Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003
2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1 Etik... 4 4. Lagar och föreskrifter... 4 5. Ansvarsfördelning... 4 6. Näringsrekommendationer och energi... 5 7. Måltidsordning... 6 8. Måltidsmiljön... 6 9. Konsistensanpassad mat... 7 10.Nutritionsbedömning...7
3 1. Inledning Att åldras innebär att behovet av näring och energi ändras. Detta beror på naturliga förändringar i kroppen som följer åldrandet, men även på faktorer som sjukdomar och läkemedelsanvändning. Undernäring är mycket vanligt hos äldre. Där av är arbetet kring kost mycket viktigt för att främja de äldres livskvalitet. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen och dennes (sjukdoms-)tillstånd anpassad näringstillförsel Näringsproblem i vård och omsorg, SoS rapport 2000:11. 2. Målsättning Vårt mål är att minska antalet äldre med undernäring eller risk för undernäring. Ytterligare mål är att öka och sprida kunskap om näringsriktig kost och dess betydelse för hälsan samt att förbättra måltidssituationerna för de äldre. Ingen som bor på vårdoch omsorgsboende skall ha ett lågt BMI på grund av att inga åtgärder har satts in för att förhindra detta. BMI (vikten i förhållande till längden) under 20 för personer under 70 år och BMI under 22 för personer över 70 år räknas som undervikt. Om vikten ofrivilligt har minskat med över 5 procent under en period av 3 månader skall det föranleda vidare utredning. Syftet med vår måltidspolicy är att säkerställa en jämn kvalitets- och servicenivå inom vårt ansvarsområde. Gemensamma mål inom kommunen för att uppnå detta finns specificerade i kost och måltidspolicy. 3. Kvalitetsarbete Nattfastan bör inte överstiga elva timmar. För att förhindra att den blir längre skall alla erbjudas extra kvälls- och nattmål. Mätning av nattfastan genomförs årligen på alla avdelningar. Riskbedömning för undervikt genomförs vid inskrivning och följs upp 2 gånger årligen med bedömningsinstrumentet MNA-sf (Mini Nutritional Assessment, short form) genom Senior alert. Vägning skall erbjudas fyra gånger årligen. Tätare intervall om omvårdnadsansvarig sjuksköterska bedömer att det finns skäl till det. All personal som arbetar inom äldreomsorgen ska ha kunskaper om kostens betydelse för hälsan, för att kunna arbeta preventivt med undernäring. Var och en skall veta hur ansvarsfördelningen kring kosten ser ut. Årligen genomförs en mätning av nattfastan som är ett led i det pågående kvalitetsarbetet. Resultaten följs sedan upp på kostmöten.
4 3.1 Etik Vi måste tänka på att ett tillgodosett energi- och näringsbehov är en mänsklig rättighet. En rättighet vi måste hjälpa till att uppfylla när våra brukare inte längre klarar detta själva. Vi får däremot inte glömma bort varje enskild individs självständighet och självbestämmanderätt över sitt eget liv. Våra brukare har rätt att vägra att ta emot det som erbjuds. Det är viktigt med en balansgång mellan respekt för autonomin och viljan att hjälpa. För att nå en balansgång gäller det att vara lyhörd och uppmärksam. I allt omsorgsarbete är det viktigt att ha de grundläggande etiska principerna i bakhuvudet; godhetsprincipen, människovärdesprincipen, autonomiprincipen och rättviseprincipen. 4. Lagar och föreskrifter Socialtjänstlagen I Socialtjänstlagen fastställs att kommunen har det yttersta ansvaret för att kommuninvånarna får det stöd och den hjälp de är i behov av. För kommunens äldre invånare skall särskilda boendeformer finnas som alternativ. Insatserna skall vara av god kvalitet, individuellt anpassade och genomföras i samråd med den äldre och bygga på respekt för människans självbestämmanderätt och integritet. Verksamheterna skall fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras. Hälso- och sjukvårdslagen Med hälso- och sjukvård menas åtgärder som görs för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges utifrån värdighet och respekt och så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patientjournallagen För att säkerställa att en god och säker vård är det viktigt med en korrekt och tillförlitlig dokumentation. Livsmedelslagen Livsmedelslagen omfattar hanteringen, märkning, försäljning, hygien, livsmedelslokaler samt riktlinjer för livsmedelstillsyn. Livsmedelsförordningen är till för att förtydliga och komplettera livsmedelslagen. 5. Ansvarsfördelning Kontaktmannen är ansvarig för att dokumentera den boendes individuella behov av kost, näringsinnehåll samt måltidsvanor och tillsammans med omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) göra en nutritionsbedömning. Inom två veckor ska längd och vikt på den nyinflyttade registreras. Kontaktmannen skall rapportera om avvikelser i mat och vätskeintag till OAS samt medverka i utvärdering av ordinerad nutritionsbehandling. Vid behov ska dokumentation även ske i hemtjänsten. Omvårdnadspersonalen ansvarar för att följa framtagna rutiner avseende måltidsordning och måltidsmiljö. Omvårdnadspersonalen ska följa de boendes nutritionsplaner och OAS ordinationer när det gäller mat, dryck, vägning och registrering.
5 Kostombudet ska delta i kostombudsträffar och själv söka information inom området. Kostombudet ansvarar för att sprida information vidare till övrig personal på enheten. Kostombudet utbildar arbetskamrater i kost- och vätskeregistrering. Genom att vara kostombud får man viss utbildning inom ämnet och får ta del av ny kunskap på kostombudsmöten som ordnas regelbundet. Kostombuden ansvarar för att en årlig mätning av nattfastan sker. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) bedömer den boendes näringstillstånd och ska identifiera problem med mat, vätskeintag och förmågan att äta. OAS dokumenterar nutritionstillstånd, åtgärder och uppföljning i omvårdnadsjournalen. Dietist kontaktas vid behov. Arbetsterapeut kontaktas när det gäller sittställning och hjälpmedel. OAS ansvarar tillsammans med enhetschef för att nutritionspolicyn följs av omvårdnadspersonalen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att det finns fastlagda rutiner för identifiering och omhändertagande av fel/undernärda personer i vård- och omsorgsboende boende. Ytterligare en uppgift är att vid upphandlingar bevaka att livsmedelsverkets rekommendationer för kost för äldre följs. Patientansvarig läkare har ansvaret för medicinsk bedömning, ordination och behandling. Läkaren ska ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer. Enhetschefen ansvarar för att nutritionspolicyn är väl känd och används av personalen i den egna verksamheten. Vidare ansvarar enhetschefen också för att möjliggöra för kostombuden att utföra sina uppdrag samt att se till att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav samt följa upp nutritionsarbetet Områdeschef har det övergripande ansvaret för att nutritionsrutinerna är väl kända hos enhetscheferna inom äldreomsorgen. Verksamhetschefen enligt HSL har det yttersta ansvaret för att nutritionsrutiner finns i verksamheten. 6. Näringsrekommendationer och energi Näringsrekommendationernas målsättning är att skapa riktlinjer för närings- och livsmedelsintag som skall utgöra en grund för god hälsa i befolkningen. Den senaste svenska upplagan, SNR-05, kom år 2005. Rekommendationerna är till som en hjälp vid planering av kost, undervisning och upplysningar. De ger dock inte information som gäller varje enskild individs näringsbehov, vilket varierar. Det är heller inget mått över hur varje enskild måltid skall se ut, utan ett genomsnitt under ungefär en veckas tid. För att kroppens alla processer skall fungera krävs det tillförsel av energi. Det som ger mest energi per gram är fett, därefter ger kolhydrater och protein ungefär lika mycket. Fibrer ger också energi, men både intaget och energivärdet brukar vara relativt lågt, så energitillskottet av fibrer blir sällan speciellt högt. Enligt riktlinjer bör energin fördelas på 10-20 procent protein, 25-35 procent fett och 50-60 procent kolhydrater.
6 7. Måltidsordning Svenska näringsrekommendationerna rekommenderar att man skall äta tre huvudmåltider, frukost, lunch och middag, samt 1-3 mellanmål per dag för att må bra och få den näring och energi som kroppen behöver. Många äldre har en liten aptit och behöver därför äta ofta för att kunna få i sig tillräckligt med energi- och näringsämnen. Det är väldigt viktigt att fråga den äldre hur hon eller han vill ha det och anpassa dagens måltider efter den äldres behov, vanor och önskemål. För att nattfastan inte skall bli för lång är det viktigt med måltidernas fördelning över dygnet. Som regel skall nattfastan inte vara längre än högt elva timmar. Fördelningen över måltiderna rekommenderas ligga på 1/4 av dagen energibehov till frukost och 1/3 till lunch respektive middag. Tidpunkten för måltiderna kan dock variera beroende på vad som passar olika individer och verksamheter. Det är dock viktigt med en jämn fördelning över dygnet och att tillräckligt med tid avsätts så det blir lugn och ro kring måltidsituationerna. 8. Måltidsmiljön För många kan måltidssituationerna tillsammans med andra personer bidra till något positivt, en stund av social samvaro. Detta gäller dock inte alla. Olika handikapp kan till exempel bidra till att man har svårt att äta på samma sätt som de andra kring bordet, vilket kan leda till att måltidsituationerna upplevs mycket påfrestande. Man bör därför ha möjlighet att sitta avskilt och äta eller få den hjälp man behöver. Som medarbetare är det mycket viktigt att tänka på att svårigheter med att själv kunna äta kan vara mycket integritetskränkande och där av måste assistansen utföras på ett professionellt sätt. För personer med exempelvis en demenssjukdom eller afasi kan det vara svårt att förmedla vad man tycker om maten. Det är viktigt med en kontinuitet i vem som sköter matningen, för att på bästa sätt kunna lära sig att tolka individens uttryck. Måltiderna ska präglas av respekt, värdighet och framförallt lyhördhet för brukarna. För äldre personer som bor i eget boende finns möjligheten att via biståndsbeslut beviljas matdistribution. Det finns två olika alternativ av rätter att välja mellan, den nylagade och varma maten körs hem vid lunchtid. Detta kan vara ett alternativ när orken att tillaga sin egen mat inte riktigt finns, eller av andra skäl som gör det svårt att laga egen mat varje dag. Hemtjänstpersonalen kan hjälpa till med inköp, planering av måltider och även få följa med till affären. Detta för att kunna vara med och handla sina egna matvaror. Att följa med till affären kan göra att den äldre känner sig mer delaktig och får inspiration i affären om vilken mat det finns att välja på. För många av de äldre är det viktigt att känna igen den mat de äter och att högtider uppmärksammas och att traditioner följs. När man blir äldre kan det ta längre tid att äta. Det är då viktigt att den äldre får möjlighet att äta i lugn och ro. Många äldre kan tycka det känns bättre att äta när de har sällskap medan andra vill äta i fred. Det viktigt att ta reda på hur den äldre vill ha det och skapa en lugn stämning kring måltiderna.
7 9. Konsistensanpassad mat Det finns många olika anledningar till att våra brukare inte kan äta mat med normal konsistens. Det är vanligt med tugg- och sväljproblem eller att fysiska problem sätter hinder för matintag. Dessa hinder kan göra det obehagligt att äta eller ge svårigheter att svälja. Risk finns även att drabbas av lunginflammation eller andnöd om man sväljer maten fel och den hamnar i lungorna i stället. Här följer kortfattat principerna för de vanligaste kostkonsistenserna: Passerad kost Passerad kost ges till personer som har ett lättare tuggproblem eller som inte har kraft nog i sina händer att kunna skära maten. Hackad kost Hackad kost gäller bara hela köttprodukter, exempelvis stek, stekt fläsk och kassler. Ska allt vara hackat får passerad kost beställas. Timbal Timbalkonsistens passar vid uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Den kräver inte så mycket tuggning men håller ändå ihop, vilket underlättar om man har en störd tung- och munmotorik. Konsistensen är liknande omelett och kan ätas med gaffel eller sked. Gelékost Gelékonsistens passar vid allvarliga sväljsvårigheter. Konsistensen är mjuk och hal. Den kan ätas med gaffel eller sked. Gelé tillagas av finpasserade puréer och gelatin. Flytande kost Flytande kost passar vi förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Konsistensen är slät och rinnande. Flytande konsistens är mindre krämig än tjockflytande kost. Flytande kost är alltid energiberikad. Tjockflytande kost Tjockflytande kost kan ibland passa till personer som är förlamade i svalget. Vid sväljsvårigheter kan tjockflytande konsistens vara lättare att svälja än tunnflytande. Konsistensen är slät och trögflytande. Kan ätas med sked. 10. Nutritionsbedömning Vid inflyttning till vård och omsorgsboende skall en riskbedömning erbjuds inom 48 timmar. Vid behov ska denna riskbedömning även erbjudas inom hemtjänsten. Denna riskbedömning innefattar risk för fall, trycksår och undernäring. Nutritionsstatusen bedöms utifrån skattningsinstrumentet MNA-sf (Minimal nutrition assessment, short form). Utifrån denna bedömning sätts förebyggande åtgärder upp för att minska risken. Bedömningen i Senior alert följs sedan upp med sex månaders intervaller. En gång per kvartal vägs alla brukare. Vikten dokumenteras sedan för att kunna följas upp. Om vikten avviker från tidigare vägningar eller om OAS bedömer det indicerat
8 görs tätare vägningar. För att bedöma kost- och vätskeintag kan det även bli aktuellt med mat och vätskeregistrering. Resultatet av denna kan sedan jämföras med brukarens uppskattade energibehov. För att registreringen skall ge en rättvis bild bör den innefatta två på varandra följande dagar.