Skola för hållbar utveckling

Relevanta dokument
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

Arbetsplan Lingonbackens förskola

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Brukets förskolas arbetsplan

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

K V A L I T E T S G A R A N T I

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsredovisning

Förskolan Muminstugan

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLORNA I ÖSTADS ENHET

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht17/vt18.

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Verksamhetsplan för Tällbergs förskola 2013/2014

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Förskolan som sätter leken i centrum för barns lärande

Förskolan Vågavilja K V A L I T E T S G A R A N T I

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Östers förskola. Arbetsplan

Lokal arbetsplan 14/15

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Jernvallens förskolas arbetsplan 2015/2016

Mjölnargränds förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

MÅNEN Verksamhetsplan

NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Förskolan Regnbågen är en förskola med tre avdelningar, Solen, Månen och Stjärnan.

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Verksamhetsplan

I Ur och Skur förskolan Mullegården

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsgaranti - Örby förskolor

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

September Verksamhetsplan för Lillhedens förskola /2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Blackgården Förskola 1-5 år

Lokal arbetsplan läsåret 2011/12

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

BLÅSIPPANS ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

Arbetsplan Rosenvallsförskola 2009.

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Arbetsplan Älvbackens förskola

Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Västra Kållereds förskolor 2019

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Verksamhetsplan Duvans förskola

Förskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Kvalitetsredovisning 2009

Arbetsplan läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Toltorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mjölnargränds förskola

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Arbetsplan augusti 2013 juni Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

Innehå llsfö rteckning

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

Transkript:

Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Pilbacken. www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se 1

Ladda ner anmälningsformuläret på din dator innan du börjar fylla i det. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom du skriver i dem.) Skolans namn: Skolans verksamhetsform: Förskolan Pilbacken Förskola Skolans län: Skolans kommun: Umeå Skolans kommunkod: 2480 Skolans gatuadress: Filgränd 5 Skolans postnummer: Skolans postort: umeå Västerbotten 90628 umeå Skolans telefonnummer: 090-16 45 16 Skolans e-post: Skolans hemsida: forskolan.pilbacken@umea.se www.skola.umea.se/pilbackenforskola. Kontaktperson Namn: Birgitta Magnusson Telefon: 090-16 45 16 E-post: birgitta.mangnusson@umea.se Rektor/förskolechef Namn: Kerstin Renström Telefon: 090-16 45 49 E-post: kerstin.renstrom@umea.se 2

1. Delaktighet Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har organiserat verksamheten så att alla barn, elever och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet med hållbar utveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med delaktighet: Viktigt att observera och samtala med barnen om miljön, så att man kan förändra den utifrån deras önskemål och intressen. Vid skapande har barnen ett stort utbud av naturmaterial och skräpmaterial som de själva delvis är delaktiga i att samla in. Vi återvinner på förskolan, även matsortering till biobränsle. Vi har lånat och läst böcker om natur och djur, kretslopp. Experiment med naturtema: tex. Luft, vatten. Utelek en-tre gånger om dagen, minst ett planerat rörelsetillfälle i veckan. Vi värnar om utevistelse och föräldrar och barn är delaktiga i att utveckla vår utemiljö. Vårat mål är att lämna gården minst en gång i veckan för promenad till skog, lekpark, biblioteck upptäcka våran närmiljö. Arbetat mycket för att dämpa ljudvolym, strukturera innemiljön för att skapa lugn i barngruppen. Verksamheten är organiserad så att alla barn, studerande och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för en hållbar utveckling. Alla barn turas om att få vara veckans barn under en vecka. Vad har fungerat bra? Våra observationer.jobbet med för att dämpa ljudvolym,strukturera innemiljön för att skapa lugn i barngruppen. Vi är ofta ute i skogen som finns i vårt närområde.vi har plockat skräp när vi varit på promenad i naturen och då tagit med det vi hittat och sorterat skräpet på förskolan. Vi har även samtalat om vikten med att inte slänga skräp i naturen. Att inte bryta av kvistar, eller störa djuren och deras bon. Återviningen och matsortering till biobränsle. Vid skapande har barnen ett stort utbud av naturmaterial och skräpmaterial som de själva delvis är delaktiga i att samla in. Våra expriment.våra bibliotecksbesök.vårat jobb med att sänka ljudvnivån. Fortsätta att fråga barnen om vart dom vill gå på våra promenader. Hur kommer ni att arbeta vidare med att utveckla ert arbete gällande delaktighet? Vi kommer att jobba vidare med att sänka ljudnivån två avdelningar som ligger intill varandra har fått upp en vägg.inköp av nya bord ljuddämpande. Satsa på ljudabsorberande material. Våran tredje avd har haft önskemål om en vägg som vi nu har blivit lovade ska sättas upp inom en tid.jobba Vidare med att obsevera och samtala med våra barn. 3

2. Ny personal Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med ny personal. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här har vi arbetat med ny personal: Introduktionen görs av förskolechef och arbetslag med stöd av förskolans checklista. Den beskriver vilken information som ska ges och av vem. På varje avdelning finns en verksamhetspärm, som förutom checklistan innehåller alla viktiga dokument såsom arbetsplaner och rutiner. Verksamhetspärmen är lättillgänglig och tydlig. När kravet på lärarlegitimation för förskollärare kom, fick en legitimerad förskollärare vara mentor för en nyutbildad förskollärare. Tid har varit avsatt för samtal och dokumentation. När introduktionsåret avslutades fick adepten yttrande av förskolechef, för att sedan själv göra ansökan om lärarlegitimation. Vad har fungerat bra? Mentorskapet och introduktionsåret för nyutbildade förskollärare har fungerat som planerat och adepten har lämnat in ansökan om legitimation. Vid uppföljning av introduktionen, har de nyanställda varit nöjda och tyckt sig fått tillräcklig information eller känt till var den funnits att få. Hur kommer ni att fortsätta arbeta med att utveckla rutiner för ny personal? Allt eftersom kommer information om verksamhet, regler och rutiner att finnas tillgänglig digitalt, vilket underlättar uppdatering och tillgänglighet. Mycket information som gäller för alla i kommunen finns tillgänglig på "Intranätet". Nyanställda kommer därför att få mera information om hur de kan hitta olika funktioner och dokument. Verksamhetspärmen kommer därför på sikt att avvecklas. Checklistan för introduktion ska uppdateras löpande. 4

3. Kompetensutveckling Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med kompetensutveckling. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Så här har vi arbetat med kompetensutveckling: Vi har haft gemensamma- och individuella kompetensutvecklingar (informationen vi fått har vi delat med oss till de övriga på APT-möten). En pedagog är med i nätverket HUT.Just inom detta område känner vi att vi har en bred kompetens, med flera nyexaminerade och många som har natur som en del i sin utbildning. Många i personalgruppen är intresserade av natur/skog/mark/återvinning/återbruk. Nätverket Luren (pedagogiska träffar då vi möts på olika förskolor eller träffas för att diskutera pedagogiska frågor). PRIMA = PRIoritet MAtematik Flerspråkighet i fokus i stockholm är det många pedagoger från Pilbacken som varit på. Vad har fungerat bra? Det har varit bra kompetensutveckling enligt ovan. Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med kompetensutveckling? Inköp av litteratur: Litterarurläsning i förskolan, Damber Nilsson Ohlsson. Föreläsning "Ta fram kraften" Susanne Pettersson. Delta i nätverket "Luren" och annan kompetensutveckling som erbjuds genom "Idéan". 5

4. Samverkan med omvärlden Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har informerat och delat med er av era erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och hur samarbetet med omvärlden har fungerat. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med samverkan med omvärlden: Föräldraråd, föräldramöte, utvecklingssamtal, familjefika och arbetskväll för pedagoger och föräldrar. Vid behov har vi kontaktat elevhälsan och områdets familjecentral för att ge barn i behov det stöd som behövts. Det lokala biblioteket. Nätverksträffar som: Luren, PriMa, Modersmålstränare Umeå Universitet studenter Olika skolor praktikanter Gemensamt APT en gång per termin med en närliggande förskola Delaktighet i Umeå Kommuns projekt via Idéan med skrotpicknik (återbruk) som visades upp i en park i stan. Höstljus Föräldrar har informerats muntligt och skriftligt om vårt arbete på förskolan med hållbar utveckling. Föräldrasamverkan med bla. vernissage där barnens skrotkonst visats upp. Vernissagen var väldigt uppskattad. Föräldrar utrycker återkommande att de är nöjda med vårt arbete med hållbar utveckling. Vad har fungerat bra? Samarbetet med ovanstående instanser har fungerat mycket bra Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med samverkan med omvärlden? Fortsatt samarbetet med ovanstående, som har fungerat mycket bra. Ta tillvara föräldrars/andra närstående kunskaper/intressen/kultur, för att inspirera och utveckla i verksamheten. Vi kommer att fortsätta ta emot studenter, både för deras och vår utveckling. 6

5. Måluppfyllelsen (valfritt antal) Beskriv hur ni under de senaste tre år som ni har haft utmärkelsen har arbetat med måluppfyllelse kopplat till aktuella styrdokument. (Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem) Vårt första mål: Hälsa Arbetat mycket för att dämpa ljudvolym, strukturera innemiljön för att skapa lugn i barngruppen,och minska stressen på avdelningarna genom att barn och föräldrar möts av lugn musik och levande ljus när de kommer på morgonen. Det ska vara lugn och ro när de kommer. Även mitt på dagen (efter lunch) har vi läs- eller sovvila. Efter vilan delar vi upp barnen i mindre grupper, ibland styrda av pedagoger, ibland självvalda.abetat mycket med att smaka på all mat, erbjuda mycket frukt, testa minst en grön Vi värnar om utevistelse och föräldrar och barn är delaktiga i att utveckla vår utemiljö. Vi är ofta ute i skogen som finns i vårt närområde. Våra promenader när vi lämnar gården för att upptäcka våran närmiljö tex skogen, lekpark, bibliotecket mm. Utelek en-tre gånger om dagen. Minst ett planerat rörelsetillfälle i veckan Jobbet med att dämpa ljudvolym, strukturera innemiljön för att skapa lugn i barngruppen,och minska stressen på avdelningarna. Bra med utevistelse för våra barn, och under våra promenader upptäcka vår närmiljö.våra samtal om vikten med att inte slänga skräp i naturen. Att inte bryta av kvistar, eller störa djuren och deras bon. Våra planerade rörelse tillfällen. Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? Vi kommer att jobba vidare med att sänka ljudnivån två avdelningar som ligger intill varandra har fått upp en vägg. Satsa på ljudabsorberande material. Våran tredje avd har haft önskemål om en vägg som vi nu har blivit lovade ska sättas upp inom en tid.jobba Vidare med att intervjua, obsevera och samtalen med våra barn. Köpa in mer material för rörelseaktiviteter och musik. Vårt andra mål: Kretsloppstänkande: Vi är ofta ute i skogen som finns i vårt närområde.vi har plockat skräp när vi varit på promenad i naturen och då tagit med det vi hittat och sorterat skräpet på förskolan blev otroligt bra när vi fick vårat sophus klart. Vi har även samtalat om vikten med att inte slänga skräp i naturen. Att inte bryta av kvistar, eller störa djuren och deras bon. Vi återvinner på förskolan, även matsortering till biobränsle. Vid skapande har barnen ett stort utbud av naturmaterial och skräpmaterial som de själva delvis är delaktiga i att samla in.vid skapande har barnen ett stort utbud av naturmaterial och skräpmaterial som de själva delvis är delaktiga i att samla in.vi har lånat litteratur om natur och kretslopp.experiment med naturtema..vi har haft naturvetenskap och teknik som tema över hela huset. Inspirerande med nytt tänkane av skapandet då barnen har haft ett stort utbud av naturmaterial och skräpmaterial som de själva delvis är delaktiga att samla in. Vi har använt oss av naturmaterial till våra experiment. 7

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Vidare utveckla och plocka in mer av skräpmaterial och natur i tex, bygg och konstruktion, vattenlek och skapandet. Vårt tredje mål: Demokrati Barns inflytande i deras miljö och egen valda aktiviteter och önskemål. Barnintervjuer. Ersbodahanden, handen är en symbol som används i hela skolområdet från 1-16år. Varje finger och handflatan representerar olika demokratiska färdigheter: Vara en god kamrat, komma i tid, hålla ordning, respektera, lyssna och jag är här för att lära och låta andra lära. På förskolan arbetar vi med vara en god kamrat så att barnen blir bekanta med symbolen. Aktivitetstavla, barnekät, grupptid, röstning som system för att lösa tvister och observanta lyhörda pedagoger. För Föräldrar: Föräldraråd, föräldramöte, utvecklingssamtal, dagligkontakt, månadsbrev, mail, hemsida,. Våran föränderliga miljö som vi har anpassas till barnens behov Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Fortsätta med barnens iflytande genom intervjuer och observationer. Bloggar om vår verksamhet,för att ge föräldrarna inblick i den pedagogiska verksamhet. Vårt fjärde mål: Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? Vårt femte mål: Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det? 8

Förnyad ansökan 6. På vilket sätt har barnen och eleverna gjorts delaktiga i arbetet med Hållbar utveckling. (Skriv i det grå fälten. Det expanderar allteftersom ni skriver i dem.) Så här har vi arbetat med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med Hållbar utveckling Vi är ofta ute i skogen som finns i vårt närområde.vi har plockat skräp när vi varit på promenad i naturen och då tagit med det vi hittat och sorterat skräpet på förskolan. Vi har även samtalat om vikten med att inte slänga skräp i naturen. Att inte bryta av kvistar, eller störa djuren och deras bon. Vi återvinner på förskolan, även matsortering till biobränsle. Vid skapande har barnen ett stort utbud av naturmaterial och skräpmaterial som de själva delvis är delaktiga i att samla in. Vi har lånat och läst böcker om natur och djur, kretslopp. Naturvetenskap och teknik tema över huset. Experiment med naturtema: tex. Luft, vatten. Vi värnar om utevistelse och föräldrar och barn är delaktiga i att utveckla vår inne/ utemiljö. Utelek en-tre gånger om dagen med aktiva pedagoger. Arbetat mycket för att dämpa ljudvolym, strukturera innemiljön för att skapa lugn i barngruppen, Vad har fungerat bra? Vi känner oss nöjda med jobbet ovan och när vårat sophus blev klart blev det lättare att sopsortera med barnen. Vad kan utvecklas? i vår verksamhet. Vi har just börjat blogga. Vidare utveckla den för föräldrarnas delaktighet Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se 9