27 Mål och Budget för Avesta Kommun 2019-2021 KF 2018-06
Innehållsförteckning: Kommunens organisation... 3 Vision - Avesta 2030... 4 Kommunövergripande mål... 5 Stöd och omsorg... 5 Barn och utbildning... 6 Lokalsamhället... 7 Medarbetare... 8 Ekonomi... 9 Ekonomiska förutsättningar... 10 Ekonomiprocess... 10 Styrprocessen i Avesta... 11 Interna förutsättningar... 12 God ekonomisk hushållning... 13 God ekonomisk hushållning... 13 Styrelsernas uppdrag... 13 Omvärlds- och nulägesanalys... 14 Samhällsekonomisk utveckling... 14 Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning och skatteväxling 2019-2021... 15 Välfärdsmiljarderna... 15 Disponering av resultatutjämningsreserven (RUR)... 15 Befolkning, boende, arbetsmarknad... 16 Finansiell analys... 18 Särskilda beslut 2019-2021... 22 Drift- och resultatbudget... 24 Finansieringsbudget... 25 Balansbudget... 25 2
Kommunens organisation 3
Vision - Avesta 2030 Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk hållbar tillväxtregion både ekologiskt och socialt, människor väljer att leva sina liv i Avesta. Här finns trygghet med bra skolor och äldreomsorg, levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som berikar, naturens närhet och tjusning samt många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. 4
Kommunövergripande mål Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Stöd och omsorg Vision: Avesta ska vara en trygg, jämlik och jämställd kommun. Där alla, oavsett ålder eller bakgrund, ges möjlighet att utveckla sina egna förmågor. En väl fungerande omsorg som omsluter alla från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. I Avesta kan människor känna sig trygga med att de får det stöd som de har behov av. Mål 1. Alla invånare ska uppleva att det är tryggt att bo, leva och verka i Avesta Kommun 2. Ekonomisk och socialtrygghet - Öka möjligheten till egenförsörjning - Minska barnfattigdom 3. Vi ska ha en god och kvalitativ omsorg om de äldre och äldreboendena ska vara trygga och tillgängliga. 4. Ett bättre samlat stöd för att förebygga och främja ungas psykiska ohälsa Indikatorer: Målnivå Källa Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt Minska, andel Kolada U31803 bistånd % Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende Personalkontinuitet, antal personer som hemtjänsttagare möter under 14 dagar Minska, andel % Minska Minska Kolada N31807 (ingår i KKIK) Kolada U23401 (ingår i KKIK) Kolada U21401 (ingår i KKIK) 5
Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Barn och utbildning Vision Barnen är vår framtid, en bra utbildning är grunden för förutsättningar till goda uppväxtvillkor. Vi ska vara ledande när det kommer till barnomsorg och utbildning. Varje elev ska ha möjlighet att nå kunskapsmålen utifrån sina förutsättningar. I Avesta kommun finns goda förutsättningar för ett livslångt lärande. Barn och unga ska ha tillgång till en aktiv fritid, garanteras god psykisk och fysisk hälsa samt känna sig trygga i vår kommun. Avesta ska vara en kommun där våra barn och ungdomar ska få möjlighet att utvecklas och kunna bidra till samhällsbyggandet med sin kreativitet och sina lösningar. Mål 1. Avesta kommun ska vara en av Sveriges ledande skol- och förskolekommuner 2. Större andel grundskoleelever i årskurs 9 ska bli behöriga till gymnasieskolan 3. Större andel av gymnasieleverna ska slutföra studierna med examen eller studiebevis 4. Avesta kommun ska öka sin ungdomsdemokrati 5. Barn och unga i Avesta kommun ska känna att de har tillgång till en aktiv fritid 6. Barn och unga i Avesta kommun ska uppleva en hög grad av trygghet i skolan. Indikatorer Målnivå Källa Elever ska känna sig trygga i skolan, positiva svar, mäts i åk 5, åk 9 och gymnasiet åk 2 Öka Skolinspektionens enkät vartannat år, vartannat år egen mätning N 15557 N 15533 N 17648 Andel elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, gymnasiet, kommunala skolor Meritvärde åk 9, kommunala skolor 17 ämnen, kommunala skolor Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, kommunala gymnasieskolor, andel % Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun ranking Eleven ska ha inflytande och delaktighet över frågor som berör dem i skolan och i samhället. Öka Öka Öka Bättre ranking Öka Kolada N15436 (ingår i KKIK) Kolada N15505 Kolada N17459 (ingår i KKIK) Kolada U15428 (låga värden visar goda resultat) Ungdomsrådets enkät 6
Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Lokalsamhället Vision Avesta är en stark och hållbar tillväxtkommun, ekologiskt och socialt och ett breddat näringsliv. Vi är en inkluderande, tillgänglig och demokratisk kommun där alla människor har möjlighet att delta i samhällslivet, känna trygghet och en god livskvalitet. I Avesta finns ett brett utbud av arbetstillfällen, attraktiva boenden, bra kommunikationer och infrastruktur samt goda möjligheter till en aktiv fritid. Mål 1. Demokratin ska utvecklas - invånarna i Avesta ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog 2. Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, verka och leva i Avesta. 3. Avesta ska vara en tillgänglig kommun 4. Nöjda invånare och brukare 5. En långsiktig hållbar utveckling både socialt och ekologiskt 6. Ett brett och varierat kulturliv med levande besöksmål 7. Avesta växer genom att erbjuda attraktiva och hållbara boendemiljöer 8. Fler nya arbetstillfällen 9. Arbetslösheten ska minska 10. Bättre näringslivsklimat 11. Avesta kommun ska sträva att bli helt fossilfri i sina transporter Indikatorer Målnivå Källa Antalet färdigställda bostäder per år, totalt i kommunen Öka Egen mätning Antalet besökare Verket och Visentparken Öka Egen mätning Antal arbetstillfällen, dagbefolkning Öka SCB arbetsmarknadsstatistik dagbefolkning Öppna jämförelser Företagsklimat Öka Kolada U07451, (ingår i KKIK) Fritidsutbud nöjdhetsmått? Arbetslöshetsstatistik, jämförelseår 2018 Minska Arbetsförmedlingen Delaktighetsindex Öka Kolada U00416, (ingår i KKIK) Nöjd-inflytande-index, SCB:s medborgarundersökning Öka Kolada U00408 Kollektivtrafikresande Öka Egen mätning 7
Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Medarbetare Vision Avesta kommun ska vara en attraktiv och utvecklande arbetsgivare som erbjuder ett hållbart och jämställt arbetsliv. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö präglar våra verksamheter och medarbetarnas möjlighet till inflytande och delaktighet är en självklarhet. Mål 1. Ett tydligt och bra ledarskap som skapar delaktighet och en god arbetsmiljö 2. Sjukfrånvaro inom kommunen ska minska 3. Avesta kommun är Sverigeledande när det gäller andelen månadsavlönade som arbetar heltid 4. En jämställd lönesättning Indikatorer Målnivå Källa Sjukfrånvaron för 12 månaders period %, medarbetare Minska Egen mätning Andel heltidsanställda, (månadsavlönade medarbetare med100 % överenskommen sysselsättningsgrad) Andel heltidsarbetande (månadsavlönade medarbetare med 100% faktisk sysselsättningsgrad) Öka Öka Kolada N00206 Kolada N00209 Genomsnittlig sysselsättningsgrad i % Öka Egen mätning Lönekartläggning jämställda löner Öka Egen mätning Medarbetarenkät Totalindex för områdena - Samspel mellan medarbetare och ledare - Engagemang och meningsfullhet - Förtroende och öppenhet - Gemenskap och samarbete - Ansvarstagande och initiativförmåga Svarsfrekvens Öka Egen mätning, vartannat år, nästa mätning 2020 8
Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Ekonomi Mål 1. Oförändrad skattesats 2. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2019-2021 högst uppgå till 99,7 procent. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. 9
Ekonomiska förutsättningar Ekonomiprocess Kommunfullmäktige tar beslut om skattesats och budget i juni månad. Syftet med ett tidigt beslut är att ge styrelser och nämnder mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Taxor som fastställs av kommunfullmäktige beslutas i november. Då görs också justeringar för ny skatteprognos och eventuella revideringar i övrigt. Tidplan - beslut i KF juni: Kommunstyrelsens arbetsutskott den 14 maj Kommunstyrelsen den 4 juni Kommunfullmäktige 18 juni Tidplan - revidering hösten: Underlag till KF-taxor och investeringar ska lämnas till Kommunkansliet senast 10 oktober för beslut i kommunfullmäktige 26 november Styrelsernas Mål och budget ska lämnas till Kommunkansliet senast 12 november för delgivning till Kommunfullmäktige i november. Styrelsernas detaljbudget ska rapporteras in till Kommunkansliet senast den 14 december 2018, för registrering i ekonomisystemet. Uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna. Månadsuppföljning Uppföljningen ska ske för månaderna februari, april, juli september och oktober. Vid månadsuppföljningarna redovisas; ekonomi- och personalstatistik åtgärdsplaner hur väl man klarar av att hålla sin budget och årsprognos Månadsuppföljning mars I mars ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar; de kommunala bolagen, avstämning av särskilda uppdrag avstämning av fullmäktige beslutade mål Delårsrapport augusti och årsredovisning Innehållet i dessa två uppföljningar är lagstyrda, omfattar hela kommunkoncernen, och ska behandlas av kommunfullmäktige. Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till; beslutade fullmäktigemål tilldelade ekonomiska ramar särskilda uppdrag personalredovisning enligt lagstiftning avstämning av styrelsernas indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i Mål och budget. 10
Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också beskrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål. Verkställighetsbevakning Den ska ske två gånger per år. Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten. Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen. Mål- och budgetdokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas. Styrprocessen i Avesta December Januari År 1 År 2 November KF fastställer revidering Mål och Budget Förvaltningens detaljbudget klar Årsredovisning Resultat och omvärldsdagar majoritet Februari Oktober Månadsrapport Styrelsens beslut om Mål och budget Månadsrapport Månadsrapport inkl måluppföljning Rambudget-arbete startar Mars Styrelsens budgetarbete Månadsrapport Månadsrapport Budgetberedning September Delårsrapport inkl måluppföljning April Förvaltningens budgetarbete Månadsrapport Förslag till Mål och budget Augusti KF-beslut, Mål och Budget, övergripande mål och ramar Maj Juli Juni 11
Interna förutsättningar Övriga kostnader och intäkter Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 2,1 procent, enligt prognos från SKL, ska inrymmas i befintlig ram. Internräntan: Internräntan för år 2019 uppgår preliminärt till 2,25 procent. Den fastställs i januari för aktuellt år, enligt gällande investeringspolicy. Investeringar: Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn. Internhyreshöjning Gamla Byn AB:s aviserade hyreshöjning ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2018 års nivå (index i juni). Procentsatsen för 2019 tas i samband med revidering november. Städindex SCB-index 2,3%, (maj 2018). För 2018 ska ökningen i procent inrymmas inom befintlig ram. Procentsatsen för 2019 tas i samband med revidering november. Taxor Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeförändringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige. Arbetsgivaravgifter Lönekostnadsökning för den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommunstyrelsen för perioden 2019-2021. Det gäller för samtliga förvaltningar med undantag för V-Dala miljö- och bygg och upphandlingsenheten. I styrelsernas ram ingår löneläget per 31 mars 2018. Anställda Förtroendevalda Arbetsgivaravgift enligt lag 31,42 31,42 Avtalsförsäkring/kollektivavtalad pension 7,75 Rehab/friskvård/företagshälsovård 1,25 Totalt 40,42 31,42 12
God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges vision av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om Mål och budget för perioden. Mål och budget innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Mål och budget tas fram i budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar. Kommunfullmäktige fattar beslut om Mål och budget i juni. Revidering av Mål och budget sker i november. Mätbara mål är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. Indikatorer visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag. Aktiviteter visar på åtgärder som vidtagits för att på sikt uppnå målen. Ansvarsområde, åtgärder och indikatorer ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. I årsredovisning och delårsrapport redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i planen har uppfyllts. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtagande mot invånare, anställda och leverantörer. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att följa fullmäktiges intentioner. Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 16 november. I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året.
Omvärlds- och nulägesanalys Samhällsekonomisk utveckling Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur med en BNP på närmare 3 procent 2018. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Den starka skatteunderlagstillväxt kommunerna haft under konjunkturuppgången 2010-2016 dämpas nu betydligt under kommande år och därmed även den offentliga konsumtionen. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och det kraftigt växande behovet av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Nästa år förväntas tillväxten i investeringar växla ned, främst inom bostadsbyggandet. Trots en allt mer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Den internationella utvecklingen tar dock bättre fart vilket gynnar svensk export. Enligt riksbanken har den förväntade höjningen av de historiskt låga, negativa räntorna skjutits fram till hösten 2019. Befolkningen den 1 november ligger som grund för den preliminära skatteutbetalningen kommande år. Den senaste skatteunderlagsprognosen per april 2018 blev mer positiv än prognosen i februari främst beroende på att ytterligare välfärdsmiljarder tillkommit. Det negativa ekonomiska gapet mellan intäkter och kostnader som tidigare lyfts nationellt bedöms bli cirka 60 miljarder för hela kommunsektorn 2021 vilket måste hanteras. I april 2018, cirkulär 18:18 presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige. Tabellen nedan redovisar den procentuella förändringen om inte annat anges;
Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning och skatteväxling 2019-2021 Skattesats i Avesta för år 2019 är 21,97 kronor. För 2018 har Dalarnas län skatteväxlat för kollektivtrafiken. Ansvaret för kollektivtrafiken övergår från kommunerna till landstinget med motsvarande justering av skattesatserna det vill säga kommunernas skattesats minskar och landstingets ökar med 47 öre. Skatteberäkningen i kommunen baserar sig efter en årlig befolkningsökning på 200 personer. Välfärdsmiljarderna För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar för kommuner och landsting tillförde regeringen 10 miljarder kronor till offentlig sektor varav 7 miljarder tillförs kommunsektorn för 2017 och framåt. Pengarna till kommunsektorn kommer dels att fördelas på samma sätt som via det kommunalekonomiska utjämningssystemet (kr/inv.), dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. För 2018 kommer Avesta att få 49,6 mkr och åren framöver enligt tabellen nedan; Utfall givet samma underlag åren 2019-2021 2019 2020 2021 Enligt flyktingvariabler 31 940 000 19 160 000 0 Enligt befolkningsfördelning 8 090 000 11 330 000 16 180 000 Totalt 40 030 000 30 490 000 16 180 000 Från och med 2021 ligger fördelningen helt i det generella statsbidraget. I höstpositionen 2017 har för 2019-2021 aviserats ytterligare välfärdsmiljarder till kommunsektorn med 3,5 miljarder, 5 miljarder och 7 miljarder. Disponering av resultatutjämningsreserven (RUR) Från och med 2010 har resultat överstigande 2 procent enligt fullmäktigebeslut avsätts i en resultatregleringsreserv (RUR) att användas i lågkonjunktur och om kommunen redovisar ett negativt resultat. Definitionen av lågkonjunktur är när det årliga underliggande skatteunderlaget för riket understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Upplösning får enligt RUR reglerna göras upp till ett nollresultat i en sidoordnad balanskravsutredning. I Avesta uppgår den ackumulerade avsättningen till RUR efter bokslut 2015 till det maximala beloppet på 40 mkr. Kommunfullmäktige har fattat beslut om RUR som avser en reservering och disponering enligt propositionen med koppling till konjunktursvängningar. Ytterligare avsättning till RUR måste beslutas av fullmäktige. Enligt senaste prognosen får ianspråktagande ske från och med 2019 enligt prognosen i april. 15
Befolkning, boende, arbetsmarknad År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Sverige Utlandet 2004 22 102-147 -129-17 8-51 -43 26 2005 21 954-148 -102-44 -30-75 -105 61 2006 21 963 9-117 128 28-61 -33 161 2007 21 886-77 -82 9-21 -81-102 111 2008 21 937 51-59 110-56 17-39 149 2009 21 762-175 -99-75 -11-159 -170 95 2010 21 583-179 -79-98 1-211 -210 112 2011 21 486-97 -92-5 -10-79 -89 84 2012 21 467-19 -110 89 9-75 -66 155 2013 21 582 115-69 184-6 -87-93 277 2014 22 022 440-38 468-3 33 30 438 2015 22 781 759-58 804-8 284 276 528 2016 23 161 380-5 373-111 -220-331 704 2017 23 256 95-32 107-57 -293-350 457 Snitt 72-77 145-19 -76-95 240 2018 mars 23 293 Till och med mars 2018 har Avestas befolkning ökat med ytterligare 37 personer till 23 293 invånare, enligt SCB. Födelsenettot är negativt, det vill säga det dör fler än det föds i Avesta. Det positiva flyttnettot är det som bidrar till befolkningsökningen. Demografi I Avesta är det framförallt antalet personer över 60 år som kommer att öka under de kommande åren. Diagrammet visar Avestas demografi 2017. Födelsenettot är negativt men i och med den stora inflyttningen under 2015-2017 har även de yngre årskullarna ökat i jämförelse med åren dessförinnan. Boende Den stora befolkningsökningen innebär ett stort tryck på bostadsmarknaden. Vi står inför stora investeringsbehov både när det gäller bostäder och lokaler för våra kommunala verksamheter. Vårt fastighetsbolag kommer att behöva göra större nyupplåningar för att klara investeringsbehovet av verksamhetslokaler. 16
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Arbetsmarknad Arbetslösheten i Avesta har minskat men ligger fortfarande högre än i Dalarna och riket. Det är framförallt bland nyanlända ungdomar som arbetslösheten ökat kopplat till ökningen av nettoinflyttningen av nyanlända som fått permanent uppehållstillstånd i kommunen. Antal arbetslösa i Avesta kommun 16-64 år 18-24 år 2010 dec 945 246 2011 dec 874 241 2012 dec 879 256 2013 dec 1 052 278 2014 dec 1 106 268 2015 dec 1 548 349 2016 dec 1 480 273 2017 dec 1 316 221 25,0% 20,0% 17,4% 17 16,5% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Arbetslöshet i procent 18-24 år Avesta jan-dec 2017 2018 Utveckling av försörjningsstöd och vårdtimmar Under 2018 har försörjningsstödet ökat med 43 nya hushåll per månad jämfört föregående år och budgeten har utökats med 3 mkr till totalt 35 mkr. Enligt arbetsförmedlingen kommer 350 personer att gå ur etableringen under innevarande år. Antal vårddygn har minskat jämfört föregående år men kostnaden för dessa har fördubblats. 17
Finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter; det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör grunden i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. Avesta kommun resultat under de senaste åren har varit väldigt bra. Tillfälliga medel i form av konjunkturstöd, återbetalning av AFA, flyktingstatsbidrag, välfärdsmiljarder och realisationsvinster vid markförsäljning inklusive verksamheternas budgetföljsamhet har bidragit i en positiv riktning. För de kommande åren budgeteras resultatet totalt till 16 mkr under planperioden. Fördelningen under perioden: 2019: 6 mkr 2020: 6 mkr 2021: 4 mkr Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Minskar det egna kapitalet, till följd av underskott, ska det återställas inom tre år. Enligt nya regler för balanskravet finns numera möjlighet att sätta av medel de år som resultatet enligt balanskravet överstiger 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Medlen ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv. 2018 motsvarar ett resultat på 2 procent 27 mkr. Kommunen har redovisat positivt årsresultat från 2010 och därmed uppfyllt gällande balanskrav. Kommunen har även uppnått det långsiktiga resultatet enligt god ekonomisk hushållning med 2 procent respektive år förutom 2012 när avsättning till Karlslund gjordes. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med årsredovisning 2017 till 96 procent. Budget 2019 innebär att relationstalet hamnar på 99,6 procent. Det kortsiktiga målet är att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 99,7 procent, eftersom även delar av investeringarna finansieras med skatteintäkter. % 2017 2018 2019 2020 2021 Verksamheten 94,2 95,2 96,5 96,3 96,3 Avskrivningar 2,0 2,2 2,6 2,8 2,9 Finansnetto -0,1 0,1 0,5 0,5 0,5 Totalt 96,2 97,5 99,6 99,6 99,7
Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och den kommunala utjämningen. Skatteutveckling inkl tillskott välfärdsmiljarder Kostnadsutveckling 3,8% 3,3% 3,5% 3,0% 2,1% 2,0% 1,7% 1,9% 2018 2019 2020 2021 Investeringar Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 233 mkr för 2019 och 109 mkr för 2020 och 106 mkr för 2021. Stora delar av fastighetsbolaget Gamla Byn AB:s volym utgörs av investeringar i lokaler för kommunens verksamheter. Betydande investeringar är planerade för Avesta Vatten och Avfall AB. Skattefinansieringsgrad av investeringar Ett viktigt nyckeltal skattefinansieringsgraden som visar hur stor andel av investeringarna som har finansierats med skattemedel när den löpande driften har finansierats. Åren 2016-2017 har finansieringen kunnat ske med egna medel då självfinansieringsgraden varit 173 och 110 procent. För perioden 2018-2021 kommer upplåningen att behöva öka då självfinansieringen endast uppgår till mellan 21-48 procent av investeringarna. mkr 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Nettoinvesteringar -57-70 -108-233 -109-106 Finansiering Kvar av skatteintäkter efter löpande drift 99 77 40 48 52 50 Självfinansieringsgrad 173% 110% 37% 21% 48% 47% Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara men inklusive hela pensionsåtagandet bör den överstiga 0. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten minskar eller ökar. Under kommande treårsperioden kommer soliditeten sannolikt att minska då kommunen riskerar att behöva låna till stora delar av de kommande investeringarna. Utfall Budget och plan Soliditet enligt balansräkning 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Soliditet exkl upplåning som sker för bolagens behov 44 49 45 44 37 36 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Soliditet, exkl. upplåning som sker för bolagens behov -18-11 -9-8 -6-5
Lån Lånelimiten har utökats till 1,7 miljarder på grund av nybyggnationer i verksamhetslokaler, som ägs av kommunen och fastighetsbolaget Gamla Byn AB under kommande planperiod. Dessa investeringar påverkar kommunens resultaträkning i form av ökade hyreskostnader. Investering och nyupplåning I kassaflödesanalysen kan man utläsa att hur summan av resultat och avskrivningar är lägre än de planerade investeringarna. Det innebär att betydande delar av investeringarna kommer att finansieras med nyupplåning. För att klara egenfinansiering av investeringarna krävs högre resultat. En hög lånefinansieringsgrad tenderar att urholka kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Risk Kontroll Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll visar hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Finansnetto Till följd av den höga investeringstakten och den låga resultatnivån kommer det under perioden 2019-2021 att uppstå behov av extern finansiering. Detta kommer att innebära högre räntekostnader och högre kreditrisk när räntorna ökar. En höjning av räntan med 1% på befintlig lånestock och vid ett utökat lånebehov på 650 mkr medför det ökade kostnader med cirka 4 mkr årligen. Pensioner Pensionsavgångar under kommande treårsperiod redovisas i nedanstående tabell; Förvaltning 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Bildning 22 14 14 17 32 24 Kommunkansli 4 3 6 8 7 4 Miljö o Bygg 1 2 3 Omsorg 20 8 24 17 32 29 Totalt 47 25 46 45 71 57 20
Pensionsåtaganden Prognosen för kommunens årliga pensionskostnad beräknas enligt KPA. Fler anställda på grund av ökad befolkning och högre löner på grund av exempelvis lärarlönelyftet innebär att den avgiftsbestämda pensionsdelen ökade 2017 med 10 mkr jämfört 2016. Enligt prognosen ligger de årliga utbetalningarna på mellan 94-97 mkr inklusive särskild löneskatt, totalt 286 mkr. Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda enligt fullmäktigebeslut. mkr 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Pensioner, kortfristig del 37 42 44 46 48 51 Avsättningar till pension 90 91 91 97 104 107 Pensionsförpliktelse äldre än 1998 610 599 596 588 586 576 T o tal pensio nsskuld 737 732 731 731 738 734 Förpliktelse i % av total skuld 83% 82% 82% 80% 79% 78% Finansiering av de årliga pensionskostnaderna sker via återlåning, det vill säga via beskattningsrätten. Samtliga pensionsförpliktelser beräknas uppgå till 734 mkr vid budgetperioden slut. Känslighetsanalys Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden och därmed påverkar kommunens finansiella situation. Känslighetsanalys mkr Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen 10 Bruttokostnadsförändring med 1% 16 Generella statsbidrag med 1% 3 Förändrad utdebitering med 1 kr 49 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 2 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1 Förändring av befolkningen med 50 pers 3 Förändring av skatteunderlag 1% 13 21
Särskilda beslut 2019-2021 Övergripande: 2019 2020 2021 Ramar är justerade för löneavtal till och med 31 mars 2018 Belopp i tkr, om inte annat anges Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val/eu-val 250 Utbildning nyvalda 500 Fullmäktigeberedning 100 100 100 Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, inkl. pensionskostnader 30 742 31 789 32 915 Löneavtal och pensioner, (mkr) 143 178 214 Tillfälliga medel Framtid Avesta 3 000 3 000 3 000 Myggprojekt 250 250 250 Offentliga miljöer och infrastruktur, KS 46 2012 3 000 3 000 3 000 Tillfälliga medel integration och utveckling 11 000 11 000 Dalavalidering, årsavgift 2018-2019 130 Ramförändring - verksamhet Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag 135 150 Kommunstyrelsen: Investeringar - ramförändring 2019 2020 2021 Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar. Medel överförs till berörd styrelse efter färdigställande. Väghållning, broar, belysning 1 113 3 392 3 392 Fastigheter Parker/grönytor/lekparker 417 226 226 Övergripande projekt/medborgarförslag 272 199 199 Exploatering 1 281 163 163 Parker/grönytor/lekparker ökade driftkostnader 450 150 150 Omsorgsstyrelsen: 2019 2020 2021 Tillfälliga medel Försörjningsstöd 5 000 Ramförändring Ramförstärkning, styrelse Medel ingår för kostnader avs äldreboende Balders Hage 22 000 22
Bildningsstyrelsen: 2019 2020 2021 Ramförändring Ramförstärkning, styrelse Medel ingår för kostnader avs förskola och kök Balders Hage, Idrottshall Markusskolan 5 000 Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning 554 634 684 Finansiering: I finansnettot ingår: Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB 0,3 % av lånestocken 3 100 3 500 4 100 23
Drift- och resultatbudget Driftbudgetram per styrelse (netto) Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Kommunfullmäktige 5 120 5 620 4 870 4 870 Kommunstyrelsen 314 534 328 693 369 460 398 950 varav Kommungemensamma kostnader 205 459 217 882 258 499 137 784 Omsorgsstyrelsen 497 799 519 799 514 799 514 799 Bildningsstyrelsen 561 584 566 584 566 584 566 584 Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 15 603 16 157 16 791 17 475 SUMMA 1 394 640 1 436 853 1 472 504 1 502 679 Resultatbudget Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Verksamhetens nettokostnader -1 307 100-1 346 400-1 370 600-1 395 200 Avskrivningar -35 500-36 000-39 800-41 400 Verksamhetens nettokostnader -1 342 600-1 382 400-1 410 400-1 436 600 Skatteintäkter/generella statsbidrag 1 303 000 1 363 400 1 405 000 1 448 300 Statligt tillskott flykting/vårprop 44 700 31 600 18 900 0 Finansiellt netto -1 100-6 600-7 400-7 400 Förändring EGET KAPITAL 4 000 6 000 6 100 4 300 Nettokostnadsandel 99,7 99,6 99,6 99,7 24
Finansieringsbudget Finansieringsbudget Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Versamhetens nettokostnader -1 307 100-1 346 400-1 370 600-1 395 200 Skatteintäkter o intäkter av bidrag 1 347 700 1 395 000 1 423 900 1 448 300 Finansiellt netto -1 100-6 600-7 400-7 400 1. Verksamhetens netto 39 500 42 000 45 900 45 700 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar -107 500-232 350-108 950-105 750 2. Investeringsnetto -107 500-232 350-108 950-105 750 FINANSIERING Upplåning Nyupplåning * 70 000 188 000 61 000 62 000 3. Finansieringsnetto 70 000 188 000 61 000 62 000 Justering för icke rörelsekapitalpåverkande poster Avsättning pensioner -2 104 1 827 1 787-1 213 4. Icke rörelsekapitalpåverkande poster netto -2 104 1 827 1 787-1 213 Förändring av likvida medel (1+2+3+4) -104-523 -263 738 * Nyupplåning sker i den mån kommunen saknar likvida medel för de investeringar som genomförs under budgetåret. 25
Balansbudget Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 797 079 994 229 1 064 179 1 129 329 Bidrag till statlig infrastruktur 14 400 13 600 12 800 12 000 Omsättningstillgångar 270 588 270 065 269 802 270 539 SUMMA TILLGÅNGAR 1 082 067 1 277 894 1 346 780 1 411 868 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 488 957 494 957 501 057 505 357 därav Årets resultat 4 000 6 000 6 100 4 300 Avsättningar 149 026 150 853 152 640 151 427 Kort- och långfristiga skulder 444 084 632 084 693 084 755 084 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 082 067 1 277 894 1 346 780 1 411 868 Soliditet 45% 39% 37% 36% *balansbudgeten är exklusive Internbanken 961 Mkr. 26