Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare
Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en genomgång 2013 att drygt 100 000 vårdskador inträffar årligen och att ca 8% är relaterad till läkemedel. Läkemedelsfel inom barnsjukvården är mycket vanligt I en brittisk studie fann man att 13% av läkemedelsordinationerna var felaktiga. I Västra Götaland genomfördes 2014 en riskanalys av läkemedelsprocessen inom barnslutenvården vid regionens barnsjukhus (4 st). 2016 registrerades 13 läkemedelsrelaterade lex maria fall på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (6x fel dos, 5x fel ordination, en infusionsfel, en förväxling)
Riskfördelning inom hela läkemedelsprocessen Barn inom Västra Götalandsregionen Ordination Iordningsställande Administrering 17% 70% 60% 50% 40% Riskfördelning inom hela läkemedelsprocessen Barn VGR 60% Barn på vuxenavd SU 48% 27% 56% 30% 20% 10% 23% 19% 7% 2% 17% 12% 9% 4% 0% fel dos (dubbel/utbliven) fel/suboptimalt läkemedel fel fel tid administrationssätt (försenat/förtidigt) fel effekt Flest risker finns inom delprocess ordination Störst risk för patienten är att få fel läkemedelsdos Data från slutrapport Säker läkemedelsprocess avseende barn i VGRs slutenvård, 11 nov 2014
Överväganden - innan ordination av läkemedel till barn Indikation för behandling Barnets allmäntillstånd, andra sjukdomar Ålder och mognadsgrad Aktuell vikt Överkänslighet/allergi mot läkemedel/hjälpämnen Övrig läkemedelsanvändning Pågående behandling (även kosttillskott, naturläkemedel, ) Risk för biverkningar eller interaktioner Ges läkemedel inom öppen- eller slutenvård Barnets önskemål/erfarenheter/förmåga att ta medicinen
Mål Rätt Barn Läkemedel Indikation Dos Administreringssätt Tidpunkt Förhållanden
Dokumentation av läkemedelsordinationer Uppgifter en läkemedelsordination ska innehålla är 1. Läkemedelsnamn eller aktiv substans, 2. Läkemedelsform, 3. Läkemedlets styrka, 4. Dosering, 5. Administreringssätt, 6. Administreringstillfällen, 7. Läkemedelsbehandlingens längd, 8. Ordinationsorsak, 9. När och hur läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas, 10. Ev anledningen till att läkemedlet inte får bytas ut mot ett likvärdigt läkemedel, 11. Övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet.
Muntliga läkemedelsordinationer Ett läkemedel får ordineras muntligen endast när en patient behöver omedelbar behandling. Den som muntligen har ordinerat ett läkemedel ska dokumentera ordinationen vid ordinationstillfället eller i undantagsfall så snart som möjligt därefter. Om den som muntligen har ordinerat ett läkemedel är förhindrad att dokumentera ordinationen, ska det göras av en sjuksköterska. Sjuksköterskan ska då, utöver vad som anges i 10, dokumentera namnet på den som har ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen.
Lagstiftningen kräver dessutom Dokumentation i patientjournalen ska ske på ett strukturerat sätt och i ett enhetligt format Läkemedelsordinationer ska hållas samlade i patientjournalen. vid behovsordination, ska även uppgift om maxdos per dygn dokumenteras. Uppgiften om ordinationsorsak bör anges genom användning av Socialstyrelsens nationella källa för ordinationsorsak internationella enheter förkortas med E. Den som ordinerar ett läkemedel ska 1. planera för en uppföljning av den ordinerade läkemedelsbehandlingen, i vilket ingår att bestämma tidpunkten för ställningstagandet till eventuell fortsättning av behandlingen, eller 2. bestämma ett datum för när den ordinerade läkemedelsbehandlingen ska avslutas.
Vad upplever ni som svårt i samband med ordination?
Varför är det så svårt att hitta rätt information om läkemedel till barn? 50 procent av barnläkemedelsordinationerna inom slutenvården saknar information i produktmonografier Behandling av barn med läkemedel behöver göras utifrån tillgänglig evidens, klinisk erfarenhet och konsensusbaserade rutiner. Medvetenhet om: mer än 50% av alla läkemedel till barn används off-label * få läkemedel kan ordineras enligt FASS specifika doseringsrekommendationer för barn * användning som avviker från den godkända produktresumén, såsom användning på icke godkänd indikation, avvikande dos eller avvikande administrationssätt. (Socialstyrelsens termbank)
Informationskällor Behov / Fråga / Avvikelse FASS Lokala/nationella behandlingsrekommendationer eped Persoliga kontakter Lokala instrukt. Litteratur BNFc Pediatric & Neonatal Dosage Handbook Micromedex Neofax and Pediatrics Neonatal formulary Pediatric injectable drugs ordination
Diskutera i smågrupper: Vilka ordinationer upplever ni som krångliga? Hur har ni löst dessa hos er? Var brukar ni få er läkemedelsinformation ifrån?
På väg till nationell databas 2014 beställde Socialdepartementet en förstudie Kunskapsstöd vid läkemedelsordination till barn Resultat: eped implementeras nationellt för att ge tillgång till kvalitetssäkrad, relevant och anpassat kunskapsstöd vid läkemedelsordination till barn. eped skall integreras med journalsystemen
VGR VGR VGR
Vilken hjälp/information kan jag få från eped? I journalsystemet: Krav på ordinationsvikt med kontroll av dess rimlighet Doseringshjälp (mg/kg mg ml) Rimlighetskontroll av dosering för ca 50 riskfyllda substanser eped-läkemedelsinformation: Information om spädning, Hållbarhet, Dosering/ indikation, Rimlig volym, Administreringssätt/tid, Länk till lokala PM, information om evidens etc.
Några praktiska tankar Hur får patienten i sig medicinen? Kan jag dela supp? Kan jag dela/krossa alla tabletter? Hur stor är tabletten? Var får jag informationen ifrån? Hur vet jag om det fungerar? Går det att ordinera en 0,5 Tbl retard?
Även med eped behöver vi fortsätta tänka Ca 50 läkemedel med farliga substanser har rimlighetskontroll men antalet öka stadigt Olika beredningar t.ex. av paracetamol risk för överstigen dygnsdos då de olika beredningsformer räknas var för sig Medvetenhet att man behöver avrunda till rimliga doser t.ex. 0,123 ml Glukos med elektrolyter Eusaprim, ordinera i koncentrat eller färdigspädd lösning
Frågor eller funderingar? Christiane Garnemark christiane.garnemark@vgregion.se Åsa Andersson asa.ce.andersson@sll.se