Att bedöma och sätta betyg i slöjd utifrån Lgr11

Transkript

1 Att bedöma och sätta betyg i slöjd utifrån Lgr11 Peter Hasselskog Lärare och forskare Slöjdlärarutbildningen Högskolan för design och konsthantverk Göteborgs universitet peter.hasselskog@hdk.gu.se Vad ska bedömas och betygsättas? Process - produkt 1

2 Bedömning i och av slöjd Slöjd - som i hantverk Produkten i fokus för bedömning Slöjd - som i grundskoleämnet slöjd Elevens kunskaper och förmågor i relation till kursplanen och kunskapskraven bedöms, inkluderande både arbetsprocess och produkt Därför bedömning av både process och produkt Exempel på kunskapskrav i grundskolans kursplan för slöjd: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla / utvecklade / välutvecklade motiveringar till sina val Förutsättningar för bedömning av process respektive produkt Processen Svår att bedöma utan samtidig närvaro av den slöjdande och bedömare Sker över tid, i realtid Synlig genom: observation, dialog, skisser, dokumentation - i handling, ord eller bild. Genom eleven och det framväxande slöjdarbetet Svår att fånga för utomstående bedömare Ger bra förutsättningar för respons, dialog, feedback Produkten Kan bedömas utan samtidig närvaro av den slöjdande och bedömare Kan göras i efterhand, när som helst Synlig och konkret i form av produkten Kan bedömas av olika personer Produktbedömning är tillbakablickande 2

3 Exempel på underlag för slöjdlärares betygsättning i slöjd Processdagbok och dokumentation elevens och lärarens Skisser och ritningar Portfolio Gruppdiskussioner Produkt/slöjdföremål live eller foto Utställning Redovisning Och kanske framförallt intryck från bedömarens och den bedömdas dialog vid samtidig närvaro under arbetsprocessen Hur sker bedömning? Formativ bedömning - bedömning som en del av lärprocessen Formativ bedömning bedömning för lärande En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet Vart? -Lärandemål, kursplan, lärarens planering Varifrån? -Elevens kunskaper, lärarens tidigare undervisning Hur? -Strategi, elevens fokus, lärarens förhållningssätt 3

4 Kännetecknande för formativt arbetssätt i slöjdämnet Lärares respons till eleverna anpassas till aktuellt lärandemål; t ex mer av instruktioner om en hantverksteknik utgör målet, och mer av frågor till eleven om förmågan att motivera sina val står i fokus Elever och lärare kommenterar pågående slöjdarbete i relation till aktuella delar av kunskapskraven Lärarens respons hjälper eleven till fortsatt lärande, snarare än summerar utförda prestationer och lärande Bra undervisning och bra bedömning har samma mål Vad menas med lärares förhållningssätt, och har det någon betydelse? Förhållningssätt 1 Läraren som stöttar Servicemannen Lärare som vid behov stöttar eleverna i deras slöjdarbete Kännetecknas av att eleverna självständigt genomför sina slöjdarbeten där läraren vid behov stöttar genom att göra, tillhandahålla eller lösa det eleverna ber om Initiativet i pågående arbete ligger i stor utsträckning hos eleven 4

5 Förhållningssätt 2 Läraren som instruerar Instruktören Lärare som instruerar eleverna i deras framställning av slöjdföremål Kännetecknas av att läraren instruerar, visar och anger nästa steg i elevens arbete Initiativet i pågående arbete ligger i stor utsträckning på läraren Förhållningssätt 3 Läraren som skapar förståelse Handledaren/Pedagogen Lärare som fokuserar elevernas förståelse utifrån pågående slöjdarbete Kännetecknas av fokus på dialog, förklaring och motivation utifrån elevens arbete Initiativet i pågående arbete delas av lärare och elev Slöjdlärares förhållningssätt Det finns inget enda bästa förhållningssätt Olika förhållningssätt ger förutsättningar för olika typer av lärande vilka alla ryms inom slöjdämnets kursplan Förhållningssätt följer mer person än situation Lärarens förhållningssätt bör styras av aktuellt lärandemål 5

6 Att bedöma och sätta betyg utifrån Lgr11:s kunskapskrav och kunskapsprofiler Kursplanens kunskapskrav I de fyra långsiktiga målen anges de ämnesspecifika förmågor eleverna skall utveckla I det centrala innehållet anges vad eleverna skall arbeta med för att utveckla dessa förmågor Kunskapskraven beskriver de kunskaper och det ämnesinnehåll som eleverna skall behärska, och hur detta behärskande ser ut Tydlig koppling mellan de fyra långsiktiga målen och kursplanens kunskapskrav Ett betyg i slöjd - även om undervisningen är organiserad i textil och trä-metall Gäller såväl terminsbetyg som slutbetyg Den eller de lärare som mött eleven i ämnet under en termin ska vid terminens slut bedöma elevens kunskaper i relation till kursplanens mål och kunskapskrav. Dock ska all tillgänglig information, inklusive tidigare terminer vägas in. Hänsyn ska också tas till vad undervisningen behandlat under terminen delar av kunskapskraven som ej behandlats bortser man från vid betygssättningen den terminen Om eleverna alternerar mellan textilslöjd och trä- och metallslöjd ska betyget inte vara ett medelvärde av elevens kunskaper i de två slöjdgrupperna. Inte heller ett betyg baserat enbart på sista terminen materialinriktning En elev behöver inte visa samma kunskaper i båda materialinriktningarna för att uppnå ett visst betyg. 6

7 Betygsgrundande respektive obligatoriskt innehåll med fokus på olika slöjdmaterial Kursplanens kunskapskrav ligger till grund för betygssättningen. Där anges inte i vilka material eleven ska ha arbetat för att visa de kunskaper och förmågor som ligger till grund för betyget Kursplanens centrala innehåll utgör ett obligatoriskt innehåll i slöjdundervisningen för alla elever vilket innebär att alla elever under årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9 ska ha mött materialen metall, textil och trä. I åk 7-9 dessutom i kombination med andra material Därför är varierande bedömningsformer så viktigt! En elev kan komma mer eller mindre till sin rätt och visa sina kunskaper beroende på vilken bedömningsform hon eller han ställs inför Med varierade bedömningsformer ökar också säkerheten i lärares bedömning av varje elevs kunskaper. Det är viktigt att eleverna ges möjlighet att visa sina kunskaper i förhållande till samma kunskapskrav på olika sätt Exempelvis kan en elevs förmåga att motivera sina val visas muntligt, visuellt eller skriftligt, det kan ske inför, under eller efter genomfört arbete, och det kan göras för läraren, kamrater eller hela elevgruppen. Förslag på strategi för att utveckla trygghet och säkerhet gällande betygssättning 1. Själv förstå innebörden av var och en av de elva delarna (åk 9) av kunskapskraven 2. Förstå skillnaden mellan de olika betygsstegen angivna genom tre olika värdeord per kunskapskrav 3. Få eleverna att bli medvetna om grunderna för slöjdbetyget och vad som skiljer i kraven mellan de olika betygsstegen 7

8 Steg 1 Läs, diskutera och få en känsla för progressionen i kunskapskraven Betyg 9 E Betyg 9 C Betyg 9 A Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val Steg 2 Ta hjälp av kommentarmaterialets beskrivning, gärna via Skolverkets bedömningsmatris T ex enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val Uttrycken enkla, utvecklade och välutvecklade anger med vilken kvalitet eleven motiverar olika ställningstaganden och val Enkla motiveringar kännetecknas ofta av att de allmänt hållna och baseras på mer subjektiva värdeomdömen än på utvecklade argumentationer Mer utvecklade motiveringar kännetecknas av att de väger in flera olika aspekter och baseras å allt mer tydliggjorda argumentationer och tankegångar Steg 3 Relatera till exemplen i Skolverkets bedömningsmatris E - Eleven gör val och motiverar dessa med önskningar eller tyckanden. T ex För att jag ville ha den stark och tjock, Jag tycker det är bra ur miljösynpunkt C - Eleven gör val och motiverar dessa genom hur hon/han tänkt eller ur flera olika aspekter T ex Jag väljer plywood eftersom styrkan är viktig samtidigt som allt för tjocka sidor skulle ge ett klumpigt uttryck A - Eleven gör genomtänkta val och motiverar dessa genom hur hon/han tänkt och ur flera olika aspekter T ex Valet av vattenbaserad lasyr är bra ur miljösynpunkt och låter dessutom materialets struktur synas. De valda färgerna passar bra ihop då de är komplementfärger, och så matchar de färgerna i rummet där den ska stå 8

9 Steg 4 Diskutera, förklara, ge aktuella exempel i relation till förestående eller pågående arbetsområde för och med eleverna Gärna aktuella, relevanta och konkreta exempel Varför väljer du jeanstyg Detta är ett bra exempel på en välutvecklad motivering Hur har du vägt in miljöaspekter i ditt val av Uppfattar ni att detta är en enkel, utvecklad eller välutvecklad motivering av gjorda val Terminsbetyg i åk 7, 8 och ht åk 9 Betygen i år 7, 8 och första terminen i åk 9 skall bygga på lärarens professionella bedömning av elevens dåvarande kunskaper i relation till kriterierna för åk 6 och åk 9 Frågan läraren skall ställa sig vid betygssättning i åk 7 och 8 är då: Hur långt är det rimligt att eleven ska ha kommit i sin kunskapsutveckling idag, i relation till de kunskapskrav som gäller för årskurs 9, och med hänsyn till det undervisningen behandlat? Inga krav på skriftligt formulerade lokala kriterier för terminsbetyg, utan lärarens bedömning i förhållande till kriterierna för slutbetyget, ligger till grund för terminsbetygen Tänk ungefär så här men tolka inte illustrationen som exakt (se också nästa bild!) Kursplanens kunskapskrav i slutet av år 6 år 9 A C E A C E Betyg HT 6 VT 6 HT 7 VT 7 HT 8 VT 8 HT 9 VT9 9

10 En brasklapp till föregående figur! De uppåtpekande linjerna visar att elevernas kunskaper måste öka för att behålla samma betyg från en termin till en annan Hänsyn ska tas till vad undervisningen behandlat. Delar av kunskapskraven som inte behandlats ska man bortse från vid betygssättning den terminen. Texten Ett sätt att tänka, men tolka inte illustrationen som exakt syftar på att det inte går att veta hur brant uppåt de blå linjerna pekar. Att kunskaperna behöver utvecklas (inom de områden som undervisning behandlat) är klart. Men hur mycket (hur brant linjerna ska peka uppåt) går inte att ange exakt. Det är varje lärares tolkning av skillnaderna i kunskapskraven för åk 6 och åk 9 som avgör Samma skillnad i kvalitetskraven för A, C och E i åk 7, 8 och 9 men på en lägre nivå i åk 7 och 8, än i åk 9 Progressionen mellan de olika betygsstegen (angivna genom värdeorden i fetstil i kunskapskraven) gäller även i årskurserna 7 och 8 Exempelvis krävs att eleven kan ge utvecklade motiveringar till sina val för C-nivå i alla årskurser På motsvarande sätt krävs enkla motiveringar, respektive välutvecklade motiveringar för nivåerna E respektive A i samtliga årskurser Skillnaden mellan kraven för C-nivå i de olika årskurserna ligger i kvalitet, djup och innehåll i de utvecklade motiveringarna Värt att poängtera angående betygssättning Hela betygsskalan kan (bör/ska!) användas vid varje betygssättningstillfälle, även första terminen i åk 6 Terminsbetyg betyder att betyget ges i slutet av en termin, inte att det är ett betyg som enbart avser elevens visade kunskaper och förmågor under den terminen Om eleverna inte vet på vilka grunder de bedöms och betygssätts i ett arbetsområde minskar rimligen deras möjligheter att uppnå ett så bra betyg som möjligt drastiskt Undervisande lärare aktuell termin är formellt ansvarig för betygssättningen, dock ska all tillgänglig information inklusive från tidigare terminer vägas in. Se det som en styrka att vara två slöjdlärare som hjälps åt vid betygssättningen 10

11 Undantagsbestämmelsen / Pys-paragrafen Ok att bortse från delar av ett kunskapskrav vid betygssättning pga: Funktionsnedsättning eller liknande personligt förhållande som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav (Skollagen 10 kap) Sociala omständigheter, religionsutövning, språksvårigheter etc omfattas ej Krävs ingen diagnos, men funktionsnedsättningen måste vara permanent. Läraren avgör, rektor ska informeras Andemeningen är att hinder ska undanröjas och undervisningen anpassas, snarare än att delar av kunskapskraven ska undantas. T ex anpassa redovisningsform till elevens förutsättningar Utmaningar för den professionella slöjdläraren i relation till bedömning och betyg Att kommunicera målen och kunskapskraven så att de blir en känd och gemensam målsättning för elever och lärare - inför och under terminen En öppenhet för olika sätt för eleverna att visa sina förmågor, t ex muntligt eller skriftligt, i ord eller handling, under pågående arbete eller vid summerande dokumentation, enskilt för läraren eller vid diskussion i grupp osv. Att göra det väsentliga bedömbart, inte göra det enkelt mätbara till det väsentliga Stöd för slöjdlärares bedömning och betygssättning Skolverkets matriser för åk 6 och åk 9 -för samman: långsiktiga mål, kunskapskrav och kommentarmaterialets förklaring av värdeorden. Dessutom slöjdspecifika exempel, och plats för egna lokala exempel Skolverkets kompetensutvecklingsmaterial tänkt som ett kollegialt utvecklings- och diskussionsmaterial -6 teman, 2 träffar per tema, totalt ca 40 timmar, lämpligt i grupper om 4-10 slöjdlärare Hittas på Skolverkets bedömningsportal: 11

12 Frågor på det? 12