Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Relevanta dokument
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Ekvianalgetiska doser av NSAID, paracetamol och acetylsalicylsyra vid per oral administrering, samt jämförelse av den analgetiska effekten

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

NSAID är diklofenak farligare?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Genomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel i högkostnadsskyddet

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Ljusterapi vid depression

Smärta - behandling långvarig, nociceptiv icke-cancersmärta, Anders Mellén Terapigrupp Smärta. Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta

Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Farmaka vid akut smärta

Tillstånd: Förhöjd risk för kronkaries Åtgärd: Fissurförsegling med resinbaserade material

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Samma måttliga smärtlindring av buprenorfin i plåster som i tablett

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Avtagbar partialprotes

Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Tillstånd: Flertandslucka som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Inget nytt på coxibfronten med Arcoxia Sammanfattning

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Smärta & inflammation. Elisabet Welin Henriksson leg.sjuksköterska, docent

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar

Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)

Smärtdagbok vid nervsmärta

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Behandling av långvarig smärta

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

Transkript:

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillstånds- och åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på www.socialstyrelsen.se). Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel.

Tillstånd: Artros i knä och höft, när grundbehandling inte givit tillräckligt resultat Åtgärd: Naproxen Rad: B08.01 Metod: Den 2006 publicerade SBU-rapporten Metoder för behandling av långvarig smärta (kapitel 7.2, baserad på litteratursökning april 2004) kompletterades enligt nedan: Litteratursökning utfördes 8 oktober 2008 i PubMed och EMBASE och identifierade 551 artiklar (för sökstrategi se SBU:s rapport Rehabilitering vid långvarig smärta, 2010). Efter genomgång av abstraktlista beställdes 78 artiklar i fulltext (de 50 artiklar som tabellerats i originalrapporten beställdes också i fulltext). Efter genomgång av dessa enligt fördefinierade inklusions-/exklusionskriterier (se ovanstående rapport från SBU) exkluderades 37 artiklar. Av de kvarvarande identifierades åtta randomiserade, kontrollerade studier som undersökte en av naproxen på artros i knä och höft. Sammanlagt ingick 3 856 deltagare i studierna. Författare År, referens land Golden HE 2004, USA Kivitz AJ 2001, USA 10 centra 69,5%/30,5% (n = 465) Artros (äldre patienter) 66 %/34 % (n = 1 061) Bortfall Intervention Effektmått Resultat Biverkningar Kommentarer 2,8 % I1: Naproxen 660 mg/d i 7 d (162) I2: Paracetamol 4 g/d i 7 d (148) K: Placebo i 7 d (155) 0 % 49 % I1: Celecoxib 100 mg/d i 12 v (216) I2: Celecoxib 200 mg/d i 12 v (207) VRS 0 4 (smärtintensitet) Gångtid 15 m VRS 0 4 (studiespecifika frågor om gång/trappgång, böja/lyfta, totalsmärta, smärtlindring, nattlig smärta) Bortfallsfrekvens pga. dålig VRS (vilosmärta) I1: 30 % (p<0,05) I2: 29 % K: 23 %. VRS (gångsmärta) I1: 32 % (p<0,05) I2: 29 % K: 23 % I1: 28 % I2: 36 % I3: 36 % I4: 39 % K: 16 %. I1: 16 % Ingen skillnad mellan grupperna Totalt 61 % biv (K: 56 %, I1 I4: 58 66%). re frekvens GI biv för I2 I4 (29 35%), ödem i 3 5% för I3 och I4, i övrigt <1%. Övriga biv lika Studiedesign Patientpopulation Evidensstyrka

Kriegel W 2001, Tyskland Leung AT 2002, USA Makarowski W 2002, USA 60 centra och höft 267/103 och höft 392/109 Artros höft 316/151 : 0 % PP: 38 % 4 (0,8 %) 22 % pga. biv respektive dålig : 0 % Totalt: 44,8% I3: Celecoxib 400 mg/d i 12 v (213) I4: Naproxen 1 000 mg/d i 12 v (207) K: Placebo i 12 v (218). Rescue: Paracetamol, ASA I1: Nimesulid 100 mg x 2 i 12 mån (183) I2: Naproxen 750 mg/d i 12 mån (187) I1: Etoricoxib 60 mg x 1 i 12 v (224) I2: Naproxen 500 mg x 2 i 12 v (221) K: Placebo i 12 v (56). Rescue: Paracetamol I1: Valdecoxib 5 mg x 4 i 3 mån (120) I2: Valdecoxib 10 mg x 4 i 3 mån (111) (efter 6 och 12 mån) / Totalbedömning patient Totalbedömning läkare 0 100 (smärtintensitet) VRS 1 5 (totalbedömning patient och läkare) Frekvens och tid till bortfall pga. dålig I2: 21 % I3: 22 % I4: 25 % K: 9 % (p<0,05). Bortfall pga. dålig I1: 35 % I2: 29 % I3: 26 % I4: 25 % K: 52 % I1 och I2 minskade båda smärtintensiteten med drygt 22 % efter 6 mån, 22 respektive 20 % efter 12 mån (ej signifikant) (smärta) I1: 41 % I2: 39 % K: 22 %. I1, I2 signifikant bättre än K (p<0,05) (funktion) I1: 33 % I2: 33 % K: 18 %. I1, I2 signifikant bättre än K (p<0,05) I1 I3: 30 36%. I1: 21 % I2: 26 % I3: 28 % K: 9 %. mellan grupperna GI biv i 47,5% jämfört 54,5% för I1 respektive I2, ej signifikant. Totalt 32,2% biv i I1, 29,9% i I2 I1: 25,4% I2: 31,2% K: 25 %. Allvarlig biv 3 % i I2, 1 % i I1, 0 % i K. 10,9% bortfall pga. biv i I2, 2,2 % i I1 och 10,7 i K. Biv var framför allt av GI typ, mest i I2, hypertoni och ödem var lika mellan grupper Ingen signifikant skillnad i frekvens biv mellan grupperna

Seideman P 1993, Sverige Crossover Artros höft 10/10 I3: Naproxen 500 mg x 2 i 3 mån (118) K: Placebo i 3 mån (118) 2 (10 %) I1: Naproxen-tablett 250 mg x 2 i 7 d (20) I2: Naproxen-tablett 500 mg x 2 i 7 d (20) 0 100 (smärtintensitet i vila och rörelse) Höftrörlighet VRS 0 5 (påverkan på livskvalitet) Totalbedömning patient I2 bättre än K. Bortfall pga. dålig I1: 26,7 % I2: 27,9 % I3: 20,3 % K: 43,6 %. Alla beh signifikant bättre I4 bättre än I1 (p<0,001). I5 bättre än I2 (p<0,001). I3 lika som I5. Ingen uppgift om storleken på en GI. re dos naproxen gav mer biv I3: Naproxen-tablett 750 mg x 2 i 7 d (20) I4: Naproxen-tablett 250 mg x 2 + paracetamol 2 g x 2 i 7 d (20) Schiff M, 2004, USA Artros, knä 320/141 I5: Naproxen-tablett 500 mg x 2 + paracetamol-tablett 2 g x 2 i 7 d (20) 17 I1: Naproxen 220 mg x 3 (<65 år), 220 mg>65 år) i 1 v (153) I2: Ibuprofen 400 Knäsmärta (pat och läk) 5 punktsskala, 7 områden Dagbok, 6 symtomområden. QoL (AIMS-2) Knäsmärta: I1 och 2 (30-45% förbättrig) bättre än K (20-25% bättre). Trend I1>I2. Dagbok: I1 och 2 bättre än K. QoL: Inga skillnader i alla biverkningar I1, i2 och K. GI-biverkn dominerade Måttlig (låga doser men kort behandlig stid och patienter

Svensson O, 2006, Sverige PostHocanalys av större studie Artros, knä eller höft 378/133 Ej angivet mg x 3 i 1 v (155) K: Placebo i 1v (153) I: Naproxen 500 mg x 2 i 6 v (403; 280 knä, 123 höft) K: Placebo I 6 v (108; 75 knä, 33 höft) (0-100) SF-36 (normaliserat till 0-100) I1>I2, ingen skillnad I1&2 jmf K. Förbättring på I jmf K 4-7mm bättre för knä än höft på samtliga skalor. smärta I 9,87mm bättre än K för knä, 9,09 för höft. Inga biverkningar nämnda med mild sjukdom) Måttlig SF-36: Knä bättre än höft på I (bodily pain: 4,6 skillnad; role-physical: 10,3) Kommentarer Smärtlindringen i de studier som analyserar naproxen vid artros anges inte med en absolutminskning i vilket gör jämförelser med andra preparat något svårvärderade. För mer information om funktion, se rad B08.02, icke-selektiva COX-hämmare. Avseende biverkningar noterades i en relativt stor studie en ökad ödemtendens med naproxen 1 000 mg/dygn. För mer information om biverkningar, se rad B08.02, icke-selektiva COX-hämmare.