Anvisning för skötsel av galldränage i hemmet
Galldränage Galldränage är en av de behandlingsfrmer sm förekmmer i samband vid akut gallblåseinflammatin ch vid inkilad gallsten. Galldränage läggs ftast in då övriga behandlingsfrmer av gallblåseinflammatin eller inkilad gallsten bedöms vara lämpliga på grund av exempelvis hög ålder, samsjuklighet eller liknande. Den behandlande kirurgen tar ställning till m ett galldränage behöver läggas in. Dränaget läggs in med hjälp av ultraljud ch sitter ftast i 3-4 veckr. Efter inläggande av ett galldränage bserveras utflödet ch splning sker för att minimera risken för cklusin. Patienter sm mttagit ett galldränage kan i regel gå hem ett par dagar efter inläggandet, dck kvarstår behvet av splning även efter att slutenvårdstillfället är över. Splning av galldränage kan ske antingen genm regelbundna besök på vårdcentralen eller av kmmunal hemsjukvård eller hemtjänst. Efter kallas patienten sedan till kirurgimttagningen för eventuell dragning av dränaget. Splning av dränaget Galldränaget för denna patient ska splas gånger dagligen Galldränaget splas med ml NaCl (kksalt) per splningstillfälle. Efter splning skall ml NaCl aspireras ut
Gör så här Rengör händer. Basala hygienrutiner gäller Observera förband ch dränageslang. Sitter förbandet väl förankrat över ingångshål? Är dränageslangen rak ch utan veck sm kan bstruera in- ch utflöde? Ställ fram kksalt, sprutan ch den nya krken på brdet. Vrid m trevägskranen så att läckage ut ej kan ske. Fyll sprutan med kksalt ch låt sprutan ligga i skyddspapperet till dess att ni använder det. Detta för att sprutan inte ska bli förrenad. Skruva av krken på trevägskranen ch anslut fylld spruta (10ml eller större sprutstrlek) Vrid m trevägskranen så att inflöde mt krppen möjliggörs. Spruta in rdinerad mängd NaCl långsamt. Om smärta upplevs under splningen, vänta en stund ch spla då smärtan har gått över. Aspirera ut rdinerad mängd NaCl Vrid m trevägskran så att läckage ut ej kan ske ch så att utflöde möjliggörs. Skruva på en ny krk. Observera så att utflöde från dränage sker ner i uppsamlingspåsen. Städa ch släng använt material.
Skötsel av uppsamlingspåsen Följ mängden vätska ch färgen på vätskan sm kmmer i dränaget. Placera inte uppsamlingspåsen högre än dränagets ingångsöppning Uppsamlingspåsen ska bytas en gång per vecka Uppsamlingspåsen töms genm en ventil i btten av påsen Övrigt Ta kntakt med sjukvården m: Mycket gallvätska rinner från rten av dränaget. Om rten av dränaget blir rdnat, värme ökat ch/ eller svullnad uppstår vid rten av dränaget Om patienten får feber över 38grader Huden blir gul eller m gulheten förvärras Om patienten blir illamående, får kräkningar ch/eller smärta Om sekretet är bldblandat Om ni misstänker att dränaget har gått sönder eller flyttat på sig
Vanliga frågr Förbandet kring dränaget har börjat släppa? Förstärk riginalförbandet med ett täckförband med gd häftningsförmåga Det går inte att spla igenm slangen? Leta efter veck på slangen Är trevägskraven rättvriden så att passage möjliggörs? Det går frtfarande inte att spla igenm slangen, trts att det inte finns några veck på slangen ch jag har kranen öppen? Patienten har INTE mer nt än vanligt! Det kan ha blivit en cklusin vid antingen kateterspetsen eller längre ner i slangen. Dra upp 5ml NaCl i en 5ml spruta. Denna möjliggör högre tryck. Försök att spla in ch sedan aspirera. Oftast brukar detta lösa prblemet. Går det inte trts upprepade försök, avbryt ch kntakta kirurgimttagningen för ställningstagande.
Kntakta ss Kirurgimttagningen NÄL Lärketrpsvägen 461 73 Trllhättan Målpunkt D Plan 2 (entréplan) Tfn: 010-435 34 00 Telefntid: måndag- trsdag 07:30-14:00 fredag 07:30-10:00 Helg ch jurtid kntakta KAVA, avd 63 Tfn: 010-435 06 30 www.nusjukvarden.se Infrmatinen är framtagen av Trbjörn Björsell, sjuksköterska, avd 63 ch Emilia Gustafssn sjuksköterska avd 63 Granskad av Mårten Kölfeldt, Överläkare avd 63