Avdelningen för hälsovetenskap

Avdelningen för hälsovetenskap Natrium bikarbonats och koffeins påverkan på prestationen under upprepade sprinter hos kvinnliga basketspelare Idrottsvetenskap GR (C), Examensarbete, 15hp HT 2017 Josefine Persson 2017-11-28

Abstrakt Introduktion: Basket är en idrott som involverar upprepade maximala sprinter och kort vila. Förmågan att återhämta sig och åter igen genomföra en maximal sprint är därmed en viktig faktor för spelet. Natrium bikarbonat (NB) och koffein (K) är kosttillskott som har visat sig höja prestationen vid upprepade sprinter. Syftet med denna studie var att undersöka om ett intag utav NB kombinerat med K kunde höja prestationen under upprepade sprinter jämfört med ett intag av endast NB. Metod: Fem kvinnliga basketspelare i åldrarna 15-18 år, genomförde 18x6 sekunders maximala sprinter på cykelergometer med en minut aktiv vila mellan sprinterna. Testerna utfördes vid två testtillfällen med 72 timmars vila mellan testerna. Dosering utav NB var 0,3 g/kg och 300 mg av K. Under sprinterna mättes average power, peak power, power drop och i slutet utav testet mättes blodlaktat. Resultat: Average power för alla 18 sprinter var 556±32 W för NB+K och 548±18 W för NB (p=0,19). Peak power för alla 18 sprinter var signifikant högre för K+NB (633±35 W) än NB (611±24 W) (p=0,048).blodlaktat var signifikant högre efter supplementering utav NB+K jämfört med endast NB (p=0,001). Slutsats: Peak power för alla 18 sprinter var signifikant högre för K+NB än NB (p=0,048), vilket innebär att ett kombinerat intag utav NB och K ökar prestationen vilket skulle kunna vara avgörande för resultatet av en basketmatch. Nyckelord: Blodlaktat; Cykelergometer; Högintensivt test; Kosttillskott; Lagidrott Introduction: Basketball is a sport that involves maximal repeated sprints with short rest periods. Maintaining repeated sprint ability is an important factor for performance. Sodium bicarbonate (NB) and caffeine (K) are supplementations that have been shown to enhance performance during repeated sprints. The aim of this study was to investigate whether an intake of NB combined with K can improve performance during repeated sprints more than an intake of NB alone. Method: Five female basketball players age 15-18 years, performed 18x6 second maximal sprints on a bicycle ergometer with one minute active rest between sprints. The tests were performed on two test occasions with 72 hours of rest between the tests. Dosage of NB was 0.3 g / kg and 300 mg of K. During the sprints, average power, peak power and power drop were recorded and at the end of the test blood lactate was measured. Results: Average power for all 18 sprints was 556 ± 32 W for NB + K and 548 ± 18 W for NB (p = 0.19). Peak power for all 18 sprints was significantly higher for K + NB (633 ± 35 W) compared to NB (611 ± 24 W) (p = 0.048). Blood lactate was significantly higher after supplementation of NB + K compared to NB only (p = 0.001). Conclusion: Peak power for all 18 sprints was significantly higher for K + NB compared to NB (p = 0.048), which means that a combined intake of NB and K increases performance, which could be crucial for the outcome of a basketball match. Keywords: Blood lactate; cycle ergometry; Ergogenic aids; High-intesity test; Teamsport 2

Innehållsförteckning 1.Introduktion...4 2. Syfte...6 3. Metod...6 3.1 Försökspersoner...6 3.2 Studiedesign...6 3.3 Dataanalys...7 3.4 Etiska överväganden...7 4. Resultat...7 5. Diskussion...9 5.1...9 5.2...11 6. Konklusion...11 7. Referenser...12 8. Bilaga 1....16 3

1. Introduktion Många lagidrotter som fotboll, basket och hockey involverar flera upprepade maximala sprinter med kort vila mellan varje sprint (Spencer et al., 2005). En basketmatch är uppdelade i fyra perioder med 10 minuters aktivt spelande. Förmågan att återhämta sig och åter igen genomföra en maximal sprint är därmed en viktig faktor för spelet. Den energi som används när muskeln kontraherar kommer från hydrolysen utav adenosintrifosfat (ATP). ATP lagras i små mängder i muskeln som omedelbart kan användas. Energin för att utföra en högintensiv sprint kommer primärt från det anaeroba energisystemet. Under högintensiva aktiviteter som varar mindre än 10 sekunder produceras mycket utav ATP från den anaeroba glykolysen eller nedbrytningen utav PCr (Gastin, 2001). Glykolysen når maximal produktion av ATP efter 5 sekunder och kan fortsätta att producera ATP i samma hastighet i flera sekunder. Under de första 6 sekunderna kommer ca 50% utav ATP från nedbrytningen utav PCr (Gastin, 2001). Det aeroba energisystemets inverkan på en singulär sprint som varar 6 sekunder är ca 10% utav den totala energitillförseln. Vid upprepade sprinter ökar energitillförseln från det aeroba energisystemet (McGawley och Bishop 2015). I en studie av McGawley och Bishop (2015) påvisades det att det aeroba energisystemet bedrog med ca 40% av den totala energitillförseln vid den sista sprinten, i 5x6 sekunder upprepade sprinter. Den anaeroba glykolysen är associerad med ackumulation av vätejoner (H + ), som kan störa den cellulära homeostasen (Sahlin, 2014). Anaeroba glykolysen är begränsad av kroppens förmåga att hantera den ökande intracellulära surheten (Sahlin, 1992). Den största delen utav de frigjorda H + kommer att transporteras bort, en viss mängd H + stannar dock kvar i cytosolen, vilket resulterar i ett sänkt muskel ph. Sänkningen av muskelns ph kommer att påverka den biokemiska och fysiologiska processen, vilket tros ha en påverkan på muskeltrötthet (Sahlin 2014). Ackumulationen utav H + är beroende av både produktionen och bortförandet av H +. Den intracellulära ackumulationen av H + är även beroende utav den extracellulära H + koncentrationen. Natrium bikarbonat (NB) är en extracellulär buffert som har visat sig höja prestationen inom högintensiva aktiviteter (Raymer et al., 2004; Siegler and Gleadall-Siddal, 2010). Det har visat sig att transporten av H + ut ur muskelcellen hämmas utav extracellulär acidos (Hirche et 4

al., 1975) och förbättras utav högre extracellulär buffert koncentration (Mainwood et al., 1975; Northgraves et al., 2014). Genom att höja den extracellulära buffert koncentrationen, kan detta förbättra transporten utav H + ut ur muskelcellen under en högintensiv aktivitet och därav höja prestationen (Bishop and Claudius, 2005; Ducker et al., 2013; Krustrup et al., 2015). Dosering som har visat positiva resultat för upprepade sprinter är när individen har intagit 300 mg/kg utav NB (Burke, 2017). Denna dosering har utav flera studier påvisats som en lämplig mängd för signifikant förbättrad prestation inom olika idrotter (Siegler, Midgley, Polman and Lever, 2010; Peart, Siegler and Vince, 2012). Ett stort problem med supplementering utav NB är dess påverkan på mag- och tarmsystemet. Vanliga bieffekter är buksmärta, diarré och illamående. För att minska dessa bieffekter kan dosen delas upp i flera små doser inom ett intervall utav 1-3 timmar innan tävling. Ett annat alternativ som kan minska bieffekterna är att inta kosttillskottet under flera dagar innan tävling (Sahlin, 2014). Processen att minska den extracellulära NB koncentrationen är långsam och kontrolleras utav njuren. NB ergogena effekt kan bibehållas i upp till 48 timmar efter intag (McNaughton and Thompson, 2001). Koffein (K) är en substans som förekommer naturligt utan något näringsvärde. K är känd för sin förmåga att minska utmattning och höja vakenheten (Burke, 2008). Den har även visat sig öka utsöndring av katekolamin (dopamin, noradrenalin och adrenalin), förbättrad kalcium frisläppning från sarkoplasmatiska retiklet och en ökning i skelettmuskulaturens kontraktilitet (Beck, et al. 2006). K har en stimulerande förmåga på centrala nervsystemet, ger en minskad upplevelse utav smärta och till viss del öka muskel kraften och uthålligheten (Roberts, et al. 2010; Kalmar, et al. 1999; Warren, et al. 2010). Det har studerats mycket kring koffein och dess påverkan på uthållighet och det kan konstateras att koffein förbättrar den aeroba prestationen (Davis et al. 2003; Desbrow et al. 2012). Koffein har även visat sig höja prestationen under korta högintensiva aktiviteter (Lee et al., 2011; Trexler et al., 2015; Del Coso et al., 2015). K har även visat sig förbättra prestationen på upprepade sprinter hos lagidrottande atleter (Lee, et al. 2012; Lara, et al. 2014; Schneiker, et al. 2006). En studie av Carr et al. (2008) visades det att ett intag av 6 mg/kg koffein förbättrar sprint tiden på 5 sets av 6 x 20 meter sprinter. Det finns även studier som inte sett någon förbättring av prestationen under upprepade sprinter (Crowe et al. 2006). I en studie av Lara et al. (2015) visades det att koffeinhaltig energidryck kan höja prestationen hos simmare under ett 45 sekunder simergometer test. 5

Det finns forskning som har visat att kombinationen av NB och K på judo, 3-20 kilometer cykling, rodd och simning (Burk, 2017). Det finns inga studier som har undersökt effekten av ett kombinerat intag av både NB och K på upprepade sprinter på cykelergometer, vad jag har vetskap om. Däremot finns det artiklar som har studerat andra kombinationer som natrium fosfat och koffein och sett ökad prestation under upprepade sprinter (Buck et al., 2015). 2. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om intag utav natrium bikarbonat kombinerat med koffein kunde höja prestationen under upprepade cykelsprinter än ett intag av endast natrium bikarbonat. Hypotes: Prestationen skulle öka vid intag utav NB kombinerat med K mer jämfört med ett intag utav endast NB. 3. Metod 3.1 Försökspersoner Det var 16 kvinnliga basketspelare (medelvärde±sd: ålder 17±0,7; vikt 67±7) som rekryterades till denna studie. Ett bortfall på elva personer orsakade att endast fem personer slutförde alla testerna. Komplikationer efter intag av NB orsakade två bortfall i denna studie. En vanlig bieffekt utav NB är magbesvär. Sedan uppstod ett bortfall på nio personer p.g.a tekniskt felande utrustning. De fem försökspersoner som deltog i studien spelade i dam division ett. Alla försökspersoner hade träningsbakgrund med ca sex till sju års erfarenhet utav basket och tränade under studiens gång ca 6 pass i veckan och tävlade i matcher varannan helg. 3.2 Studiedesign Dosering Försökspersonerna (fp) intog 0.3 g/kg kroppsvikt NB+300 mg K eller 0.3 g/kg kroppsvikt NB+300 mg PLA (florsocker). Den totala doseringen utav NB delades upp vid två tillfällen (0.15 g/kg kroppsvikt vid respektive tillfälle) och intogs 120 minuter och sedan 90 minuter 6

innan testet genomfördes för att förebygga bieffekterna. Den totala doseringen av K intogs 60 minuter innan testet genomfördes. Testprotokoll Uppvärmningen innan testet bestod utav tio minuter cykling på cykelergometer (Monark 828E) på 60 rpm med tre sprinter (ca 80% utav maximal kapacitet) på minut sju, åtta och nio, som varade sex sekunder. Därefter hade fp en minut vila innan testets start. Testet bestod utav 18 x 6-sekunder maximala sprinter på cykelergometer (Monark 894E) med ett motstånd på 7,5% utav totala kroppsvikten (kg). Fp hade en minut aktiv vila med ett motstånd på 0,5 kg mellan varje sprint. Direkt efter avslutat test togs ett kapillärt blodprov från fingertoppen för att mäta blodlaktatet (Lactate scout analyzer). Vid datainsamling dokumenterades peak power, power drop, average power och blodlaktat. Testerna skedde 72 timmar mellan varandra för att inga kosttillskott skulle finnas kvar i blodomloppet. 3.3 Dataanalys För att analysera effekten utav NB+K och NB för average power, peak power, power drop och blodlaktat bearbetades datan med IBM SPSS Statistics (version 21, Chicago, USA). Datan presenteras som medelvärden och standardavvikelser. Statistisk metod var parat t-test (NB+K mot NB+PLA för varje sprint). Average power jämfördes mellan NB+K och NB+PLA (medelvärde för varje sprint). Samma metod upprepades vid peak power, power drop och blodlaktat. 3.4 Etiska överväganden Försökspersonerna informerades muntligt och skriftligt om riskerna och bieffekterna som kan uppkomma vid intag utav natrium bikarbonat och koffein. De fick även information muntligt och skriftligt om testprotokollet och ett samtyckesformulär skrevs på om de var införstådda med vad som skulle ske innan, under och efter testet. Försökspersoner som var under 18 år hade målsmans underskrift. De blev även informerade om att de kunde avsluta delaktigheten i studien när som helst och utan någon vidare förklaring. 4. Resultat Resultatet för varje individuell sprint av average power presenteras i figur 1. Average power var signifikant högre under sprint 3 vid intag av NB+K. Vid ett intag utav endast NB var average power signifikant högre under sprint 18 (p<0,05). Average power för alla 18 sprinter 7

var 556±32 W för K+NB och 548±18 W för NB (p=0,19). Peak power var signifikant högre under sprint 3, 9 och 11 var vid ett intag utav NB+K jämfört med endast NB (p<0,05), se figur 2. Peak power för alla 18 sprinter var signifikant högre för K+NB (633±35 W) än NB (611±24 W) (p=0,048). Power drop var signifikant högre under sprint 6, 9 och 16 vid intag av endast NB (p<0,05) som presenteras i figur 3. Blodlaktat efter slutfört test var signifikant högre (p=0,001) efter supplementering utav NB+K (14,9±4,1 mmol/l) i jämförelse med NB (11,3±3,9 mmol/l). Effekt (W) 710 690 670 650 630 610 590 570 550 530 510 490 470 450 * NB+K 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Sprint Figur 1. Average power (w) för supplementering av natrium bikarbonat + koffein (NB+K) och natrium bikarbonat (NB). Gruppens genomsnittsvärde och standardavvikelse presenteras. *Signifikant skillnad i prestationen (p<0,05). NB * Effekt (W) 780 750 720 690 660 630 600 570 540 510 480 NB+K * NB * * 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Sprint Figur 2. Peak power (w) för supplementering av natrium bikarbonat + koffein (NB+K) och natrium bikarbonat (NB). Gruppens genomsnittsvärden och standardavvikelse presenteras. *Signifikant skillnad i prestationen (p<0,05). 8

Effekt (W) 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 * Figur 3. Power drop (w) för supplementering av natrium bikarbonat + koffein (NB+K) och natrium bikarbonat + placebo (NB). Gruppens genomsnittsvärde och standardavvikelse presenteras. *Signifikant skillnad i prestationen (p<0,05). * 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Sprint * NB+K NB 5. Diskussion Syftet med denna studie var att undersöka om ett intag utav NB kombinerat med K kunde öka prestationen under upprepade sprinter jämfört med ett intag av endast NB. Hypotesen att prestationen skulle öka vid intag utav NB kombinerat med K mer jämfört med ett intag av endast NB bekräftas av resultatet och förkastas ej. 5.1 Resultatdiskussion Mätningen av average power visade ingen signifikant skillnad av prestationen mellan ett kombinerat intag och ett intag av endast NB under 16 av 18 sprinter. Average power för alla 18 sprinter visade inte någon signifikant skillnad mellan ett intag utav NB+K och endast NB. I en studie av Kilding et al. (2012) visades det att ett intag utav NB och K separat gav förbättrat resultat på ett 3 km cykeltest. Det ergogena effekterna utav dessa kosttillskott verkade dock inte öka prestationen ännu mer vid kombinerat intag. Detta är likvärdigt med mitt resultat av average power. 9

Peak power var signifikant högre med NB + K under tre sprinter (sprint 3, 9 och 11), men inte under de andra 15 sprinter. Peak power för alla 18 sprinter var signifikant högre för K+NB än NB (p=0,048). Detta är jämförbart med en studie utav Barber et al. (2013) där prestationen ökade vid ett intag utav kreatin kombinerat med natrium bikarbonat jämfört med endast kreatin och placebo. I en studie av Pruscino et al. (2008) visades det ingen signifikant ökning av prestationen vid intag utav NB+K. Det visades att K prestations höjande effekt är begränsad vid upprepade sprinter i simning. När det kombinerades med NB omvändes dess negativa effekt. Detta verkar bero på lägre ph och bikarbonat i blodet efter den första 200 meters testet efter intag utav K. Återhämtningen av ph och bikarbonatet i blodet var även sämre vid intag utav endast K och NB+K jämfört med endast NB. NB supplementering ökar den extracellulära bikarbonatet i blodet, vilket ökar ph gradient över hela cellmembranet. Detta främjar utflödet av H + och laktat ut ur cellen under fysisk aktivitet, vilket skulle höja det intracellulära ph nära till ph nivån innan aktivitet (Sutton et al., 1981). Detta skulle resultera i en mer fullständig återhämtning mellan sprinterna. Ett högre laktatvärde i blodet innebär att den intracellulära ph nivån höjs och därav fördröjer början av utmattning (Bishop et al. 2004). Resultatet av denna studie visade att blodlaktatet var signifikant högre vid ett kombinerat intag av NB och K i jämförelse med ett intag av endast NB (p=0,001). Vilket indikerar att utflödet utav H + var högre vid kombinerat intag och skulle kunna förklaras med att återhämtningen mellan sprinterna var bättre. Power drop var signifikant högre med NB + K under tre sprinter (sprint 6, 9 och 16), vilket innebär att signifikant mer kraft förlorades under testet vid supplementering utav NB+K än vid intag utav endast NB under dessa sprinter. Ser man till figur 2, kan man se att peak power var större vid kombinerat intag än vid intag av endast NB, vilket kan vara orsaken till att power drop var större för ett kombinerat intag. Tidigare studier som har undersökt koffein har rapporterat att det finns individer som inte svarar på koffein och dess prestationshöjande effekt (Graham and Spriet, 1995; Yang et al. 2010). Detta skulle kunna förklaras genom genetisk polymorfism som skulle kunna påverka responsen på koffein under fysisk ansträngning (Womack et al. 2012). Detta är något som måste tas i beaktande då det kan ha påverkat resultatet. Om vissa av fp inte påverkades av koffeinets prestationshöjande effekt kan det ha påverkat testresultaten. 10

5.2 Metoddiskussion Begränsningarna med denna studie var att ett få antal fp kunde genomföra testerna. Detta gör det svårt att avgöra om resultatet motsvarar den verkliga effekten utav ett kombinerat intag utav NB och K. Det hade även varit intressant att samla in mer blodlaktat data före och efter test, för att få en laktatkurva att studera. I en studie av Pruscino et al. (2008) användes ett protokoll där blodlaktat togs efter genomfört test på minut 0, 3, 5 och 10, vilket ger en bra översikt på återhämtningen. Det hade även varit intressant att ta blodlaktat mellan sprinterna för att undersöka när laktatet började stiga och om vilotiden mellan sprinterna var tillräckligt lång för att fp skulle hinna återhämta sig. I en studie av Lavender och Bird (1989) användes ett protokoll med 50 sekunder passiv vila vilket inte var en tillräckligt lång vila för återhämtning. Vilket troligen resulterar in progressiv sänkning av muskel ph och en ackumulation utav laktat för varje sprint som utförs. Det hade varit intressant att studera kombinationen utav NB+K om det hade jämförts med en kontrollgrupp och eventuellt en grupp med intag utav endast K och en med intag utav endast NB. Detta hade kunnat påvisa om det är något utav kosttillskotten som ger mer effekt än det andra. Som det har nämnts tidigare i en studie utav Pruscino et al. (2008) presenterar de att koffeins ergogena effekt var begränsad men NB kompenserade för K negativa effekt. Fp råddes att undvika koffein- och alkoholhaltiga drycker under studiens gång och att ingen träning utfördes inom 24 timmar innan test. Detta är inget som kunde kontrolleras och kan ha påverkat resultatet. 6. Konklusion Average power för alla 18 sprinter visade inte någon signifikant skillnad mellan ett intag utav NB+K och endast NB. Där emot var Peak power för alla 18 sprinter signifikant högre för K+NB än NB (p=0,048), vilket innebär att ett kombinerat intag utav NB och K ökar prestationen vilket skulle kunna vara avgörande för resultatet av en basketmatch. 11

7. Referenser Barber, J. J., McDermott, A. Y., McGaughey, K. J., Olmstead, J. D., Hagobian, T. A. (2013) Effects of combined creatine and sodium bicarbonate supplementation on repeated sprint performance in trained men. J Strength Cond Res, 27(1):252-8. Beck, T. W., Housh, T. J., Schmidt, R. J., Johnson, G. O., Housh, D. J., Coburn, J. W., Malek, M. H. (2006). The acute effects of a caffeine-containing supplement on strength, muscular endurance, and anaerobic capabilities. J Strength Cond Res, 20(3): 506-510 Bishop, D., and Claudius, B. (2005). Effects of induced metabolic alkalosis on prolonged intermittent-sprint performance. Med Sci Sports Exerc, 37(5):759-67 Bishop, D., Edge, J., Davis, C., and Goodman, C. (2004). Induced metabolic alkalosis affects muscle metabolism and repeated-sprint ability. Med Sci Sports Exerc, 36:807-813 Buck, C., Guelfi, K., Dawson, B., McNaughton, L., and Wallman, K. (2015). Effects of sodium phosphate and caffeine loading on repeated-sprint ability. J Sports Sci, 33(19):1971-9 Burke, L. M. (2008). Caffeine and sports performance. Appl Physiol Nutr Metab, 33(6):1319-34 Burke, L. M. (2017). Practical Issues in Evidence-Based Use of Performance Supplements: Supplement Interactions, Repeated Use and Individual Responses. Sports Med. 47:79-100. Carr, A., Dawson, B., Schneiker, K., Goodman, C., and Lay, B. (2008). Effect of caffeine supplementation on repeated sprint running performance. J Sports Med Phys Fitness, 48(4):472-8 Crowe, M. J., Leicht, A. S., and Spinks, W. L. (2006). Physiological and cognitive responses to caffeine during repeated, high-intensity exercise. Int J Sport Nutr Exerc Metab,16(5):528-44 Davis, J. M., Zhao, Z., Stock, H. S., Mehl, K. A., Buggy, J., and Hand, G. A. (2003). Central nervous system effects of caffeine and adenosine on fatigue. Am J Physiol, 284:399 404 12

Desbrow, B., Biddulph, C., Devlin, B., Grant, G. D., Anoopkumar-Dukie, S., and Leveritt, M. D. (2012). The effects of different doses of caffeine on endurance cycling time trial performance. J Sports Sci, 30(2):115-20 Del Coso, J., Portillo, J., Salinero, J. J., Lara, B., Abian-Vicen, J., Areces, F. (2015). Caffeinated Energy Drinks Improve High-Speed Running in Elite Field Hockey Players. Int J Sport Nutr Exerc Metab, 3 [Epub ahead of print] Ducker, K.J., Dawson, B., and Wallman, K. E. (2013). Effect of Beta alanine and sodium bicarbonate supplementation on repeated-sprint performance. J Strength Cond Res, 27(1):252-8 Gastin, P.B. (2001). Energy system interaction and relative contribution during maximal exercise. Sports Med. 31(10):725-41 Graham, T.E., and Spriet, L.L. (1995). Metabolic, catecholamine, and exercise performance responses to various doses of caffeine. J Appl Physiol, 78:867 874 Hirche, H., Hombach, V., Langhor, H. D., WACKER, U., and Busse, J. (1975). Lactic acid permeation rate in working gastrocnemii of dogs during metabolic alkalosis and acidosis. Pflugers Arch, 356:209 222 Kalmar, J.M., and Caffarelli, E. (1999). Effects of caffeine on neuromuscular performance. J Appl Physiol, 87: 801-808. Kilding, A.E., Overton, C., Gleave, J. (2012). Effects of caffeine, sodium bicarbonate, and their combined ingestion on high-intensity cycling performance. Int J Sport Nutr Exerc Metab, 22:175 83 Krustrup, P., Ermidis, G., and Mohr, M. (2015). Sodium bicarbonate intake improves highintensity intermittent exercise performance in trained young men. J Int Soc Sports Nutr, 4:12-25 Lara, B., Gonzalez-Millan, C., Salinero, J. J., Abian-Vicen, J., Areces, F., Barbero-Alvarez, J. C., Muñoz, V., Portillo, L. J., Gonzalez-Rave, J. M., Del Coso, J (2014). Caffeine-containing energy drink improves physical performance in female soccer players. Amino Acids, 46(5), 1385 1392. Lara, B., Ruiz-Vicente, D., Areces, F., Abián-Vicén, J., Salinero, J. J., Gonzalez-Millán, C., Gallo-Salazar, C., and Del Coso, J. (2015) Acute consumption of a caffeinated energy drink enhances aspects of performance in sprint swimmers. Br J Nutr, 114(6):908-14 13

Lavender, G., Bird, S. R. (1989) Effect of sodium bicarbonate ingestion upon repeated sprints. Br J Sports Med, 23(1):41-5. Lee, C.L., Cheng, C.F., Lin, J.C., Huang, H.W. (2012). Caffeine s effect on intermittent sprint cycling performance with different rest intervals. Eur J Appl Physiol, 112:2107 2116 Lee, C. L., Lin, J. C., and Cheng, C. F. (2011). Effect of caffeine ingestion after creatine supplementation on intermittent high-intensity sprint performance. Eur J Appl Physiol, 111(8):1669-77 Mainwood, G. W., and Worseley-Brown, P. (1975). The effect of extracellular ph and buffer concentration on the efflux of lactate from frog sartorius muscle. J Physiol, 250:1-22 McGawley, K., Bishop, D.J. (2015). Oxygen uptake during repeated-sprint exercise. J Sci Med Sport, 18(2):214-8 Mc Naughton L, Thompson D. (2001). Acute versus chronic sodium bicarbonate ingestion and anaerobic work and power output. J Sports Med Phys Fit, 41:456 62 Northgraves, M. J., Peart, D. J., Jordan, C. A, and Vince, R. V. (2014). Effect of lactate supplementation and sodium bicarbonate on 40-km cycling time trial performance. J Strength Cond Res, 28(1):273-80 Peart, D.J., Siegler, J.C., and Vince, R.V. (2012). Practical recommendations for coaches and athletes: a meta-analysis of sodium bicarbonate use for athletic performance. Journal of Strength and Conditioning Research, 26(7), 1975 1983 Pruscino, C. L., Ross, M. L., Gregory, J. R., Savage, B., Flanagan, T. R. (2008) Effects of sodium bicarbonate, caffeine, and their combination on repeated 200-m freestyle performance. Int J Sport Nutr Exerc Metab, 18(2):116-30 Raymer, G.H., G.D. Marsh, J.M. Kowalchuk, and R.T. Thompson. (2004). Metabolic effects of induced alkalosis during progressive forearm to fatigue. J Appl Physiol, 96:2050-2056 Roberts, SO, Stokes, KA, Trewartha, G, Doyle, J, Hogben P, and Thompson, D. (2010).Effects of carbohydrate and caffeine ingestion on performance during a rugby union simulation protocol. J Sports Sci, 28: 833-842 Sahlin K. (1992). Metabolic factors in fatigue. Sports Med, 13:99 107. 14

Sahlin K. (2014). Muscle energetics during explosive activities and potential effects of nutrition and training. Sports Med, 44(2): 167-173 Schneiker, K.T., Bishop, D., Dawson, B., Hackett, L.P. (2006). Effects of caffeine on prolonged intermittent-sprint ability in team-sport athletes. Med Sci Sports Exerc, 38:578 585. Siegler, J. C., Gleadall-Siddal, D. O. (2010). Sodium bicarbonate ingestion and repeated swim sprint performance. J Strength Cond Res, 24(11):105 111 Siegler, J.C., Midgley, A.W., Polman, R.C.J., and Lever, R. (2010). Effects of various sodium bicarbonate loading protocols on the time-dependent extracellular buffering profile. J Strength Cond Res, 24(9), 2551 2557 Spencer, M., Bishop, D., Dawson, B., and Goodman, C. (2005). Physiological and metabolic responses of repeated-sprint activities. Sports Med 35: 1025 1044 Sutton, J. R., Jones, N. L., & Toews, C. J. (1981). Effect of ph on muscle glycolysis during exercise. Clin Sci, 61, 331 338. Trexler, E. T., Smith-Ryan, A.E., Roelofs, E. J., Hirch, K.R., and Mock, M.G. (2015). Effects of coffee and caffeine anhydrous on strength and sprint performance. Eur J Sport Sci, 22:1-9 Warren, G.L., Park, N.D., Maresca, RD, McKibans, K.I., and Millard-Stafford M.L. (2010). Effects of caffeine ingestion on muscular strength and endurance: A meta analysis. Med Sci Sports Exerc, 42: 1375-1387. Womack, C.J., Saunders, M.J., Bechtel, M.K., Bolton, D.J., Martin, M., Luden, N.D., Dunham, W., and Hancock, M. (2012). The influence of a CYP1A2 polymorphism on the ergogenic effects of caffeine. J Int Soc Sports Nutr, 9(1):7. Yang, A., Palmer, A.A., and de Wit, H. (2010). Genetics of caffeine consumption and responses to caffeine. Psychopharmacology (Berl), 211:245 257 15

Bilaga 1. Samtyckesformulär Hej! Våra namn är Josefine och Iris, och studerar 3:e året på Idrottsvetenskapliga programmet på Mittuniversitetet. Vi ska nu genomföra vårat examensarbete och söker nu försökspersoner till våran studie. I våran studie kommer vi att undersöka vilka effekter koffein och natrium bikarbonat har på prestationen under upprepade sprinter på cykelergometer. Studien kommer att bestå utav fyra testtillfällen, ett familiariserings tillfälle samt tre tillfällen där antingen koffein+natrium bikarbonat, koffein+placebo (florsocker) eller natrium bikarbonat+placebo (salt) intas innan testtillfällena. De upprepade sprintarna kommer att bestå utav 18 x 6s maximalt arbete med 60s aktiv återhämtning mellan sprintarna. Under testerna kommer det ett blodlaktat prov tas, vilket innebär ett stick i fingret. Koffein är ett tillskott som finns naturligt i bland annat blad, bönor och frukter i en mängd olika växter. Natrium bikarbonat finns naturligt i kroppen och har som uppgift att behålla normal syra- basbalans i kroppen under högintensiva aktiviteter. Både koffein och natrium bikarbonat har visat sig ha prestationshöjande effekter på idrottsprestation. Mängden koffein som ska konsumeras är 300 mg, vilket motsvarar ca 3 dl kaffe. Mängden natrium bikarbonat som ska konsumeras är 0.3 g/kg. Risker med denna studie är bieffekterna utav natrium bikarbonat, som är illamående, magont och diarré. Detta är väldigt individuellt och sker oftast vid en stor dos under ett och samma tillfälle. Vi väljer att dela upp dosen, vilket minskar risken för bieffekterna. Fördelen med att delta i denna studie är att deltagarna får en uppfattning om sin maximala kraftutveckling, genomsnitts kraftutveckling, hur mycket kraft som tappas under sprinten samt ett blod peak laktat. Resultatet kommer visa om natrium bikarbonat och koffein kan användas som prestationshöjande tillskott inom idrott vilket kan vara fördelaktig speciellt inom högintensiva idrotter, som exempelvis lagidrotter (ishockey, handboll, fotboll, basket), samt även inom individuella idrotter som exempelvis simning och sprint. Deltagarna kommer även att få tillgång till att göra en gratis kroppssammansättnings mätning (valfritt) vilket annars kostar ca 400 kr. 16

Samtycke Jag har blivit informerad om riskerna med denna studie. Deltagandet är frivilligt och jag kan utan närmare förklaring avbryta mitt deltagande. Genom att skriva under denna blankett samtycker jag till att delta i studien. Ungdomens underskrift Datum Namnförtydligande Vårdnadshavare Vårdnadshavares underskrift Datum 17