Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY- SA-NC

Relevanta dokument
Ängslättskolans arbete med Lärandematriser

Inte matriser nu igen. Det är skillnad på matris och matris

Matriser. Ett verktyg för utveckling. Madeleine Smith

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Att synliggo ra lärandet exempel från Raseborg. Mia Haglund, Seminarieskolan Bob Karlsson, Ekenäs högstadieskola

Bedömning för lärande. Tema: Bedömningspolicy


Bedömning för lärande

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Kunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Att bedöma och sätta betyg i slöjd utifrån Lgr11

Tummen upp! Teknik åk 3

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan Alla barn ska bli sitt bästa jag

utbildningsgarantier

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

RÖNNBYSKOLAN 2 IKT-VERKTYG - BEDÖMNING FÖR LÄRANDE. Dan Svanbom

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Arbetsgång för åtagande i fritidshem

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVERS INFLYTANDE på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Läsåret

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren Reviderad våren RETORIKPLAN för Ludvika kommun

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday

Kartlägg kunskaper och forma förmågor

Arbetsområden för Freja och Frigg

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

BETYG GYMNASIESKOLAN

detaljer. får fram budskapet ganska väl. får fram budskapet väl.

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall

svenska kurskod: sgrsve7 50

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Grindskolans handlingsplan Mål och konkreta åtgärder

Stöd för genomförandet

Bedömning för lärande

FORMATIV BEDÖMNING PEDAGOGISKT CAFÉ MED TUTORLÄRARNA KVARNBACKENS SKOLA

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Formativ bedömning. Länna 26 mars 2013

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa

Retorikplan för Ludvika kommun läsåret RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Skolområde Korsavad 2013/2014

Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro

Formativ Undervisning

Bedömning för lärande

Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

Håll i och håll ut. Kristin Olsson Runstensskolan. För eller emot BfL; forskning och praktik möter varandra 1 november 2016

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Svenska som andraspråk åk 1

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Lärardagen Örebro

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Orsak-händelse-konsekvens i seriestrippformat

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska


Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Formativ bedömning. Lommarskolan 22 april 2013

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Språkutvecklande mål. Språkutveckling i fokus 7 maj 2019 Karin Pettersson

Systematiskt kvalitetsarbete!!!!!!!!!!!!!!

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Skolområde Korsavad 2012/2013

Beskrivning av Lundellska skolans portal vad gäller omdömen och kursrum.

Göteborg 5 december Teknik

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5

Tummen upp! Historia ÅK 6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Bedömning för lärande. Sundsvall

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Till eftertanke. GENSVAR OCH KAMRATBEDÖMNING Verktyg för lärande. Dagens föreläsning Carolin Heyer Ingerborg Hull 1

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Bedömning för lärande. Sundsvall

DIGITALA KOMPETENSER OCH PROGRAMMERING

Dokumentation för lärande

TRÄFF FÖR BFL-PILOTER 19/9. Piloternas roll Återkoppling Att leda lärande samtal Handlingsplan

Dokumentation grundskola

Omelett! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Läroplansträff Välkomna

Marie Svensson och Camilla Sjöberg

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN

Övergripande planering

Utvecklingsplan läsåret 2011/2012. Förskoleklass och grundskola

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Lärarstöd till Tummen Upp Matematik, Formativ bedömning åk 4

Formativ bedömning. Vad?Hur?Varför? Helsingfors, Ann-Catherine Henriksson

Transkript:

Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY- SA-NC

https://larandematriser.se/

Vem är jag? Rigmor Jönsson Lärare i ma/no 1-7, arbetar på Ängslättskolan, åk 4-6 NT-utvecklare och LM-handledare Förstelärare med uppdrag att driva den formativa undervisningen och LMprocessen med kollegor samt utveckla NT-undervisningen. Rigmor.Jonsson@malmo.se

Använder du matriser för att: - bedöma? - utveckla elevernas lärande? - utveckla eget lärande? - verktyg vid kamratrespons? - verktyg vid löpande återkoppling? - verktyg vid framåtsyftande planering? - vid utvecklingssamtal? Här är jag? Hit vill jag? Hur gör jag?

Ängslättskolans väg mot Lärandematriser 2010 2014 Böcker, föreläsningar, kollegialt arbete - Christian Lundahl, Anders Jönsson, James Nottingham, John Hattie PP enhetlig mall, kollegaobservationer, Enkäter och utvärderingar visar att behov av LM uppstår

Formativ undervisning skapar kvalitet i undervisningen enligt forskningen De fem strategierna 1. Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer så att eleverna förstår dem. 2. Att skapa synliga tecken på lärande. 3. Att ge återkoppling som utvecklar lärandet. 4. Att aktivera eleverna som resurser för varandra. 5. Att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer. Lundahl, C, 2011, Bedömning för lärande

Läsåret 16/17 Lärt oss skapa Lärandematriser med hjälp av Johan Alm, läst hans bok och lärt oss LMX. Mål: - Skapa två LM kollegialt. - Undervisat utifrån två LM. - Gett respons på en LM.

17/18 och 18/19 Fortsatt arbeta kollegialt med matrisskapandet minst två matriser/termin. Enskilt minst en matris/termin. Ge respons på minst en matris/termin. Undervisa utifrån två matriser.

Framtiden Alla pedagogerna ser nyttan av att använda matriserna för att synliggöra lärandet. Skapa en röd tråd med hjälp av matriserna från förskoleklass till åk 6.

JAG Rubrik (ex Torn 1) Rubrik (ex Torn 2) Rubrik (ex material) Här kan du skriva kunskapskravet (ex dokumentation) Arbetsordning Välj ut en konkret uppgift och koppla den till aktuellt kunskapskrav. Få fram kriterier: Vad ska eleven göra för att visa sin kunskap? Skapa progression. Uppgiftsprogression Hur okänd/komplex är uppgiften Processprogression Hur självständigt, Resultatprogression Hur bra utfört, Formulera iakttagbara kriterier Gör en tydlig layout samma för hela skolan.

Text från kunskapskravet = generellt skriven, kan appliceras på många uppgifter = otydlig och svår att förstå = amöba ex. visar läsförståelse genom att... återge och kommentera delar av innehållet Kriterier i LM = kopplade till konkreta uppgifter = så tydlig att alla kan förstå = iakttagbara kriterier ex. kan beskriva en person i boken kan beskriva vad man tycker om en person i boken Jag beskriver den person i boken jag är mest lik och förklarar hur Jag beskriver hur en plats eller händelse jag känner till påminner om något i boken

Man ska kunna se eleven utföra handlingen som visar på vad de kan. Använd elevexempel som stöd. Undvik amöbor: känner till, kan, Ta ut kriterier med eleverna.

Hur förbereder man sig inför en redovisning? 1. Läsa igenom olika texter/källor och skriva ner det viktigaste. (sovra bland all information) 2. Skriva stödord eller tankekarta. 3. Försöker tänka ut en presentation som är intressant att lyssna på. Hur hittar man intresset? 4. Dela in texten i en viss ordning. 5. Man måste träna på texten så att man kan den utantill. 6. Förbereda presentationen med bilder. 7. Träna på att titta rakt fram och tala högt och tydligt. 7 8. Träna med en kompis så att man ser vad som är svårt och kan förbättra det. Lära av varandra. 9. Träna framför en spegel så att man ser hur man rör sin kropp. 10. Filma sig själv. 11. Vara förberedd på frågor genom att lära sig lite extra och komma ihåg viktiga grejor som inte är så tydliga. (kunna det man redovisar om)

Hur ser man att någon lyssnar?

Uppgift: Du ska designa en väska och göra den användbar och praktisk. Många ska vilja och kunna köpa din väska. Tänk på att göra en väska som är realistisk. Gör en skiss och svara på frågorna. Motivera dina svar. 1. Vilket material består väskan av? 2. Vilka fack ska det finnas och varför.? 3. Hur ska handtagen se ut och vara gjorda av? 4. Hur ska man kunna stänga väskan? 5. Hur stor ska väskan vara? 6. Andra spännande lösningar.

Uppgift: Du ska designa en väska och göra den användbar och praktisk. Många ska vilja och kunna köpa din väska. Tänk på att göra en väska som är realistisk. Gör en skiss och svara på frågorna. Motivera dina svar. 1. Vilket material består väskan av? 2. Vilka fack ska det finnas och varför.?3. Hur ska handtagen se ut och vara gjorda av? 4. Hur ska man kunna stänga väskan? 5. Hur stor ska väskan vara? 6. Andra spännande lösningar. Kunskapskrav Hur du kan: Önskan 1 2 3 göra mycket enkla teknikutvecklingsarbeten. Du följer de flesta instruktionerna till uppgiften. Du motiverar ett val. Du följer nästan alla instruktioner till uppgiften. Du motiverar 3 val. Du följer alla instruktioner till uppgiften. Du motiverar alla val. Du provar möjliga idéer till lösningar genom att förbättra dina skisser och texter med hjälp och stöd. Du provar och provar igen olika idéer till lösningar genom att förbättra dina skisser och texter. Du provar och provar igen olika idéer till lösningar. Du gör det systematiskt genom att förbättra dina skisser och texter om och om igen tills uppgiften är helt färdig. visa hur du tänker med hjälp av skisser och texter. Du gör enkla skisser och du behöver ge viss förklaring muntligt för att man ska förstå dina skisser och texter. Du gör utvecklade skisser och man förstår nästan allt. Du gör välutvecklade skisser och man förstår helt vad du menar.

Utvärdering med kollegorna + Bra att sitta tillsammans och skapa matriser. Det ger en större förståelse för kunskapskraven och möjlighet att bolla idéer. Bra att få skapa matriser utifrån egna önskemål workshops. Bra att praktiskestetiska lärare får möjlighet att samarbeta med lärarna på Sundsbroskolan. Mycket lättare att göra bedömningar och sätta betyg med hjälp av LM. - Tar för lång tid att skapa LM. Svårt att formulera rätt kriterier. Känns extra svårt att skapa LM för elever i åk 1.

Utvärdering med eleverna + Vägleder en så att man kan utveckla sina svar. Man vet vilken nivå man är på och hur man ska göra för att komma till nästa nivå. Lättare att förstå uppgiften och vad som förväntas av en. Man kan rätta sin uppgift själv med en LM. Vet vad man ska göra för att nå målen. - Ibland lite förvirrande, för många ord och för mycket text. Vill ibland utvecklas på egen hand, utan stöd från en LM. Man kan känna sig dålig om man kommer på en för låg nivå, stress. Det är jobbigt att behöva förbättra sitt arbete/göra om. Förstår inte alltid hur jag ska göra för att förbättra (förstår inte den högre nivån).

Kollegialt skapande av matriser 1. Välj kunskapskrav och uppgift. 2. Skriv ner alla iakttagbara kriterier du kan komma på. Vad ser du att elever gör som ett bevis på att de kan? Tänk ut verb i presens. Jag skriver. Jag räknar 3. Skapa progression på olika sätt för att skilja olika kvaliteter åt. (använd gamla elevuppgifter) 4. Formulera kriterierna så att eleverna kan och orkar läsa. 5. Gör en layout som är lätt att förstå och enhetlig för eleverna. Fetstil visar progressionen, korta rubriker, styckesindelningar. 6. Ge respons på varandras matriser.

Bygga en ballongbil Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.. samt utforma enkla/utvecklade/välutvecklade fysiska eller digitala modeller. Hur kan den progressionen se ut?

Använd bedömningsportalen som stöd när du skapar kriterier Slagverksinstrument Teknik i vardagen