Studiehandledning Fortbildning för rektorer med fokus på pedagogiskt ledarskap

Institutionen för pedagogik och didaktik 2018-06-19 Studiehandledning Fortbildning för rektorer med fokus på pedagogiskt ledarskap 7,5 hp, avancerad nivå UC470U ÅR 2018/19 1

Fortbildning för rektorer med fokus på pedagogiskt ledarskap Välkommen till kursen Pedagogiskt ledarskap för rektorer, 7,5 hp, en statlig fortbildning som ges på avancerad nivå på uppdrag av Skolverket. Kursomgången 2018/2019 är den åttonde i rad som genomförs vid Stockholms Universitet, förlagd till internat. Fortbildningen utgör en naturlig fortsättning på Rektorsprogrammet som är en generell befattningsutbildning för rektorer och förskolechefer. Fortbildning för rektorer förutsätter detta program, och fokuserar specifikt rektors pedagogiska ledarskap. I Skolverkets måldokument beskrivs fortbildningens syfte:... att bidra till att rektorer får kunskaper och kompetens som ökar förutsättningarna att utöva ett pedagogiskt ledarskap i relation till lärares undervisning och elevernas möjligheter att nå de nationella målen. Det teoretiska men även det verksamhetsnära innehållet riktas mot att stödja rektors pedagogiska ledarskap. (s. 3) Rektors styrning och ledning har stor betydelse för skolans kvalitet och framgång samt elevernas resultat. Forskning pekar på vikten av att rektor leder det dagliga arbetet i skolan med undervisning och lärande i fokus. Rektors arbete i en framgångsrik skola innebär bland annat att analysera och bedöma skolans inre arbete utifrån nationella styrdokument, att initiera och leda skolans utvecklingsarbete, att kommunicera skolans mål och reflektera över och föra dialog med lärare kring skolans målsättningar och resultat, undervisningens kvalitet och elevers lärande. Skolan utsätts idag för omfattande förändringar och utmaningar som ställer krav på ett pedagogiskt orienterat förändringsledarskap. Det är inte bara skolutveckling som alltmer knyts till rektorsrollen, utan också lärares kunnande och prestationer samt elevers inkludering och skolresultat. Det pedagogiska ledarskapet ska dessutom i allt större utsträckning grundas i kunskap och analys, relevant forskning och i vetenskapliga förhållningssätt, och allt mindre i tycke, ledarstil och smak. Det är dessa utmaningar som fokuseras och problematiseras i Fortbildning för rektorer. Kursen syftar till att rusta rektorer för forskningsbaserade pedagogiska ledarskap i enlighet med skollag och läroplaner, och för den forskningsanknytning och de vetenskapliga förhållningssätt som har kommit att bli centrala för skolledning, skolutveckling och kvalitetsarbete. På nästa sida presenteras en översikt av fortbildningen med tider, platser och innehållsrubriker för respektive undervisningstillfälle: 2

Datum Plats Innehåll 17 sep 2018 Van der Nootska Palatset Introduktionsdag 9.00 16.00 8-9 november 2018 Internat I Runö möten & events Att utöva och samordna pedagogiskt ledarskap 21-22 januari 2019 Internat II Skåvsjöholm konferens & möten Att leda skolans pedagogiska processer och praktiker - på vetenskaplig grund 14-15 mars 2019 Internat III Skåvsjöholm konferens & möten Kvalitetsarbete och rektors ledaridentitet 9-10 maj 2019 Internat IV Skåvsjöholm konferens & möten Kommunikation och förändring Kursdeltagarna träffas således vid ett introduktionstillfälle samt vid fyra internatförlagda kurstillfällen. Att arbeta i kursen Kursen bygger på närvaro vid samtliga kurstillfällen och på att deltagarna läst och genomfört uppgifter till såväl introduktionsdag, som mellan internaten. En grundförutsättning för deltagande i kursen är därför att: närvara vid samtliga internat läsa kurslitteratur delta aktivt i processkrivande för att ta fram en slutlig examinationstext uppfylla de krav som gäller för kursens inlämningsuppgifter ladda upp slutlig examinationsuppgift i Fronter enligt givna instruktioner Vi vill särskilt betona vikten av att deltagarna redan från början kommer igång med sitt processkrivande och respekterar de olika datumen för successiv inlämning. Om detta respekteras ges möjlighet till kollegial bedömning av kursdeltagare under internat och återkoppling från kursens lärare. Processkrivandet är centralt eftersom det är i dina skriftliga reflektioner som du förväntas visa att du tagit till dig kursens innehåll och kan uttrycka detta med koppling till forskning. 3

Frånvaro Närvaron vid samtliga kurstillfällen är obligatorisk. Skulle du dock vara tvungen att utebli vid något internattillfälle behöver du så snart som möjligt kontakta Rektorsprogrammets Servicecenter via mail rektorsprogrammet@edu.su.se. Examinationsuppgift Examination sker i form av en skriftlig inlämningsuppgift. Uppgiften är att skriva en reflekterande text under rubriken: Från ett intuitivt till reflekterat pedagogiskt ledarskap. Med uttrycket reflekterande text vill vi betona att fokus ligger på att själv artikulera en forskningsbaserad uppfattning i relation till det som är lärobjektet, dvs. pedagogiskt ledarskap. Det är alltså genomgående den egna förståelsen som ska artikuleras och kvalificeras med hjälp av forskning. Det är inget pm eller uppsats, utan en text som syftar till att: - träna förmåga att forskningsanknyta sitt ledarskap - skriva och agera med ett vetenskapligt förhållningssätt. Det handlar om att kunna fokusera på en frågeställning; argumentera och föra resonemang med stöd i vetenskap och forskning (texten måste alltså innehålla referenser till kurslitteraturen) och använda dessa resonemang för att stödja och kvalificera det egna pedagogiska ledarskapet. Det är detta som ska utvecklas under kursen. Texten som process Examinationsuppgiften finns med i den löpande processen under kursen. Den utvecklas i sampel med den undervisning, den litteratur och de samtal som förs. Redan inför det första introduktionstillfället påbörjas skrivandet, för att sedan fortgå efter varje internat. På detta sätt växer texten successivt fram och bearbetas vid de olika internaten. Efter det sista internatet arbetas hela texten igenom och bedöms som färdig produkt. Texten som produkt: Texten ska ha följande struktur: Inledning Mitt intuitiva pedagogiska ledarskap Tema 1 Tema 2 4

Tema 3 Tema 4 Mitt forskningsbaserade ledarskap Avslutning Inledning och avslutning Den reflekterande texten inramas av en inledning och en avslutning, Inledningen ska innehålla ett syfte med texten, en kort beskrivning av den verksamhet där det pedagogiska ledarskapet ifråga utövas samt eventuella kännetecken som ställer särskilda krav på pedagogiska ledare. Inledningen ska också innehålla textens disposition. Var noga med att identifiera ditt syfte med texten. Mitt intuitiva pedagogiska ledarskap Inför kursen skrev var och en ned sina uppfattningar om pedagogiskt ledarskap. Vi kallar detta för det intuitiva pedagogiska ledarskapet. Denna text placeras här och inramas med: I. Några inledande rader (så att läsaren kan följa den röda tråden). II. Några avslutande rader där den inklippta textens innehåll kommenteras utifrån de tankar som väcktes under introduktionsdagen (genom föreläsningar och övningar). Det kan tex vara i jämförelse med andra, noterades att fokus tycks ligga på etc). Därefter följer fyra utvalda teman (som följer kursens ordning) D.v.s. deltagarna förväntas producera en reflekterande text i relation till: - Tema 1: Att utöva och samordna pedagogiskt ledarskap - Tema 2: Att leda skolans pedagogiska processer och praktiker - Tema 3: Kvalitetsarbete och rektors ledaridentitet - Tema 4: Kommunikation och förändring Inom varje tema förväntas deltagaren identifiera såväl generella aspekter av och kännetecken på pedagogiskt ledarskap som specifika villkor och krav som finns i den egna verksamheten. Varje temadel ska inrymma reflektioner i relation till temat och ha relevanta kopplingar till aktuell litteratur (se förteckning under varje tema nedan). Även internataktiviteter kan ligga till grund för reflektioner. Mitt forskningsbaserade ledarskap Denna del ska inrymma en avslutande reflektion där deltagaren reflekterar över skillnader mellan den intuitiva beskrivning som gjordes vid inledningen av kursen och hur detta kan fördjupas till ett forskningsbaserat pedagogiskt ledarskap. Här ska resonemang föras om hinder och möjligheter ned avseende på att själv utveckla ett forskningsbaserat ledarskap samt att låta det 5

färga arbetet med verksamhetens mål, medarbetare och processer. Här ska också finnas överväganden om det forskningsbaserade ledarskapet förtjänster men också eventuella farhågor och problem värda att ta på allvar. Betygskriterier Som betyg på den slutliga examinationsuppgiften används en tvågradig betygsskala G/U dvs. Godkänd/Underkänd. För godkänt betyg krävs: - Att varje del i den angivna strukturen för texten är genomarbetad - Att all relevant litteratur under varje tema används i texten - Att deltagaren för självständigt resonemang i texten i relation till kursens innehåll - Att deltagaren kopplar textens innehåll till den egna verksamheten och det egna ledarskapet Läslogg som arbetsverktyg För att kunna skriva en reflekterande text krävs: - Egna tankar i relation till det aktuella ämnet (pedagogiskt ledarskap) - Att dessa tankar är förankrade i forskningslitteratur En god hjälp för att kunna åstadkomma detta är att föra läslogg. Läslogg handlar inte om att sammanfatta litteraturen så ordagrant som möjligt. Den fungerar snarare som verktyg för att samla tankarna som uppstår i relation till läsningen. Konkreta referenser ska finnas med. Ur läsloggen hämtas sedan innehåll till diskussioner med andra. Efter varje internat skrivs också examinationsuppgiften med hjälp av logg + erfarenheter från internaten. 6

Presentation av respektive internat Inför varje internat läggs ett program för internatet ut i Fronter. Kursen organiseras kring 4 teman. Det första temat behandlar pedagogiskt ledarskap och ledningsfunktionen som samordnade och distribuerade bland flera yrkesgrupper i skolan. Det andra temat behandlar hur rektors deltagande i och ledning av skolans kärnprocesser kan förstås och utföras på ändamålsenliga sätt, kopplat till vetenskaplig grund. Det tredje temat behandlar kvalitetsarbete, verksamhetsutveckling och ledaridentitet och kretsar kring vad som utgör det pedagogiska ledarskapets objekt och subjekt. Det fjärde och sista temat kretsar kring framgångsrik kommunikation och förändringsledarskapets villkor och fallgropar. Kursens teman speglar tillsammans några av det pedagogiska ledarskapets väsentligaste villkor och kännetecken. Den kan förstås som en specialistutbildning som möter de skärpta krav som ställs på skolledning och rektors ledarskap. Kursintroduktion 17 september 2018 Van der Nootska palatset Senast den 5 september mailas skriftlig inlämningsuppgift till: pia.skott@edu.su.se och lena.adamson@me.com Deltagande lärare/föreläsare: Pia Skott och Lena Adamson, Stockholms universitet. Introduktionsdagen utgör ett förberedande, obligatoriskt, moment innan kursens första internat. Under dagen presenteras kursens innehåll, syften och mål, arbetssätt och förväntningar. Gruppindelning sker och kursdeltagarna får möjlighet att presentera sig för varandra. Förberedelser inför Internat I gås igenom. Till Introduktionsdagen: skriver du en text på ca 500-600 ord om ditt pedagogiska ledarskap. Instruktioner till uppgiften har mailats ut till samtliga kursdeltagare. Finns även i Fronter/Kursinnehåll/mappen Introduktionsdag. Inläst litteratur: Adamson, L. (2017). Undervisning på vetenskaplig grund vad är det?. I Vetenskap och beprövad erfarenhet - Skola. VBE programmet. Media-Tryck. Lunds Universitet, Lund 2017. ISBN 978-91-983575-2-3. Hattie, John (2002). School Research: How, what, and why: Six things school leaders should know about educational research. University of Auckland. University of Auckland Principals Centre and King s Institute. (Pdf bif. i mail och på Fronter) Wenger, Etienne (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning and Identity. Cambridge University Press. (s. 3-17 Introduction: A social theory of learning). (pdf bif. i mail och på Fronter). 7

Internat I 8-9 november 2018 Runö Att utöva och samordna pedagogiskt ledarskap Deltagande lärare/föreläsare: Pia Skott och Niclas Rönnström, Stockholms universitet. Presentation av Internat I: Pedagogiskt ledarskap inrymmer många spänningar både som begrepp och praktik. Det har ansetts vara uttjatat, men är återigen högaktuellt. Det hävdas vara centralt för skolledare samtidigt som flera undersökningar visar att det trängs bort av andra åtaganden. I skollagen framställs det som något rektorer väsentligen ska ansvara för samtidigt som det finns skäl för att det kan delas av flera i en organisation. Det ska dessutom på något sätt förkroppsliga vad som skiljer skolledarskap från annat ledarskap, men även bland dem som förespråkar att detta ledarskap är en särart tycks det vara svårt att bestämma vari denna skillnad består. Pedagogiskt ledarskap aktualiseras som allra mest i tider av förändring, och när nya krav ställs på skola och utbildning. Idag ställs ökade krav på skola och utbildning i ljuset av tilltagande global konkurrens och ökad internationell jämförelse, samt sjunkande utbildningsresultat i svensk skola. Pedagogiskt ledarskap framhålls numera som ett förändringsledarskap som ska öka kvalitet, förbättra resultat och höja likvärdighet inom och mellan skolor. Föreställningarna om det pedagogiska ledarskapet är många, och trots att det råder oenighet om dess kännetecken så ställs det stora förhoppningar till att det ska ge energi till och riktning för skolförbättring. Det är mot denna bakgrund kursens allra första tema och internat handlar om vad pedagogiskt ledarskap kan innebära, hur det kan utövas och samordnas, samt vem eller vilka som huvudsakligen omfattas och bör omfattas av det. För dig som går kursen blir följande frågor centrala: vad kännetecknar pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning, vem/vilka utövar det, på vilket sätt sker det och hur samordnas det lämpligast på din skola? Dessa frågor bör varje rektor kunna besvara utifrån de specifika villkor som råder vid den egna skolenheten, utifrån relevant forskning på området. Inläst litteratur: Alvunger, Daniel (2015). Towards new forms of educational leadership? The local implementation of förstelärare in Swedish schools. Nordic Journal of Studies in Educational Policy. 1(3) 55-66. http://nordstep.net/index.php/nstep/article/view/30103 Hallinger, P. (2015) Assessing Instructional Leadership with the Principal Instructional Management Rating Scale. Springer Verlaag, p. 1-23. Harris, Alma (2013). Distributed Leadership: Friend or Fo? Educational Management Administration & Leadership. 41(5) 545-554. (pdf i Fronter) Leithwood, Kenneth & Riehl, Carolyn (2003). What we know about Successful School leadership. Report Division A, AERA, Autumn 2003. National College for School Leadership. (12 s.) (pdf i Fronter) 8

Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin. (2014) Inkluderande undervisning. Vad kan man lära sig av forskningen? Forsknings- och utvecklingsrapport om inkluderande undervisning utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten. https://webbshop.spsm.se/inkluderande-undervisning/ Svedberg, Lars (2016). Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning. Lund: Studentlitteratur. Törnsén, Monika & Ärlestig, Helene (2014). Pedagogiskt ledarskap, mål, process och resultat. I: Jonas Höög & Olof Johansson (red.). Framgångsrika skolor mer om struktur, kultur och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Kap 4 s. 77-99 (pdf i Fronter) Ytterligare artiklar om max 40 sidor kan tillkomma. Internat II 21-22 januari 2019 Skåvsjöholm Att leda skolans pedagogiska processer och praktiker på vetenskaplig grund Deltagande lärare/föreläsare: Pia Skott och Lena Adamson, Stockholms universitet Presentation av Internat II: Det pedagogiska ledarskapet utmanar en traditionell arbetsdelning mellan rektor och andra professionella grupper inom skola och utbildning där t.ex. den enskilde lärarens rätt att själv rå över undervisningen betraktas som oantastlig. Rektor ansågs tidigare kunna lämna över det som idag allt oftare benämns som skolans kärnprocesser till pedagogisk personal. Allt färre forskare och i synnerhet reformivrare accepterar en sådan vattentät arbetsdelning. I takt med ökade krav på högre kvalitet, bättre resultat, ökad likvärdighet och inte minst Skollagens krav på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund, ställs uttryckliga krav på rektors ledning av skolans kärnprocesser. Det är just aspekterna kvalitet, resultat och inkludering i skolans undervisnings- och lärprocesser som idag bildar fokus för pedagogiska ledare. Denna utveckling har medfört nya villkor för rektorers ledarskap. För det första behöver rektor på något sätt skaffa sig den legitimitet som behövs för att kunna bryta den traditionella arbetsdelning som fortfarande verkar inom skolan, men också det kunnande som behövs för att kompetent leda och utveckla s.k. pedagogiska kärnprocesser. För det andra krävs det att rektor kan styra och leda dessa kärnprocesser. Idag diskuteras klassrumsbesök, ronder, utvecklingssamtal och andra aktiviteter, men det är ofta oklart exakt vilket deltagande och vilken ledning som är ändamålsenlig och vad dessa aktiviteter ska fylla för funktion. För det tredje har kollegiala eller praxisnära lärprocesser i allt större utsträckning kommit att ses som ett väsentligt verktyg för rektors pedagogiska ledarskap. Dessa lärprocesser bygger på antagandet att lärares formella behörighet och utbildning behöver kompletteras med det praktiska yrkeskunnande som är nödvändigt för att arbeta i en viss skola med dess specifika villkor. Praxisnära lärprocesser kan ibland vara nödvändiga för att ändra inställning, pröva normer och främja kunnande bland medarbetare som bär på föreställningar och vanor som hindrar barns rätt till likvärdig utbildning. 9

Det är dessa skärpta krav på ett lär- och undervisningsorienterat pedagogiskt ledarskap som utgör kursens andra tema och internat. Vi undersöker med stöd i forskning och med beaktan av skolors skilda villkor hur legitimitet kan åstadkommas för deltagande i och ledning av s.k. kärnprocesser, vad ändamålsenligt deltagande i och ledning av kärnprocesser kan innebära, samt vad som kännetecknar kollegiala lärprocesser som främjar pedagogisk praktik och verksamhet. För dig som går kursen blir följande frågor centrala: hur kan jag ändamålsenligt leda skolans kärnprocesser, och hur kan jag leda och forskningsbasera det lärande som behövs för att skolan ska kunna klara dess pedagogiska utmaningar? Inläst litteratur: Ryve, Andreas, Hemmi, Kirsti & Kornhall, Per. (2016). Skola på vetenskaplig grund. Natur & Kultur. (Urval) Robinson, Vivianne (2015). Elevnära skolledarskap. Stockholm: Lärarförlaget. (192 s.) Smith, Kari & Engelsen, Knut Steinar (2012). Developing an assessment for learning (AfL) culture in school: the voice of the principals. International Journal of Leadership in Education: Theory and Practice, 16:1, 106-125. (19 s.) http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13603124.2011.651161 Löfberg, Cecilia (2018) (red). Elevhälsoarbete under utveckling en antologi. Specialpedagogiska skolmyndigheten. FoU skriftserie nr 8, 2018. https://webbutiken.spsm.se/globalassets/pdf---publikationer/elevhalsoarbete-under-utveckling-- en-antologi-tillganglig-version.pdf/ Ytterligare artiklar om max 40 sidor kan tillkomma. Internat III 14-15 mars 2019 Skåvsjöholm Kvalitetsarbete och rektors ledaridentitet Deltagande lärare/föreläsare: Pia Skott, Stockholms universitet Jan Håkansson, forskare och författare Linnéuniversitetet Presentation av Internat III: Att bedriva och leda systematiskt kvalitetsarbete är idag varje rektors och förskolechefs skyldighet och mest centrala uppgift. Med skollags- och läroplansförändringar från och med 2011 försvann kraven på upprättandet av skolplaner, arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. Istället beskriver skollagen ansvaret för varje huvudman, förskole- och skolenhet att planera, dokumentera, följa upp och utveckla utbildningen med hjälp av ett systematiskt kvalitetsarbete. I fokus för detta arbete sätter skollagen måluppfyllelsen. Dessa nya mer generella riktlinjer, i jämförelse med tidigare detaljerade bestämmelser rörande kvalitetsredovisning, tydliggör behovet av att ytterligare 10

utveckla och fördjupa kunskaperna om kvalitetsarbetet på lokal nivå. Skolinspektionen har också visat på vanligt förekommande brister i skolors systematiska kvalitetsarbete och därmed svårigheterna i att tolka uppdraget. Problematiken runt kvalitetsarbetet har även belysts i forskning som visat att sådant arbete inte alls behöver garantera vare sig måluppfyllelse eller verksamhetskvalitet. Ett framgångsrikt resultat ställer därför krav på en väl genomtänkt hantering av systematiskt kvalitetsarbete. För att kunna ta ett helhetsansvar för den egna skolans utveckling behöver en rektor idag utrusta sig med kunskaper som gör det möjligt att analysera och följa upp resultaten och att i betydligt högre grad än vad som idag anses ske, använda dessa för att påverka skolans inre arbete och höja elevernas resultat. Pedagogiskt ledarskap och systematiskt kvalitetsarbete kan sägas gå hand i hand utifrån förståelsen att pedagogiskt ledarskap inte är en specifik och särskild arbetsuppgift mer eller mindre svår att hinna med, utan själva lednings- och utvecklingsarbetet i sig. Ett pedagogiskt ledarskap i bemärkelsen det utvecklingsinriktade ledarskap och mönster av ledarskapshandlingar och beslut som genomsyrar vardagen och är förenligt med att organisera, leda och driva kvalitetsarbete och tillsammans med medarbetarna analysera och diskutera angelägna utvecklingsområden. Under internatets båda dagar kommer vi tillsammans att titta närmare på olika aspekter av systematiskt kvalitetsarbete. Motiven för och innebörden av detsamma, erfarenheter och forskning på området. Vilka är svårigheterna/problemen? Vilka är vinsterna? Hur kan man tänka om kvalitetsarbete - som en pålaga uppifrån eller som en möjlighet till lärande och utveckling på såväl verksamhets- som grupp- och individnivå. Dag 1 ligger fokus på rektorers roll, identitet och iscensättning av ledarskap. Dag 2 arbetar vi tillsammans med Jan Håkansson, en av Sveriges ledande forskare när det gäller pedagogiskt ledarskap, med koppling till kvalitetsarbete. Inläst litteratur: Berg, Andreas (2015). Local quality work in an age of accountability between autonomy and control. Journal of Education Policy, 30:4, 590-607. (pdf i Fronter) Blossing, Ulf, Nyen, Torgeir, Söderström, Åsa & Hagen Tönder, Anna. (2015). Local Drivers for Improvement Capacity. Six types of School Organisations. Springer Verlaag. (pdf i Fronter) Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2016). Utmärkt skolutveckling: Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk. Möller, Jorunn (2006). Ledaridentiteter i skolan. Positionering, förhandlingar och tillhörighet. Lund: Studentlitteratur. (s. 9 18 Introduktion, s. 21 34 Förhållandet mellan ledaridentitet och livshistorier, s. 127 142 Individualiserade och flytande ledaridentiteter). Rönnberg, Linda (2014). Att ta inspektionen i egna händer. Utbildning och Demokrati 2014, vol 23, nr 1, s 85-106. https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildningoch-demokrati/2014/nr-1/linda-ronnberg---att-ta-inspektionen-i-egna-hander--hur-lokalaaktorer.pdf Ytterligare artiklar om max 40 sidor kan tillkomma. 11

Internat IV 9-10 maj 2019 Skåvsjöholm Kommunikation och förändring Deltagande lärare/föreläsare: Niclas Rönnström och Pia Skott, Stockholms universitet Presentation av Internat IV: Pedagogiskt ledarskap är väsentligen ett kommunikationsberoende ledarskap, och nästan alla aktiviteter som äger rum i skolan beror av kommunikation mellan människor. Det är mot denna bakgrund förvånande att skolans ledare ofta saknar kvalificerad utbildning kring denna centrala pedagogiska aktivitet. Detta har medfört att kommunikation ofta är gravt underskattad. Den är mer komplex och spelar en mer avgörande roll i skolan än vad vi ofta tror. Det är också så att kommunikation är gravt överskattad på så sätt att samtal och dialog ofta framhålls som de aktiviteter genom vilka samförstånd, konfliktlösning, gemensamma värden, samsyn, måluppfyllelse etc. ska åstadkommas på ett nästan mirakulöst sätt. Framgångsrik kommunikation är dock väsentligt för pedagogiska ledare, och i synnerhet för de pedagogiska ledare som avser förändra verksamhet till det bättre bland medarbetare som kan uppvisa såväl entusiasm, motstånd som oförståelse inför planerat eller pågående förändringsarbete. Det är detta förhållande som gör att vi under kursens allra sista tema och internat sätter förändringsledarskapets kommunikativa villkor och handlingar i fokus. Under det sista internatet genomför vi den första dagen en workshop i syfte att främja den kommunikation som kan ses som väsentlig för pedagogiska ledare som önskar utveckla verksamhet, och som önskar göra verklighet av planer och mål. För dig som går kursen blir följande frågor centrala: hur kan jag framgångsrikt kommunicera för förändring på min skola bland mina medarbetare, och hur kan jag kommunicera mitt pedagogiska ledarskap bland rektorskollegor? Under den andra dagen summerar vi tillsammans de lärdomar som dragits genom kursen med avseende på pedagogiskt ledarskap. Då artikulerar och kommunicerar också varje deltagare sina egna versioner av de forskningsbaserade pedagogiska ledarskap som vi tillsammans har undersökt, granskat och reflekterat över under kursens gång. Inläst litteratur: Kotter, John (1995). Leading change: Why transformation efforts fail. In Harvard Business Review, march-april 1995, ss. 59-67. (8 s.) (pdf i Fronter) Rittel, Horst W. & Webber, Melvin M. (1973). Dilemmas in a General Theory of Planning. In Policy Sciences 4 (1973) pp 155-169. (pdf i Fronter) Ytterligare artiklar om max 40 sidor kan tillkomma. 12

Obligatorisk kurslitteratur samlad översikt Adamson, L. (2017). Undervisning på vetenskaplig grund vad är det?. I Vetenskap och beprövad erfarenhet - Skola. VBE programmet. Media-Tryck. Lunds Universitet, Lund 2017. ISBN 978-91-983575-2-3. Alvunger, Daniel (2015). Towards new forms of educational leadership? The local implementation of förstelärare in Swedish schools. Nordic Journal of Studies in Educational Policy. 1(3) 55-66. http://nordstep.net/index.php/nstep/article/view/30103 Berg, Andreas (2015). Local quality work in an age of accountability between autonomy and control. Journal of Education Policy, 30:4, 590-607. (pdf i Fronter) Blossing, Ulf, Nyen, Torgeir, Söderström, Åsa & Hagen Tönder, Anna. (2015). Local Drivers for Improvement Capacity. Six types of School Organisations. Springer Verlaag Hallinger, Philip (2015). Assessing Instrucional Leadership with the Principal Instructional Management Rating Scale. Springer verlag. Harris, Alma (2013). Distributed Leadership: Friend or Fo? Educational Management Administration & Leadership. 41(5) 545-554. (pdf i Fronter) Hattie, John (2002). School Research: How, what, and why: Six things school leaders should know about educational research. University of Auckland. University of Auckland Principals Centre and King s Institute. (pdf i Fronter). Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2016). Utmärkt skolutveckling: Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur & Kultur Kotter, John (1995). Leading change: Why transformation efforts fail. In Harvard Business Review, march-april 1995, ss. 59-67. (8 s.) (pdf i Fronter) Leithwood, Kenneth & Riehl, Carolyn (2003). What we know about Succesful School leadership. Report Division A, AERA, Autumn 2003. National College for School Leadership.(pdf i Fronter) Löfberg, Cecilia (2018) (red). Elevhälsoarbete under utveckling en antologi. Specialpedagogiska skolmyndigheten. FoU skriftserie nr 8, 2018. https://webbutiken.spsm.se/globalassets/pdf---publikationer/elevhalsoarbete-under-utveckling-- en-antologi-tillganglig-version.pdf/ Möller, Jorunn (2006). Ledaridentiteter i skolan. Positionering, förhandlingar och tillhörighet. Lund: Studentlitteratur. (s. 9 18 Introduktion, s. 21 34 Förhållandet mellan ledaridentitet och livshistorier, s. 127 142 Individualiserade och flytande ledaridentiteter). (37 s.) Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin. (2014) Inkluderande undervisning. Vad kan man lära sig av forskningen? Forsknings- och utvecklingsrapport om inkluderande undervisning utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten. https://webbshop.spsm.se/inkluderande-undervisning/ Rittel, Horst W. & Webber, Melvin M. (1973). Dilemmas in a General Theory of Planning. In Policy Sciences 4 (1973) pp 155-169. (pdf i Fronter) 13

Robinson, Vivianne (2015). Elevnära skolledarskap. Stockholm: Lärarförlaget. Ryve, Andreas, Hemmi, Kirsti & Kornhall, Per. (2016). Skola på vetenskaplig grund. Natur & Kultur. (Urval) Rönnberg, Linda (2014). Att ta inspektionen i egna händer. Utbildning och Demokrati 2014, vol 23, nr 1, s 85-106. https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildningoch-demokrati/2014/nr-1/linda-ronnberg---att-ta-inspektionen-i-egna-hander--hur-lokalaaktorer.pdf Smith, Kari & Engelsen, Knut Steinar (2012). Developing an assessment for learning (AfL) culture in school: the voice of the principals. International Journal of Leadership in Education: Theory and Practice, 16:1, 106-125. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13603124.2011.651161 Svedberg, Lars (2016). Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning. Lund: Studentlitteratur. Törnsén, Monika & Ärlestig, Helene (2014). Pedagogiskt ledarskap, mål, process och resultat. I: Jonas Höög & Olof Johansson (red.). Framgångsrika skolor mer om struktur, kultur och ledarskap. Lund: Studentlitteratur. Kap 4 s. 77-99 (pdf i Fronter). Wenger, Etienne (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning, and Identity. Cambridge University Press. (s 3 17 Introduction: A social theory of learning). (pdf i Fronter). Ytterligare litteratur kan tillkomma. 14