SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

Transkript

1 SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 4 6 juli 2012

2 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: Maj 2012-juli 2012 Rapport: Delrapport 4 Datum: 6 juli Ansvarig konsult: Pamela Salomonsson (EY) Kvalitetssäkrare Johan Widén (SLSO) Genomförd datainsamling under perioden Under perioden maj-juli har Ernst & Young genomfört den fjärde delutvärderingen inom uppdraget. Ernst & Youngs utvärdering i denna delrapport baserar sig på deltagande på projektmöten, intervjuer med projektmedlemmar och deltagare samt studier av projektdokumentation. Utförd datainsamling: Avstämningsmöten med projektledare, Ann-Marie Bönström Styrgruppsmöten Intervjuer med verksamhetschefer för vårduppdragen Husläkarmottagning, Rehab, BVC, MVC, UM, BUMM, Gyn och Logopedverksamhet Intervjuer med deltagare på dialogseminarier Deltagit på processhandledarmöten Deltagit på utvecklingsledarmöten Deltagit på referensgruppsmöten Deltagit på samverkansmöte Deltagit på dialogseminerium, Tema 5, Pågbyggnad ehälsa Deltagit på Inspirationsdag för alla processhandledare och utvecklingsledare Studier av dokumentationen från projektet Status Projektorganisation och metod Två styrgruppsmöten har hållits under våren och styrgruppsmötena har bokats in med tätare intervaller under hösten. Projektet har därmed följt Ernst & Youngs rekommendation att öka antalet styrgruppsmöten för att möjliggöra för styrgruppen att ha en överblick över projektets framfart och att snabbt kunna agera när beslut behöver tas angående projektet. Ernst & Young ser mycket positivt på denna utveckling och det är vår bedömning att denna förändring kommer att underlätta styrningen av projektet. 2

3 Projektets ekonomiska utfall hittills och senaste prognos visar att projektet har varit mer kostnadseffektivt än beräknat och styrgruppen har beslutat att föreslå till ESF utöka projektet till att omfatta vårdgrenarna Vuxenpsykiatri, BUP, ASIH, Geriatrik, H&H, hjälpmedel och Syncentral. Dessa vårdgrenar kommer att bli inbjudna att delta i projektet och om alla svarar ja kommer det att innebära att ca 7000 medarbetar tillkommer i projektet. Projektledarens tid kommer att skiftas så att mer tid läggs på att få igång arbetet med de nya vårdgrenarna. Detta kommer att innebära att primärvården som redan är ingång med dialogseminarier i större utsträckning kommer att skötas av processhandledarna och utvecklingsledarna. Den exakta utförandemodellen för vårdgrenarna som förs in i projektet kommer att tas fram under hösten. Arbetet i processhandledarnätverket flyter på bra och gruppen arbetar bra tillsammans. I arbetet med att ta fram material till de nya dialogseminarierna finns det fortfarande en del rum för effektivisering, då det är en stor grupp som tillsammans arbetar fram materialet. Ett upplägg där en mindre grupp tog fram materialet skulle vara mer tidseffektivt. Inspirationsdagen för processhandledare och utvecklingsledare var mycket uppskattat av deltagarna. En viktig skillnad mot lärandeseminariet i mars som framhölls av de intervjuade var att det gavs mycket utrymme för deltagarna att kommentera och komma med inspel kring vad som fungerar bra respektive dåligt i projektet. Detta element är viktigt att projektet tar till sig inför nästa lärandeseminarium den 13 september. Projektet har uppdaterat sin riskinventering i juni, med tydligt ägarskap och åtgärder för alla riskerna. Status Måluppfyllelse Iakttagelser från tema 5, Påbyggnad ehälsa Fortsatt positiva kommentarer från större delen av de intervjuade Har varit på 5 stycken. De har varit ganska givande allihopa. Just att man träffar olika personalkategorier och ser på saker från olika håll är bra. Verksamhetschef Det är väldigt bra, det är roligt att gå på Läkare De som är negativa lyfter fram tidsbristen Bra, men tar mycket tidsbortfall eftersom medarbetarna inte kommer ifrån Verksamhetschef Gruppen handledare har för mycket tid Verksamhetschef Seminarierna kunde vara kortare Läkare Tidsbristen lyfts fram som den största anledningen till att det kan bli svårt att fortsätta arbetet efter projektets slut De flesta tycker att seminarierna är på rätt nivå Några i gruppen läkare tycker att det är för enkelt Vissa undersköterskor och arbetsterapeuter känner inte alltid att temat passar dem 3

4 Några, men inte alla verksamheter har tid/möjlighet att hantera de förbättringsförslag som kommer upp under dialogseminarierna Några saker har vi kunnat genomföra. Men det är mycket som poppar upp och de här är bara en kanal Verksamhetschef Vi har diskuterat några förbättringsförslag på APT. Det har blivit en del förändringar. Vi har tittat lite grann på rutiner. Distriktssköterska Flera anger att de ser en kunskapsökning hos personalen De har ökat min kompetens. Mina kollegor har lättare att använda sig av ehälsa. Distriktssköterska Vi har blivit duktigare eftersom vi har haft TakeCare bitar inblandat. De bitarna har vi stärkt oss mycket i. Jag vet inte heller om vi hade fått det här med Levnadsvanor om vi inte haft ehälsa. Många bra saker har lyfts upp. Sjukgymnast Många önskar måluppföljning som visar på resultaten Framförallt verksamhetschefer och utvecklingsledare efterfrågar detta, men det har även kommit upp på dialogseminarier Gruppen verksamhetschefer som tycker att Kompetenslyftet tar för mycket tid efterfrågar detta särskilt Iakttagelser från BVC, MVC, UM, BUMM, Gyn och Logopedverksamheten Kompetenslyftet fungerar bra även i de vårduppdrag som än så länge bara haft ett dialogseminarium. Vissa kommentarer från barnmorskorna som på vissa håll tyckt att dialogseminarierna inte innehöll så mycket nytt angående deras journalsystem. Övriga anger att de är mycket nöjda. Viss inskolning kring vad dialogseminarier är kvarstår att göra bland personalen. Flera utvecklingsledare och verksamhetschefer har tagit upp under intervjuer att lärandeformen dialogseminarier är ny och behöver förklaras för medarbetarna. Under dialogseminarieserien med husläkarmottagningarna och Rehab var detta ett problem i början. När medarbetarna sedan deltagit på några seminarier kommer de lättare in i hur dialogseminarieformen fungerar. Fördelen med kunskapsspridning i utvecklingsledarnätverken blir inte lika påtaglig när det inte finns lika många utvecklingsledare och utvecklingsledarträffar som för Husläkarmottagningarna och Rehab Svårare för utvecklingsledarna att få gehör för att träffarna är viktiga och ska ta tid när de leder dialogseminarier på andra mottagningar än sin egen detta problem finns även inom Husläkarmottagningarna Referensgrupperna har fungerat bra Det har fungerat väl. Vi är inbjudna och får vara med i processen. Man skulle kunna effektivisera genom att slå ihop alla vårdgrenar. BVC, BMM, UM och Mansmottagning. Teman är det samma, antalet gånger är de samma. Verksamhetschef De verksamhetschefer som är med i flera referensgrupper ser en fördel med att verksamheten får mer tid att smälta och ta till sig den nya informationen. De ser en fördel i det lite långsammare tempot. 4

5 Personalen inser vad de inte kan och sedan kan vi ta tag i det till nästa seminarium Verksamhetschef I de mindre verksamheterna framhåller man tidsbristen i större utsträckning än i övriga verksamheter Hade man lagt seminarierna i anslutning till ATP mötena skulle personalen kanske inte känna av på samma sätt att det går åt så mycket tid och därmed bli mindre stressade Verksamhetschef Det är än så länge svårt att visa på en kompetenshöjning bland personalen, men verksamhetscheferna framhåller att personalen nu är mer medveten om vad man inte kan och därmed kan efterfråga rätt utbildningsinsatser. Målmätning: Målvärdena är nu satta och mätningarna av dessa kommer att börja under hösten. Metoden för Temp-mätaren som skickats ut två gånger under våren och enkäten till enhetschefer kommer att revideras. Svarsfrekvensen på dessa enkäter har varit för låg och projektet utreder för tillfället om detta beror på ett tekniskt fel eller om metoden med webbenkäter behöver ses över. Status Projektets effekter Har inte berörts i utvärderingen under perioden maj/juni/juli. Förslag på åtgärder - Projektorganisation och metod Ernst & Young ser det som mycket positivt att antalet styrgruppsmöten kommer att ökas under hösten. Nästa steg för att öka utväxlingen av den tid som styrgruppen lägger ned är att avsätta en del av tiden på styrgruppsmötena till presentation av de mål som mäts regelbundet och diskussion kring måluppfyllnad. Fokus i denna diskussion bör ligga på hur projektets metod kan förfinas för att öka möjligheten att nå de uppsatta målen. Inför att arbetet med att utforma projektupplägget för de vårdgrenar som tillkommer i projektet föreslår Ernst & Young att SLSO anordnar ett reflektionsseminarie där lärdomar från övriga vårdgrenar kan fångas upp och inkorporeras i det nya projektupplägget. På ett sådant seminarium bör processhandledargruppen ingå, liksom utvecklingsledarna från MVC, UM, BUMM, Gyn och Logopedverksamheten. Ernst & Young stödjer beslutet att projektet installerar en delprojektledare för de vårdgrenar som varit med längst i projektet och där projektledaren inte längre kommer att kunna lägga lika mycket tid, dvs. Husläkarmottagningarna och Rehab. Ernst & Young föreslår projektet att utvärdera om det även kan bli aktuellt att installera en delprojektledare som håller ihop arbetet med MVC, UM, BUMM, Gyn och Logopedverksamheten, beroende på hur omfattande arbetet med de nya vårdgrenarna kommer att vara. Ernst & Young rekommenderar att projektet reviderar metoden för att ta fram materialet till dialogseminarierna så att färre processhandledare involveras i själva arbetet 5

6 med att ta fram materialet. Den tid som friläggs skulle kunna användas till att utveckla metoden ytterligare och skapa genomslag för projektet genom att stödja verksamheterna i deras arbete med att ta tillvara de uppslag som kommer upp under seminarierna. Förslag på åtgärder - måluppfyllelse Ernst & Young rekommenderar att projektet tydligare under dialogseminarierna och på hemsidan lyfter fram de resultat som projektet har lett till, för att lyfta fram de goda effekterna och öka förtroendet för projektet i organisationen. Ernst & Young rekommenderar att projektet utvecklar arbetet med att stödja verksamheterna i deras arbete med att ta tillvara de bra idéer som kommer upp under seminarierna. En viss oro har uttryckts av flertalet av de intervjuade deltagarna och cheferna, då projektet upplevs gå fram fortare än vad verksamheten hinner med. Detta skulle kunna avhjälpas om verksamheterna fick mer stöd i hur de ska gå vidare i sitt utvecklingsarbete efter dialogseminarierna. För att skapa samma positiva kunskapsutbyte som finns på utvecklingsledarträffarna föreslår Ernst & Young att ett liknande nätverk skapas för de utvecklingsledare som kommer att vara verksamma i de andra vårdgrenarna. Detta nätverk bör inte träffas lika ofta, men skulle ändå kunna fungera som ett stöd, särskilt till hösten när projektet växer. Förslag på åtgärder - Projektets effekter Har ej berörts i utvärderingen under perioden maj/juni/juli. Lärande utvärderings metodik En lärande utvärdering pågår under hela projektet och ger projektet nya insikter under hela projekttiden, till skillnad från en klassisk utvärdering som sker i slutet av projektet. Meningen är att en lärande utvärdering ska bedöma om projektet är inne på rätt väg för att kunna uppnå projektets syfte och målsättning. Förutom att studera måluppfyllelse och hur projektet genomförs är det viktigt att fokuset i utvärderingen är just lärande. Det förutsätter att projektorganisationen involveras i planeringen av utvärderingen och analys av resultaten. Ernst & Young går löpande igenom de iakttagelser som görs under utvärderingen tillsammans med projektledningen och eventuella åtgärder tas fram i samråd. Alla åtgärder som projektet beslutar kring redovisas därför ej i samma rapport som de iakttagelser som föranlett dem. 6