Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0

Relevanta dokument
Kroniskt Engagerad 2.0

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0

Statusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral

Teamarbete med patienten i centrum 3863

Flera lösningar för olika behov. Att utveckla personcentrerad vård

Kvalitetsbokslut VC Flen

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0

Gruppering av behov underlättar personcentrering för vanliga situationer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Uteblivna besök Vårdcentralen Fröslunda År 2013

Kroniskt engagerad. Slutrapport S2014/134/FS LK/ LS-LED13-732

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Sammanfattning av Samverkansdialogen

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Arbetsväxling vad anser personalen? Karlstads Teknikcenter Tel

Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg

Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver

Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver

Verksamhetsplan Bäckebro korttidshem

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Patientsäkerhetsberättelse för

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

Kroniskt engagerad. Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar /

Ursäkta röran - vi bygger Primärvård 2.0

Sammanställning av uppföljningsmöten

Bilaga 1. Resultat webbenkät Din journal på nätet

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Kvalitetsarbeten Stockholm 2016

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

2018 Vårdcentralen Mäster Olof. Uppföljning av 2018

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: Upprättad

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientkontrakt. Projekt maj 2017 januari 2018

Idébytarveckan innebär i korthet att personal byter arbetsplats under en vecka för att lära av varandra som i sin tur ska leda till förbättringar.

Kvalitetsbokslut 2013

Primärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) FoU primärvård

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Slutrapport Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel

Dagens arbetssätt/analysledare

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Hälsokontroll allmän/utökad

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Varför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde

Verksamhetsplan Sätraängens korttidshem

Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen

Partnerskapssatsning i Fyrbodal inom ramen för sociala investeringsmedel 1 mars 2017 i Vänersborg

Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017

E-Hälsa RÖ. Så arbetar vi med e-hälsa för våra invånare i RÖ , Lotta Saleteg Falk e-hälsostrateg RÖ. Region Östergötland

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

Nationell patientenkät. Primärvård 2015

Vårdhygienisk expertservice till primärvården en utmaning

Minnesanteckningar från möte i lokala suf-gruppen Östhammar

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013

MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014

Uppföljning av Attendo hemtjänst år 2013

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral

A Glimpse Into The Role of The Esther Coaches in Jonkoping County, Sweden

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende.

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

Implementering av BBIC inom kommunerna i FoU Nordost med fokus på barns och ungdomars delaktighet.

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Kvalitetsbokslut 2012

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Time Cares tjänsteerbjudande

Utvidgad nationell tillgänglighetsuppföljning. Lisbeth Isaksson och Johan Assarsson

Kvalitetsbokslut 2013

2018 Vårdcentralen Oxelösund. Uppföljning av 2018

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Välkommen till Ekebacken

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Kvalitetsdeklaration Primärvård

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

Patientkontrakt. Gemensamt ansvar för bättre hälsa och vård

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd

Transkript:

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10)

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar... 3 1.2.2 Kontaktuppgifter... 3 2 Syfte och mål... 3 2.1 Huvudmål... 3 2.2 Syfte vid projektstart... 4 2.3 Utmaning... 4 3 Aktiviteter för att ta reda på behov... 4 3.1 Aktivitet 1: Patientenkät... 4 3.2 Aktivitet 2: Patientråd... 4 4 Insikter... 4 4.1 Idéer... 5 5 Vald idé... 5 5.1 Målet med idén... 5 5.2 Nytt med idén... 5 5.3 Så införs idén... 5 5.4 Så går vi vidare... 6 6 Förväntade resultat vid införandet av idén... 6 7 Erfarenheter och observationer... 6 8 Övrigt... 8 9 Bilagor... 9 9.1 Broschyr Blodtrycksbåten... 9 9.2 Uppdragsbeskrivning för Kontaktperson i Blodtrycksbåten... 10 Mallversion 1.0 151111 SID 2(10)

1 Sammanfattning I projektet kroniskt engagerad 2.0 har vi valt att arbeta med våra blodtrycks patienter. Vi såg att man som patient kanske inte tar sin sjukdom på allvar eller förstår vilka konsekvenser ett för högt blodtryck kan ha. Vi sände ut en patientenkät för att få veta lite mer om patienternas tankar om sin sjukdom. Vi har skapat Blodtrycksbåten namnet kom under ett av våra seminarier och ingår i begreppet hoppa i båten med oss vilket syftar till att man som patient ska få komma till oss och vi tillsammans ska hjälpa patienten till en ökad förståelse om sin sjukdom och motivera till en livsstilsförändring som kan påverka blodtrycket. Arbetssättet främjar en personcentrerad vård och ger även dessa patienter en fast vårdkontakt. 1.1 Bakgrund Fröslunda är den största vårdcentralen i Sörmland - vi har 18 100 listade hos oss och cirka 60 anställda. Vi har inte involverat våra patienter förut i något utvecklingsarbete. 1.2 Projektorganisation 1.2.1 Teamets medlemmar Marie Andersson medicinsk sekreterare (bytte arbetsplats under våren 2016 och lämnade projektet) Anna Blomberg Distriktssköterska Lisen Larsson Undersköterska Spyridoula Peppa Läkare Jenny Pettersson enhetschef och projektledare 1.2.2 Kontaktuppgifter Jenny Pettersson / jenny.e.pettersson@dll.se 2 Syfte och mål 2.1 Huvudmål Införa framtagna arbetsmetoder för personcentrerad vård för kroniskt sjuka i primärvården Sörmland. Mallversion 1.0 151111 SID 3(10)

2.2 Syfte vid projektstart Vi ville förbättra informationen om vikten av uppföljning, samt få till smidigare tidsbokning, lättare få kontakt och smidigare möjligheter för kontroll. Vi antog att de flesta behöver mer information/utbildning om sin sjukdom. Risker och vad man kan göra själv osv. Vi utgår också ifrån att man behöver få mer möjligheter/val att kontrollera sitt blodtryck och för sina årskontroller. 2.3 Utmaning Hur skulle vi motivera de blodtryckspatienter att söka sig till vårdcentralen för mer regelbundna kontroller och hur kan vi få fram informationen om vikten av ett stabilt bra blodtryck och motivera patienterna till livsstilsförändring 3 Aktiviteter för att ta reda på behov 3.1 Aktivitet 1: Patientenkät Patientenkät med frågor om hur man upplever kopplingen mellan sitt välmående och sitt blodtryck och hur vardagen påverkas. Frågor om hur uppföljningen av blodtrycket fungerat och om man önskat få det på något annat sätt. Vi har även frågat om hur det känns att komma till vårdcentralen. Vi lämnade ut enkäter till ett stort antal patienter som besökte vårdcentralen under 4 månader. Enkäten skickades dessutom med hem med kallelsen till blodtryckskontroll hos läkare. Det fanns även möjlighet att svara via en webbankät. Vi fick in totalt 22 svar. 3.2 Aktivitet 2: Patientråd I skrivande stund är ett patientråd planerat för att visa det material vi har utformat. 4 Insikter Att patienterna inte ser kopplingen mellan sitt välmående och sitt blodtryck. De känner yrsel och huvudvärk men inte någon koppling till blodtrycket. Man upplever det jobbigt att ta sina mediciner varje dag. Otrygga och osäkra på om man törs motionera. Uppföljningen av blodtrycket på vc varierar mellan knappt någon alls till regelbunden kontakt. (1ggr/vecka-1ggr/år) Man önskar mer regelbunden kontakt och en del vill kunna boka själv och en del vill bli kallade. Känslan vid besöket på vårdcentralen varierar även det mellan lugnt och tryggt och bra omhändertagande till obehag(gällande vårdinrättning) och oro. Patienterna önskar att det ska vara lättare att komma i kontakt med vc. Önskar kunna boka i receptionen eller bara komma. Mallversion 1.0 151111 SID 4(10)

De har inga direkta förslag på tekniska lösningar förutom de apparater som finns att köpa för egenkontroll. 4.1 Idéer Vg se bilaga 5 Vald idé Gruppverksamhet/Individuella samtal i Blodtrycksbåten Program för patienten att följa den första 6 mån för att få till livsstilsförändring som kan förbättra blodtrycket. Programmet ger en struktur för patienten. Utbildade patienter är trygga. Patienten får själv välja vad den önskar stöd i tillssammans med sin kontaktperson i ett samtal där man utgår från en checklista/patient intervju. Man gör även en plan för uppföljning av blodtrycket. 5.1 Målet med idén Målet med idén var att förbättra och standardisera vården för blodtryckspatienter men ändå med ett personcentrerat förhållningssätt. Att kunna erbjuda blodtryckspatienter det stöd de behöver för att förstå sin egen del i sin sjukdom och vad de kan göra själva för sin hälsa. 5.2 Nytt med idén Det som känns som nytänkande med idén är först och främst att vi tänker personcentrerat. Vi utgår från vad patienten önskar och själv anser att den kan och vill förändra. Att inte genast sätta in medicinering är egentligen inte nytt men det är så det fungerar i stort idag och Blodtrycksbåten ger även personalen stöd i att tänka livsstilsförändring i första hand. 5.3 Så införs idén Vi har nu tre utsedda kontaktpersoner som kommer att få börja ta emot blodtryckspatienter vartefter vi hittar de som passar in. Detta med start i februari 2017. Se bilaga för uppdragsbeskrivning. Dessa kontaktpersoner har inte varit med i projektet från början utan har efter presentation av idén för samtliga medarbetare på planeringsdagar anmält sitt intresse av att var med. De olika yrkeskategorierna har fått lämna bidrag till den informationsbroschyr (bilaga) vi har skapat till patienten. Nästa steg är information på APT., Projekt gruppen kommer även att göra en liten film om idén som information till patienter som besöker vårdcentralen och för personal. Mallversion 1.0 151111 SID 5(10)

5.4 Så går vi vidare Beroende på vad patienterna som kommer på patientråder säger så kan materialet justeras lite. Efter detta kör vi igång. Utvärdering sker efter de första 5 besöken hos kontaktpersonerna och även efter de första 5 patienterna har genomgått sina 6 månader. Då även med en patientintervju. 6 Förväntade resultat vid införandet av idén Vi förväntar oss att kunna hjälpa fler patienter att själva förbättra sitt förhöjda blodtryck utan medicinering i första hand. Men även att de som redan har eller behöver börja med medicinering ska kunna få hjälp till livsstilsförändring för att i slutändan förbättra blodtrycket. Dessa patienter får en fast vårdkontakt i sin kontaktperson och en personcentrerad vård eftersom åtgärderna skräddarsys efter varje patentens behov och önskemål. Även uppföljningen efter de första 6 månaderna kommer att vara individuell. 7 Erfarenheter och observationer Figur 1 Projektets tidslinje Mallversion 1.0 151111 SID 6(10)

. Personcentrerad vård Personcentrerad vård var för oss ett luddigt begrepp. Det var svårt att se vad vi skulle kunna göra annorlunda i mötet med patienten. I diskussioner med personalen i ämnet så upplevde man att vården redan var personcentrerad. Man träffar en patient åt gången och det mötet handlar om den patienten. Vad vi inser mer och mer nu att vården är i stort inte särskilt personcentrearad om man med det begreppet menar att varje person/patient ges möjlighet att bestämma i större utsträckning hur just den personens vård och kontakt med vårdcentralen ska se ut. Man följer i stort samma mall. I projektet har vi sett en möjlighet att göra vården för i första hand nu våra blodtryckspatienter mer skräddarsydd och därmed personcentrerad. Tanken finns att man ska kunna göra liknande med våra andra kroniker. Måluppfyllelse Vi tror att vi kommer att kunna införa ett nytt arbetssätt med att låta patienten styra och välja lite mer hur just den personen vill och behöver få sin vård. Detta kommer såklart att vara en längre process och vi börjar nu med blodtrycks patienterna. Det finns redan med i planen för arbetet med våra andra kroniker. Vi tror även att vi kommer att nå vårt syfte vi hade från början i projektet. Blodtrycksbåten innehåller bra information för patienten och vi tror att en väl utbildad patient är mer motiverad att genomföra livsstilsförändring som den även kommer att få stöd till. Eftersom man själv får styra lite mer hur uppföljningen ska gå till så tror vi att patienten kommer att ta mer eget ansvar för att kontrollera sitt blodtryck. Den fasta vårdkontakten med kontaktpersonen som blodtryckspatienterna får ger också ett lättare sätt komma i kontakt med vårdcentralen och att komma på kontroll. Patientmedverkan och ta reda på behov Vi valde att göra en patientenkät. Det vi fann var att det är mycket svårt att få in svar. Patienterna är inte så benägna att svara och lämna in enkäten. Vi erbjöd även möjlighet att svara på nätet men den möjligheten utnyttjades inte förutom av ett par stycken. Metoden tjänstedesign Att arbeta med denna metod var nytt för oss. Det kan inspiration att våga tänka lite utan för boxen. Vi fick verktyg att analysera vårt arbetssätt och på så sätt hitta vad vi skulle kunna förbättra. Det är även ett roligt sätt att arbeta. Arbetet i projektteamet Arbetet har fungerat mycket väl i teamet i stort. Vi har bytt ut några medlemmar under tidens gång. Dt var en förlust för teamet att bli av med en medlem mitt i processen och nu på slutet har vi blivit av med en medlem till. De som är kvar i teamet är mycket engagerade och brinner för projektets framgång. En svårighet har så klart varit att hitta tid till arbetet men det har prioriterats och vi har kunnat ta den tid vi behövt. Mallversion 1.0 151111 SID 7(10)

Förankra med övrig personal och stöd från ledning Vi har fortlöpande informerat om projektet båda i ledningsgruppen och på APT. Vi har gjort lite större presentationer på två planeringsdagar för hela personalgruppen. Stödet från ledningen har vart stort och projektet har varit en prioritering. Projektets upplägg, genomförande och projektledning Upplägget i projektet har varit mycket bra för oss. Vi har fått mycket stöd och framförallt inspiration på våra seminariedagar. Projektledningen har pushat på oss och det har hjälpt oss att få fart i arbetet. 8 Övrigt Vi har även producerat en informationsfilm som ska gå på våra värntrumsskärmar. Den har inslag av humor men konceptet med blodtrycksbåten framkommer på ett lättförståeligt sätt. Tanken med filmen är att man som blodtrycks patient ska bli nyfiken och fråga personalen om Blodtrycksbåten. Mallversion 1.0 151111 SID 8(10)

9 Bilagor 9.1 Broschyr Blodtrycksbåten Mallversion 1.0 151111 SID 9(10)

9.2 Uppdragsbeskrivning för Kontaktperson i Blodtrycksbåten Uppdragsbeskrivning Kontaktperson i Blodtrycksbåten Tar emot patienter med Blodtryck inom angivna riktlinjer dvs 140/90-158/99. Tiden till kontaktpersonen bokas direkt av personal som upptäcker blodtrycket inom riktlinjen. Innan kontaktpersonen träffa patienten beställer denna provtagning och EKG och skickar en kallelse till patienten med provtagning 1 vecka innan besöket. Kontaktpersonen tittar på resultaten innan besöket och vb konsulterar en läkare. Ev bokas läkarbesök. Besöket beräknas ta 60 min. Tillsammans med patienten går kontaktpersonen igenom checklistan, provsvar och ger information. De kommer överens om en behandlingsinsats och beslutar om vilken uppföljning och med vilka intervaller den ska ske. Efter besöket samordnar kontaktpersonen ev insatser från vårdcentralen. Efter 6 månader ny provtagning och besök med utvärdering. Bokar läkarbesök vb. Mallversion 1.0 151111 SID 10(10)