Läget i projektet Sid 2-3 Buller & åtgärder Sid 7 Karin har koll på miljön Sid 8-9 Störst i Sverige! <
Full fart framåt! > v 2007 går mot sitt slut och vi kan i vår summering av året konstatera att: > arbetena i anslutning till Härnösands resecentra har kommit igång och pågår för fullt. > detaljplanearbetet för resecentret med kringarbeten i Kramfors är i full gång. > de omfattande arbetena för Murbergs-, Kroksbergs- och Bjässholmstunneln samt för bron över Älandsfjärden har inletts och kommit en god bit mot färdigställande. Intensivt 2008 Nästa år blir ännu mer intensivt då vi räknar med att fördubbla investeringsvolymen i jämförelse med i år. Under nästa år planerar vi att bygga för nära 1 500 Mkr och då beräknar vi att över 500 byggarbetare kommer att behövas. Så kommer det att vara under ett par år framåt och totalt beräknas Projekt Ådalsbanan generera ca 3 000 årsarbeten under byggtiden. Intresset för Projekt Ådalsbanan ökar. Inte minst kan vi konstatera att vår visningslokal blir alltmer välfrekventerad. Jag tolkar detta som att resultatet av vår verksamhet blir alltmer konkret och därmed ökar intresset. Det känns roligt att allmänheten vill ta del av ett sådant här stort projekt som får en positiv betydelse för så många i regionen. Syns i media Vi har även uppmärksammats i media, bland annat för en spektakulär husflytt samt flytt av en vändskiva från Härnösands station till Mannaminne. Jag vill nämna att en förstudie av ny dragning av sträckan Sundsvall Härnösand pågår. Vidare fortgår diskussioner med Sundsvalls kommun om hur genomfarten genom Sundsvall ska lösas. Den frågan lär aktualiseras nu när Botniabanan synes närma sig sitt färdigställande. Vi går mot en renässans för järnvägen och kan se att år 2008 och framåt kommer att bli intressant med den fortsatta utbyggnaden av järnvägen längs norrlandskusten. En utbyggnad där Ådalsbanan utgör en viktig pusselbit. Kenneth Nordstrand projektchef Ådalsbanan Banverkets Projekt Ådalsbanan är nu inne i en byggintensiv fas och vi som arbetar i projektet får bokstavligen ta del av bygget på nära håll. Sprängsalvor får kontoret att vibrera och byggdammet yr från byggtrafiken. Inte särskilt glamouröst, men det är spännande och häftigt att få vara med om ett av Banverkets större projekt och framför allt är det roligt att det satsas på kommunikationer även i Västernorrland. Efter allt buller, alla vibrationer och allt byggdamm under en tillfällig period, får vi så småningom en järnväg för miljövänliga transporter som vi alla kan nyttja. Den bidrar därmed till en fortsatt positiv utveckling av vårt län. Samlade kommunikationer För att det ska bli enklare för oss resande att kombinera olika transportmedel såsom taxi, buss och tåg, kan stationer för dessa En sprängning vid Norra Kroksbergstunneln. Foto: Marie Lundqvist. Mitt i bygget Plötsligt hörs en smäll och jag känner en rejäl duns som får mig att hoppa till. Jag sitter på projektkontoret i Härnösand och jobbar när sprängsalvan avfyras. Ungefär 200 meter ovanför kontoret pågår bygget av den 1 680 meter långa Murbergstunneln. En av åtta nya tunnlar längs Ådalsbanan. koncentreras i så kallade resecentrum. I Härnösand börjar resecentrumet att ta form och i Kramfors pågår arbetet med en detaljplan där vi i samarbete med Kramfors kommun tittar på utformningen i detalj. Till vår hjälp har vi Vägverket Konsult som i samarbete med ÅF Infrastruktur AB fått i uppdrag att projektera Ådalsbanans dragning, resecentrum och tillhörande trafiklösningar i centrala Kramfors. Detta arbete har påbörjats och kommer att fortgå till slutet av 2008. Bygget kommer troligtvis igång under 2009. Vid Härnösands resecentrum bygger vi en gång- och cykelport under stationsområdet. I övrigt byter vi spår på och kring stationsområdet. Dessa arbeten beräknas bli klara under 2008. Sträckan Sundsvall Härnösand Längs den 6,5 mil långa järnvägssträckan mellan Sundsvall och Härnösand bygger vi ett antal mötesstationer. Det är ett kortare Tidningen Ådalsbanan delas ut gratis till samtliga hushåll i kommunerna Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors och Sollefteå. Du är välkommen till Banverket med dina synpunkter och frågor om projektet. ANSVARIG UTGIVARE: Kenneth Nordstrand. ADRESS: Projekt Ådalsbanan, Box 417, 801 05 GÄVLE. HEMSIDA: www.banverket.se/adalsbanan. KONTAKTPERSON: Marie Lundqvist, tfn 060-18 32 54, e-post: marie.lundqvist@banverket.se. PRODUKTION OCH LAYOUT: Midälva Information AB. TRYCK: Colorprint, Borlänge. OMSLAGSBILD: Bo Fernström.
avsnitt med dubbelspår där tåg kan mötas och därmed ge möjlighet till ökad trafik på spåret. Just nu pågår arbeten med mötesstationer i Birsta, Häggsjön, Hussjöby och Hällenyland. I framtiden är det möjligt att vi får en ny, kortare och snabbare sträcka mellan Sundsvall och Härnösand. Banverket har nyligen av entreprenören Banverket Projektering upphandlat en förstudie för olika alternativa sträckningar mellan Sundsvall och Härnösand. Utbyggnaden finns dock inte med i Banverkets planering som sträcker sig till 2015. I denna förstudie har Banverket ett nära samarbete med Landstinget och de berörda kommunerna Sundsvall, Timrå och Härnösand. Genom Timrå kommer Ådalsbanan att gå i sin nuvarande sträckning. Banverket kommer dock att i samråd med Timrå kommun och SCA bygga om mötesstationen vid Östrandsfabriken. Mötesstationen ska anpassas för att fungera som en station för både gods- och persontrafik. Ett offentligt möte angående detta hölls den 10 oktober. Nya järnvägssträckor Höga Kustens vackra typografi gör att den nya järnvägen mellan Härnösand och Veda dras genom en hel del berg. På den 21 km långa nya sträckan blir det hela 11 km tunnel! Tre av de sex tunnlarna på sträckan har påbörjats. Det är den 3,5 km långa Bjässholmstunneln strax söder om Utansjö, Murbergstunneln strax norr om Härnösand och därimellan Kroksbergstunneln som med sina 4,5 km blir Ådalsbanans längsta tunnel. Entreprenören Lemcon bygger såväl Bjässholmstunneln som Kroksbergstunneln. Murbergstunneln byggs av entreprenör Oden. Över Älandsfjärden håller den ca 770 m långa och 18 m höga bron på att växa fram. Banvallen går högt över sommarstugornas tak och i den spegelblanka fjärden sticker pålar upp ur vattnet. Pålningen av järnvägsbrons 14 brostöd pågår för fullt, ett arbete som beräknas vara klart nästa sommar. Under hösten 2009 beräknar entreprenören Skanska att bron i sin helhet ska stå klar. I början av augusti påbörjade vi även vår andra nya järnvägssträcka, den 8 km långa sträckan mellan Bollstabruk och anslutningen av Botniabanan strax norr om Kramfors flygplats. Här pågår bland annat arbete med byggvägar och en del sprängarbete som förberedelse inför tunnelöppningar. Entreprenören Vägverket Produktion beräknar att sprängarbetet är klart månadsskiftet november/december. Denna nya sträcka får två tunnlar med en sammanlagd längd av tre kilometer. Självförsörjande av bergmaterial Totalt ska ca tre miljoner kubikmeter berg sprängas längs Ådalsbanan. Det räcker till att fylla Globen fem gånger. Vi är självförsörjande på bergoch krossmaterial som vi till stor del använder till bygget av den nya järnvägen. Det är viktigt att fyllnadsmaterialet till järnvägen håller en bra kvalitet, därför väljs materialet noga ut. I snitt drivs en tunnel med cirka 10 m per dygn. Parallellt med de längsta tunnlarna byggs även så kallade service- och räddningstunnlar. Sammanlagt blir det 14 km tunnel plus 10,5 km service- och räddningstunnel. Härnösands nya Resecentrum. Illustration av den ljusa och breda gång- och cykeltunneln vid Härnösands nya Resecentrum. Det blir med andra ord en hel del sprängningar, buller, vibrationer och byggdamm under den tid vi bygger de nya järnvägssträckorna. Vi vill passa på att tacka alla er som bor längs Ådalsbanan för ert överseende under byggtiden. Vi ser med glädje fram emot den dagen då vi kan ta vår första provtur längs den upprustade Ådalsbanan. Marie Lundqvist Kartan visar Ådalsbanans gamla och nya sträckning och upprustningssträckor. <
Koloss på larvfötter banar väg Denna Caterpillar väger 98 ton och är störst i Sverige! I bladet ryms mer än 27 kubik massor och motorn är på 850 hästkrafter. Foto: Bo Fernström. Inte långt från Kramfors flygplats i närheten av Ångermanälven där Ådalsbanan om några år ska övergå i Botniabanan, har förberedande arbeten med den nya järnvägen påbörjats. En huvudroll spelas av Sveriges största schaktmaskin, en koloss vid namn Caterpillar D11. Hösten har anlänt. Lövträden har förvandlats till röda och gula färgexplosioner. Morgondimman har lättat, luften är hög, himlen kyligt blå och solen sticker i ögonen. Runt fikabordet i det eternitklädda huset i Vik har arbetslaget samlats över kaffe och kakor. Roger Bergström från Vägverket produktion är arbetsledare. När grot och virke fraktats bort är det vår tur att schakta, flytta jord, spränga berg och anlägga byggvägar, sammanfattar han. När vi är klara med förskärningen, den öppning som sprängs upp i berget, har vi förberett för tunnelbyggarna som ska bygga tunneln, säger Roger. Lite förenklat kan vi säga att man i en förskärning spränger loss berg lodrätt medan själva tunneln sprängs vågrätt in i berget. Noggranna mätningar Genom fönstret syns mätkäppar som markerar var banvallen ska resa sig över åkermarken. Mätteknikerna Sven- Olof Dahlsten och Tomas Wiklund ser till att spåret kommer på rätt plats och att det grävs på rätt ställe. Hamnar käpparna på fel plats kan det få allvarliga och kostsamma konsekvenser. En bit bort ser man den avröjda markyta där Ådalsbanan ska ansluta till Botniabanan innan spåret fortsätter över Ångermanälven och vidare norrut. Det ska bli ett triangelspår, ett slags tågrondell, där tågen kan välja att gå mot Umeå eller att vika av mot Sollefteå eller Långsele, förklarar Roger. Arbetet med förskärningen vid Snarabergets norrsida har precis påbörjats. En bit därifrån, på andra sidan berget, är förskärningen i princip klar, med bullervallar och släntskydd på plats. Samma sak gäller förberedelsearbetet vid Hallberget. Lodräta bergväggar med tunnelkonturerna utmärka i rött väntar på att borriggen ska baxas på plats. Thomas Wiklund, utsättare. Foto: Bo Fernström. Störst i Sverige Utanför platskontoret i Vik mullrar Mikael Hägglunds Caterpillar från Lycksele Last &
En förskärning, dvs förarbete för en tunnel i Hallberget. Foto: Bo Fernström. Schakt igång. Det är en koloss till maskin, störst i Sverige och med bara en jämbördig kollega i hela Norden. För ett nypris på närmare tio miljoner kronor får man ett 98 ton tungt redskap, smidig som en noshörning. Och lika svårstoppad när den väl fått upp farten. Caterpillar in action. Foto: Bo Fernström. I bladet ryms mer än 27 kubik massor. Motorn är på 850 hästkrafter, med en slagvolym på 35 liter som under ett arbetspass slukar 1,5 kubikmeter bränsle. Maskinen är så stor att vi måste plocka ner den i mindre delar när den ska flyttas, säger Mikael Hägglund och klättar upp till förarhytten. Motorn mullrar igång, marken vibrerar, det rasslar från larvfötterna och skovelbladet sänks. När Mikael trycker på gasen följer väldiga lass med matjord med och lämnar marken avklädd ner till blåleran. Det gäller att inte lägga ner maskinen i något surhål, då blir den svår att få loss igen, konstaterar Mikael Hägglund i en paus. Matjorden placerar han i ett tippområde som markerats på ängen. I mitten ska schaktmassorna från bergsluttningen placeras. Långt däruppe arbetar Martin Gustavsson i en mindre grävmaskin med att rutinerat ta bort jord och sten för att frilägga berget. Det är som att städa en trappa, förklarar han. Man börjar uppifrån och söker sig neråt. Viss framförhållning är bra att ha. Och välter man gäller det att inte hoppa ut. Snart dags för sprängning Den gula grävmaskinen klättrar över stock och sten, river upp jord och rötter. Det ekar över dalgången där kor fridfullt går och betar. Höstlöven darrar. Om några veckor ska berget ligga i dagen och vara säkrat, då är de förberedande arbetena klara. Sedan återstår arbetet med att spränga den 2,4 kilometer långa Snarabergstunneln och den lika långa räddningstunneln samt den 750 m långa tunneln. Återstår gör även sprängningarna för den andra tunneln på sträckan, den 800 Roger Bergström, arbetsledare vid Vägverket. Foto: Bo Fernström. meter långa tunneln genom Hallberget. Berghyllan måste säkerställas för att inte rasa ner innan man kan börja borra, säger Roger Bergström. Ett trettiotal personer arbetar nu med förskärningarna vid Hallberget och Snaraberget. Tempot är uppskruvat, tidsschemat ska hållas. Inträffar inget oförutsett är vi klara innan årsskiftet, försäkrar Roger tvärsäkert. Mats Wigardt <
Ett flyttlass med vita knutar Ägarna till huset behövde inte ens tömma huset på möbler och porslin. Ägarinnan hade dock tömt köksskåpen och ställt innehållet i kartonger på golvet för att vara på den säkra sidan. Foto: Marie Lundqvist. 6 Den fina gamla släktgården i Svedje norr om Härnösand stod i vägen för Ådalsbanans nya sträckning. Men istället för att lösa in fastigheten och låta den försvinna in i förgängligheten valde Banverket att flytta det tre hundra kvadratmeter stora timmerhuset i två våningar till en ny tomt. Det här var absolut inget rutinärende, kommenterar Lars-Erik Eriksson som arbetar med markinlösen på Banverket. Efter fem års förhandlingar kunde äntligen Anders och Yvonne Ström komma överens med Banverket. Deras fastighet skulle räddas åt eftervärlden men 500 meter från sin nuvarande plats i Svedje. Många avtal klara Lars-Erik Eriksson försäkrar att Banverkets målsättning alltid är att få till stånd ett avtal med berörda markägare. Olika lösningar ställs mot varandra, omständigheter beaktas, den enskilde markägarens situation analyseras. Av de fyra tusen markägare som på olika sätt berörs av Ådalsbanan har vi nu avtal med närmare 80 procent, säger han. I fallet med släktgården i Svedje var det många faktorer som talade för en lösning som innebar att fastigheten flyttades. Dels var gården gammal och välbehållen, dels fick man tag på en lämplig tomt i närheten. Dessutom var det tekniskt och ekonomiskt möjligt att flytta huset. Naturligtvis var det en stor apparat, kommenterar Lars-Erik Eriksson. Problem med bilen I mitten av september var det så dags. Vindelns Husflyttningsfirma hade kontrakterats för arbetet. Järnbalkarna var på plats under huset som hade pallats upp med hjälp av domkraft och luftkuddar. Men med dragbil och trailer på plats började problemen. Bilen gick sönder och reservdelar fick ringas in bl.a. från Holland. Det skulle dröja ytterligare närmare en Den nya husplattan som huset flyttades till. Foto: Marie Lundqvist. vecka innan det elva meter breda och 130 ton tunga (50 ton trailer+80 ton hus) ekipaget hade lyckats leverera huset till den nya betongplattan. Allt klart innan jul Besvärligt? Vi har flyttat större hus än det här, men det tog lite tid eftersom tekniken inte var på vår sida, säger Sven-Olof Nilsson, Vindelns husflyttningsfirma. Nu återstår att mura en ny grund för släktgården. Dessutom ska ett nytt värmesystem på plats och några uthus flyttas innan det är dags att komma hem igen. Och mycket annat knep och knåp för att allt ska kännas som vanligt. Men innan jul ska allt vara klart, försäkrar Sven-Olof Nilsson. Mats Wigardt C-G Henriksson, Arbetschef Banverket. Foto: Marie Lundqvist.
Besked till husägare efter Ådalsbanan: Fler hus får åtgärder! Ådalsbanan skärper sina ambitionsnivåer för buller. Just nu pågår ett intensivt arbete med att kartlägga de fastigheter som får någon typ av åtgärder. Ingen är bortglömd, säger miljöhandläggaren Katrin Olofsson. Alla som fått besked om bullerskyddsåtgärder kommer också att få åtgärder genomförda. Åtgärderna kommer i huvudsak vara utförda innan Ådalsbanan är färdig, vilket beräknas ske 2010. För några bostäder kommer Banverket i samråd med fastighetsägare att avvakta med beslut om åtgärder tills dess Ådalsbanan trafikeras fullt ut. Åtgärdsnivåer En ökad kunskap och bättre anpassning mot upprättade riktlinjer har bidragit till att Ådalsbanans styrelse beslutat att höja ambitionsnivån för bulleråtgärder efter upprustningssträckorna, från maximala ljudnivåer över 50 dba inomhus till över 45 dba maximal ljudnivå. Beslutet innebär att antalet bostäder som ska få fönsteråtgärder har ökat från ca 500 till närmare 1700 stycken. Utomhus övervägs inlösen vid ekvivalenta ljudnivåer (se faktaruta) över 65 dba. Enligt den nya ambitionsnivån erbjuder vi även uteplatsåtgärder för bostäder med ekvivalenta ljudnivåer över 60 dba utomhus, säger Katrin. Ca 400 bostäder efter upprustningssträckorna Sundsvall Härnösand och Veda Bollstabruk beräknas få någon form av uteplatsåtgärd. Besked om vilka fastigheter som berörs kommer att gå ut till fastighetsägare. Målsättningen är att alla bulleråtgärder ska vara vidtagna i god tid innan tågen börjar rullla, säger miljöhandläggare Katrin Olofsson. Foto: Dan Birberg. Bullerberäkningar Banverket använder sig av den standardiserade beräkningsmodell som Naturvårdsverket anvisar för att ta fram bullerprognoser för varje enskild bostad. Många frågar varför vi går efter beräkningar och inte bara mäter ljudnivån, säger Katrin Olofsson. Svaret är att man inte kan göra rättvisande mätningar innan järnvägen är rustad och den planerade trafiken börjat trafikera Ådalsbanan. De få tåg som nu trafikerar Ådalsbanan är inte representativa vare sig avseende längd, vikt eller hastighet. I modellen finns även mätdata från tusentals tågpassager av olika tågtyper i olika hastigheter. I beräkningsmodellen finns topografi och hus inlagda från flygfoton. I detta skede ger därför beräkningar säkrare prognoser än vad mätningar skulle göra. När trafiken börjat rulla på Ådalsbanan kommer stickprovsmätningar genomföras för att verifiera beräknade prognoser. Om det då skulle visa sig att uppmätta ljudnivåer är högre än beräknade prognoser kvarstår Banverkets löften om åtgärder. Besiktning pågår Bostäder som ska få bullerskyddsåtgärder besiktas och där kommer Roger Söderberg och Birgitta Lagerlind in i bilden. De besöker dessa fastigheter för att avgöra vilka åtgärder som krävs för att ljudnivån inomhus i sovrum och vardagsrum inte ska överstiga 45 dba maximal ljudnivå. I nr 7 av Tidningen Ådalsbanan finns ett Fakta För varje bostad beräknas en maximal ljudnivå och en ekvivalent ljudnivå. Båda måtten avser ljudnivå utomhus vid fasad. Maximal ljudnivå är, något förenklat, den högsta ljudnivån under en tågpassage med den mest bullrande tågtypen. Det måtttet används för att avgöra om åtgärder behöver vidtas för att nå 45 dba inomhus. Räkneexempel: Prognosen för en bostad är 81 dba maximal ljudnivå. En normal fasad dämpar tågbuller med minst 30 dba. Roger Söderberg mäter skillnaden mellan ljudnivån inomhus och utomhus för att avgöra fasadens dämpning. Foto: Bo Fernström. reportage om en sådan besiktning. Är dämpningen för låg vidtas åtgärder och i första hand byts gamla fönster ut mot bullerdämpande fönster. Undantagsvis kan även andra fasadförbättringar behöva utföras, berättar Roger Söderberg. Ibland kan spårnära bullerskyddsåtgärder såsom bullervall eller bullerplank vidtas. Vi har byggt flera bullervallar, berättar Katrin Olofsson. Dessa är relativt billiga att uppföra, men kräver stort utrymme mellan spåret och de bostäder som ska skyddas. Mindre utrymmeskrävande åtgärder, som låga eller höga skärmar, är mycket kostsamma och byggs på ett fåtal sträckor där många bostäder kan skyddas samtidigt. Marie Lundqvist Besiktning av hus Går det att åtgärda? Vilka åtgärder krävs? Till vilken kostnad? Inlösen Generell arbetsgång Beräkning av buller & vibrationer Maximal ljudnivå Ekvivalent ljudnivå Komfortvibrationer Överskrider ambitionsnivå/riktlinjer Åtgärder vidtas Underskrider ambitionsnivå/riktlinjer Besiktning med stickprovsmätning av fasaddämpning Ingen åtgärd Verifierande mätningar när trafiken börjar rulla 81-30=51 dba maximal ljudnivå inomhus. Fasadens dämpning behöver då förbättras så att den minst dämpar 36 dba. Ekvivalent ljudnivå är, något förenklat, medelljudnivån under ett dygn. Ju fler tåg som passerar, ju högre blir den ekvivalenta ljudnivån. De ekvivalenta ljudnivåerna har beräknats utifrån den trafikprognos som gäller för 2015, d v s 50-70 tåg per dygn beroende på vilken delsträcka som avses. Ekvivalent ljudnivå avgör om åtgärder behöver vidtas för att förbättra utomhusmiljön. <
Karin har koll på miljön! 8 Det finns många konsulter med olika kompetens inblandade i Projekt Ådalsbanan. En av dessa är Karin Rybäck, som är miljöhandläggare för sträckan mellan Bollstabruk och NorrNyland. Karin Rybäck läste efter avslutat tekniskt gymnasium geologi på Uppsala universitet och har sedan 1990 jobbat i flera olika byggnadsprojekt. Idag är Karin är konsult på Swepro i Sundsvall och arbetar sedan februari 2005 som miljöhandläggare på projekt Ådalsbanans nybyggnadssträcka mellan Bollstabruk och NorrNyland, det vill säga anslutningen till Botniabanan. Min främsta arbetsuppgift är att se till att den aktuella sträckan blir miljösäkert byggd, säger Karin Rybäck. Detta innebär att hon bl a måste vara väl insatt i tillståndsfrågor och ha kontakt med miljökontoren hos kommunerna och miljöenheten på länsstyrelsen, för att informeras om vad som är på gång. Tillståndsfrågorna ska även kommuniceras med allmänhet och närboende. Utifrån de miljöhänsynsåtgärder som bestäms ska det ställas specifika krav på de olika entreprenörer som arbetar i projektet. Jag kollar sedan hela tiden upp att entreprenörerna sköter sig, men det brukar sällan vara några större problem. De flesta är vana att jobba med sådana här frågor så dialogen brukar vara öppen och trevlig, säger Karin. Ej vatten över huvudet En hel del i Karins jobb handlar om vatten. I Lesjön norr om Bollstabruk och i dess vattendrag finns bl.a. sådana skyddsvärda arter som flodkräfta, flodpärlmussla och spetsig sumpsnäcka. För snäckan är detta faktiskt den nordligaste kända lokalen. Dessa arter är speciellt känsliga och påverkas negativt om det skulle komma ut vatten i sjön som är grumligt på grund av att det är uppblandat med sediment, säger Karin. Nu har Lesjön såväl ett tillflöde som ett frånflöde som rinner under den kommande nya järnvägssträckningen. Dessutom kommer Banverket att lägga upp både jord och bergskross i två upplag alldeles i närheten av järnvägen och ett av tillflödena till Lesjön. För att minska risken för en miljöpåverkan anlägger vi sedimenterings- En paus i krattningen. Foto: Dan Birberg. Trädgårdsarbete hör till Karins stora intressen och nu är det en hel del löv som måste tas om hand. Foto: Dan Birberg. bassänger som gör att bara mycket små sedimentpartiklar följer med vattnet ner till Lesjön, säger Karin. Banverket vidtar alltid åtgärder för att minska grumling i närliggande vattendrag. En annan viktig åtgärd är att så tidigt som möjligt i byggskedet anlägga avskärande diken t ex runt upplag och schakter där grumligt vatten kan fångas upp och ledas till sedimenteringsbassängerna. Sedan är varje byggarbetsplats unik beroende på topografi och markförhållande, så åtgärderna måste alltid anpassas efter platsen och vad i området som behöver skyddas. Tunnlar påverkar grundvattnet På sträckan Bollstabruk-Norrnyland ska det byggas två tunnlar och de påverkar grundvattnet runt tunnlarna. Här handlar det främst om att grundvattennivån sjunker då vattnet p.g.a. mins-
kat mottryck nu kan ta sig längre neråt i marken genom naturliga sprickor i berget, säger Karin. Genom att utföra undersökningar och beräkningar av vattenflödena i berget kan vi bed ö m a h u r s t o r t område som påverkas av sänkningen och därmed vilka brunnar som kan bli påverkade. Alla brunnar som finns inom påverkansområdet kontrolleras före, under och efter byggskedet. Redan nu är det klart att Banverket ska ersätta två brunnar på den aktuella sträckan. Till Karins arbetsuppgifter hör Karin Rybäck i familjens hus i Håkanstå. På väggen bakom Karin hänger några kinesiska textblad som Karins morfar fick på en av de resor han organiserade för upptäcktsresande Sven Hedins räkning. Foto: Dan Birberg. även att kolla upp om det finns några fornminnen eller byggnadsminnen som man måste ta hänsyn till. På sträckan Bollstabruk-Norrnyland finns det inga större fornminnesomåden, men vi har t ex en gravhög och en äldre bygräns som ska bevaras, säger Karin. Kontakt med människor roligast Vad tycker då Karin är det roligaste med jobbet? Det är definitivt kontakten med alla människor i och runt projektet. Sedan är det väldigt intressant med allt man lär sig under arbetets gång. Varje dag är det alltid något nytt. Karin tycker också att det är mycket positivt att hon får följa ett stort projekt i både planerings- och byggskedet. Just att få se helheten och inte gräva ner sig enbart i detaljer tycker jag är mycket givande. Trädgård, skog och yoga Angående det privata är Karin är gift och har en femårig son som naturligtvis får mycket av hennes fritid. Karin tycker annars det är roligt med trädgårdsarbete och det får hon utöva på den egna tomten i Håkanstå i Sundsvall och vid familjens sommarhus i Skåne. Ett annat stort intresse för oss alla tre är att vistas ute i skog och mark och det kan bli en hel del långa promenader, säger Karin. Hon lägger också ned några timmar i veckan på olika yoga-övningar som får henne att känna sig mer harmonisk. Ove Jansson Läget beträffande Kramfors resecentrum: Detaljplanearbete och provborrningar I Kramfors har det tidigare bestämts att det blir en planskild överfart över järnvägen i form av en pelarbro vid Södra Ringvägen. Övriga viktiga åtgärder är ett nytt resecentrum, ny gång- och cykelport vid OK/Q8, cirkulationsplats vid väg 90 och norra ringvägen samt busshållplats vid Ådalsskolan. Under 2007 har det genomförts ett flertal möten med enskilda och allmänheten, samtidigt som fältarbeten och utredning av lösningar fortskridit. Tillsammans med Kramfors kommun kommer Banverket att upprätta flera detaljplaner. En för resecentrum med bro över väg 90 och järnvägen och två enklare för gång- och cykelport vid OK/Q8 och cirkulationsplats vid väg 90 och norra ringvägen. Kring årsskift e t 2 0 0 7-2 0 0 8 planeras ett nästa informations- och samrådsmöte för K r a m f o r s b o r n a tillsammans med Kramfors kommun och Vägverket. D å k o m m e r vi att informera om hur långt man kommit och hur Borrledaren Olle Hägglund från Vägverket Konsult är ansvarig för de provborrningar som utförs i Kramfors inför de förändringar som planeras i centrala Kramfors. det fortsatta arbetet kommer att gå till. Kramforsborna har då åter möjlighet att lämna synpunkter och idéer. Detaljplanerna kommer sedan att ställas ut och beslut ska fattas av Kramfors kommun under 2008. Enligt banverkets planering kommer en del byggarbeten påbörjas 2008. Det är Vägverket Konslut i samarbete med ÅF Infrastruktur AB som projekterar Ådalsbanans dragning, resecentrum och tillhörande trafiklösningar i centrala Kramfors. Projektarbetet har påbörjats och kommer att fortsätta till slutet av 2008. <
Livet leker på Hundängesudden Livet har blivit lite lättare för Birger Silfversten och hans tre grannar på Hundängesuddden. En 660 meter lång ny bilväg innebär att 50 års slit med packning och matkassar blivit historia. Utan brobygget vid Älandsfjärden hade vi aldrig fått vår väg, säger Birger belåtet. Några år efter andra världskrigets slut beslutade sig Joel Silfversten för att ta med sig familjen från finska Kaskö och pröva lyckan i Sverige. Väl här tog det bara ett tiotal år innan det var dags att bygga sommarstuga, invid Älandsfjärden utanför Härnösand. Stugan blev emellertid inte helt klar. Sonen Birger tog därför vid och avslutade bygget. Som säljare av exotiska träslag har han invändigt kunnat klä stugan med såväl oregon pine och teak som vacker redwood och sydamerikansk fura. Och på den vägen är det. Nu har sommarstugan vid Hundängesudden eller Silfvermon som det står på en skylt sett både barn och barnbarn växa upp. Saknat en väg Det som fattats för familjen Silfversten och deras stuggrannar är dock en väg till stugorna. Istället har man i alla år parkerat bilen i Ulvvik och vandrat den smala stigen över berget med tunga matkassar och väskor i händerna. Eller så har man lastat båten full med Birger Silfversten slipper ta alla omvägar till sin sommarstuga i Hundängesudden när den nya vägen har öppnats. Foto: Bo Fernström. livets nödtorft, rundat udden och lagt till vid den egna bryggan. Vintertid har man också kunnat köra skoter över isen till stugan. Visst har det fungerat, men det har varit tungt att bära allt som behövs under en sommar, säger Birger och bjuder oss ta plats i soffan. Och visst har det funnits planer på att dra väg till stugorna. Men det har alltid stupat på att prislappen blivit för hög. Vägmästaren När därför planerna på en järnvägsbro över Älandsfjärden blev kända väcktes vägplanerna hos de boende på Hundängesudden till liv igen. Till landfästet på fjärdens norra sida behövde nämligen Banverket en ny väg från Ulvvik för att transportera maskiner och byggmaterial. Därifrån skulle det bli mycket närmare med en väg till våra hus, säger Birger som under hela processen varit djupt engagerad i planeringen och därför kommit att kallas Vägmästaren av sina grannar Väldig skillnad De fyra stugägarna tog kontakt med en entreprenör som lämnade ett prisförslag. Efter diskussioner och syn med länsstyrelsen och länsmuseets arkeologer så att inga fornlämningar skulle skadas kunde den 660 meter långa vägsträckningen fastställas. Efter att man med gemensamma krafter avverkat de träd som stod i vägen var det bara att invänta maskinerna. Och i samband med att vägen till brofästet byggdes kunde även stugorna på Hundängesudden Vägen vid Älandsfjärden har gjort Birgers liv lättare att leva. Foto: Bo Fernström. få körväg ända till ytterdörren. För ungefär ett år sedan var allt klart. Det blev en väldig skillnad, summerar Birger. När man kommer upp i åren blir livet betydligt enklare när man slipper släpa mat och väskor genom skogen. Overkligt att se en bil Nu känns det nästan overkligt att se en bil parkerad framför stugan, tycker han. För en prislapp på drygt 120 000 kronor, fördelat på de fyra hushållen, har man året runt-förbindelse med världen utanför. På köpet har man fått en utmärkt motionsslinga. Tänk vad vi burit i alla år, funderar Birger. Nu har stuglivet blivit betydligt enklare att leva. Mats Wigardt 10
Vad jag skulle vilja veta om Ådalsbanan: Monke Hägglund, 40+, Saltvik: - Vad kommer att hända med den gamla rälsen från Härnösand och norrut? Och passagen vid Saltvik, hur blir det där? Svar: En diskussion pågår mellan Härnösands kommun, Banverket och andra intressenter angående vad som ska hända med det gamla spåret mellan Härnösand och Veda. Det finns olika förslag såsom att den ska fungera som industrispår, gång- och cykelväg eller om den ska rivas. Än har inget beslut i frågan tagits. Stefan Andersson, 17, Sundsvall: Hur mycket kommer detta projekt att kosta allt som allt? Och vem är det som är ansvarig för detta bygge? Geologins väg Ådalsbanan har i samarbete med Botniabanan tagit fram en monter i ek och plexiglas som visar banvallen i genomskärning. Den står på rastplatsen vid Höga Kusten brons norra fäste och nås från den södergående filen. Där finns också en informationsskylt som berättar om Ådalsbanan/Botniabanan. Syftet med geologins väg ett EU-projekt på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland är att visa geologins användningsområden i vårt samhälle. Vid Ådalsbanans/Botniabanans så kallade geologilokal visar vi banvallens uppbyggnad och berättar om vilka bergarter banvallen består av samt vilka bergarter som är vanliga kring Höga Kusten. De geologiska lokalerna finns spridda i hela Västernorrlands län. Du kan läsa mer på www.geologivagen.se. Besök oss! Visningslokalen kan du besöka varje tisdag mellan kl. 13.00-20.00 eller sista lördagen i varje månad kl. 10.00-16.00. Är ni en grupp så kan ni boka ett studiebesök utöver öppettiderna. Kontakta Marie Lundqvist, Informatör, tfn 060-18 32 54 eller 076-800 12 00 Besöksadressen är Varvsallén 13, Murbergsviken (nedanför Länsmuseet) i Härnösand. Svar: Projektet med att upprusta och bygga ny järnväg längs Ådalsbanan beräknas kosta ca 6,5 miljarder kronor. Det är Banverket som är ansvarig för bygget. Kersti Arvinder, Härnösand: - Kommer jag som resenär till Umeå kunna räkna med någon förbättring tidsmässigt om jag åker tåg istället för buss eller bil? Svar: Tidsmässigt är skillnaderna mellan buss och bil inte särskilt stora, det tar runt tre timmar att åka mellan Härnösand och Umeå. När Ådalsbanan är färdigställd beräknas det ta ca 1 timme och 25 min med snabbtåg och 2 timmar med regionaltåg. Internationellt besök i visningslokalen I sommar har vi haft extra mycket öppet i Ådalsbanans visningslokal. Det har varit ett stort intresse och antalet besökare nådde upp emot ungefär 450 stycken. Förutom järnvägsentusiaster och nyfikna från Sverige har det kommit besökare från olika delar av Europa. De långväga gästerna kommer från Frankrike, Finland, Norge, Holland och Tyskland. De flesta internationella gästerna kommer från Tyskland varav några har sommarstugor i länet. Vinnare i förra tävlingen Rätt svar var: Det blå tåget. Eftersom det fanns alternativa svar beroende på hur man tolkat texten har alla som svarat fått vara med i dragningen av tre vinnare. Dessa är: 1:a pris (två biocheckar) Bertil Eriksson, Härnösand 2:a pris (en biocheck) Kerstin Böhlmark, Liden 3:e pris (en biocheck) Anita Sten, Sundsbruk På en rangerbangård stod det en godsvagn som från början var helt utan rost. Den började dock plötsligt att rosta och varannan dag fördubblades rostmängden. Efter 60 dagar var hela vagnen övertäckt med rost. Efter hur många dagar var vagnen till tre fjärdedelar fortfarande fri från rost? Tävling! Kul tåggåta! När du löst problemet skriver du in svaret i denna kupong och faxar eller postar den till Midälva Information, senast 23 november. Du kan också maila in svaret till: information@midalva.se. Skriv vid rubriken Ämne/Subject: Tåggåta. Svar :... Namn:... Adress:...... Fax: 060-12 33 39 Adress: Midälva Information AB, Thulegatan 10A, 852 32 SUNDSVALL Av de som har rätt svar drar vi tre vinnare. Första pris är två biocheckar. Andra och tredje pris är en biocheck. Vinnarna presenteras i nästa nummer av Tidningen Ådalsbanan som kommer ut i vår. < 11
Avs: Banverket, Projekt Ådalsbanan Vad ska hända i Timrå? Två detaljplaner för Ådalsbanans passage genom Timrå håller på att upprättas. Dessa planer ställs ut i början av 2008 och under samma år ska beslut ska fattas av Timrå kommun. Gruppförsändelse till hushåll 12 För förlängningen av mötesspåren planeras byggstart hösten 2008. När detaljplanerna blir klara kan vi bygga vägar, vägbro, gång- och cykelvägar. Detta kommer enligt planerna att ske 2009-2010. För att minska barriäreffekten vid Timrå station har Banverket i samarbete med Timrå kommun tittat på lösningar på trafikfrågor och tillgängligheten till stranden samt SCA:s industriområde. Dessutom måste mötesstationens längd förlängas för de längre godståg som kommer att trafikera sträckan. De viktigaste åtgärderna som planeras för att skapa en bra funktion för gods- och persontrafik samt säker passage över och under järnvägen är: > Förlängning av mötesspåren vid Timrå mötesstation. > Bygge av sidoplattform med väderskydd vid mötesstationen. > Anläggning av bussangöring med parkering för bilar och cyklar. > Bygge av en ny väg till Östrandsfabriken, med en planskild korsning i form av en vägbro över järnvägen. Här utreder vi flera alternativ. > Anläggning av en ny gång- och cykelväg anläggs längs Järnvägsgatan från Backgatan till Pilvägen med gång- och cykelport under spåret norr om stationshuset. > Stängning av befintliga plankorsningar och gångpassager över spåret. > Anläggning av en ny väg för att förbinda Strandvägen med Vivstavarvsvägen. > Flyttning av Klingervägen för att ge plats åt spåren. > Flyttning av E.ONs kraftledning, på grund av den nya vägen till Östrandsfabriken. Varför flyttas då inte stationen och järnvägen utanför stan? Vårt uppdrag nu är att lösa tillgängligheten till SCAs industriområde och att lösa de problem den ökade trafiken också vållar för de boende i området. Samtidigt pågår en förundersökning om den framtida dragningen av järnvägen. Den nuvarande lösningen påverkar inte det framtida valet av dragning, säger projektledaren Mats Svensson. En fjärdedel blir persontåg Mötesstationen ska innehålla fyra spår. Trafiken söderut och norrut går i huvudsak på två av spåren. De övriga två spåren kommer att användas för olika typer av godshantering. Enligt en prognos för år 2015 kommer det att köra ca 70 tåg/dygn söder om Timrå station och ca 50 tåg/dygn norr om stationen. Av dessa beräknas ca 30 vara persontåg. Godstågen kommer att köra maximalt 90 km/h och då oftast på det spår som ligger i anslutning till sidoplattformen. Snabbtåg som inte stannar i Timrå kan köra maximalt 110 km/h. Det är Länstrafiken och de företag som kommer att trafikera sträckan som avgör vilka tåg som ska stanna i Timrå. I dagsläget bedömer Länstrafiken att flertalet Ett förslag på hur nya vägen till Östrandsfabriken kan komma att se ut. av persontågen kommer att stanna, säger Mats Svensson. Nuvarande stationshus är privatägt och för närvarande finns inga planer för stationshuset. Ett vind- och regnskydd kommer dock att uppföras på plattformen. Ingen bullervall Det blir ingen bullervall utefter järnvägen utan bullerskyddsåtgärder görs istället vid respektive bostad. Ett 50-tal bostäder kommer att erbjudas fönsteråtgärder och de hus som ligger närmast järnvägen kommer även att få bullerskyddsåtgärder för uteplatser. För ett fåtal bostäder som kommer att utsättas för stora vibrationer, kommer Banverket att erbjuda inlösen istället för skyddsåtgärder. De hus som löses in kommer att rivas, säger Mats Svensson. Eftersom SCA behöver området där en småbåtshamn finns tas denna bort och båtägarna får flytta sina båtar till andra båtplatser. Offentligt möte Den 10 oktober arrangerades ett offentligt möte tillsammans med Timrå kommun och SCA angående omfattning och avgränsning av detaljplanerna med miljökonsekvensbeskrivningar för Timrå station och infart till Östrand. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas där bland annat buller och vibrationer från tågtrafiken ska redovisas. Två detaljplaner för Ådalsbanans passage genom Timrå håller på att upprättas och kommer att ställas ut i början av 2008 och beslut ska fattas av Timrå kommun under 2008. Ove Jansson Ett informationsmöte om Ådalsbanan hölls i Timrå den 10 oktober.