Grafiska företagen Rekryteringsbehov i Grafiska Företagens medlemsföretag till och med 2022 Analytiker: Joel Jönsson, Markus Ulriksson och Jan von Essen Stockholm, September 2018 Grafiska företagen Grafiska Företagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen för den grafiska industrin. Våra 450 medlemsföretag med ca 14 000 anställda utvecklar, förpackar och distribuerar budskap för hela samhället. Den grafiska industrin som omsätter ca 38 miljarder kronor har en viktig uppgift i marknadsekonomin, demokratin och i utbildningen. Grafiska Företagen inspirerar till nytänkande och företagsamhet.
Om innehållet Förord 3 Total förändring i personalstyrka 4 Rekryteringsbehovets storlek 5 Nyanställda uppdelat på yrkeskategori 6 Orsaker till rekryteringsbehov 8 Utbildning av nyanställda 11 Bedömning av det egna marknadsläget 14 Trång sektor för ökad produktion 15 Främsta hindret för ökad produktion 16 Öppen fråga om brist inom 5 år 17 Rekrytering av yrkesarbetare fördelat på verksamhetstyper 18 Rekryteringsbehov inom olika verksamhetstyper för lärlingstjänster 19 Yrkesintroduktionsavtalet och gymnasieutbildning 20 Summering 21 Appendix: Syfte och metod 22 Om skattningarnas osäkerhet 23 2
Rekryteringsbehov i grafisk industri Grafiska Företagens medlemmar har ett tydligt rekryteringsbehov både på kort och lite längre sikt. Behovet att ersätta medarbetare som slutar och en god konjunktur gör att cirka 350 personer behöver rekryteras det kommande året och omkring 1000 personer de kommande 5 åren. Prognoscentret har på Grafiska Företagens uppdrag undersökt rekryteringsbehovet bland medlemsföretagen. Undersökningen pekar mot ett tydligt rekryteringsbehov på 350 personer det kommande året där nästan hälften utgörs av tjänstemän. På längre sikt är prognosen cirka 200 personer per år varav ca 2/3 utgörs av yrkesarbetare. På kort sikt finns ett stort behov av tjänstemän för att ersätta medarbetare som går i pension eller byter jobb och för att tillföra företagen ny kompetens. För yrkesarbetare är behovet relativt jämt fördelat mellan ersättningsrekryteringar och utökad verksamhet. På sikt finns ett ökat behov av ny kompetens bland yrkesarbetare. Samtidigt visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät att många grafiska företag har svårt att rekrytera. 35 % av rekryteringsförsöken har misslyckats. Konsekvensen av detta är ökad arbetsbelastning och lägre lönsamhet och utveckling. För att klara framtiden kompetensbehov behövs såväl att fler unga söker sig till relevanta utbildningar som att de grafiska företagen visar att man är ett attraktivt alternativ på arbetsmarknaden. För Grafiska Företagen Henrik Smedmark 3
Total förändring i personalstyrka Den totala sysselsättningen ökar med drygt 450 personer fram till våren 2022, vilket innebär en sammanlagd sysselsättningsförändring på knappt 100 platser i snitt på årsbasis. Det närmsta året förväntas sysselsättningen öka med cirka 112 personer. Årets mätning indikerar att branschens tillväxttakt mattas av då den totala förändringen i personalstyrkan minskat med drygt 200 platser på 5 års sikt jämfört med den senaste undersökningen 2016. Det rör sig alltså om en minskning på ca 40 platser per år. Diagrammet visar förändring i personalstyrka för GFFs medlemsföretag på ett års sikt respektive fem års sikt samt det totala rekryteringsbehovet under hela undersökningsperioden. 4
Rekryteringsbehovet totalt Totalt har knappt 800 personer anställts under det senaste året, vilket uppskattningsvis är 100 anställningar fler än motsvarande skattning 2016. Branschens totala rekryteringsbehov beräknas uppgå till drygt 1 300 personer fram till 2022, vilket motsvarar det rekryteringsbehov som beräknades 2016. Behovet är något större de närmsta 12 månaderna (336) jämfört med resten av perioden. Detta innebär en förändring jämfört med senaste mättillfället 2016, då rekryteringsbehovet ansågs vara större på sikt. Vi ser att antalet rekryteringar det närmsta året förväntas bli mycket färre än de rekryteringar som skett det senaste året. I undersökningen får vi svar på det regionala rekryteringsbehovet per län. Underlaget är i de flesta län för begränsat för att vi ska kunna dra några regionala slutsatser. Vi har dock fått in 18 svar från Skåne, 15 svar från Stockholm och 21 svar från Västra Götaland vars uppviktade svar kan analyseras. I Skåne kommer andelen nyrekryteringar satt i förhållande till antalet befintliga anställda utgöra 14% de närmsta fem åren. Motsvarande siffra för Stockholm och Västra Götaland är 5 % och 12 %. Diagrammet visar rekryteringar de senaste tolv månaderna, rekryteringsbehovet på ett års respektive fem års sikt. 5
Behov av tjänstemän Det skattade nyrekryteringsbehovet av tjänstemän uppgår till cirka 550 anställningar till och med år 2022, vilket innebär en minskning med knappt 100 anställningar jämfört med föregående undersökning. Inom ett år uppskattas anställningsbehovet till cirka 150 personer, vilket innebär en ökning med ca 50 personer jämfört med 2016. Jämfört med undersökningen 2016 har antalet nyrekryterade tjänstemän det senaste året minskat något, men inte i någon större utsträckning. Vi ser att anställningarna det senaste året varit fler än förväntningarna under de kommande 12 månaderna. Trenden bedöms fortsätta på 1-5 års sikt då anställningarna av tjänstemän bedöms minska ytterligare perioden 2019-2022. Diagrammet visar rekryteringar av tjänstemän de senaste tolv månaderna, planerade rekryteringar på ett års sikt respektive ett till fem års sikt. 6
Behov av yrkesarbetare Inom den kommande femårsperioden bedöms nyrekryteringsbehovet av yrkesarbetare till drygt 800 personer, vilket innebär en mindre ökning jämfört med 2016 års undersökning. Ökningen kommer från anställningsplanerna de kommande 12 månaderna. Jämfört med undersökningen 2016 har antalet nyrekryterade tjänstemän det senaste året ökat med drygt 100 anställningar. Anställningarna det senaste året har dock varit många fler än förväntningarna på de kommande 12 månaderna. Trenden bedöms dock stabiliseras på 1-5 års sikt då anställningarna av yrkesarbetare bedöms ligga stabilt 2018-2022. Diagrammet visar rekryteringar av yrkesarbetare de senaste tolv månaderna, planerade rekryteringar på ett års sikt respektive ett till fem års sikt. 7
Totalt rekryteringsbehov över tid fördelat på orsak "Pensionsavgångar" utgör den främsta orsaken till nya rekryteringar. Det har dock rekryterats ungefär lika många till följd av Utökad verksamhet under det senaste året och under det kommande året är utökad verksamhet den dominerande rekryteringsorsaken. Jämfört med undersökningen 2016 har pensionsavgångar nu blivit ett vanligare svarsalternativ, även om skillnaderna då var små till Utökad verksamhet fördel. Behovet av ny kompetens är något lägre enligt årets undersökning men skillnaderna är små. Rekryteringsbehovet framöver är högre på kort sikt vad gäller resurser till utökad verksamhet jämfört med övriga svarsalternativ. Det anställdes långt fler personer till följd av Pensionsavgångar/slutar förra året jämfört med det uppskattade behovet de kommande 12 månaderna. Behovet på 0-5 års sikt verkar balanserat eftersom det anses behövas ca 100 personer i snitt per år under perioden för att ersätta pensionsavgångar och personer som slutar. Diagrammet visar orsaken till rekryteringsbehovet de senaste tolv månaderna, planerade rekryteringar på ett års sikt respektive ett till fem års sikt. 8
Rekryteringsbehov av tjänstemän över tid fördelat på orsak Även för tjänstemän utgör "Pensionsavgångar" den främsta orsaken till nya rekryteringar på sikt, även om behovet av nyrekryteringar till följd av Utökad verksamhet och Pensionsavgångar/ slutar på det hela taget anses vara lika stort. Rekryteringar till följd av behov av ny kompetens har varit relativt stort de senaste åren, vilket syns i diagrammet men som även framgår av föregående undersökning då behov av ny kompetens var lika vanligt som övriga svarsalternativ. Utökad verksamhet är det enda svarsalternativet som bedöms öka i år jämfört med föregående år. Diagrammet visar orsaken till rekryteringsbehovet för tjänstemän de senaste tolv månaderna, planerade rekryteringar på ett års sikt respektive ett till fem års sikt. 9
Rekryteringsbehov av yrkesarbetare över tid fördelat på orsak För yrkesarbetare är det Utökad verksamhet som har stått för större delen av rekryteringsbehovet det senaste året. Sett över alla tidsperioder är det dock ingen större skillnad mellan rekryteringsorsakerna Pensionsavgångar/ slutar och Utökad verksamhet. Svarsalternativet Utökad verksamhet var dock det mest förekommande svaret i förra undersökningen. Det verkar ha skett flera rekryteringar till följd av Utökad verksamhet de senaste åren och behovet framöver är nu något lägre. Behovet av ny kompetens har blivit ett mer frekvent förekommande svarsalternativ jämfört med den senaste undersökningen. Totalt sett är antalet anställningar till följd av Behov av ny kompetens fler bland yrkeskategorin yrkesarbetare jämfört med tjänstemän.. Diagrammet visar orsaken till rekryteringsbehovet för yrkesarbetare de senaste tolv månaderna, planerade rekryteringar på ett års sikt respektive ett till fem års sikt. 10
Totalt rekryteringsbehov över tid fördelat på utbildningskrav Flera företag anger att de nyanställda inte behöver ha någon speciell utbildning. Det näst vanligaste svarsalternativet är att de nyanställda ska ha slutfört gymnasiet. Vi ser att de två anställningsformerna Yrkesintroduktionsavtal och Lärlingsplatser är ungefär lika populära, även om lärlingsplatser verkar vara mer intressant framöver. Det är även de minst attraktiva anställningsformerna totalt sett framöver, men anställningsformen finns inte för tjänstemän. Diagrammet visar utbildningskrav för rekryteringar de senaste tolv månaderna, planerade rekryteringar på ett års sikt respektive ett till fem års sikt. Yrkesintroduktionsavtal innebär arbetstillfällen inom pågående eller avslutat Yrkesintroduktionsavtal. 11
Rekryteringsbehov av tjänstemän över tid fördelat på utbildningskrav Flera företag anser att tjänstemännen ska ha slutfört gymnasiet. Däremot har svarsalternativet Utan utbildningskrav i det närmaste blivit ett lika populärt svarsalternativ för framtida rekryteringar enligt årets undersökning. Detta står i skarp kontrast till undersökningen 2016 då behovet av personal Utan utbildningskrav i stort sett var obefintligt. Förändringen har framförallt skett på bekostnad av antalet tjänstemän med krav på Annan högre utbildning. Vi kan dock se att det populäraste svarsalternativet under de senaste 12 månaderna var just Annan högre utbildning. Diagrammet visar utbildningskrav för rekryterade tjänstemän de senaste tolv månaderna, planerade rekryteringar på ett års sikt respektive ett till fem års sikt. 12
Rekryteringsbehov av yrkesarbetare över tid fördelat på utbildningskrav Diagrammet till höger talar sitt tydliga språk med undantag för svarsalternativet lärlingsplatser. Yrkesarbetare efterfrågas i följande fallande ordning över alla tidshorisonter: 1. Utan utbildningskrav 2. Gymnasiekompetens 3. Lärlingsplatser 4. Yrkesintroduktionsavtal 4. Högre teknisk utbildning 5. Yrkeshögskola 6. Annan högre utbildning Det är framförallt alternativet Yrkeshögskola som tappat i popularitet jämfört med 2016. Diagrammet visar utbildningskrav för rekryterade yrkesarbetare de senaste tolv månaderna, planerade rekryteringar på ett års sikt respektive ett till fem års sikt. Yrkesintroduktionsavtal innebär arbetstillfällen inom pågående eller avslutat Yrkesintroduktionsavtal 13
Bedömning av det egna marknadsläget Bedömningen av marknadsläget framöver är fortsatt positiv. 40 % av företagen uppfattar att det egna marknadsläget är uppåtgående just nu (att jämföra 28 % under 2016). Bilden förändras inte märkvärt på 6 månaders sikt, även om allt fler blir osäkra. Det positiva stämningsläget mattas av på längre sikt (om 12 månader). Det är dock antalet Vet ej -svar som ökar på bekostnad av svarsalternativet Uppåtgående och stillastående trend. Andelen som svarar Vet ej " ökar alltid med prognostiden eftersom det blir allt svårare att göra marknadsbedömningar på sikt. Diagrammet visar hur respondenterna bedömer det egna företagets marknadsläge sammanvägt på tre olika tidshorisonter. 14
Trång sektor för ökad produktion Drygt 60 procent av de svarande tycker att " Efterfrågeläget" är ett hinder för ökad produktion, vilket innebär en minskning på 5 procentenheter jämfört med förra undersökningen. Däremot har 26% av företagen angett Tillgång på arbetskraft " som en produktionshämmande orsak. Det innebär en ökning med ca 11 procentenheter jämfört med undersökningen 2016. Även svarsalternativet andra faktorer har ökat med 7 procentenheter, vilket innebär en fördubbling jämfört med 2016. Observera att procentsiffrorna överstiger 100 procent eftersom företagen fick lov att kryssa i fler än ett alternativ. Diagrammet visar upplevda hinder för ökad produktion i nuläget. 15
Främsta hindret för ökad produktion Efterfrågan är även det främsta hindret för ökad produktion och utgör drygt 50 % av svaren. Glädjande nog minskade Tillgången till arbetskraft när företagen tvingades välja en orsak. Diagrammet visar främsta hinder för ökad produktion i nuläget 16
Öppen fråga om brist inom 5 år Tabellerna visar de av respondenterna angivna bristkompetenserna i branschen de kommande 5 åren. Vi har identifierat 30 öppna svar och fördelat på kategorierna Yrke, Utbildning och Kompetens. Ibland är gränsdragningen mellan Yrke, Utbildning och Kompetens hårfin. Yrke Antal svar Säljare 3 Offsettryckare 3 Bokbindare 2 Digitaltryckare/efterbearbetni ng 1 Projektledare 1 Kuverttryckare 1 Rulloffsettryckare 1 Elektriker 1 PLC programerare 1 Flexografitryckare 1 Rullstansoperatörer 1 Totalt 16 Utbildning Antal svar Totalt 0 Kompetens Antal svar IT-kompetens 4 Erfaren personal 2 Ingenjörskompetens 2 Design av 3D lösningar 1 Produktion av digital storformat 1 Tryckteknik 1 Processförenkling 1 Standardisering 1 Produktivitetsarbete 1 Totalt 14 17
Rekryteringsbehov bland yrkesarbetare inom olika verksamhetstyper, antal personer på fem års sikt. Vi ser att många företag kommer att efterfråga personer med annan kompetens än de alternativ som var valbara. Diagrammet visar rekryteringsbehovet på fem års sikt (uppräknat antal anställda) fördelat på verksamhetstyper. 18
Rekryteringsbehov inom olika verksamhetstyper för lärlingstjänster, andel svar av antal svarande Efterfrågan på lärlingar inom områdena Digitaltryckare och Bokbindare/ efterbehandlingspersonal speglar i stort behovet av yrkesarbetare framöver (bilden innan). Däremot har andelen svar på övrigt minskat kraftigt, från 41 % till 9 %. Det ger en bild av att det kommer att krävas många rekryteringar framöver som inte lämpar sig för lärlingsutbildning, samt att vi har angett relevanta svarsalternativ vad gäller lärlingstjänster. Procentsatserna i diagrammet till höger summerar inte till 100 % då vissa företag inte ansåg sig ha ett behov av lärlingar. Diagrammet visar rekryteringsbehovet som andel intressanta tjänster av totalt antal svar på fem års sikt (antal svar) uppdelat på verksamhetstyper. 19
Yrkesintroduktionsavtalet och gymnasieutbildning De 22 respondenter som svarade att de känner till Yrkesintroduktionsavtalet fick följdfrågan om det är viktigt med gymnasial utbildning innan en person får sysselsättning via Yrkesintroduktionsavtalet. Drygt 70 procent anser att gymnasieutbildning behövs som grund innan man går in i ett Yrkesintroduktionsavtal, att jämföra med 50 procent i undersökningen 2016. Av de företag som ansåg att gymnasieutbildning behövs var det endast 25 procent som menade att det då krävdes en särskild yrkesinriktning till gymnasieprogrammet, vilket kan jämföras med 40 procent i föregående års undersökning. Diagrammet visar antal svar per svarsalternativ 20
Summering Den totala sysselsättningen ökar med drygt 450 personer fram till våren 2022, vilket innebär en sammanlagd sysselsättningsförändring på knappt 100 platser i snitt på årsbasis. Överlag så stämmer siffrorna från årets undersökning väl överens med dem från undersökningsåret 2016. Inom den kommande femårsperioden bedöms nyrekryteringsbehovet av yrkesarbetare till drygt 800 personer, vilket innebär en mindre ökning jämfört med 2016 års undersökning. Motsvarande siffra för tjänstemän summerar till ca 550 stycken nyrekryteringar. Det är tydligt att nyanställningarna det senaste året varit många jämfört med vad vi kan förvänta oss i snitt på fem års sikt. Anställningsbehovet av tjänstemän det kommande året är lägre än vid mättillfället 2016, till skillnad från nyrekryteringar inom kategorin yrkesarbetare som tvärtom bedöms öka. "Pensionsavgångar" utgör den främsta orsaken till nya rekryteringar på sikt. Det har dock rekryterats ungefär lika många till följd av Utökad verksamhet under det senaste året och under det kommande året är utökad verksamhet den dominerande rekryteringsorsaken. Rekryteringar till följd av behov av ny kompetens av tjänstemän var vanligare under mätningstillfället 2016. Då var behov av ny kompetens lika vanligt som pensionsavgångar/ uppsägningar, vilket inte kommer vara fallet framöver när pensionsavgångar/ uppsägningar och utökad verksamhet utgör anledningar till nyrekryteringar. Flera företag anger att de nyanställda inte behöver ha någon speciell utbildning. Det näst vanligaste svarsalternativet är att de nyanställda ska ha slutfört gymnasiet. Bland yrkesarbetare är lärlingsplatser en relativt vanlig nyanställningsform framöver. Marknadsläget upplevs vara gynnsamt/ oförändrat det närmsta året och den vanligaste anledningen till begränsad tillväxt på kort sikt anses vara efterfrågeläget. Vi ser att många företag kommer att efterfråga personer med annan kompetens än de alternativ som var valbara. Efterfrågan på lärlingar inom områdena Digitaltryckare och Bokbindare/ efterbehandlingspersonal speglar i stort behovet av yrkesarbetare framöver. 21
Syfte, metod och svarsfrekvenser Det primära syftet med undersökningen är att följa rekryteringsbehovet för GFFs medlemmar. Undersökningen ska också visa vilken yrkeskategori och utbildningsnivå som kommer att efterfrågas samt vilka orsaker som skapar behovet. Den här rapporten avser svar insamlade under maj 2018. Medlemsföretagen har fått svara på webbenkät som uppskattningsvis tar 15 minuter att besvara. Svaren har viktats för att korrigera skillnader mellan de företag som deltog och sammansättningen i GFFs medlemsregister. Den variabel som ligger till grund för viktningen är antalet anställda i respektive företag. GFFs medlemsföretag totalt är generellt sett mindre än de företag som valde att delta. Prognoscentret har på uppdrag av GFF skickat ut en enkätundersökning till 414 medlemsföretag. Av dessa valde 86 att delta med komplett ifyllda frågeformulär (ca. 20 % svarsfrekvens). Vid tillfället för förra studien, våren 2016, deltog 98 företag vilket innebar en svarsfrekvens på 24 %. Under 2014 deltog 27 %. Totalt hade de medverkande företagen 3 106 anställda, att jämföra med GFFs medlemsorganisation som uppskattningsvis har 13 144 stycken anställda. De medlemsföretag som deltog representerar främst verksamhetskategorierna Tryckerier och Tillverkning av papper. Lägst svarsfrekvens återfanns bland företag med få anställda (1-9 anställda), som utgör knappt hälften av GFFs medlemmar. Vi har viktat upp deras svar så att undersökningen bättre speglar GFFs sammansättning med avseende på deras medlemsföretag. Svar 1-4 anställda 5-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda 50-99 anställda 100-199 anställda 200+ Totalt Antal utskickade 93 95 96 70 36 13 11 414 Antal svar 10 15 27 14 12 4 4 86 Svarsfrekvens 10,8% 15,8% 28,1% 20,0% 33,3% 30,8% 36,4% 20,8% 22
Skattningarnas osäkerhet Rekryteringsundersökningen är en undersökning som riktar sig mot GFFs medlemmar. Samtliga av GFFs medlemmar som det finns kontaktuppgifter till ska ha haft möjlighet att delta i undersökningen. Skulle alla GFFs medlemmar ha svarat på undersökningen skulle vi känna till det uppskattade rekryteringsbehovet, dvs. inga felmarginaler skulle finnas. Nedan ges en redovisning av de osäkerheter som tillkommer på grund av att vissa företag valt att svara. Kort sagt finns det två orsaker till osäkerheter i de skattade siffrorna, nämligen systematiska och slumpmässiga osäkerheter. Vi känner till en systematisk felkälla, vilket är att större företag är överrepresenterade i årets undersökning. Detta har vi korrigerat för genom viktning av svar. I övrigt antar vi att andra felkällor är slumpmässigt fördelade när vi beräknar felmarginaler. Vidare så har vi valt att redovisa skattningar som har en 90-procentig konfidensgrad, vilket innebär att om undersökningen repeterades 10 gånger så skulle det sanna medelvärdet i populationen (GFFs medlemmar) representeras av urvalets konfidensintervall 9 gånger av 10. Den 10e gången skulle slumpen styra resultaten i så pass stor utsträckning att våra konfidensintervall inte innefattar det sanna medelvärdet i populationen (för låga ELLER för höga värden). Vi är med andra ord 90 % säkra att det sanna medelvärdet för antalet anställda ligger mellan Skattning hög och skattning låg i tabellen på nästa sida. 23
Skattningarnas osäkerhet I tabellen kan vi se att skattningen för antalet anställningar inom GFFs medlemsföretag det senaste året är 771 stycken. Skattningen utgör det viktade medelvärdet (med avseende på antal anställda) bland respondenterna ( 1,9 anställningar) multiplicerat med GFFs medlemsföretag (414 till antalet). Med ett 90 procentigt konfidensintervall kan vi säga att det sanna antalet anställda bland GFFs medlemmar ligger mellan 542 stycken och 1001 stycken de senaste 12 månaderna. Vi är så gott som säkra på att den totala förändringen i personalstyrkan blir positiv de kommande 5 åren, samt att antalet nyanställningar bedöms öka. Däremot innefattar konfidensintervallet för Antal Förändring kommande 12 månader det negativa värdet -57, vilket innebär att det inte är statistiskt säkerställt att branschen kommer öka det kommande 12 månaderna. Värden som närmar sig gränsen för hög och låg skattning är mindre sannolika än skattningen för medelvärdet. Det innebär att om vi, utifrån undersökningsresultatet, skulle ombes chansa på hur anställningarna bland GFFs medlemmar sett ut de senaste 12 månaderna skulle 771 vara en bättre skattning än 800 eller 740, som i sin tur hade varit bättre än 830 och 710 osv. Anställda efter tidsperiod Medelvärde antal anställningar Skattning Skattning hög Skattning låg Antal Anställda senaste 12 månaderna 1,9 771 1 001 542 Antal Förändring kommande 12 månader 0,3 112 280-57 Antal Förändring kommande 5 år 0,8 348 605 90 Antal Nyanställning kommande 12 månaderna 0,8 336 453 220 Antal Nyanställning kommande 5 år 2,5 1021 1 299 743 24