8 Fotodokumentation 10 Intervjuundersökning 10 Observationer på plats 13 Analys och slutsatser 14 Rekommendationer 15

6 Vallgatan - uppföljning Uppdrag/syfte På uppdrag av Trafikkontoret i Göteborg har SWECO VBB genomfört en uppföljande utredning av Vallgatan som gårdsgata Med utgångspunkt från en tidigare studie har långtidseffekterna av gårdsgatan utvärderas Även effekten av att gatan nyligen dubbelriktades har undersökts Resultaten har jämförts dels mot föregående studie, dels mot önskat resultat, dvs syftet med gårdsgatan Bakgrund Vallgatan är belägen inne i centrala Göteborg och blev gårdsgata 1994 Den går mellan Kaserntorget och Kungsportsplatsen och var den första gatan i Göteborg av denna nya typ, varför en utredning gjordes 1995 med syfte att utvärdera trafiksituationen samt att bedöma allmänhetens inställning till gårdsgator Resultatet redovisades i Trafikkontorets rapport nr 12:1995 Gatans funktion har delvis förändrats sedan dess, med den största skillnaden att Vallgatan från början var enkelriktad men dubbelriktades för en tid sedan * WHERUJV RSHUDQ &HQWUDO VWDWLRQHQ 'RPN\UNDQ 9DOOJDWDQ Hela Vallgatan presenteras av den i bilden gråmarkerade gatan Ringen markerar den undersökta sträckan

Vallgatan - uppföljning 7 Det studerade avsnittet ligger mellan Västra Hamngatan och Korsgatan (se figur ovan) Sträckan är cirka 150 meter lång Dryga tjugotalet butiker, restauranger mm gränsar ut mot denna del av Vallgatan Varuleveranser till flertalet av dessa samt till enstaka butiker på Kungsgatan sker här Även Victoriapassagen mynnar i Vallgatan, liksom utgången för Filmstadens besökare Under 1995 till och med våren 2002 inträffade sju rapporterade olyckor, varav tre var alkoholrelaterade Ingen av olyckorna bedöms ha uppstått till följd av att Vallgatan är reglerad som gårdsgata Önskat resultat I Trafikförordningen 8 kap 1 står följande: På en gårdsgata gäller följande 1 Fordon får inte framföras med högre hastighet än gångfart 2 Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser 3 Fordonsförare har väjningsplikt mot gående Det är således önskvärt att fordon inte framförs med högre hastighet än ca 7 km/h Eftersom det inte finns några parkeringsplatser utmärkta på Vallgatan skall heller inte fordon vara uppställda där Endast de som skall lasta och lossa varor får stanna tillfälligt på gatan Vallgatan sedd från Västra Hamngatan

8 Vallgatan - uppföljning Undersökning Metodik Vallgatan har studerats med utgångspunkt från den förra studien, vilken omfattade följande aktiviteter: videofilmning av trafikantbeteende hastighetsmätning av motorfordon och cyklister fotodokumentation enkäter till butiksägare intervjuer med fotgängare och cyklister studie av var och hur man parkerar Den nuvarande undersökningen har innefattat följande moment: hastighetsmätning av motorfordon och cyklister fotodokumentation intervjuer med fotgängare och cyklister observation på plats Hastighetsmätning Hastighetsmätningar utfördes torsdagen den 31 januari 2002 klockan 10:00-11:30 respektive 15:30-16:45 Det var uppehållsväder men mulet och endast ett par plusgrader vid båda mättillfällena Totalt uppmättes hastigheten hos 73 motorfordon, varav 8 var lastbilar och 28 mindre varutransporter, samt 18 cyklister Hastighetsmätningen gjordes med ett laserinstrument Instrumentet placerades i porten Vallgatan 21, vilket ligger ungefär i mitten av den studerade sträckan Fordonens och cyklisternas hastigheter mättes inte då de passerade ett speciellt snitt, utan där de uppskattningsvis höll den högsta hastigheten Detta gjordes för att få en mer rättvis bild av de rådande maxhastigheterna, samt för att det vid mättillfället stod parkerade fordon utefter större delen av sträckan Att mäta hastigheten för ett fordon som passerar ett parkerat fordon bedömdes ge missvisande resultat, då endast låga hastigheter uppnås eftersom det är mycket trångt Till skillnad från förra studien skedde mätningen inte från ett fordon Detta bedöms dock inte ha påverkat mätresultaten Resultaten från hastighetsmätningen visas i diagram 1a-c Eftersom mätningen utfördes i januari var det få cyklister som passerade Det är därför svårt att dra några slutsatser och jämföra dessa med föregående studies resultat Av de cyklister vars hastighet mättes utgjordes merparten av budcyklar, vilket inte heller kan anses ge ett rättvisande resultat I förra studien bortsåg man helt från budcyklar

Vallgatan - uppföljning 9 7 6 5 Antal fordon 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Hastighet Diagram 1a: Hastighetsfördelning för leveransfordon 7 6 5 Antal fordon 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Hastighet Diagram 1b: Hastighetsfördelning för bil och taxi Antal cyklister 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Hastighet Diagram 1c: Hastighetsfördelning för cykel

10 Vallgatan - uppföljning Den totala medelhastigheten för samtliga fordon var 13,6 km/h För motorfordonen var den 13,8 km/h Medelhastigheten för de olika trafikslagen var följande: Medelhastigheten (km/h): Antal fordon: Bil Varubil Lastbil Taxi Cykel 13,3 15,0 12,3 14,0 12,3 34 28 8 3 18 I förra utredningen beräknades medelhastigheten av motorfordonen till 19,3 km/h för 40 observationer Mätningen gjordes då en torsdag förmiddag i slutet av april Resultaten pekar på att hastigheten sänkts på Vallgatan sedan 1995 Då mätningarna förra gången gjordes i ett bestämt snitt och inte som nu när fordonen uppskattningsvis höll den högsta hastigheten, kan man konstatera att medelhastigheten utefter hela gatan troligen sjunkit mer än vad de uppmätta värdena visar Vallgatan i riktning mot Västra Hamngatan Det står fordon parkerade på båda sidor om gatan Fordon som vill passera måste zick-zacka mellan dessa, vilket reducerar hastigheten på gatan avsevärt Fotodokumentation Foton av Vallgatan togs onsdagen den 20 februari 2002 vid 11-tiden Intervjuundersökning Intervjuundersökningen utfördes på den valda delsträckan lördagen den 16 februari 2002 mellan klockan 12 och 14 Totalt intervjuades 50 personer Frågeformuläret bestod av sex frågor och återfinns i bilaga 1 De två första frågorna är identiska med de i förra undersökningen och syftar till att ta reda på huruvida begreppet gårdsgata blivit mer vedertaget Frågorna 3-5 behandlar framkomligheten på gatan och den sista frågan tar reda på intervjupersonens allmänna inställning till gårdsgator

Vallgatan - uppföljning 11 Samtliga tillfrågade var fotgängare och de sex frågorna ställdes till alla oavsett vilka svar de angav på de två första frågorna I förra undersökningen ingick endast de som kände till betydelsen av gårdgata Under intervjutillfället vistades många gångtrafikanter på gatan, ett fåtal bilar passerade och endast ett par cyklister Frågor om gårdsgator i allmänhet Resultaten från undersökningen visar att 30 % (15 av 50) av de tillfrågade, var medvetna om att de befann sig på en gårdsgata (se diagram 2) Detta är en försämring från förra undersökningen då 45 % kände till detta Av de som kände till att de vistades på en gårdsgata var det 5 stycken som inte kunde ange något av de kriterier som gäller speciellt för en gårdsgata Många trodde felaktigt att det var motorfordonstrafik förbjuden Av samtliga tillfrågade var det totalt 12 stycken som kände till att fordon får framföras på fotgängares villkor, 6 stycken nämnde låg hastighet och 2 stycken parkeringsförbudet Totalt var det 36 personer (72 %) som inte kunde ange något av kriterierna och endast en person kunde ange alla tre Resultaten redovisas i diagram 3 Vet du att du befinner dig på en gårdsgata? Vilka regler gäller specifikt på gårdsgator? Nej 70% Ja 30% Fel svar 64% Gåendes villkor 21% Låg has tighet 11% Parkering förbjuden 4% Diagram 2: Endast 30 % av de tillfrågade visste att de befann sig på en gårdsgata Diagram 3: På frågan om vilka regler som gäller på gårdsgator var 64 % av de noterade svaren felaktiga Endast ett fåtal personer kunde ange mer än ett rätt svar Den allmänna inställningen till gårdsgatan var positiv eller mycket positiv Endast två personer angav att de ogillade gårdsgator, varav den ena poängterade att hon föredrog gågator (se diagram 4) Flera andra ansåg också att gågator är att föredra, vilket kan tolkas som att fotgängare föredrar en helt bilfri miljö Få av de tillfrågade bedöms dock vara medvetna om skillnaden i de olika regleringssätten Antal 30 25 20 15 10 5 0 Mkt positiv Positiv Negativ Mkt negativ Diagram 4: Inställning till gårdsgator i allmänhet

12 Vallgatan - uppföljning Frågor om Vallgatan i synnerhet Av samtliga tillfrågade ansåg 26 stycken att det var mycket lätt att ta sig fram på gatan och 23 stycken att det var lätt Endast en äldre dam ansåg att det var svårt att ta sig fram och klagade då på den knöliga beläggningen (se diagram 5) 42 % (21 av 50) angav att de främst gick i mitten av gatan och 52 % (26 av 50) att de gick på höger sida 5 stycken av de tillfrågade angav mer än ett alternativ (diagram 6) Antal 30 25 20 15 10 5 0 Mkt lätt Lätt Svårt Mkt svårt Diagram 5: Svarsfördelning på frågan Hur lätt är det att ta sig fram på gatan? Antal 30 25 20 15 10 5 0 Vänster Mitten Höger Diagram 6: Svarsfördelning på frågan Var på gatan går du vanligtvis? Drygt en fjärdedel av de tillfrågade ansåg att bilarna kör för fort på gatan Flera kommenterade dock att de inte sett någon bil och svarade därför nej Av dessa frågor kan man dra slutsatsen att merparten av fotgängarna känner sig trygga i trafiksituationen på Vallgatan och att de inte störs nämnvärt av fordonstrafiken Observera att resultatet gäller för en lördag Troligen skulle det bli mer negativt om intervjuerna gjorts under en vardag, då mer fordonstrafik och färre fotgängare passerar gatan

Vallgatan - uppföljning 13 Observationer på plats Efter de observationer som gjordes på plats i samband med hastighetsmätningen och intervjuundersökningen drogs nedanstående slutsatser Under förmiddagstimmarna på vardagar sker många leveranser till Vallgatan Flera fordon står parkerade för lossning utefter båda sidor av gatan med fronten i riktning mot Korsgatan Man tar således inte hänsyn till att gatan är dubbelriktad (se foto nedan) Uppställda fordon hindrar också andra fordon att komma fram När dessa tränger sig förbi blir det mycket trångt och hela gaturummet spärras av för övriga trafikanter Höga fordon som kör om kan också komma så nära husfasaden att butiksskyltar rivs ner Parkerade fordon bidrar till att övrig trafik måste förflytta sig i sidled, vilket minskar hastigheterna avsevärt De högsta hastigheterna uppmättes på sträckor utan uppställda fordon Av de motorfordon som passerade Vallgatan var det endast 4 av 73 som körde mot Västra Hamngatan Således fungerar Vallgatan i praktiken mer eller mindre som en enkelriktad gata för motorfordon Av cyklisterna var det dock 8 stycken av 18 som cyklade mot Västra Hamngatan, dvs 44 % Under lördagar domineras gatan av fotgängare Dessa sprider sig jämt över gatan och endast ett fåtal fordon passerar Flera cyklister väljer att leda sina cyklar Intensiteten av fordonstrafik är betydligt större på vardagar, främst förmiddagar jämfört med helger Det omvända gäller för fotgängare I praktiken fungerar Vallgatan som en enkelriktad gata Fordon som kommer med varuleveranser stannar på gatan ömsom på vänster, ömsom på höger sida i färdriktningen På bilden har den vänstra lastbilen stannat för lossning av varor Det blir mycket trångt då andra större fordon måste passera och hela gatuutrymmet måste nyttjas Butiksägare har klagat på nerrivna skyltar

14 Vallgatan - uppföljning Analys och slutsatser Allmänhetens kunskaper om gårdsgatans innebörd har inte förbättrats sedan förra studien gjordes 1995 Endast 28 % av de tillfrågade kunde ange något eller flera av kriterierna som gäller specifikt för en gårdsgata Jämfört med resultatet från förra studien är kännedomen om vilka regler som gäller för en gårdsgata ungefär densamma Möjligen tenderar det åt att kunskaperna är något sämre nu men det statistiska underlaget är för knapphändigt för att med säkerhet kunna dra sådana slutsatser Man skall dock observera den allmänna frågeställningen Vid direkta frågor om hastighet och parkering skulle troligen fler svara rätt Noteras bör också att det under förra studien fanns en tilläggstavla uppsatt vid entréerna till Vallgatan som upplyste förbipasserande om vilka regler som gäller för en gårdsgata Detta kan ha bidragit till en högre kunskapsnivå Den allmänna inställningen till gårdsgatan var positiv Flera av de tillfrågade ansåg att gågator är att föredra framför gårdsgator, vilket kan tolkas som att fotgängare föredrar en helt bilfri miljö Gatan uppfattas med sin utformning av många fotgängare som en gågata Detta behöver i sig inte vara negativt, då det kan tolkas som att fotgängarna känner sig trygga i trafiksituationen Vallgatan fungerar som gårdsgata de tillfällen när fotgängarna dominerar gaturummet Dessa sprider sig då över hela gaturummet och fordonen tvingas sänka hastigheten Beträffande fordonstrafiken fungerar gatan i praktiken som om den vore enkelriktad En följd av dubbelriktningen är att cyklister inte längre begår ett lagbrott, vilket den tidigare studien visade på Hela 40 % av cyklisterna körde då mot färdriktningen Fordon som stannat på gatan försvårar passagen för övriga fordon, vilket leder till att gatan blockeras helt samt att butiksskyltar rivs ner Fordon som stannat på gatan fungerar som effektiva hinder och sänker hastigheten markant

Vallgatan - uppföljning 15 Rekommendationer Genom att möblera gaturummet med bänkar, planteringar, lyktstolpar och dylikt på lämpliga ställen kan vi uppnå: att hastigheten blir lägre att vi får lämpliga platser för lastning och lossning att vi förhindrar att höga lastbilar kommer för nära fasaderna Därutöver rekommenderas att upplysa trafikanterna om trafikreglerna Detta kan ske via information i media och i samarbete med Vägverket och NTF m fl, eller via upplysningstavlor Det är också relevant att föra en diskussion om för- och nackdelar med gårdsgaturegleringen Upplysningstavla som stod vid entrén till Vallgatan under undersökningen 1995

O lördag Bilaga 1 O Cyklist O Fotgängare 1. Vet du att du befinner dig på en gårdsgata? O Ja O Nej 2. Vad är en Gårdsgata? (vilka regler gäller specifikt) O Bilar får köra på gatan på fotgängares villkor O Mycket låg hastighet O Parkering ej tillåten 3. Hur lätt är det att ta sig fram på gatan? O Mycket lätt O Lätt O Svårt O Mycket svårt 4. Går du vanligtvis på vänster sida, i mitten eller på höger sida av gatan? O Vänster O Mitten O Höger 5. Tycker du att bilarna kör för fort? O Ja O Nej 6. Vilken inställning har du i allmänhet till gårdsgator? O Mycket positiv O Positiv O Negativ O Mycket negativ