Solbergaskolan Tjänsteutlåtande Dnr: 5/2017 Sid 1 (18) 2017-01-30 Handläggare Bo Carlgren Telefon: Till Solbergaskolan Verksamhetsplan 2017 för Solbergaskolan Förslag till beslut Solbergaskolan 126 79, Hägersten 08-508 21 636 bo.carlgren@stockholm.se stockholm.se
Sid 2 (18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling... 4 1. Ett Stockholm som håller samman... 4 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor... 4 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande... 12 2. Ett klimatsmart Stockholm... 13 2.1 Energianvändningen är hållbar... 13 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm... 14 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar... 14 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm... 14 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor... 14 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering... 16 av ekonomi... 18... 18 Budget 2017... 18 Övriga frågor... 18
Sid 3 (18) Inledning Solbergaskolan är en grundskola som innefattar grundskola åk F-6, förberedelsegrupp, fritidshem och mellanstadieklubb samt grundsärskolorna Broskolan åk F-6 och Mockasinen åk F-9. Verksamheten inhyser sedan januari 2015 lokalmässigt Kämpetorpsskolan med 319 elever inskrivna i dagsläget samt 59 anställda. Detta påverkar organisationen på framförallt ledningsnivå och även tillagningskök samt intendenten. Solbergaskolan har 294 elever inskrivna varav 1 elev läser enligt grundsärskolans ämnen och 36 elever som läser enligt grundsärskolans ämnesområden. Skolan är belägen i ett upptagningsområde med lågt socioekonomiskt index. Verksamheten har en stor andel av elever med behov av särskilt stöd. Området expanderar och pågående nybyggnation i området kommer generera ett växande elevunderlag vilket gör att vi ser positivt på Solbergaskolans framtida utvecklingsmöjligheter. Inom enheten arbetar 55 personal på grundskolan samt 47 anställda på grundsärskolan. Solbergaskolans organisation består av en skolledningsgrupp med rektor och biträdande rektorer med olika ansvar inom resultatenheten (under vårterminen 2016 tillkom denna grupp 1 biträdande rektor med ansvar riktat mot mellanstadiet Kämpetorpskolan samt mellanstadiet Solbergaskolan). Skolledningsgruppen träffas regelbundet veckovis. Rektor delar sitt uppdrag mellan Kämpetorpskolan och Solbergaskolan. Arbetslags ledare och skolledare har mötestid 1 gång per vecka. Övrig organisation: Grundskolans elevhälsoteam består av psykolog, kurator, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog samt skolledning. SYV funktion hyres in vid behov från ramavtalad partner. Grundsärskolans elevhälsoteam består av arbetsterapeut, skolsköterska, skolledning och berörd speciallärare / särskollärare. Elevhälsoarbetet på Mockasinen kommer förstärkas under vårterminen 2017 av fast personal från Habilitering & Hälsa enhet Årsta som kommer vara på skolan vid 3 tillfällen /vecka. Verksamheternas elevhälsoteam samarbetar / samverkar via gemensamt nyttjande av psykolog samt ett nära samarbete mellan de två skolsköterskorna. Enheten har även tillgång till kanslist och intendent. Solbergaskolan har ett eget tillagningskök med tillhörande gemensam matsal. Köksteamet består av personal från de båda grundskolornas kök / matsal. Fritidshemmet erbjuder eleverna aktivitetsval där de får möjlighet att välja vad de vill delta i utifrån fasta aktiviteter /val. Eleverna som deltar i skolbarnsomsorgen väljer även representanter till fritids-rådet som ingår som del elevrådet där eleverna erbjuds möjlighet till övergripande påverkan av aktiviteter i verksamheten. Tematiskt arbete utförs enligt samplanering med skolverksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från skolans årshjul där samtliga utvecklingsområden
Sid 4 (18) ingår. Detta årshjul innefattar uppföljning, resultat och analys på såväl individ-, grupp-, och verksamhetsnivå. Arbetsplanen grundar sig på ett gemensamt arbete mellan arbetslag och skolledning. Prioriterade åtgärder för utveckling Grundsärskolan: 1) Försöksprojekt med individuella I-pads i grundsärskolan (påbörjas i 2 klasser under VT - 17). 2) Vidareutvecklande av kvaliteten i undervisningen och det kollegiala lärandet via (ny) förstelärare grundsärskolan med riktat utvecklingsuppdrag. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 75 % 83% År Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 År 75 % År 75 % År 75 % År
Sid 5 (18) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 75 % År 75 % År 80 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 80 % År Grundskolan: Vi åtar oss att ge samtliga elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Att öka måluppfyllelse i alla ämne utifrån skolsatsningar på matematiklyftet, att skriva sig till läsning och formativ bedömning. Arbetet på nätverksträffar kommer att fokuseras på bedömning och uppföljning samt ämnesutveckling. Förstelärarna i verksamheten har i sitt uppdrag fokus på matematik och formativ bedömning. Verksamheten har utvecklat rutiner och arbetssätt för EHT. Stöd till alla undervisande lärare i ämnet matematik genom förstelärarinsats. Organisationen är uppbyggt så att man satsar på lärarresurser och mindre undervisningsgrupper. Utökad investering av I-Pads till undervisningen. en sker enligt skolans årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån satsningarna som skolan vidtagit förväntar vi oss en ökad kompetens hos pedagogerna som genererar en högre måluppfyllelse och utveckling hos eleverna. Grundsärskolan: Vi åtar oss att sätta väl avvägda mål utifrån den utvecklingsnivå där eleven befinner sig. Uppnå måluppfyllelse som utgår från aktuell kursplan utifrån individuellt satta mål i samtliga elevers IUP.
Sid 6 (18) Genom att samla ett helhetsperspektiv på elevens styrkor och utvecklingsområden och sedan utarbeta en indivduell utvecklingsplan utifrån kursplan. Utvärdering och bedömning sker kontinuerligt. Samtliga kompetenser i nätverket kring eleven deltar för att nå ett gott resultat. genomförs via de olika möten som kontinuerligt sker kring elevens utveckling. Verksamheten kommer detta läsår fortsätta arbetet med MIRA -modellen för resultatutveckling på skol-, klass- och individnivå samt verksamhetens eget utarbetade dokumentations-set för att uppnå framgång och vidare utveckling inom detta område. Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 80 % År 80 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 70 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År Total frånvaro i grundskolan 1,5 % År
Sid 7 (18) Grundsärskolan: Vi åtar oss att erbjuda eleverna en trygg och stimulerande lärande miljö såväl fysiskt som psykosocialt. Målsättningen med insatserna är att bygga en väl anpassad grund för elevernas utveckling och lärande utifrån elevens specifika förutsättningar. Verksamheten anpassar miljön efter varje elevs specifika behov och förutsättningar.i teamen arbetar personalen tillsammans i nätverk kring eleven med ett tydliggörande pedagogiskt synsätt för att möta eleven där den befinner sig i utvecklingen.via observationer/diskussioner identifieras elevens styrkor/motivation och med försiktighet utmanas elevens utveckling. Samråd med elevhälsoteam samt övriga i nätverk kring eleven ex, habiliteringspersonal, boende eller inkallad spetskompetens sker. Handledning och utomstående föreläsningar och övrig kompetensutveckling ger personalgruppen goda kunskaper om elevernas funktionshinder. Läsåret 2016-2017 samt läsåret 2017-2018 kommer samtliga dokumentation gällande elevernas kunskapsutveckling utföras via egen-utarbetat dokumentations-set/metod samt att elevernas kunskapsutveckling kommer följas via MIRA-modellen. Verksamheten kommer fortsätta att använda sig av vår egen föräldraenkät samt stadens brukarenkät för vidare utvecklingsarbete. Elevgruppens specifika behov och förutsättningar kräver ständigt vuxenstöd samt en samverkan mellan olika spetskompetenser som skolledare,specialpedagoger, arbetsterapeut och elevassistenter samt med stöd av personal från Hälsa och Habilitering Årsta. sker veckovis i klassteamsmöten och månadsvis i arbetslagsmöten, assistentmöten och arbetsplatsträffar samt enhetens planeringsdagar 2 ggrtermin. Samverkan med vårdnadshavare sker löpande. Verksamheten genomför studiebesök hos liknande verksamheter i såväl kommunal som privat regi för utveckla kvaliteten och personalens kompetens. Lärargruppen och skolledningen har ett antal samarbets -och utvecklingsytor med Specialpedagogiska skolmyndigheten och andra grundsärskolor för att utveckla kvaliteten. Skolledningen kommer fortsätta insatsen med elevassistentutbildning samt det kollegiala lärandet i pedagoggruppen med stöd av förstelärare grundsärskola med syfte att skapa samsyn och samtolkning av uppdraget.
Sid 8 (18) Grundsärskolan: Vi åtar oss att verka för att personalen har goda kunskaper gällande elevernas specifika förutsättningar. Säkerställa att eleverna på Solbergaskolans grundsärskolor dagligen möter en utvecklande, god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Skolledningen inventerar kompetensutvecklingsbehovet via arbetslagen, olika mötesforum samt medarbetarsamtal och fördelar resurser utifrån verksamhetens behov och möjligheter. Fördelas efter inventering av behov och möjligheter samt i nära samverkan med personal från Habilitering och Hälsa Årsta som tillkommer som resurs under 2017. Inventeras återkommande under verksamhetsåret Vi åtar oss att alla barn och ungdomar skall genom en väl förankrad värdegrund känna trygghet och trivsel och medverka aktivt i det främjande likabehandlingsarbetet. Eleverna skall vara väl medvetna om och trygga gällande hur skolans rutiner kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling fungerar. Alla elever ska kunna vända sig till all personal på skolan och känna att de får den hjälp och det stöd de behöver. Personalen närmast eleven kartlägger via samtal på grupp och individnivå samtliga elever gällande trygghet och trivsel. Verksamheten genomför även en egen trygghetsenkät. Det ger underlag för åtgärder i det fortsatta arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Planen mot diskriminering och kränkande behandling implimenteras med samtlig personal under AL-möten, därefter förankras den till eleverna av lärarna.skolans trygghetsteam arbetar enligt skolans rutiner. Samtliga ärenden dokumenteras. Skolans ordningsregler gås igenom och revideras läsårsvis. Eleverna deltar i arbete under elevråd och klassråd.
Sid 9 (18) Arbetslagstid och annan planeringstid för den pedagogiska personalen. Skolledningen prioriterar arbetet inom befintlig arbetstid,dokumenterar, sammankallar till möten och ansvarar för att arbetet utvecklas. Skolledningen har veckovisa möten med EHT och arbetslagsledare för att stämma av utvecklingen inom detta område. Aktuella ärenden hanteras enligt gällande rutiner samt anmäls till huvudman. Resultaten i den interna trygghetsenkäten ligger till grund för arbetet. Enkäten är ett viktigt redskap för upprättande av likabehandlingsplanen och genomförs varje läsår. Vi åtar oss att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete i samtliga av Solbergaskolans olika verksamhetsdelar. Säkerställa elevernas inhämtande av en positiv värdegrund gällande området jämställdhet via såväl undervisning, värdegrundsarbete (plan mot diskriminering och kränkande behandling) och positiva förebilder i samtlig personal på skolan. Skolledning, elevhälsoteam och trygghetsteamet bedriver ett riktat fördjupande värdegrundsarbete under läsåret.elevernas kunskapsresultat och brukarundersökningar analyseraras könsuppdelat för att identifiera könsskillnader som ligger till grund för vidare arbete. Arbetslagen lyfter genusperspektivet som återkommande punkt under läsårets möten. Arbete med utvecklande av olika samarbetsforum mellan personal på grundsärskolan och grundskolan. All personal i samtliga verksamhetsdelar kommer delta i olika former av jämställdhetsarbete under läsåret. Resultat och analys sker under läsåret i återkommande mötesforum.en sammanfattande analys tas fram vid läsårets slut. Öka medvetenheten hos samtlig personal kring jämställdhetsarbetet. Effektiv användning av verksamhetens kompetenser.vidareutveckla samarbete och inkluderingsmöjligheter mellan
Sid 10 (18) grundskolan och grundsärskolan samt rikta medel för att skapa bättre pedagogiska mötesytor på skolgården. Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 75 % År 75 % År 75 % År 80 % År Grundskolan: Vi åtar oss att erbjuda eleverna möjlighet till påverkan gällande undervisningen och verksamheten i övrigt. Att öka elevernas kunskap kring kunskapsmål och egen kunskapsutveckling samt att öka självkännedom och studiemotivation. Eleverna ges möjligheter till olika rådverksamhet. Arbetslagen arbetar med att förtydliga matriser för att utöka elevernas målmedvetande. Under nätverksträffar ska arbetslagen arbeta med formativa arbetsmetoder och formativa bedömning. ÅK F-3 har elevledda utvecklingssamtal för att öka elevernas delaktighet och bereda möjligheter att reflektera över egen kunskapsutveckling. Stöd från förstelärare. Skolledning. Elever i elevråd och matråd. Pedagoger.
Sid 11 (18) sker löpande i olika nivåer och grupper t.ex. klassråd, elevråd, arbetslag och skolledning. Stadens årliga brukarundersökning. Öka medvetenhet hos personalen om att genom inflytande involveras elever i undervisningen och motivation, ansvarstagande och lärande växer. Grundsärskolan: Vi åtar oss att erbjuda eleven möjlighet till val/påverkan där så är möjligt samt stimulerar elevens utveckling. Öka elevens möjligheter att påverka sin skoldags innehåll och skapa grund för reflektion gällande sitt eget lärande. Klassteamet observerar,analyserar och gör bedömningar över elevens styrkor och motiverande aktiviteter i dokumentet "Enskild lektionsplanering" som följs upp regelbundet för nya åtgärder och där detekteras möjliga situationer för val/påverkan. Eleven erbjuds sedan påverkan/val via symboler, bilder eller andra kompensatoriska hjälpmedel. Då elevernas specifika behov och förutsättningar ofta kräver samlad bedömning/analys utifrån små signaler krävs ständigt fokus på elevens reaktioner/respons vilket gör att samtliga kompetenser i nätverket runt eleven är viktiga för att nå goda resultat inom detta åtagande. Teamet närmast eleven har återkommande möten kring kunskapsutvecklingen där elevens framsteg/respons observeras och bedöms för vidare utveckling. Elevhälsoteamets iakttagelser kring elevens fysiska plattform och eventuella anpassningar av hjälpmedel är en viktig del i arbetet. Skolledning och pedagogerna arbetar med utvecklandet av arbetssätt och metoder inom detta åtagande.
Sid 12 (18) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 70 % År Eleverna i Solbergaskolans samtliga verksamheter ska erbjudas upplevelser och deltagande i kulturliv i olika former och sammanhang. Eleverna får berikande upplevelser och ett positivt deltagande i kulturlivet och detta ger positiv återverkan i elevernas utveckling och bidrar med gynnande effekt i elevernas kunskapsutveckling. Skolans olika verksamhetsdelar använder sig av samarbete med Skapande skola, där projekt utformas utifrån elevgruppernas specifika förutsättningar. Verksamheterna besöker även olika kulturella evenemang och etablissemang i samband med olika tematiska områden samt efter behov och elevgrupps ålder och mognad. Under läsåret kan även kulturentreprenörer erbjudas engagemang i skolans lokaler. Skolan har aktiva KULAN ombud i de olika verksamhetsdelarna. Verksamheten avsätter egna medel samt använder sig av tilldelade centrala medel (kulturpengar). Utvärdering enligt skolans års hjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten har som mål att bredda kunskapen om vilka aktörer inom området som utifrån kvalitet och nivå i utförandet är gynnsamma att vidareutveckla samarbete med över tid kopplat till styrdokument/uppdrag.
Sid 13 (18) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 40 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 100 Sorterar År Solbergaskolan bidrar till en hållbar livsmiljö. Verksamheten förväntas nå en god nivå på andelen ekologikst livsmedel och miljövänliga alternativ samt närproducerade råvaror gällande övriga inköp. Tydligt uppdrag med riktning mot ökad andel ekologiska och närproducerade råvaror samt följa säsong vid inköp och en utvecklad medvetenhet gällande sopsortering och avfallshantering. Personalen agerar efter direktivet att vara aktiva i val av miljövänliga produkter I slutet av året mäts andel inköp av ekologiska livsmedel samt miljövänliga varor. Inköp- och avfallshantering håller god miljövänlig nivå.
Sid 14 (18) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Solbergaskolans budget är i balans även budgetåret 2017. Budget i balans vid bokslut 2017. Effektiv resursfördelning. Tydliggöra vikten av budget i balans för alla medarbetare. Komunicera vikten av gemensamt ansvarstagande för att nå budget i balans. Resultatutveckling som kräver åtgärd ska snabbt och effektivt hanteras. Effektiv resursfördelning utifrån kartläggning och resursstyrning. och analys av budgetutveckling sker månadsvis. Via satsning på ett effektivt och djuplodande analys arbete bibehålla ekonomi i balans. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 80 83 År
Sid 15 (18) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Sjukfrånvaro dag 1-14 10 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Solbergaskolan ska vara en attraktiv arbetsgivare. Genom en god och utvecklande arbetsmiljö öka medarbetarnas trivsel och frisknärvaro. - Uppmuntra till friskvårdsaktiviteter. - Uppmuntra samt skapa en utvecklande atmosfär. - Dialog om arbetsmiljön och klimatet. - Tydlig organisation och struktur. I budget avsätts poster för trivsel, kompetensutveckling och personalombesörjande insatser. Följs upp via medarbetarsamtal och medarbetarnas AMI. Skolledningen utvecklar organisation och struktur utifrån aktuell situation.
Sid 16 (18) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2017-01-01 2017-12-31 Vi åtar oss att alla barn och ungdomar skall genom en väl förankrad värdegrund känna trygghet och trivsel och medverka aktivt i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna skall vara väl medvetna om och trygga gällande hur skolans rutiner kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling fungerar. Alla elever ska kunna vända sig till all personal på skolan och känna att de får den hjälp och det stöd de behöver. Personalen i de olika verksamhetsdelarna kartlägger via samtal på såväl grupp- som individnivå samt via verksamhetens trygghetsenkät samtliga elever gällande trygghet och trivsel. Det ger underlag för åtgärder i det fortsatta arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Planen mot diskriminering och kränkande behandling implimenteras med samtlig personal under AL-möten, därefter förankras den till eleverna av lärarna.skolans trygghetsteam arbetar enligt skolans rutiner. Samtliga ärenden dokumenteras. Skolans ordningsregler gås igenom och revideras läsårsvis. Eleverna deltar i arbete under elevråd och klassråd.
Sid 17 (18) Arbetslagstid och annan planeringstid för den pedagogiska personalen. EHT och skolledning prioriterar arbetet inom befintlig arbetstid,dokumenterar, sammankallar till möten och ansvarar för att arbetet utvecklas. Skolledningen har veckovisa möten med EHT,arbetslagsledare för att stämma av utvecklingen inom detta område. Aktuella ärenden hanteras enligt gällande rutiner samt anmäls till huvudman. Resultaten i den interna trygghetsenkäten ligger till grund för arbetet. Enkäten är ett viktigt redskap för upprättande av likabehandlingsplanen och genomförs varje läsår. Vi åtar oss att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete i samtliga av Solbergaskolans olika verksamhetsdelar Säkerställa elevernas inhämtande av en positiv värdegrund gällande området jämställdhet via såväl undervisning, värdegrundsarbete (plan mot diskriminering och kränkande behandling) och positiva förebilder i samtlig personal på skolan. Skolledning, elevhälsoteam och trygghetsteamet bedriver ett riktat fördjupande värdegrundsarbete under läsåret.elevernas kunskapsresultat och brukarundersökningar analyseraras könsuppdelat för att identifiera könsskillnader som ligger till grund för vidare arbete. Arbetslagen lyfter genusperspektivet som återkommande punkt under läsårets återkommande möten. Detta berör till exempel val av läromedel, organisation av rast och fritidsverksamhet samt pedagogernas egna observationer. Samarbete kring detta område ska ske mellan de olika verksamheterna genom information till elever. Arbete med utvecklande av olika samarbetsforum mellan personal från de olika verksamheterna. All personal i samtliga verksamhetsdelar kommer delta i jämställdhetsarbetet under läsåret. Resultat och analys sker under läsåret i återkommande mötesforum.en sammanfattande analys tas fram vid läsårets slut.
Sid 18 (18) Öka medvetenheten hos samtlig personal kring jämställdhetsarbetet. Effektiv användning av verksamhetens kompetenser. av ekonomi Budget 2017 Övriga frågor