Ny stadsbusstrafik i Tranås tätort

Relevanta dokument
Sverigeförhandlingen. Niklas Lundin/Huvudsekreterare. Sverigeförhandlingen.

Cykelprogram för Tranås kommun

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland

Kollektivtrafikplan Örebro kommun

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

HERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag

Jk Trafikfönfaltningen

Tranås stationsläge på HH

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Validering Sampers Sydost, version

Trafik- och verksamhetsbeställning 2018

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Reflektion från seminarium 5

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Kollektivtrafiken i Östergötland. En kunskapsöversikt

ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Trafikpliktsutredning avseende allmän trafikplikt för Östra Sörmland

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.


Linje 390 Tätortstrafik Vadstena

Samrådssammanställning av Nytt trafikupplägg längs Östhammarstråket

Statistikinfo 2013:13

Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bilaga 1. Linjebeskrivning. Remissversion

Stadens användning. Information om Västtrafiks beslut om trafikplan 2019

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN

Fakta och statistik om Sparreholm Sammanställt av Ekonomi och strategi från senast tillgängliga uppgifter

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten MÖLNLYCKE LINJEÖVERSYN PUBLIKATION 2007:03

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Användning av mark- och vattenområden

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN

Jönköpings Länstrafik

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Allmän trafikplikt (Kalmar) Emmaboda Karlskrona

Jönköpings Länstrafik - JLT

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Beslut om allmän trafikplikt

Förslag till trafikbeställning till Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 2017

Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18)

Statistikinfo 2014:11

Projekt Norrköpings Resecentrum PM Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss

Trafikutredning Planprogram Hentorp Södra

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016

Sammanträdesprotokoll

Pendlingsmönster in, ut och inom länet

Regionstyrelsen

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Steninge slottspark Trafikstudie

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

Upphandlingsdokument. Trafik 2019 Kungsbacka Tätort Kungsbacka Landsbygd Ale. Bilaga B3.1 Linjebeskrivning TÅ 20. D.nr

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Nåbarhet med olika stark trafik

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Antagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN

Regionala utvecklingsnämnden

Markanvisning för bostäder i östra Gårdsten del av Jubileumssatsningen

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund

Förprövning avseende planläggning för flerbostadshus på fastigheten Näset 51:53, Norra Breviksvägen 3 / Hammarvägen 8, inom stadsdelen Näset

Markreservation samt ansökan om planbesked för bostäder vid Hammarkroken inom stadsdelen Hjällbo

APRIL 2018 SKÖVDE KOMMUN KOLLEKTIVTRAFIK TILL BILLINGEN, SKÖVDE KOMMUN

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige , 93

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Nyheter och förändringar tidtabell 19 augusti - 8 december 2012: Stadskortet öppnas upp för laddning och köp ombord på länets alla bussar.

Information om Västtrafiks beslut om Trafikplan 2018

Så här vill vi bo. En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt. Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure

Fler turer att välja på. Framtidens kollektivtrafik i stråket Sydnärke Örebro Mats Gunnarsson, MP, Vice ordf RKTM ÖLL

Regional, översiktlig och strategisk planering

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d

Vi blir ännu. bussigare. från 14 augusti 2017

Beskrivning av kollektivtrafikobjekten för storstad Göteborg

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2016 beslutsunderlag

Projekt Göteborg Borås

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Trafikbeställning inför 2016 års tidtabell samt redovisning av synpunkter

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket

JIL tockholms läns landsting

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

Parkeringsnorm för Lomma kommun

Transkript:

Ny stadsbusstrafik i Tranås tätort Rapport 2018

Ny stadsbusstrafik i Tranås tätort rapport mars 2018 Bakgrund Region Jönköpings län har för avsikt att tillsammans med kommunerna utveckla stadsbusstrafiken i ett antal tätorter. Hittills har denna satsning genomförts i Nässjö 2014 och i Värnamo 2017. Nu står Tranås på tur med planerad trafikstart juni 2020 med reservation för ekonomi och tekniska förutsättningar. Det handlar om ett helt nytt koncept med utökad trafik morgon och kväll samt lördagar och söndagar. En översyn görs också av linjesträckningar och hållplatser utifrån målgrupper och målpunkter. En trafikering med så låga utsläpp och bullernivåer som möjligt eftersträvas. Ansvarsfördelning Satsningen på ny stadsbusstrafik sker i samarbete mellan region och kommun där Region Jönköpings län står för fordon och trafikering medan Tranås kommun står för de investeringar i infrastruktur som ska göras t ex hållplatser, bussgator etc. Stadstrafiken i Tranås tätort - historik I början av 1990-talet beslutade Länstrafiken att lägga ned stadstrafiken i Tranås på grund av lågt resande med en kostnadstäckning som uppgick till ca 20 %. Tranås kommun var dock angelägen om att en kollektivtrafik i någon form skulle finnas kvar i tätorten. Motivet var framförallt att underlätta resandet för grupper som saknar tillgång till egen bil och därmed förbättra förutsättningarna för en självständig vardag och delaktighet samt en minskad påverkan på miljön. Tranås kommun beslutade därför att fortsättningsvis betala hela kostnaden och under ett antal år kördes busstrafiken av Länstrafiken på uppdrag av Tranås kommun. Det nya upplägget innebar att turutbudet reducerades till mellan 09:00 och 15:30 måndag till fredag men också att trafiken blev avgiftsfri. Genom skatteväxling mellan dåvarande landstinget och kommunera övergick sedan ansvaret och finansiering trafiken år 2012 till Länstrafiken. Resandet har successivt ökat från ca 40 000 resor år 2007 till 58 000 resor år 2016. Nytt upplägg utgångspunkter Det nya upplägget är tänkt att utföras enligt samma principer som för Nässjö och Värnamo vilket innebär följande utgångspunkter för utredningen: - Översyn av befintliga linjesträckningar utifrån olika målgrupper och målpunkter. - Eventuella nya eller kommande målpunkter och områden som bör inkluderas. - Nya fordon med så låga utsläpp och bullernivåer som möjligt eftersträvas. - Tyst och avgasfri trafik innebär minskad störning på bostadsområden. - Så kalla styv tidtabell, vilket innebär jämna tidsintervall mellan avgångarna. - Halvtimmestrafik på vardagar mellan 06:00 och 22:00. - Timmestrafik lördag och söndag mellan 09:00 och 19:00. - Tranås resecentrum är knutpunkt. Bättre koppling till pendeltågen eftersträvas. - Den demografiska utvecklingen med ökad andel äldre och ungdomar. - Den generella trenden med att färre unga tar b-körkort.

Tranås tätort Tranås tätort ligger i kommunens östra del. Av den totala befolkningen på 19 000 invånare bor nästan 15 000 eller ca 80 % i Tranås, vilket är en jämförelsevis hög andel. Genom Tranås går södra stambanan med stationen/resecentrum i ett centralt läge. Stationen trafikeras av både Krösatågen och Östgötapendeln och har även ett antal stopp med X2000. Andra viktiga kommunikationsstråk är Rv 32 samt länsvägarna 131 och 133. Läget mitt emellan Jönköping och Linköping innebär en stor potential för utveckling av regionala bostads- och arbetsmarknader. Genom Tranås centrum löper Storgatan, kring vilken merparten av kommunens handel och service är koncentrerad. Utbudet av dagligvaruservice är i stort sett helt koncentrerad till centrala delarna. Utanför centrum finns bostadsområden av olika ålder och karaktär i samtliga riktningar medan de största industriområden ligger i nordväst och i söder. De olika delarna beskrivs översiktligt under Stadsdelar och Arbetsområden nedan. Av tätortens ca 7300 hushåll bor 2700 i enfamiljshus och 3900 i flerbostadshus. Sett till antalet personer bor det dock ungefär lika många i enfamiljshus som i flerbostadshus. Stadsdelar Nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika stadsdelarna med avseende på demografi, bostadsbestånd, viktiga målpunkter mm. Som bilaga till detta dokument finns en karta över de områden, målpunkter mm som beskrivs statistiska sammanställningar över demografi och bostadsbestånd för respektive område. Centrum: I centrala Tranås bor 2300 personer varav 900 är över 65 år och 650 över 75. Andelen barn och ungdomar 0-19 år är låg och uppgår till 330 st. Bostadsbeståndet utgörs så gott som uteslutande av flerbostadshus. Här finns även större delen av kommunens seniorboenden, ca 300 st. Centrum omfattar även Storgatan, kring vilken merparten av kommunens handel och service är koncentrerad, samt Tranås resecentrum. I området ligger därför flera av de mest frekventerade hållplatserna. Centrum är också ett stort arbetsområde med nästan 1400 arbetsplatser, huvudsakligen inom handel, restaurang och service. Ca 300 av de som arbetar här pendlar in från andra kommuner i närområdet. I anslutning till centrum ligger även Holavedsgymnasiet som är en stor målpunkt för studerande och personal. Inom de närmaste åren förväntas mellan 100 och 200 nya lägenheter kunna tillkomma genom förtätning i centrum. Söder med Åsvallehult: I området bor ca 2100 personer varav 400 är över 65 år och 230 över 75. Andelen barn och ungdomar 0-19 år uppgår till 460 st och ca 1000 st är i åldrarna 25-64 vilket är relativt högt. Bostadsbeståndet består av knappt 400 lägenheter i enfamiljshus och 530 i flerbostadshus. Andelen enfamiljshus är större i de norra, centrala delarna. Här ligger även det centrala industriområdet med ca 400 arbetsplatser inom framförallt tillverkning, service och byggsektorn. Ca 80 personer som arbetar här är inpendlare från andra kommuner i närområdet. Centralt i området pågår omvandling från verksamheter till bostäder och för närvarande pågår byggnation av ny förskola och ett mindre antal lägenheter. Ängaryd och Hubbarp: I Ängaryd och Hubbarp, som ligger i västra delen av tätorten, bor ca 2250 personer varav ganska exakt hälften är i åldersgruppen 20-64 år, 400 över 65 år och 200 över 75 år. Antalet barn och ungdomar 0-19 år uppgår till 540 st. Bostadsbeståndet utgörs av 450 lägenheter i

enfamiljshus och 490 i flerbostadshus. I området ligger 2 av kommunens större grundskolor, Ängarydsskolan (7-9) och Hubbarpsskolan (F-6). Östra- och Västraberg: I området, som ligger öster om centrum, bor ca 1600 personer. På Östra berg, som domineras av flerbostadshus i bostadsrätt, är andelen äldre relativt hög medan Västra berg med en hög andel hyresrätter har en relativt hög andel unga vuxna. Sammanlagt i området finns det 750 lägenheter i flerbostadshus och 160 i enfamiljshus. I området finns även Östanå servicehus med 50 platser. Junkaremålen och Bäck: I området bor ca 1250 personer, varav 420 är över 65 år och 250 över 75 år. Antalet barn och ungdom 0-19 år uppgår till ca 300. Bostadsbeståndet utgörs av ca 400 lägenheter i småhus och 170 i flerbostadhus (bostadsrätt). Andelen äldre villaägare i området är i dagsläget ganska hög. Junkaremålsskolan (F-9), som ligger centralt i området, är kommunens största grundskola. Planering och byggnation pågår på flera håll i området: längs Svartån byggs lägenheter, i södra delen (Blodroten) byggs ny förskola och nytt servicehus och öster om området pågår planläggning av ett större område kallat Junkaremålens backar. Fröafall, Tostås och Källås: Tätortens sydöstra delar domineras av enfamiljshus. I området bor ca 1900 personer och andelen äldre är relativt låg med endast 80 personer över 75 år, medan antalet barn och ungdom 0-19 är uppgår till 540 st. I Fröafall ligger en grundskola (F-6) och öster om den befintliga bebyggelsen planeras nya områden för enfamiljshus. Norr - Diplomaten, Sjukhusområdet, Tranåskvarn och Granelund: I området, som utgör de norra delarna av Tranås tätort bor ca 2000 invånare med en relativt jämn åldersstruktur. Området har en blandad bebyggelse med 421 lägenheter i småhus och 462 lägenheter i flerbostadshus, det sistnämnda huvudsakligen kring de mer centrala delarna Diplomaten och Tranåskvarn. I Granelund, som ligger inom ett av kommunens viktigaste expansionsområde pågår planering av ny grundskola och bostäder och omedelbart norr om Tranås vårdcentrum, som är en viktigt målpunkt, planeras för nya bostäder i flerfamiljshus. I området ligger även Norrskolan (F-6). Stoeryd: I Stoeryd och Kimmarp, som ligger i norra delen av tätorten väster om järnvägen, bor ca 1200 personer. Andelen barn och ungdom 0-19 är mycket hög och uppgår till dryga 25 % eller 320 st. Drygt 400 av bostäderna är lägenheter i flerbostadshus och 123 är enfamiljshus som ligger söder och norr om flerbostadshusen. I Stoeryd ligger tätortens mest frekventerade hållplatser näst efter resecentrum. Omedelbart söder om området ligger en av de större dagligvarubutikerna. Hätte och Norraby: I sjönära lägen i norr och öster har sattelitområden med uteslutande villabebyggelse vuxit fram. Områdena ligger idag utanför tätortstrafiken och räknas statistiskt som egna småorter. Sammanlagt bor ca 400 personer i de båda områdena och medelåldern är jämförelsevis låg. Norraby är ett av kommunens viktigaste expansionsområden och kan på sikt förväntas växa samman med Tranås tätort. Industriområden: De största industriområdena i tätorten är det Västra industriområdet med ca 2000 arbetsplatser varav hälften relativt centralt och Hjälmaryd/Hubbarp i söder med 1050 arbetsplatser. Väster om Tranås, längs Rv 32, ligger Höganloft industriområde som idag bara hyser ca 130 arbetsplatser men som planlagts för mer omfattande expansion. På grund av höjdskillnaderna har området ett ogynnsamt läge för att ta sig till och från jobbet med cykel.

Målpunkter En del målpunkter är specifika för en viss ålderskategori som t ex skolor och äldreboenden liksom det finns kombinationer. Flertalet målpunkter är dock gemensamma för alla grupper. De grupper som förväntas använda tätortstrafiken i högst utsträckning är även framledes barn/ungdom samt äldre. Barn och ungdom är en prioriterad grupp då den är mer påverkbar än de mer invant bilburna generationerna. Särskilt viktigt är också att tätortstrafiken är anpassad till socialt utsatta (sköra) grupper som t ex utlandsfödda som inte hunnit etablera sig, personer med funktionsnedsättning, personer med missbruksproblematik samt resurssvagare grupper. De viktigaste målpunkterna redovisas nedan och finns också illustrerade på karta. Målgrupp (ålder ca) Barn/Ungdom (0-19) Vuxna (20-64) Äldre (65 +) Alla Målpunkt Förskola/Barnomsorg Grundskola F-6/F-9 Gymnasieskola Kulturskola Arbetsplatser Yrkesutbildning/vuxenutbildning Äldreboende/Seniorboenden Senioraktiviteter Kyrkor/Kyrkogård Resecentrum Vårdcentrum/Läkarhuset Apotek Dagligvaror Centrum (service/handel/nöjen) Familjecentralen Idrottsanläggningar/Simhall De viktigaste målpunkterna jämte förslag till linjedragning finns redovisade på kartbilaga sist i dokumentet. Pendling Tranås kommun har totalt 2033 inpendlare och 1888 utpendlare. Både in- och utpendling har ökat över tid men pendlingsnettot, dvs överskottet på inpendlare, har minskat. Störst är utbytet med Aneby och Ydre och generellt har Tranås kommun en nettoinpendling från mindre kommuner och nettoutpendling till Jönköping och Linköping samt de större arbetsgivarna inom vården i Eksjö och Nässjö. Av särskilt intresse för tätortstrafiken är de pendlare som via tågpendling kommer till Tranås resecentrum. Sett till relationskommun är då framförallt Mjölby, Boxholm och Linköping respektive Aneby, Nässjö och Jönköping intressanta. Av nedanstående tabell framgår hur inpendlingen i dessa stråk samt från Ödeshög och Ydre fördelar sig på olika arbetsområden. Viktigt att notera är i sammanhanget att en stor del av inpendlingen inom länet sker från mindre tätorter som t ex Frinnaryd, Sunhultsbrunn och Gränna, alltså orter som inte har pendeltågstrafik. Motsvarande gäller inte för kommunerna längs Östgötapendeln.

BMLN ANJ Ödeshög Ydre Totalt omr Höganloft/Hubbarp 4 10 8 7 29 Hjälmaryd N 11 19 5 8 43 Hjälmaryd 58 74 5 32 169 Centrala industri 21 26 3 25 75 Västra inre 44 64 11 34 153 Västra mitt 73 43 16 27 159 Västra yttre 19 47 8 34 108 Centrum 92 108 24 57 281 Övrigt 163 217 67 142 589 Summa 485 608 147 366 1606 2014 utarbetade Tranås kommun tillsammans med Tranås United ett koncept med tidtabell som innebar att de anställda på företag i kommunens större industriområden fick erbjudande om transport från och till resecentrum. Då intresset var svagt genomfördes aldrig konceptet. Om ett omtag ska göras finns det därför skäl att rikta in sig på specifika yrkesgrupper och kanske i första hand de grupper som kan förväntas ha lite större flexibilitet i arbetstider. De största inpendlingsgrupperna finns, i fallande ordning, inom branscherna Tillverkning (439), Handel (236), Vård, omsorg och Sociala tjänster (212), Utbildning (168) samt Byggverksamhet (158). Ett antal mindre grupper kan därutöver slås ihop under den gemensamma rubriken Service och räknar då ca 300 inpendlare. Samtidigt är det rimligen så att många av de grupper som har mer flexibla arbetstider i hög grad har sin arbetsplats centralt och därför inte är i behov av vidare transport. Trafikinfrastruktur i Tranås tätort Dom två huvudsakliga barriärerna i Tranås är järnvägen och Svartån som båda går genom staden i nord-sydlig riktning. Svartån kan korsas med bil på 7 broar och järnvägen via 2 undergångar och en bro. De centrala delarna är uppbyggt i ett rutnätssystem med utgångspunkt i resecentrum och Storgatan som är det mest trafikerade stråket med bland annat shared space miljö kring torget och de mest frekventerade delarna. Gatusystemet är i princip uppbyggt kring en östlig- och en västlig- samt en inre ringled. Tung trafik genom centrum undviks i mesta möjliga mån genom skyltning till de större industriområdena samt ett förbud mot att korsa centrum. Cykelnätet i Tranås täcker in större delen av tätorten och binder samman de flesta större målpunkterna. En cykelplan är i dagsläget ute på remiss och omfattar ett antal nya cykelbanor med bland annat större satsningar längs Mjölbyvägen, det som fattas mot Hjälmaryd industriområde, genom Östanåparken samt längs Grännavägen genom Ängaryd. Cykelplanen är uppdelad i huvudstråk och lokalstråk. Rescentrum har ett centralt läge och är knutpunkt för all buss- och tågtrafik. Området har goda anslutningar till gång- och cykelnätet och här finns även 2 passager för gång och cykel samt pendelparkering både öster och väster om järnvägen. Tranås är en av de utpekade stationsorterna i Sverigeförhandlingen. Avtalet anger en station i perifert-centralt läge i norra delen av Tranås samt att stationen ska trafikeras av snabba regionaltåg.

Nya områden och målpunkter Nya bostadsområden och andra större projekt är framförallt fortsatt expansion med bland annat grundskola och bostäder i Granelund-Norraby, planering för flerbostadshus i större omfattning öster om Junkaremålen (Junkaremålens backar) samt Kvarteret Läroverket/Arena Tranås med olika offentliga funktioner kring Holavedsgymnasiet. I södra delen av tätorten pågår en omvandling från industri till bostäder som efterhand kan bli omfattande, men den största expansionen förväntas dock ske norrut mot Granelund - Norraby. Den bebyggelseutveckling som planeras innebär ingen radikal förändring med nya målpunkter, utan snarare att vissa av dem förstärks. Vad som långsiktigt kan påverka strukturen på ett mer genomgripande sätt är en framtida station för höghastighetståg. Nuvarande tätortstrafik För tätortstrafiken i Tranås nyttjas skolbussar som har ledig kapacitet mitt på dagen. Trafiken är gratis och består av 3 slingor: - Linje 40: Tranås centrum Hagadal Tranås centrum. Den tar totalt ca 20 minuter. - Linje 41: Tranås centrum Stoeryd Tranås centrum. Totalt 20 minuter. - Linje 42: Tranås centrum Fröafall Tranås centrum. Totalt 30 minuter. Samtliga utgår från Tranås resecentrum och är konstruerade som en slinga vilket innebär att resenärer som ska till en näraliggande hållplats från utgångspunkten, beroende på färdriktning, kan bli tvungna att följa med hela slingan. Tranås struktur och de barriärer som järnvägen och Svartån utgör innebär emellertid svårigheter att ersätta slingorna med linjer. Nuvarande bussar 40 och 42 har idag 4 avgångar per dag måndag till fredag medan 41:an till Stoeryd har 6 avgångar. Bussarna går uteslutande dagtid och endast vardagar. Det totala antalet påstigande uppgår idag till knappt 60 000 resor per år, vilket kan jämföras med Nässjö som i utgångsläget hade 3 gånger så många medan t ex Värnamo i utgångsläget låg på samma nivå som Tranås. De mest frekventerade hållplatserna är idag, i fallande ordning: Hållplats Påstign/mån Tranås resecentrum 1153 Stoeryd 868 Vårdcentrum 431 Storgatan 35 341 Junkaremålsskolan 281 Falkgatan 262 Beckhemsvägen 252 Träffen 229 Sparbanken 192 Hubbarpsvägen 188 Storgtan 26 133 Piratens gata 112 Sammanfattningsvis kan sägas att den övervägande delen påstigande sker vid Tranås resecentrum, längs Storgatan, i Stoerydsområdet, Vårdcentrum samt i anslutning till de två grundskolor som har samtliga åldersgrupper F-9.

Synpunkter under processen Nuvarande trafik bygger på att det finns ledig kapacitet under dagarna, mellan rusningstiderna morgon och kväll. Trafiken är gratis men flertalet synpunkter handlar om just det faktum att det inte går några bussar på de tider som efterfrågan är som störst. En artikel om ny stadstrafik som inleds med rubriken Slut med gratisbussar elbussar i Tranås 2020 har bemötts med uteslutande positiva reaktioner i sociala medier. Synpunkter från operatören handlar främst om trafiksituationen vid resecentrum och att privatbilister inte respekterar busszonen. Därutöver föreslår operatören flytt av enstaka hållplatser så de får en bättre koppling till huvudsakliga målpunkter. Några hållplatser föreslås utgå då de i princip aldrig används. Socialtjänsten har under processen inkommit med ett alternativt förslag till sträckning för linje 42 som innebär att denna går längs Råsvägen istället för Junkaremålsgatan och på så vis få en angöring till det nya äldreboendet. Barn- och utbildningsförvaltningen efterlyser en direkt koppling mellan Stoeryd och Hubbarp/Ängaryd då Norrskolan idag är fullbelagd och många barn från Stoeryd därför går i Hubbarpskolan. En ny skola är planerad vid Granelund men kommer sannolikt inte att vara i drift före 2022. Samlad bedömning En utgångspunkt för utredningen har varit frågan om det går att ersätta slingorna med linjer, då det kan bidra till att optimera reslängden i förhållande till målpunkt. Det har också övervägts om det går att lösa trafikeringen med 2 linjer istället för tre. Slutsatsen efter vidare analyser och genomgång av linjerna på plats tillsammans med operatören är emellertid den att med hänsyn till Tranås struktur, viktiga målpunkter och de barriärer som Svartån och järnvägen utgör så erhålls den bästa täckningen genom att även fortsättningsvis köra 3 slingor men med justering så att de blir ungefär lika långa. Utredningen har även omfattat möjligheten att inkludera industriområden i det nya trafikupplägget. Detta har dock uteslutits då halvtimmestrafik och så kallad styv tidtabell är viktigt för att trafiken ska upplevas som ett attraktivt alternativ och utökade slingor morgon och kväll skulle slå sönder tidtabellen. Enligt tidigare undersökningar som gjorts har intresset för industrilinjer varit svalt. Att på olika vis stimulera efterfrågan och skapa incitament i frågan hanteras lämpligen som ett separat projekt. Några nya större målpunkter har inte identifierats utan det handlar snarare om att enstaka hållplatser bör kunna flyttas för att fylla sin funktion i förhållande till målpunkten bättre. En fråga som särskilt diskuterats i olika sammanhang är behovet av busshållplatser längs Storgatan då det även finns en efterfrågan på fler parkeringsplatser. Utredningens slutsats är att de busshållplatser som finns är nödvändiga om Tranås ska ha en fullgod stadsbusstrafik.

Preliminärt förslag till ny trafikering Förslag till nya linjer framgår av kartbilaga sist i dokumentet. Trafikupplägget medger halvtimmestrafik med så kalla styv tidtabell. Preliminärt ska det finnas halvtimmestrafik vardagar 06.00-22.00 och timtrafik helger 09.00-19.00. De huvudsakliga förändringar som föreslås för respektive linje är: Linje 40 Centrum-Hagadal-Centrum: Ny hållplats anläggs vid Willys medan hållplatserna vid Stridabron och fd Folkhögskolan eventuellt kan tas bort. Delen som går genom centrum förlängs via Stadshuset med nära angöring till Holavedsgymnasiet och Idrottshallen. Linje 41 Centrum-Stoeryd-Centrum: Delen som går genom centrum förlängs via Stadshuset med nära angöring till Holavedsgymnasiet och Idrottshallen. Linje 42 Centrum-Fröafall-Centrum: Ingen förändring av linjesträckning men komplettering med nya hållplatser vid pulkabacken mellan Junkaremålen och Bäck samt vid Östrabegsgatan. Övriga förändringar är dels åtgärder för att hindra privata fordon att köra in i busszonen vid resecentrum samt utökat parkeringsförbud vid idrottshallen för en bättre angöring. De synpunkter som framkommit under processen och som inte fullt ut kunnat tillgodoses med ovanstående preliminära upplägg får ingå som underlag för den fortsatta detaljplaneringen av stadsbusstrafikens slutliga utformning inför planerad start i juni 2020. Investeringar, sammanställning Vad gäller valet av fordon utreds detta av JLT inför kommande upphandling. För tätortstrafiken eftersträvas bussar med så låga utsläpp och bullernivåer som möjligt. Utöver de linjespecifika åtgärder som redovisats ovan tillkommer upprustning och tillgänglighetsförbättringar vid befintliga hållplatser, elektroniska informationstavlor etc samt, beroende på val av fordon, eventuell infrastruktur för laddning. Kostnader/Finansiering Innan satsningen kan kostnadsberäknas behöver det mer ingående klargöras vilka investeringar som kommer att behöva göras. Detta är bland annat avhängigt valet av fordon. Utgångspunkten för finansieringen är att JLT står för fordon och trafikering medan Tranås kommun står för infrastrukturen. Möjlighet finns att söka statlig och regional medfinansiering. Förväntat resultat Erfarenheter från motsvarande satsningar i Nässjö och Värnamo visar på ett kraftigt ökat resande med stadsbussarna. I Nässjö har volymen nästan tredubblats och även i Värnamo har de första månaderna visa på en mycket stark ökning. Det som talar för en stark ökning även i Tranås är en uttalad efterfrågan på kollektivtrafik morgon och kväll men även allmänna trender såsom demografiska förändringar med större andelar barn, ungdom och äldre samt att andelen unga som tar körkort generellt sett minskar.

Bilaga 1: Statistik Tranås 0 år - 6 år 7 år - 12 år 13 år - 19 år 20 år - 24 år 25 år - 64 år 65 år - 74 år 75 år - 117 år Total Centrum 124 98 112 192 857 285 641 2309 Söder 166 142 151 151 1005 218 230 2063 Ängaryd - Hubbarp 197 170 173 142 1119 190 204 2195 Östra-Västrabeg 62 74 109 172 730 232 245 1624 Junkremålen-Bäck 77 78 106 45 538 172 248 1264 Fröafall-Tostås 172 168 200 63 876 310 80 1869 Norr 155 164 176 133 950 230 218 2026 Stoeryd 135 86 98 98 543 132 100 1192 Total 1088 980 1125 996 6618 1769 1966 14542 Tabell ovan: Antal personer i olika åldersgrupper per stadsdel 100% 80% 60% 40% 20% 0% 75 år - 117 år 65 år - 74 år 25 år - 64 år 20 år - 24 år 13 år - 19 år 7 år - 12 år 0 år - 6 år Diagram ovan: Andel personer i olika åldersgrupper per stadsdel Specialbostad, Uppgift Småhus Flerbostadshus Total Tranås övriga hus saknas Centrum 28 1742 454 85 2309 Söder 1031 936 41 55 2063 Ängaryd - Hubbarp 1223 829 35 108 2195 Östra-Västrabeg 412 1123 70 19 1624 Junkremålen-Bäck 1018 246 - - 1264 Fröafall-Tostås 1713 125 24 7 1869 Norr 1160 820 21 25 2026 Stoeryd 300 855 26 11 1192 Total 6885 6676 671 310 14542 Tabell ovan: Antal boende i olika boendeformer per stadsdel 100% 80% 60% 40% 20% 0% Uppgift saknas Specialbostad, övriga hus Flerbostadshus Småhus Diagram ovan: Andel boende i olika boendeformer per stadsdel

Specialbostad, Uppgift Småhus Flerbostadshus Total Tranås övriga hus saknas Centrum 15 1026 292 44 1377 Söder 380 546 28 35 989 Ängaryd - Hubbarp 450 487 34 68 1039 Östra-Västrabeg 161 751 51 12 975 Junkremålen-Bäck 394 166 - - 560 Fröafall-Tostås 616 44 12 3 675 Norr 421 462 18 15 916 Stoeryd 123 413 23 8 567 Total 2560 3895 458 185 7098 Tabell ovan: Antal hushåll i olika boendeformer per stadsdel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Uppgift saknas Specialbostad, övriga hus Flerbostadshus Småhus Diagram ovan: Andel hushåll i olika boendeformer per stadsdel

Bilaga 2: Förslag till linjesträckningar och hållplatser samt illustrationskarta Linje 40: Tranås centrum-hagadal-tranås centrum Tranås station Sparbanken Storgatan 35 Brunnsparken Träffen Säbyvägen Björkgatan Stridabron Hagadalsgatan Hubbarpsvägen Skyttegatan Tennisplan Majorsplan Grännavägen 12 Ringvägen 33 Tvärgatan Västra vägen Folkhögskolan Ängarydsskolan Träffen Brunnsparken Holavedsgymnasiet/Idrottshallen Berget Tranås station Linje 41: Tranås centrum-stoeryd-tranås centrum Tranås station Storgatan 35 Holavedsgymnasiet/Idrottshallen Berget Falkgatan Piratens gata Fabriksgatan Sjukhuset Åviksvägen Norrabyvägen Granelundsvägen Holavedsvägen Kimarpsvägen Beckhemsvägen Stoeryd Spränggatan Holavedsvägen Mjölbyvägen Tranås station Linje 42: Tranås centrum-fröafall-tranås centrum Tranås station Sparbanken Storgatan 35 Brunnsparken Träffen Torsgatan Sveagatan 32 Åsvallehultsgatan Söderlingsgatan Sävängsvägen Skördegatan Allmogevägen Vädergatan Yrvädersgatan Fröafallsvägen Orkestergatan Vandraregatan Körsnärsgatan Barrstigen Junkaremålsgatan Östra vägen Junkaremålsskolan Bäckagatan Hättevägen Månstensvägen Zelandsgatan Holavedsgymnasiet Kulturskolan Norra Storgatan Sjukhuset Muraregatan Uvaberg Vallgatan Tranås station

Kommunledningsförvaltningen Stadshusplan 1, 573 82 Tranås 0140-681 00 tranas.kommun@tranas.se www.tranas.se Ver. 1.0 - mars 2018