UTVÄRDERING AV NATIONELL IMPLEMENTERING AV eped

Transkript

1 UTVÄRDERING AV NATIONELL IMPLEMENTERING AV eped Det finns ett stort intresse för eped, mycket diskussion på regionnivå. Vi vill ha eped så fort som möjligt eped ökar trygghet för läkare och patient Trots att eped inte är integrerad i systemet så är vissa läkare i framkant, de går in via hemsidan och tittar eped är så bra eped ger möjlighet att behandla barn lika i Sverige Spädningslistor kommer snart ersättas med eped. De egna mallarna kommer att försvinna. Vi kommer dock vara aktiva och komma in med kommentarer på eped blad Vet inte hur mycket arbete som kommer krävas Bra info på instruktionerna, inget saknas eped bidrar till, tidsvinst, styrning, säkerhet eped kommer att medföra en förbättring i alla journalsystem. Mindre avvikelser, bättre kvalitet för barnen. Bättre ordinationer och bättre stöd för sjuksköterskor Läkarna måste få tid för att arbeta med detta om implementering av eped ska fungera Ingen struktur i den lokala redaktionen! Ingen tid! Mycket ensamjobb Det saknas resurser för att optimera eped utbildningen och nå alla 1

2 SAMMANFATTNING eped är ett beslutsstöd med kortfattad, uppdaterad information om läkemedelsbehandling av barn för läkare och sjuksköterskor. eped utvecklas och förvaltas av Barnläkemedelsgruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset. Med hjälp av Nationella Läkemedelsstrategin har eped gjorts tillgänglig via SIL (Svenska Informationstjänster för läkemedel) för alla journalsystem i Sverige. För att implementeringen och integreringen av eped i det lokala journalsystemet ska fungera krävs ett lokalt arbete och engagemang mellan vård, journalleverantör och central redaktion. Denna utvärdering är indelad i enkät, djupintervju av nyckelpersoner för implementeringen, fokusgrupper med användare samt utveckling av statistikverktyg. Det finns ett stort förtroende för och en stor vilja att implementera eped vid alla barnsjukhus i Sverige. eped underlättar och gör arbetet med läkemedelshantering säkrare och mer tidseffektivt och eped ger en ökad patientsäkerhet. Det krävs ett lokalt arbete för att eped ska anpassas för det lokala sjukhuset och detta kräver förtroende och resurser från sjukhusledningen. Men det lokala engagemanget bidrar också till att arbetet med eped kan påverkas och därmed förbättras vilket är en stor tillgång för alla eped-användare i Sverige. Det är viktigt att tidigt ha en dialog med journalleverantören så att applikationen implementeras utifrån användarnas perspektiv. Det skulle underlätta för vården att få en bättre estimering av den tid som krävs vid den lokala anpassningen så att nödvändiga resurser kan avsättas. Det underlättar implementeringen att ha en professionell projektledare. För att öka patientsäkerheten och optimera läkemedelshanteringen för barn är det viktigt att eped får en ökad tillgänglighet och att nyttan med eped sprids till alla som vårdar barn, även utanför barnklinikerna. Det är viktigt att det går att använda eped även utanför journalsystemen. Situationer när detta är av särskild betydelse är när barn flyttas mellan olika barn och vuxenavdelningar, när läkaren är bakjour hemma och behöver tillgång till information eller när patienten står på apotek och behöver hämta ut sin medicin. Utveckling i form av en mobil applikation, förbättrat gränssnitt samt att anpassa information till den aktuella målgruppen är högt prioriterat för vidare utveckling. Förhoppningsvis kan erfarenheter från denna utvärdering användas vid andra nationella projekt. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 Uppdrag 4 Bakgrund 4 Syfte 5 Metod 5 Resultat 6 A. Individnivå 6 B. Sjukhusnivå 10 C. Datanivå 11 Diskussion 13 Medverkande 15 Referenser 15 Appendix 15 3

4 UPPDRAG Att på uppdrag av Uppföljningsgruppen, Nationella Läkemedelsstrategin utvärdera den nationella implementeringen av eped på individnivå och på sjukhusnivå i Sverige. BAKGRUND eped är ett beslutsstöd med substansspecifik information och information om rimliga doseringsgränser vid läkemedelsbehandling av barn, som utvecklas och förvaltas av Barnläkemedelsgruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus se bild 1. Off-label användning av läkemedel (information om läkemedel som saknas eller som inte har stöd i gällande Bild 1: Exempel på eped i form av läkemedelsinstruktion och produktinformation) är vanligt rimlighetskontroll som indikerar dos (gul markering i rutan för doseringshjälp) utanför rekommenderat intervall. inom barnsjukvård och många gånger vilar behandlingsrekommendationer inom barnsjukvård på erfarenhetsbaserad grund (1). Vid läkemedelsbehandling av barn är det många praktiska frågor som är av stor betydelse för en framgångsrik behandling, som exempelvis om ett läkemedel går att ge i sond, hur en delmängd ska tas från en kapsel eller hur man bäst administrerar en liten volym på lång tid. eped finns idag tillgänglig för implementering i alla journalsystem, via Svenska Informationstjänster för läkemedel, SIL, via verktyget Centeped. Nationella Läkemedelsstrategin har stöttat denna utveckling ekonomiskt (2). Det krävs en utveckling av varje enskild journalleverantör för att eped ska bli implementerat och integrerat med läkemedelsjournalen. Hur denna koppling ska utföras beskrivs i en integrationshandledning (3). Majoriteten av alla läkemedelsordinationer genomförs idag i elektroniska system. Kontinuerlig utvärdering av rapporterade avvikelser och risker har uppmärksammat att det är relativt vanligt förekommande med tiopotensfel vid ordination av läkemedel till barn. Läkemedelsbehandling är idag den vanligaste vårdåtgärden och också den vanligaste anledningen till att patienter skadas av vården. Det finns ett nationellt system som samlar allvarliga avvikelser, NITHA (4). 4

5 SYFTE Studiens syfte är att utvärdera hur implementeringen av eped har genomförts och hur eped används av vårdpersonal som är involverad i läkemedelshantering inom barnsjukvård i hela Sverige. Utvärderingen kommer även kartlägga de olika journalleverantörernas inställning till implementering av eped, samarbetet med den centrala eped-redaktionen samt SIL. METOD Undersökningen är en baslinjemätning kring införandet av eped och kommer att följas upp om två - tre år. Utvärderingen av eped har genomförts i 4 steg. 1. Enkät till läkare och sjuksköterskor på två avdelningar, en barn- och en nyföddhetsavdelning, inom slutenvård på alla 35 barnsjukhus i Sverige 2. Fyra fokusgrupper bestående utav läkare, sjuksköterskor och farmaceuter på barnsjukhus som använt eped i journalsystem. Frågeställningar belystes utifrån resultat från enkätundersökningen. 3. Intervjuer med nyckelpersoner, vanligen läkare, apotekare, IT-ansvarig och verksamhetschef, i samband med implementeringen och/ eller den lokala epedredaktionen samt representant från alla journalleverantörer. Nyckelpersonerna valdes ut utifrån att de representerade ett stort och ett mindre landsting per journalsystem. 4. Utveckling av verktyget Centeped för att förbättra överskådligheten och underlätta statistikuppföljning. Den Centrala eped-redaktionen har varit huvudansvariga för utvärderingen. CMA Research (CMA) har utfört följande delmoment, enligt nedan: 1) Enkäten är utformad av den Centrala eped-redaktionen och frågorna granskade av CMA. Själva enkäten skickades ut elektroniskt och resultaten sammanställdes av CMA. 2) Den centrala eped-redaktionen utsåg vilka sjukhus som skulle representeras i fokusgrupperna. Sjukhusen utsåg själva de enskilda deltagarna. Intervju av med deltagarna i fokusgrupperna genomfördes av företaget CMA Research och utfördes under perioden december 2017-februari ) Genomförandet av intervjuerna av nyckelpersoner utfördes av representanter från den centrala eped-redaktionen. Intervjuerna spelades in på plats och sedan 5

6 transkriberades de av CMA Research. Anteckningar fördes under intervjun av representant från den centrala eped-redaktionen. 4) Inera har programmerat och utvecklat funktioner och förbättrad funktionalitet i Centeped i nära samarbete med den centrala eped-redaktionen. Denna sammanfattande rapport är skriven av den centrala eped-redaktionen. Delrapporterna är sammanställda av CMA och finns som bilagor. RESULTAT Totalt skickades 2397 enkäter ut och 1249 enkäter besvarades, svarsfrekvens på 52 % för både läkare och sjuksköterskor, se bild 2. Enkäterna besvarades under september månad. Intervjuer av totalt 22 nyckelpersoner varav 4 journalleverantörer samt fokusgrupper genomförts under perioden oktober 2017-mars Antalet medverkande vid fokusgrupperna var: Karlskrona 5 personer: 1 läkare och 4 sjuksköterskor Eskilstuna 8 personer: 2 läkare och 6 sjuksköterskor Falun 4 personer: 3 sjuksköterskor och 1 farmaceut Stockholm 6 personer: 2 läkare, 1 sjuksköterska och 3 farmaceuter Här följer en sammanfattning av ovan delstudier uppdelade på individnivå, sjukhusnivå och datanivå med bifogade citat från intervjuer. A. INDIVIDNIVÅ I. INHÄMTA LÄKEMEDELSRELATERAD INFORMATION Trots att eped inte är integrerad i systemet så är vissa läkare i framkant, de går in via hemsidan och tittar I dagsläget är FASS det vanligaste sättet för läkare att inhämta läkemedelsrelaterad information vid ordination av läkemedel. Via bipacksedel är det minst vanliga sättet. I dag använder ca 29% av läkarna eped vid ordination. För sjuksköterskor och farmaceuter är det vanligast att inhämta läkemedelsinformation via FASS och lokala instruktionsblad vid 6

7 iordningställande och administrering. Minst vanligt är att använda utländska databaser. 16% använder eped för att inhämta information. Bild 2: Alla 35 barnsjukhus i Sverige tillfrågades att delta i enkäten. Det finns endast 27 nyföddhetsavdelningar vid de 35 barnsjukhusen. I den övre delen av bilden visas på avdelningsnivå hur urvalet till enkäten utfördes. I den nedre delen av figuren visas antal läkare, sjuksköterskor och farmaceuter vid de avdelningar som ingick i studien. *=alla barnavdelningar och alla nyföddhetsavdelningar i Sverige. 7

8 II. MEST RISKFYLLDA MOMENTET I LÄKEMEDELSHANTERING eped ökar trygghet för läkare och patient Det mest riskfyllda momentet i läkemedelshanteringen är ordination enligt alla yrkeskategorier. 25% av läkarna anser att det stämmer precis att de känner sig trygga/säkra att doseringen blir rätt när de ordinerar och 63% tycker att de känner sig ganska trygga/säkra. 39% av sjuksköterskor och farmaceuter anser att det stämmer precis att de känner sig trygga/säkra när de iordningställer läkemedel och 56% anser att det stämmer ganska bra. III. MEST RISKFYLLDA SITUATIONEN I LÄKEMEDELSHANTERING Det är självklart att eped kommer öka patientsäkerheten 44% av läkarna uppger att stress och 23% att bli avbruten i sitt arbete är den mest riskfyllda situationen. För sjuksköterskor anger 30% att en ofullständig ordination och 18% att bli avbruten är den mest riskfyllda situationen. Motsvarande riskfylld situation vid administrering är för sjuksköterskor 27% ofullständig ordination och 15% att bli avbruten i arbetet. IV. UNDERLÄTTA ARBETET Varför ska vi sitta och göra det här jobbet, när det jobbet är gjort mycket bättre och med mycket bättre evidens än vad vi har tillgång till? Läkarna anger främst att ett journalsystem anpassat för barnsjukvård och lättillgänglig läkemedelsinformation skulle underlätta vid ordination av läkemedel. För sjuksköterskor och farmaceuter skulle främst tydliga ordinationer och lättillgänglig läkemedelsinformation underlätta vid iordningställande. Vid administrering skulle tydliga ordinationer och att inte bli avbruten i arbetet underlätta. V. ÖVRIGT eped bidrar till, tidsvinst, styrning, säkerhet 8

9 eped ger möjlighet att behandla barn lika i Sverige Ute i verksamheterna är det inte vedertaget att använda begreppet eped, när man söker läkemedelsinformation, utan man säger läkemedelsinstruktioner. I ordinationsmomentet använder sig läkarna i Stockholm i princip bara av eped, jämfört med Eskilstuna där FASS används. Användare tycker det är bra att eped är anpassat för nyfödda, till skillnad från FASS som inte har den informationen. Instruktionerna är enkla, exakta och koncisa. Användarna anger också att det är en trygghet och en säkerhet att eped varnar om doseringen inte är rimlig. Utvärderingen visar att det finns ett stort intresse för eped och en stor förhoppning om att eped kommer att medföra positiva effekter. Användare som redan börjat använda eped tycker att eped och arbetet med eped ger en ökad patientsäkerhet. Det framkommer även att det bör finnas en nationell standard för läkemedelsinstruktioner för barn. Läkare och sjuksköterskors uppfattning om: Läkare Sjuksköterskor Läkemedelshantering Ordination mest riskfyllt Ordination mest riskfyllt eped Sparar tid Används vid iordningställande och administrering av läkemedel Enkel, kortfattad information Barnanpassad information Att det går att påverka innehållet i eped Bra med kommentarer i rimlighetskontrollen Sparar tid Färre frågor till läkare som rör ordinationer eped underlättar och ger trygghet Ger säkrare och mer korrekta ordinationer Tabell 1: Faktorer av störst betydelse för läkare och sjuksköterskor avseende läkemedelshantering och betydelse av eped. 9

10 B. SJUKHUSNIVÅ I. FRAMGÅNGSFAKTORER Hjälpen från er i Centralredaktionen, tror jag var en otroligt viktig faktor, att se, var kan det gå fel? För det är oftast så, att där det går fel hos oss, där går det fel hos er. Och det är oftast Vi fungerar ganska likvärdigt som människor så att det är ingen större skillnad på ett större sjukhus egentligen, utan fallgroparna är desamma. Så jag tror att kontakten med er och vetskapen om de fallgropar som ni hade upplevt var den viktigaste faktorn. Framgångsfaktorer för införandet av eped är att ledningen öppet visar sitt stöd och att tid ges för införandet. En framgångsfaktor är också att personalen delges information och erbjuds delaktighet att till exempel ge synpunkter på instruktionerna. Det är viktigt med ett nära samarbete mellan den centrala eped-redaktionen och den lokala eped-redaktionen. Den viktigaste framgångsfaktorn är engagemang, både på ledningsnivå och på individnivå. UTMANINGAR Vet inte hur mycket arbete som kommer krävas Läkarna måste få tid för att arbeta med detta om implementering av eped ska fungera Utmaning vid införandet är att granskningsarbetet av instruktionerna tar tid och involverar många personer och kompetenser. Det är svårt att planera och avsätta tillräckligt med tid. Det är också en utmaning om det inte finns en bra kontakt med journalleverantören. 10

11 Implementering av eped Framgångsfaktorer Hinder Att kunna anpassa innehållet i eped utifrån lokalt behov Bra samarbete med Centrala eped-redaktionen Att klinikens ledning ger sitt stöd i, form av förtroende och tid Att inte ha stöd från ledning Bra samarbete med journalleverantör Bra projektledning Dåligt eller inget samarbete med journalleverantör Ingen projektledning Att få tid till granskningsarbetet Inte få tid till granskningsarbetet Tabell 2: Framgångsfaktorer och hinder vid implementering av eped på sjukhusnivå Förslag till utveckling Ökad tillgänglighet med tex mobil åtkomst till eped Tillgänglighet för myndighet, apotek Inkludera och sprida eped till primärvård och vuxensjukvård Förbättrat gränssnitt så att vem som loggat in som användare styr viken information som visas Tabell 3: Önskemål om utveckling C. DATANIVÅ I Centeped finns möjlighet att se antal landsting som valt en instruktion och vilka versioner som används. Till varje läkemedelsinstruktion finns nu möjlighet att koppla till relevanta händelseanalyser från andra sjukhus som är rapporterade till Nationellt IT-stöd för 11

12 händelseanalyser (NITHA) (4). En förbättrad versionshistorik finns presenterad i användarvyn. Det finns även en översiktlig statistiklista som uppdateras varje kvartal. Bild 3: Översiktlig statistik över använda instruktioner i olika landsting och antal invalda instruktioner från Centeped. Översikt av alla eped-instruktioner, sorterade utifrån publikationsdatum eped länk till mer info Antal landsting som använder samt versionsnummer Bild 4: eped-instruktion med antal landsting som valt in denna instruktion samt vilka versioner som används. Bild från Centeped. 12

13 Översikt av enskild eped-instruktion Övergripande info Länk till publicerade NITHA händelseanalyser Versionshistorik Vilka landsting som använder vilka versioner Bild 5: Överskådlig versionshistorik samt koppling till NITHA händelseanalyser. Från Centeped. DISKUSSION För att göra läkemedelshanteringen till barn säkrare finns nu beslutsstödet eped. Det har utvecklats och förvaltas vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset. Läkemedelshantering är en viktig del av sjukvården och de potentiella riskerna med läkemedelshantering är större inom barnsjukvård jämfört med vuxensjukvård (5). eped håller nu på att implementeras vid majoriteten av alla barnsjukhus i Sverige. Alla inblandade professioner anger att läkemedelsordinationen är det mest kritiska momentet i läkemedelshanteringen. Blir ordinationen fel uppstår en uppenbar risk att felet når patienten. Det är därför av särskilt stor betydelse att ordinationen är korrekt från början. Denna utvärdering visar att det finns ett stort engagemang och vilja att implementera eped vid alla barnsjukhus i Sverige. Engagemanget och möjligheten att påverka utformningen av eped är en central faktor både på sjukhusnivå och på individnivå. I Stockholm och i Dalarna har eped använts under flera år. Trots detta känner många användare där inte till begreppet eped utan hänvisar till instruktioner. Vi tror därför att användningen av eped är större än vad som framkommer av enkäten, då en del av de som anger instruktioner som källa är eped. Överskådlig statistik och versionshantering för enskilda instruktioner i Centeped underlättar både uppdatering och jämförelse mellan landsting för de lokala redaktionerna. Närliggande 13

14 landsting har ofta samarbete och överenskommelser för vård av olika patientgrupper. Det är då viktigt att enkelt se att informationsmängder för läkemedel överensstämmer och är gemensamma. Det är också ett verktyg för den centrala redaktionen att kontrollera och påtala om något landsting använder en gammal instruktion. En framgångsfaktor för landsting vid implementeringen är projektledning. Det är tydligt att de landsting som satsat på projektledning har lyckats att organisera, informera och anpassa eped utifrån sina lokala förutsättningar. Andra landsting som ej haft möjlighet till projektledning har inte alls varit lyckosamma på samma sätt. Nationellt sett är det värdefullt att stötta landsting med projektledning. För att integreringen i journalsystemet ska bli så bra som möjlighet är det viktigt med gott samarbete mellan användare och journalleverantör. Lokala användare, läkare och sjuksköterskor, kan komplettera integrationshandledningen så att integreringen blir så optimal som möjlig och anpassas till lokala förutsättningar. Vid implementeringen är det viktigt för den lokala redaktionen att få verksamhetsledningens stöd, både avseende förtroende och tid. Att göra den lokala anpassningen i journalsystemen är en förutsättning för att eped ska kunna användas optimalt och att användarna faktiskt kan påverka utformningen av den lokala listan. I denna utvärdering har en enkät skickats ut till alla barnsjukhus i Sverige. Majoriteten av respondenterna har ännu inte börjat använda eped i det lokala journalsystemet. Enkäten kommer upprepas upp inom tre år och det kommer då vara möjligt att jämföra läkemedelshantering före och efter implementering av eped. Det är viktigt att det finns tid och medel avsatta för fortsatt utveckling och förbättring. Alla aktörer som är intressenter i läkemedelsbehandling av barn bör få tillgång till eped. För läkare och sjuksköterskor finns det behov av en mobil version av eped som kan användas i akuta situationer men även när läkemedelshantering sköts på distans utan kontakt till journalsystemet t. ex. vid flygtransporter eller vid bakjourstjänst i hemmet. De viktigaste framgångsfaktorerna som kan övervägas vid liknande projekt är tid och mandat avsatt för implementering. Att ha möjlighet att påverka och utforma innehållet utifrån lokala förutsättningar skapar engagemang som också är en mycket viktig framgångsfaktor. Det är tydligt att eped ger en ökad patientsäkerhet genom ett lättläst, uppdaterat beslutsstöd som ger en trygghet, men också sparar tid vid läkemedelsbehandling av barn. 14

15 MEDVERKANDE Utvärderingen har genomförts av: Kristina Malmqvist från den centrala eped-redaktionen har efter omfattande arbete identifierat e-postadresser för utskick av enkäten. Kristina Malmqvist och Ranaa El Edelbi har rest runt i Sverige och besökt ett stort antal barnkliniker och genomfört intervjuer med nyckelpersoner. De har också stått för en stor del av resultatsammanställningen och skrivningen. Synnöve Lindemalm har varit projektansvarig. Övriga medlemmar i den centrala eped-redaktionen har varit delaktiga i intervju och sammanställning av rapport. Lisa Blomqvist från CMA Research har varit bollplank, utfört de tekniska delarna och sammanställt enkät. Hon har även transkriberat alla intervjuer och sammanställt resultatet. Företaget CMA har utfört fokusgrupperna. Projektet har diskuterats med en referensgrupp där aktiva medlemmar varit: Birgit Eierman, Göran Bertilsson, Eva Nyman, Susanna Eklund. Ett stort TACK till alla medverkande vid alla barnsjukhus, Inera och systemleverantörer, utan er hade denna studie inte varit möjlig att genomföra. Ett stort TACK till Nationella Läkemedelsstrategin som möjliggjort denna utvärdering. REFERENSER 1. Kimland E, Nydert P, Odlind V, Böttiger Y, Lindemalm S. Paediatric drug use with focus on offlabel prescriptions at Swedish hospitals - a nationwide study. Acta Paediatr. 2012;101(7): Inera. Svenska Informationstjänster för läkemedel - SIL Inera. Integrationshandledning eped Inera. NITHA händelseanalys Kaushal R, Bates DW, Landrigan C, McKenna KJ, Clapp MD, Federico F, et al. Medication errors and adverse drug events in pediatric inpatients. JAMA. 2001;285(16): APPENDIX Rapport I: Utvärdering eped enkät till läkare, sjuksköterskor och farmaceuter på barnsjukhus i Sverige Rapport II: Utvärdering eped fokusgrupper Rapport III: Utvärdering eped intervjuer nyckelpersoner implementering mars

16 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Utvärdering eped enkät till läkare, sjuksköterskor och farmaceuter på barnsjukhus i Sverige. Genomförd av CMA Research AB September-oktober 2017

17 Uppföljning eped beslutssystem, sida 2 Innehåll Sammanfattning resultat 3 Fakta om undersökningen 4 Resultat läkare 6 Resultat sjuksköterska/farmaceut 22 Analys och slutsatser 40

18 Uppföljning eped beslutssystem, sida 3 Sammanfattning resultat Inhämtning av läkemedelsrelaterad information För läkare är det vanligaste sättet att inhämta läkemedelsrelaterad information vid ordination av läkemedel via Fass. Det minst vanliga är via bipacksedel. 29% av läkarna inhämtar information vid ordination via eped. För sjuksköterskor och farmaceuter är Fass och lokalt instruktionsblad för läkemedel vanligast gällande inhämtande av information vid iordningställande eller administrering av läkemedel. Utländska databaser är minst vanligt. 16% av sjuksköterskorna/farmaceuterna använder eped för att inhämta information om läkemedel. Utbildning eped 25% av läkarna och 16% av sjuksköterskorna/farmaceuterna har fått utbildning i hur eped fungerar. Ordination/iordningställande/administrering läkemedel 25% av läkarna anser att det stämmer precis att de känner sig trygga/säkra att doseringen blir rätt när de ordinerar läkemedel och 63% tycker att det stämmer ganska bra. 39% av sjuksköterskorna/farmaceuterna anser att det stämmer precis att de känner sig trygga/säkra när de iordningställer läkemedel och 56% att det stämmer ganska bra. Slutligen anser 50% av sjuksköterskorna/farmaceuterna att det stämmer precis att de känner sig trygga/säkra när de administrerar läkemedel och 47% anser att det stämmer ganska bra. Riskfyllda moment i läkemedelshanteringen Ordination och telefonordination anses av läkare vara de mest riskfyllda momenten i läkemedelshanteringen. Sjuksköterskor och farmaceuter anser att ordination och iordningställande är de mest riskfyllda momenten. Underlätta ordination/iordningställande/administrering Läkarna anger främst att journalsystem anpassat för barnsjukvård, inte bli avbruten och lättillgänglig läkemedelsinformation skulle underlätta vid ordination av läkemedel. För sjuksköterskorna/farmaceuterna skulle främst tydlig ordination samt lättillgänglig läkemedelsinformation underlätta vid iordningställande. Tydlig ordination och att inte bli avbruten i arbetet skulle främst underlätta vad det gäller administrering av läkemedel.

19 Uppföljning eped beslutssystem, sida 4 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Barnläkemedelsgruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus har utvecklat ett beslutsstöd, eped, som nu håller på att implementeras på övriga barnsjukhus i Sverige. Barnläkemedelsgruppen har ett nationellt uppdrag att förvalta och utveckla beslutsunderlaget och har även fått ett nationellt uppdrag att utvärdera implementeringen. Undersökningens syfte är att utvärdera läkares, sjuksköterskors och farmaceuters inställning till beslutsstödet eped. Genomförande Undersökningen har genomförts under perioden september-oktober 2017 av CMA Research AB ( Kontaktpersoner på CMA: Alf Lindqvist och Lisa Blomqvist. Kontaktperson på Astrid Lindgrens Barnsjukhus: Synnöve Lindemalm. Metod Webbenkät utskickad till totalt 885 läkare och 1512 sjuksköterskor/farmaceuter. Totalt har 461 läkare och 788 sjuksköterskor/farmaceuter besvarat enkäten. Fördelningen mellan sjuksköterskor och farmaceuter är: 782 sjuksköterskor och sex farmaceuter. Uppnådd svarsfrekvens: 52 procent för läkare respektive sjuksköterskor och farmaceuter. Urvalet av personer att skicka enkäten till har tillhandahållits av Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

20 Läkare Uppföljning eped beslutssystem, sida 5

21 Uppföljning eped beslutssystem, sida 6 Fakta om respondenterna År inom sjukvården 1% 2% 11% Under 1 år 100% Åldersfördelning 17% 1-2 år 3-5 år 6-10 år 11 år eller mer 69% 50% 45 År inom barnsjukvården 32 4% 7% 0% år år år 56 år eller över 56% 13% Under 1 år 1-2 år 3-5 år 6-10 år 11 år eller mer 19%

22 Uppföljning eped beslutssystem, sida 7 Var inhämtar du läkemedelsrelaterad information när du ska ordinera ett läkemedel? Bipacksedel 6 Lokalt instruktionsblad för läkemedel 47 Fass 98 Utländska databaser 25 Frågar en kollega 49 Söker på internet 46 eped 29 Annat 18 Vet ej/ej aktuellt för mig 0 0% 20% 40% 60% 80% 100%

23 Uppföljning eped beslutssystem, sida 8 Har du fått utbildning i läkemedelsmodulen i ditt journalsystem? 9% 1% Ja Nej Vet ej/ej aktuellt 89%

24 Uppföljning eped beslutssystem, sida 9 Om ni har eped (instruktioner och rimlighetskontroll) integrerat i ert journalsystem, har ni då fått någon utbildning i hur eped fungerar? 25% 39% Ja Nej Vet ej/ej aktuellt 37%

25 Uppföljning eped beslutssystem, sida 10 Ordinerar du läkemedel? Ja Nej 100%

26 Uppföljning eped beslutssystem, sida 11 Vilka system har du som underlättar ordination av läkemedel? Mallar/favoriter 91 Rimlighetskontroll 44 Läkemedelsinstruktioner (eped) 36 Dosering utifrån kroppsvikt 70 Dosering utifrån kroppsyta 28 Spädningsschema 39 Dubbelkontroll av kollega 14 Annat 5 Vet ej/ej aktuellt 2 0% 20% 40% 60% 80% 100%

27 Uppföljning eped beslutssystem, sida 12 Använder ni pappersjournal eller elektronisk journal? 12% 2% Elektronisk journal Både och Pappersjournal 86%

28 Uppföljning eped beslutssystem, sida 13 I vilken mån instämmer du i följande påstående: Jag känner mig trygg/säker att doseringen blir rätt när jag ordinerar läkemedel Vet ej (%) % 50% 100% Stämmer inte alls Stämmer inte så bra Varken eller Stämmer ganska bra Stämmer precis

29 Uppföljning eped beslutssystem, sida 14 Vilket moment i läkemedelshanteringen anser du är mest riskfyllt? 100% 50% % Ordination Administrering Iordningställande Telefonordination Annat Vet ej/kan ej bedöma

30 Uppföljning eped beslutssystem, sida 15 Vilken situation anser du är mest riskfylld när du ordinerar läkemedel? Vid akuta situationer 7 I en stressig situation 44 Vid avbrott i arbetet 23 Vid avsaknad av läkemedelsinformation 13 Under jourtid 3 Vid dålig bemanning 3 Annat 5 Vet ej/kan ej bedöma 2 0% 20% 40% 60% 80% 100%

31 Uppföljning eped beslutssystem, sida 16 Vad skulle främst underlätta för dig när du ordinerar läkemedel? Ange de två alternativ som främst skulle underlätta. Förbättrade rutiner 8 Få utbildning i läkemedelsmodulen 11 Journalsystem anpassat för barnsjukvård 56 Inte bli avbruten i arbetet 43 Lättillgänglig läkemedelsinformation 48 Bättre bemanning 6 Annat 8 Vet ej/kan ej bedöma 2 0% 20% 40% 60% 80% 100%

32 Uppföljning eped beslutssystem, sida 17 Har du stöd i journalsystemet som kan kontrollera rimlig ordinerad dos? 12% 48% Ja Nej Vet ej/ej aktuellt 39%

33 Uppföljning eped beslutssystem, sida 18 Är du nöjd med stödet för att kontrollera för rimligt ordinerad dos? 17% Ja Nej Vet ej/kan ej bedöma 27% 56%

34 Uppföljning eped beslutssystem, sida 19 Hur gör du för att kontrollera att dosen är rimlig? Hör med en kollega 29 Privata läkemedelsinstruktioner 10 Inhämtar information från olika källor 47 Dubbelkontrollerar mig själv 92 Annat 6 Vet ej/ej aktuellt 0 0% 20% 40% 60% 80% 100%

35 Uppföljning eped beslutssystem, sida 20 I vilken mån instämmer du i följande påstående: Vet ej (%) Här på avdelningen kan vi prata öppet om man upptäcker problem i läkemedelshanteringen Det finns rutiner för att hantera läkemedelsavvikelser/risker på ett bra sätt på den här vårdenheten % 50% 100% Stämmer inte alls Stämmer inte så bra Varken eller Stämmer ganska bra Stämmer precis

36 Sjuksköterska/farmaceut Uppföljning eped beslutssystem, sida 21

37 Uppföljning eped beslutssystem, sida 22 Fakta om respondenterna 4% 10% Under 1 år 100% Åldersfördelning 54% 14% 1-2 år 3-5 år 6-10 år 11 år eller mer År inom sjukvården 18% År inom barnsjukvården 50% % 7% 13% Under 1 år 1-2 år 0% år år år 56 år eller över 56% 19% 3-5 år 6-10 år 11 år eller mer

38 Uppföljning eped beslutssystem, sida 23 Var inhämtar du läkemedelsrelaterad information när du ska iordningställa eller administrera ett läkemedel? Bipacksedel 52 Lokalt instruktionsblad för läkemedel (t.ex spädningsschema) 87 Fass 86 Utländska databaser 1 Frågar en kollega 45 Söker på internet 6 eped 16 Annat 8 Vet ej/ej aktuellt för mig 0 0% 20% 40% 60% 80% 100%

39 Uppföljning eped beslutssystem, sida 24 Använder ni pappersjournal eller elektronisk journal? 7% 28% Elektronisk journal Både och Pappersjournal 66%

40 Uppföljning eped beslutssystem, sida 25 Har du fått utbildning i läkemedelsmodulen i ditt journalsystem? 5% 14% Ja Nej Vet ej/ej aktuellt 82%

41 Uppföljning eped beslutssystem, sida 26 Om ni har eped (instruktioner och rimlighetskontroll) integrerat i ert journalsystem, har du då fått någon utbildning i hur eped fungerar? 16% 41% Ja Nej Vet ej/ej aktuellt 43%

42 Uppföljning eped beslutssystem, sida 27 Använder ni er av generella direktiv för ordination av läkemedel? 10% 13% Ja Nej Vet ej/ej aktuellt 77%

43 Uppföljning eped beslutssystem, sida 28 Har ni system (t ex förifyllda ordinationer, mallar, favoriter) som underlättar ordination av läkemedel enligt generella direktiv? 8% 10% Ja Nej Vet ej/ej aktuellt 82%

44 Uppföljning eped beslutssystem, sida 29 Vilken typ av system för kontroll av rimlig dos i journalsystemet har ni? Mallar/favoriter 46 Rimlighetskontrollen 30 Instruktionsblad för läkemedel 29 Spädningsschema 57 Vi har inget sådant system 9 Annat 4 Vet ej/ej aktuellt 13 0% 20% 40% 60% 80% 100%

45 Uppföljning eped beslutssystem, sida 30 I vilken mån instämmer du i följande påstående: Vet ej (%) Jag känner mig trygg/säker att det blir rätt när jag iordningställer läkemedel Jag känner mig trygg/säker att det blir rätt när jag administrerar läkemedel % 50% 100% Stämmer inte alls Stämmer inte så bra Varken eller Stämmer ganska bra Stämmer precis

46 Uppföljning eped beslutssystem, sida 31 Vilket moment i läkemedelshanteringen anser du är mest riskfyllt? 100% 50% % Ordination Administrering Iordningställande Annat Vet ej/kan ej bedöma

47 Uppföljning eped beslutssystem, sida 32 Vad anser du är mest riskfyllt när du iordningställer läkemedel? När jag gör flerstegsspädningar 8 När jag är stressad När jag blir avbruten När jag delegerar till en kollega Arbetsmiljön i läkemedelsrummet 1 1 Vid akuta situationer Vid avsaknad av läkemedelsinformation 8 7 Vid dålig bemanning 3 Vid ofullständiga ordinationer 30 När jag iordningställer ett läkemedel för 6 Annat Vet ej/kan ej bedöma 1 1 0% 20% 40% 60% 80% 100%

48 Uppföljning eped beslutssystem, sida 33 Vilken situation anser du är mest riskfylld vid administrering av läkemedel? När jag blir avbruten 15 Vid avsaknad av läkemedelsinformation 7 Att förväxla en patient 4 Vid akuta situationer 12 Vid ofullständiga ordinationer 22 När jag är stressad 13 När jag delegerar till en kollega Vid dålig bemanning 5 5 När jag administrerar ett läkemedel för 11 Vid användning av medicinteknisk Annat 2 1 Vet ej/kan ej bedöma 5 0% 20% 40% 60% 80% 100%

49 Uppföljning eped beslutssystem, sida 34 Vad skulle främst underlätta för dig när du iordningställer läkemedel? Ange de två alternativ som främst skulle underlätta. Lättillgänglig läkemedelsinformation 45 En förbättrad arbetsmiljö 12 Tydliga rutiner 16 Läkemedelsautomat 2 Inte bli avbruten i arbetet 30 Iordningställande farmaceut 12 Tydlig ordination 60 Annat 1 Vet ej/kan ej bedöma 1 0% 20% 40% 60% 80% 100%

50 Uppföljning eped beslutssystem, sida 35 Vad skulle främst underlätta ditt arbete när du administrerar läkemedel? Ange de två alternativ som främst skulle underlätta. Lättillgänglig läkemedelsinformation 35 Inte bli avbruten i arbetet 52 En förbättrad arbetsmiljö 19 Bättre utrustning 3 Tydlig ordination 62 Annat 1 Vet ej/kan ej bedöma 3 0% 20% 40% 60% 80% 100%

51 Uppföljning eped beslutssystem, sida 36 Hur har du upplevt avdelningens arbetsbelastning den senaste arbetsveckan? 23% Normal Lägre än normalt Högre än normalt 53% 24%

52 Uppföljning eped beslutssystem, sida 37 Även om arbetsbelastningen har varit högre än normalt, har du känt dig trygg/säker när du iordningställt och/eller administrerat läkemedel? 9% 14% Ja Nej Vet ej/kan ej bedöma 77%

53 Uppföljning eped beslutssystem, sida 38 I vilken mån instämmer du i följande påstående: Vet ej (%) Här på avdelningen kan vi prata öppet om vi upptäcker problem i läkemedelshanteringen Det finns rutiner för att hantera läkemedelsavvikelser/risker på ett bra sätt på den här avdelningen % 50% 100% Stämmer inte alls Stämmer inte så bra Varken eller Stämmer ganska bra Stämmer precis

54 Uppföljning eped beslutssystem, sida 39 Fördelning alla respondenter Jag kan tänka mig att bli kontaktad i framtiden för en uppföljande enkät 100% 37% % 63% 0% Sjuksköterska/Farmaceut Läkare Sjuksköterska/Farmaceut Läkare

55 Uppföljning eped beslutssystem, sida 40 Analys och slutsatser Analys utifrån sjukhus, landsting och journalsystem Av de 34 sjukhus som deltagit i undersökningen används eped i störst utsträckning av läkare i Växjö, Sunderby och Karlskrona. Sett per landsting används eped i störst utsträckning av läkare i Kronoberg, Norrbotten och Blekinge. På dessa sjukhus har läkarna angett att eped inte används: Borås, Gävle, Göteborg, Hudiksvall, Sollefteå och Västerås. Utifrån landsting används eped inte av läkare i Gävleborg och Västmanland. Användandet av eped är generellt lägre bland sjuksköterskor/farmaceuter. Utifrån sjukhus används eped främst av sjuksköterskor/farmaceuter i Östersund, Karlskrona och Eskilstuna men inte alls på sjukhusen i Gotland, Gävle, Helsingborg, Hudiksvall, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Malmö, Norra Älvsborgs sjukhus, Skellefteå, Sollefteå, Västervik, Västerås och Örnsköldsvik. Per landsting används eped i högst utsträckning av sjuksköterskor och farmaceuter i Jämtland, Blekinge, Sörmland medan däremot inte i dessa län: Gotland, Gävleborg, Kalmar, Skåne, Värmland och Västmanland. Utifrån journalsystem används eped främst av läkare, sjuksköterskor och farmaceuter som är VAS-användare och i minst utsträckning av användare av Melior. För läkare som använder VAS är användandet av eped betydligt högre än för sjuksköterskor/farmaceuter. Slutsatser 29% av läkarna och 16% av sjuksköterskorna/farmaceuterna använder eped vid informationsinhämtning av läkemedel, vilket visar på utrymme för ett ökat användande av beslutssystemet. Endast runt två av tio, av alla svaranden har ännu fått utbildning i hur eped fungerar. På ett antal sjukhus används eped ännu inte alls, särskilt inte bland sjuksköterskorna/farmaceuterna. Mellan fem och sex av tio respondenter anger att de känner sig ganska säkra/trygga vid ordination, iordningställande och administrering av läkemedel. Även detta visar på utrymme för förbättring av respondenternas förutsättningar vid dessa tillfällen. Läkare anger i mindre utsträckning att de känner sig trygga/säkra vid ordination av läkemedel än vad sjuksköterskor/farmaceuter gör vid iordningställande och administrering. Användning av eped syftar på de som har angett svarsalternativet eped på frågan Var inhämtar du läkemedelsrelaterad information när du ska ordinera/iordningsställa eller administrera ett läkemedel? Observera att vid ovanstående brytningar är antalet svarande ibland lågt.

56 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Utvärdering eped fokusgrupper Genomförd av CMA Research AB Mars 2018

57 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 2 Innehåll Sammanfattning 3 Fakta om undersökningen 5 Bakgrund och syfte 5 Genomförande 5 Resultat 7 Inhämtning läkemedelsinformation 8 Ordination 14 Sammanfattande diskussion 16 Bilaga 1 Frågeguide fokusgrupper 18

58 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 3 Sammanfattning Barnläkemedelsgruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus har utvecklat ett beslutsstöd, eped, som håller på att implementeras på barnsjukhus i Sverige. eped:s syfte är att samla evidens- och erfarenhetsbaserad information om läkemedel till barn. eped genererar läkemedelsinstruktioner kring bl.a. spädning, vanlig dos och hållbarhet för ett läkemedel. Undersökningens syfte är att utvärdera läkares, sjuksköterskors och farmaceuters inställning till beslutsstödet eped. Fyra fokusgrupper har genomförts med dessa yrkesgrupper på sjukhusen i Karlskrona, Eskilstuna, Falun och Stockholm under perioden december februari I fokusgrupperna diskuterades främst inhämtning av läkemedelsinformation och för- respektive nackdelar med eped jämfört med andra alternativ samt vad som bidrar till osäkerhet/säkerhet vid ordination. Diskussionen i fokusgrupperna visar att de intervjuade läkarna, sjuksköterskorna och farmaceuterna använder eped i stor utsträckning och att de är mycket nöjda med beslutsstödet. Fördelar med eped är framför allt att det är anpassat för barn, att informationen är kort och koncis samt funktionen rimlighetskontroll. Dessutom att det är ett digitalt uppdaterat system istället för handskrivna dokument som sitter i pärmar. Det som främst tas upp som en nackdel är att det inte finns eped-instruktioner till alla läkemedel ännu. En nackdel med eped är också att man behöver förlita sig på en dator; det kan ibland gå snabbare att titta på ett utskrivet spädningsschema till exempel. eped och FASS är de vanligaste vägarna för inhämtning av läkemedelsinformation. eped används främst för information om dosering, spädning och rimlighetskontroll. FASS används främst för allmän inläsning kring ett läkemedel och för information om biverkningar. Även om eped inte innehåller all information som finns i FASS vill användarna inte ha för detaljerad information i eped; det är bra som det är. Förbättringsförslag kring funktioner etc framkommer, som exempelvis att eped skulle göras mer lättåtkomligt i journalsystemet, att instruktioner och rimlighetskontroll skulle följa med vid kopiering av en ordination samt en räknefunktion som räknar ut doseringen istället för att behöva förlita sig på huvudräkning. eped:s instruktioner och rimlighetskontroll upplevs bidra till att man känner sig mer säker att doseringen blir rätt vid ordination av läkemedel. Att informationen i eped är lätt att förstå och kortfattad hjälper till vid tidspress. Något som skulle underlätta vid ordination är att alla läkare använder de favoriter/ mallar som finns i journalsystemet, så att läkemedelsinstruktionerna finns tillgänglig i ordinationen. Icke barnläkare skulle behöva instrueras hur de använder eped-instruktionerna när de ordinerar medicin till barn eftersom de mer sällan använder instruktionerna idag. Att läkare skriver en notis vid eventuella avvikelser skulle även underlätta; för att få en bekräftelse att läkaren tagit ställning till avvikelsen. Det som framkommer som viktigt efter diskussionen i fokusgrupperna är att: skapa eped-instruktioner för fler läkemedel

59 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 4 utveckla funktionerna och gränssnittet i eped med syfte att spara tid för användarna sprida information om att eped finns till fler användare

60 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 5 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Läkemedelsbehandling är idag den vanligaste vårdåtgärden och också den vanligaste orsaken till vårdskada. Det saknas ofta kliniska studier på barn vid framtagning av läkemedel trots att även barn behandlas med läkemedel. Detta medför att läkemedelsbehandling till barn ofta är off-label. Barnläkemedelsgruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus har utvecklat ett beslutsstöd, eped, som nu håller på att implementeras på barnsjukhus i Sverige. eped:s syfte är att samla evidens- och erfarenhetsbaserad information kring läkemedel till barn. eped genererar instruktioner kring bl.a. spädning, vanlig dos och hållbarhet för läkemedlet. Barnläkemedelsgruppen har ett nationellt uppdrag att förvalta och utveckla beslutsunderlaget och har även fått ett nationellt uppdrag att utvärdera implementeringen. Undersökningens syfte är att utvärdera läkares, sjuksköterskors och farmaceuters inställning till beslutsstödet eped. En enkätundersökning har redan genomförts gentemot de berörda sjukhusen. I denna undersökning fördjupas detta enkätresultat genom fokusgrupper med läkare, sjuksköterskor och farmaceuter. Diskussionen i fokusgrupperna berörde främst inhämtning av läkemedelsinformation och för- respektive nackdelar med eped jämfört med andra alternativ. Dessutom diskuterades ordination då detta i enkätundersökningen framkom som ett riskfyllt moment i läkemedelshanteringen. Genomförande Fokusgrupper har genomförts med läkare, sjuksköterskor och farmaceuter på fyra sjukhus: i Karlskrona, Eskilstuna, Falun och Stockholm. Fokusgrupperna har tagit 1-1,5 timme vardera. Som utgångspunkt för diskussionen har delar av resultatet i enkätundersökningen visats för respondenterna. Fokusgrupperna har genomförts under perioden december februari Urval av respondenter för respektive sjukhus har tillhandahållits av Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Antalet medverkande vid fokusgrupperna var: Karlskrona 5 personer: 1 läkare och 4 sjuksköterskor Eskilstuna 8 personer: 2 läkare och 6 sjuksköterskor Falun 4 personer: 3 sjuksköterskor och 1 farmaceut Stockholm 6 personer: 2 läkare, 1 sjuksköterska och 3 farmaceuter

61 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 6 Frågorna har främst berört följande områden (för fullständig frågeguide se Bilaga 1): Hur inhämtas läkemedelsinformation idag? Används eped för läkemedelsinformation varför/varför inte? Vad är bra/mindre bra med eped? Vad kan utvecklas? Vad är utmaningarna vid dessa moment (fokus på ordination): ordination, iordningställande, administration? Kontaktpersoner på CMA: Lisa Blomqvist och Alf Lindqvist. Kontaktperson på Astrid Lindgrens Barnsjukhus: Synnöve Lindemalm.

62 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 7 Resultat Inledningsvis har fokusgruppsdeltagarna fått ange fritt vad eped är för dem vad tänker de när de hör eped? Därefter har bilder visats på några av vyerna av hur eped ser ut i deras journalsystem. Detta för att säkerställa att alla har samma förförståelse om vad som menas med eped. I Karlskrona är de spontana tankarna att eped är en hjälp och ett stöd när de iordningställer läkemedel. I Eskilstuna associeras eped med ett hjälpmedel där det går att inhämta information; t.ex om hur ett läkemedel ska iordningställas, läkemedlets hållbarhet samt möjlighet att kontrollera så att ordinationer från läkare stämmer. I Falun associeras eped av några som instruktioner medan andra inte får några associationer; eped är inte ett begrepp som används. I Stockholm diskuteras att de använder benämningen instruktion; inte eped. Några har inte hört talas om eped innan medan andra vet att instruktionerna de använder kommer från eped:s databas. Nedan diskuteras först inhämtning av läkemedelsinformation och därefter ordination. Resultat från enkätundersökningen kommer även att presenteras, vilket också gjordes vid fokusgrupperna för att ge en kontext till diskussionen.

63 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 8 Inhämtning läkemedelsinformation Resultatet i den tidigare genomförda enkätundersökningen visade att totalt sett inhämtas läkemedelsinformation främst från FASS. 98 procent av läkarna och 86 procent av sjuksköterskorna/farmaceuterna använder FASS. 87 procent av sjuksköterskorna/farmaceuterna angav också att de använder sig av lokala instruktionsblad för inhämtning av läkemedelsinformation (47 procent av läkarna anger detta). 29 procent av läkarna och 16 procent av sjuksköterskorna/farmaceuterna uppgav i enkäten att de inhämtar läkemedelsinformation via eped. Vid diskussionen i fokusgrupperna förtydligas denna bild; som nämndes ovan visar det sig att många pratar om eped som lokala instruktionsblad. Användningen av eped är därmed förmodligen betydligt högre i realiteten än vad enkätundersökningen visat. I fokusgrupperna diskuterar deltagarna att eped och FASS är de vägar som främst används vid inhämtning av läkemedelsinformation. eped och FASS används för olika ändamål: eped används för information om dosering, spädning och rimlighetskontroll direkt i journalsystemet. FASS används i första hand för allmän inläsning kring ett läkemedel och för information om biverkningar. FASS används också i de fall då det inte finns information via eped om ett läkemedel. Fokusgruppsdeltagarna använder FASS både när de har en patientjournal framme och vill fördjupa sig samt även allmänt vid inläsning eller om någon ringer och frågar om ett läkemedel. Framförallt används eped-informationen från journalsystemet men ibland även från epeds hemsida ( Fokusgruppsdeltagarna beskriver att FASS är de vana vid sedan länge, men att eped uppskattas mycket och används mer och mer. Jag hämtar i princip enbart information från instruktionerna (eped). Bara när det inte finns instruktioner kikar jag i FASS som ett komplement. Stockholm FASS sitter i ryggraden, därför går man dit först. Hittar jag inte det jag söker där använder jag eped. Eskilstuna Även andra informationsvägar tas upp, som: BNF-C, Micromedex, Neofax, vård-pm på det lokala intranätet, UpToDate samt att söka på webben allmänt. Även att söka information i andra sjukhus system, som till exempel från Uppsala eller Astrid Lindgrens barnsjukhus. Att fråga kollegor kvarstår också som ett komplement; om det är ett läkemedel som sällan används till exempel. På några sjukhus ska man för vissa läkemedel vara två personer som kontrollerar. Sjuksköterskor/farmaceuter tar upp att i vissa akuta fall finns ingen möjlighet att inhämta någon läkemedelsinformation utan det blir nödvändigt att lita på läkarens ordination. Det finns inte tid att dubbelkontrollera dos etc. Är det akuta situationer så får man lita på vad läkaren säger. Falun

64 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 9 Några kommenterar också att ifall läkemedlet är vanligt söker de inte efter ytterligare information. Om jag inte vet och det är ett ovanligt läkemedel klickar jag på instruktion. Om det är ett vanligt läkemedel vet jag i ryggraden för vi har inte så många läkemedel här. Falun Några nämner att det även finns utskrivna spädningsscheman kvar, för att kunna komma åt dem utan att vara inloggad på datorn och i patientjournalen. Dessa överensstämmer med eped-bladen. Fördelar med eped De fördelar med eped för inhämtning av läkemedelsinformation som tas upp i fokusgrupperna är framför allt att det är anpassat för barn, att informationen är kort och koncis samt att funktionen rimlighetskontroll finns. Dessutom är det en fördel med ett digitalt uppdaterat system istället för att förlita sig på handskrivna dokument. Fördelarna med eped diskuteras mer ingående nedan: Anpassat efter barn Att eped är anpassat för barn är en stor fördel och detta är unikt för eped. Det är bra information just för nyfödda barn, till skillnad från FASS som inte har den informationen. Falun Kortfattad och koncis information eped innehåller precis den information som eftersöks och inget annat onödigt som tar tid att titta igenom. Detta underlättar mycket i en tidspressad vardag. Det är kortfattat och lätt: hur blandar du och hur länge håller det. Det är ingen annan onödig information. Vill man fördjupa sig i ett läkemedel kan man gå till FASS. Karlskrona Det är väldigt enkelt, exakt och koncist. Stockholm Rimlighetskontrollen ger trygghet Rimlighetskontrollen i eped ger en stor trygghet; att få en varning om en dosering sticker ut och då kunna dubbelkontrollera den. Det är även en trygghet att få exempel på doser för att kunna kontrollera mot det. Det är också en trygghet med eped att den varnar om något inte är rimligt, samt att systemet är enkelt. Karlskrona Digitalt uppdaterat system tidsbesparing och trygghet Innan eped kom användes ibland pärmar med information om dosering, spädning och liknande. Att nu ha ett digitalt system som kontinuerligt uppdateras underlättar mycket och sparar tid. En person i Falun nämner också att det går att skicka in önskemål på uppdateringar på befintliga instruktioner eller förslag på nya instruktioner, till den centrala eped- redaktionen och att det går snabbt att få svar.

65 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 10 Övriga fördelar Innan eped använde vi böcker som inte alltid var uppdaterade. Att informationen är samlad och att det är kopplat i ett och samma system med uppdaterad information är tryggt och bra. Tidigare i pärmarna fick man uppdatera allt manuellt men nu finns det någon annan som uppdaterar som man kan lita på. Man behöver heller inte gå till någon pärm och papper som tidigare fanns lite varstans. Med eped sparar vi tid. Karlskrona Framför allt i Karlskrona diskuteras fördelen att ha samma system på alla sjukhus så att blandningen/spädningen är likadan. Till exempel har vi haft barn från Lund som inte hade samma spädning som vi vanligtvis är vana vid men nu med eped så kunde vi säkerställa att det blev rätt spädning. Karlskrona Det är även till nytta att få information om att det går att spara vissa läkemedel i 24 timmar, för att inte slänga läkemedel som är användbara. Fokusgruppsdeltagarna förmedlar allmänt att de tycker eped är bra och mycket hjälpsamt i deras arbete. Keep on working! Det är väldigt bra, det är något av det bästa vi fått i våra journaler på länge! Karlskrona Nackdelar med eped Deltagarna i fokusgrupperna har också fått frågan om vilka nackdelar som finns med eped för inhämtning av läkemedelsinformation. Det som främst tas upp som en nackdel är att det inte finns eped-instruktioner till alla läkemedel ännu. eped-blad för alla läkemedel önskas och det uppskattas att det kontinuerligt skapas instruktioner för fler och fler läkemedel. En nackdel är att det i vissa fall tar längre tid att titta i eped-instruktionen än till exempel på ett utskrivet spädningsschema som sitter på väggen om man inte är inloggad på en dator. Dessutom måste man förlita sig på att datorerna fungerar. Ibland måste man snabbt ha en specifik information för något barn och då kan eped ta för lång tid för att man måste logga in. Det som också känns lite riskabelt är att om datorn inte fungerar, vilket händer här lite då och då, så har man ingen information. Eskilstuna Jämförelse eped och FASS eped och FASS jämfördes i fokusgrupperna och vad som är deras för- respektive nackdelar. En fördel med FASS är att där finns mer detaljerad information vilket eped saknar. En nackdel med FASS är däremot att det inte finns den information om spädningar och blandningar som eped ger. FASS har inte heller information om dosering till barn. Det som saknas i eped är däremot information om biverkningar.

66 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 11 Samtliga deltagare menar att de litar på eped i jämförelse med FASS eller andra informationsvägar. Jag har tittat och jämfört en del sedan vi fick det och det har aldrig hänt att jag tänkt att nu kommer det att bli fel. Falun Om man måste granska det så faller hela idén så ja, jag litar på eped. Stockholm Jag litar mer på eped för till skillnad från FASS så är det provat på barn. Jag vet att den grupp människor som lägger in info i eped är tillförlitliga och jobbar själva med det. Stockholm Även om inte all information finns i eped, till exempel kring biverkningar, resonerar de flesta i fokusgrupperna att det är en lagom mängd information som det är nu. Det är bättre att informationen är kortfattad och innehåller det allra nödvändigaste. Några tycker att informationen möjligtvis skulle kunna utökas något. Skulle man skriva ner allt i eped blir det som FASS igen. I de fall man behöver veta mer information så tar man det extra steget att gå till FASS. Stockholm Man skulle kunna haft lite mer information från FASS in i eped men inte på bekostnad att det blir långdraget. Falun Önskemål om utveckling Det framkommer en del önskemål om utveckling av eped:s funktioner. eped upplevs av vissa kunna bli mer lättåtkomligt. I Eskilstuna diskuteras att FASS finns som en knapp på första sidan och att det vore bra om eped också gjorde det. Det hade varit bra om eped fanns i ordinationsrutan, nu finns den några knapptryck bort. Vi använder eped mycket men skulle nog använda det ännu mer om det fanns typ någon en-knapps-klick ; att man måste göra färre musklick för att använda det Eskilstuna Att inte alltid länken till instruktionen eller rimlighetskontrollen följer med när man kopierar en ordination är en svårighet menar läkare. Eftersom det sparar så mycket tid att kopiera en ordination vore det mycket bra om instruktionerna följde med. Vid diskussion i fokusgrupperna framkommer det att alla läkare inte är medvetna om att instruktionen faller bort då de kopierar en ordination. Sjuksköterskorna/farmaceuterna förklarar att det försvårar för dem ifall instruktionerna inte finns med eftersom de måste leta fram dem. Några farmaceuter/sjuksköterskor berättar att det går att ta fram instruktionerna även om de inte följer med ordinationen, men detta känner inte alla till hur man gör. En kompatibilitetstabell efterfrågas; ett enkelt sätt att kunna se i journalsystemet om två läkemedel går att administrera tillsammans eller inte. Idag finns inte alla läkemedel med på den kompatibilitetstabell som används. Det optimala vore om systemet sa ifrån om man ordinerade ett visst läkemedel som inte går att kombinera med de andra läkemedel en patient har.

67 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 12 Sjuksköterskor och farmaceuter efterfrågar att läkare skulle behöva fylla i en anteckning innan de går vidare vid en avvikelse i rimlighetskontrollen. Detta för att som läkare förmedla att man har tagit ställning och det är korrekt att avvikelsen ska göras. Det skulle även kunna förtydligas att en läkare har tagit ställning vad gäller att kombinera olika läkemedel. Ett förslag är att det fanns en ruta i eped som läkaren får klicka i: Jag har tagit ställning till att dessa läkemedel fungerar tillsammans. Om det inte finns blir det svårt att veta ifall läkaren har tagit ställning och onödig tid läggs på att söka upp läkaren för att dubbelkontrollera. En räknefunktion i systemet som räknade ut doseringen skulle även underlätta, istället för att man som läkare gör det själv. Att dosen räknades ut automatiskt om man till exempel fyllde i vikten på ett barn. Ett förslag är att lägga till en kommentarsruta som heter t.ex. Tänk på med extra information. Den rutan bör finnas synlig, förslagsvis längst upp i fönstret snarare än längst ner så att man inte missar den. Detta för att enkelt kunna kommunicera extra information. Det är då viktigt att det inte går att missa informationen, till exempel genom att en ruta måste klickas i eller liknande för att kunna gå vidare. För läkarna har det varit mindre praktiskt att information om spädning kommer först i läkemedelsinstruktionen; medan information om doser kommer längre ner. En kommentar är att läkarna förmodligen vant sig nu; i början såg de informationen om spädning och tänkte att det inte var information som berörde dem. Nu vet de att information om dosering kommer längre ner. Sjuksköterskorna/farmaceuterna har uppskattat att spädningsschemat kommer först. Det optimala vore att den mest relevanta informationen skulle komma längst upp utifrån vilken yrkeskategori som den inloggade användaren tillhör. I Stockholm diskuteras att det vore bra med information för vilka läkemedel som dosen får avrundas och vilka som inte får avrundas. Ibland skriver läkare väldigt exakt vilken dos som ska ges men sjuksköterskan/farmaceuten avrundar ändå. Det vore bra att det tydliggjordes när ett läkemedel måste ges med den exakta dos som har angivits. För läkemedel som går att avrunda skulle det finnas en automatisk avrundningsfunktion. En läkare i Stockholm tar upp att när de klickar upp ordinationsfönstret och börjar ordinera och sen går tillbaka något steg så försvinner allt. Det ligger inte sparat i ett fönster; det går inte att ha flera fönster öppna samtidigt vilket vore bra. En farmaceut menar att det vore bra med förslag om alternativa läkemedel när ett läkemedel är slut. Till exempel nu när det är brist på antibiotika, då vore det bra med förslag på vad som går att ta istället. I Falun diskuteras att i deras journalsystem behöver de ordinera från en favoritordination, en mall, annars får de inte med eped-bladet. Det hade varit bra om eped-bladet alltid följde med automatiskt vid ordination även för Take Care. Några standardformuleringar vore även en bra hjälp, för att slippa fylla i samma information varje gång.

68 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 13 Utbildning i epeds funktioner Det skiljer sig mellan de olika sjukhusen ifall deltagarna i fokusgrupperna har tagit del av någon utbildning kring eped. De flesta menar att de har fått någon form av kortare introduktion, men ingen längre utbildning. Några få har gått en utbildning vilket har uppskattats. I Stockholm har gruppen inte fått någon utbildning men de anser å andra sidan att instruktionerna är väldigt självförklarande så det behövs inte heller. De har huvudsakligen fått information om var instruktionerna finns, men det har räckt. En farmaceut menar att det finns möjlighet att gå utbildning för de som önskar. I Eskilstuna diskuterar gruppen att de har fått kortare information men att de skulle uppskatta att få utbildning. I Karlskrona diskuterar gruppen att det vore bra med en uppföljning för att kunna fördjupa sig i vilka funktioner som finns och påminna sig om informationen som gavs i början. Även i Falun diskuteras värdet av uppföljning och att det inte går att komma ihåg allt från ett initialt informationstillfälle. Det är främst information om alla funktioner och vad som är möjligt som efterfrågas. Dessutom var instruktionerna går att hitta ifall de faller bort vid kopiering av ordination. Flera tar också upp att de lär sig om eped och dess funktioner genom att prata kollegor emellan; man tipsar varandra om funktioner och vad som är möjligt. Det vore bra med en repetition: Hur kan man använda det? Vilka funktioner finns? Karlskrona En person nämner också att det finns de som endast jobbar natt, då kan de missa utbildningstillfällen.

69 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 14 Ordination Både läkare, sjuksköterskor och farmaceuter angav i den tidigare genomförda enkätundersökningen att ordination och telefonordination är de moment som är mest riskfyllda i läkemedelshanteringen. Den höga andel som angav ordination/telefonordination som mest riskfylld gjorde att detta ämne togs upp i fokusgrupperna, för att fördjupa förståelsen för utmaningarna i dessa moment. I enkätundersökningen svarade 63 procent av läkarna stämmer ganska bra gällande påståendet Jag känner mig trygg/säker att doseringen blir rätt när jag ordinerar läkemedel. 25 procent angav stämmer precis. Vad gäller sjuksköterskorna/farmaceuterna så anger 56 procent att det stämmer ganska bra att de känner sig trygga/säkra att det blir rätt när de iordningställer läkemedel. 39 procent säger att det stämmer precis. 47 procent av sjuksköterskor/farmaceuter tycker att det stämmer ganska bra att de känner sig trygga/säkra att det blir rätt när de administrerar läkemedel. 50 procent tycker att det stämmer precis. I fokusgrupperna diskuteras att det som bidrar till att man känner sig säker att doseringen blir rätt vid ordination av läkemedel till exempel är: Att eped hjälper till med bland annat rimlighet, dosering och spädning. Att informationen i eped är lätt att förstå och kortfattad; det hjälper till vid tidspress. Den egna erfarenheten. Att ta hjälp av varandra, fråga en kollega om det är något ovanligt läkemedel eller något som avviker. Det som bidrar till osäkerhet är till exempel: Att det inte finns eped-instruktioner till alla läkemedel. Akuta situationer, när man får mycket muntlig information. Att bli avbruten mitt i ett arbetsmoment. En osäkerhetsfaktor är på helgerna när en läkare har hand om många områden och täcker upp för flera personer. Om det då händer mycket och många barn med olika vikt/ålder behöver hjälp finns det risk att det blir fel och att barn blandas ihop. Läkare tillägger också att det är mycket mer räkning för barnmedicin där det lätt kan bli fel. En utmaning som diskuteras i fokusgrupperna framför allt i Eskilstuna och Falun är när andra läkare, t.ex specialister inom öron, plastik och kirurgi ordinerar medicin till barn. Om barnläkare inte alltid känner till eped så känner övriga läkare till det i än mindre utsträckning. Det önskas att t.ex. kirurger och annan relevant personal också lär sig att använda eped-instruktionerna. Det har varit en utmaning att få till möten med dessa läkare för att förklara eped och hur de kan ordinera för att det ska bli så tydligt som

70 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 15 möjligt. Dessa läkare har inte visat något större intresse för att ta del av informationen, även om försök har gjorts. Överlag diskuteras att sjuksköterskor/farmaceuter dubbelkontrollerar alla läkares ordinationer, det ingår i rutinen. Dessutom dubbelkontrolleras ordinationer än mer när de kommer från en icke barnläkare. Oftast gör barnläkare en bättre och tydligare ordination än övriga läkare. Icke barnläkare verkar förlita sig på att sjuksköterskan/farmaceuten har mer kunskap i de anpassningar som behöver göras i och med att det är ett barn. Sjuksköterskorna/farmaceuterna berättar att om de känner sig osäkra på en ordination när det avviker från vanlig dos, återkopplar de tillbaka till läkaren och frågar en extra gång. Sjuksköterskorna/farmaceuterna efterfrågar, som nämnts tidigare att läkarna skulle bli bättre på att skriva en notis vid avvikelser från vanlig dos, så de slipper steget att dubbelkontrollera om ordinationen verkligen stämmer. Med eped har det blivit mycket bättre. Det har blivit färre samtal till läkare. Det är enklare för läkare att fylla i och då gör de det. Karlskrona Vad skulle underlätta vid ordination? Att alla läkare använder eped så att instruktionerna finns med i ordinationen. Att systemet hjälper till med uträkningen. Att slippa huvudräkningen som läkare skulle underlätta och minska risken att det blir fel i det momentet. Att läkare måste skriva en anteckning vid avvikelse från vanlig dos, för att kunna gå vidare. Att få vara ostörd; stängd dörr. De har bytt dörr till vårt iordningställanderum som stänger sig själv det är jättebra. Då blir man själv och ingen stör en med frågor som man kanske kan fråga vid ett annat tillfälle. Falun En fullständig ordination är ur sjuksköterskors/farmaceuters perspektiv tydlig och klar. Med eped finns i hög utsträckning all fullständig information redan förifylld i favorit/mall. Då behövs inte så mycket extra information från läkaren. Information som ibland saknas är: Omvandlingsanvisning: hur mycket ett barn skall ha i mg och vad det motsvarar i ml. Information om under hur lång tid man ska administrera ett läkemedel.

71 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 16 Sammanfattande diskussion Fokusgrupperna med sjuksköterskor, farmaceuter och läkare visar tydligt att eped är uppskattat och används. Att eped är framtaget specifikt för barn är mycket uppskattat och epeds funktioner sparar tid. Även om andra vägar för att inhämta läkemedelsinformation fortfarande används, är det mer i ett kompletterande syfte. Det finns inte någon annan väg att få den information som eped tillhandahåller; information om dosering, spädning och rimlighet, speciellt anpassat för barn. Det förefaller för användarna vara en självklarhet att använda eped. Även om det inte funnits så länge så har det blivit en vana att använda tack vare stödet det ger. Kunskapen om eped har nått ut både genom informationstillfällen samt att kollegor tipsar varandra. Det som framkommer som viktigt efter diskussionen i fokusgrupperna är att: skapa eped-instruktioner för fler läkemedel utveckla funktionerna och gränssnittet i eped med syfte att spara tid för användarna sprida information om att eped finns till fler användare Det främsta önskemålet användarna har är att eped-instruktioner skulle finnas för fler läkemedel. Utöver detta finns förbättringsförslag för en del funktioner. Det är tydligt att tidspressen bland läkare, sjuksköterskor och farmaceuter gör att alla funktioner under dagen som sparar tid är av stort värde. De önskemål som lyfts handlar till stor del om tidsbesparing; att eped ska vara mer lättåtkomligt och att funktionerna ska spara tid. Exempelvis genom att instruktionen följer med vid kopiering av en ordination, att ordningen på informationen i instruktionerna vad gäller spädning/ordination är anpassat efter användaren, en tillgänglig kompatibilitetstabell samt att läkare fyller i information kring avvikelser från vanlig dos för att sjuksköterskor/farmaceuter inte ska behöva gå och dubbelkontrollera en dosering. Tidsbesparingen som eped redan medför är därför mycket uppskattad. Vikten av att spara tid visas även av att det upplevs vara viktigare att ha kort och koncis information än att eped innehåller allt som exempelvis FASS innehåller. Det framkommer som viktigt att förenkla åtkomsten av eped och de funktioner som är relevanta för respektive yrkesgrupp. Utöver tidsbesparingen borde även till exempel räknefunktioner, kompatibilitetstabell och annat som minskar manuell räkning/kontroll göra att risken för fel minskas. Det framkommer även att det i framtiden är viktigt att nå ut till alla användare med information om att beslutsstödet finns. Särskilt vad gäller läkare som inte vanligtvis ordinerar medicin till barn är det av vikt att sprida information om eped. Respondenter på sjukhusen vittnar om att just dessa läkare dock är svåra att nå, varför en strategi för att nå dessa personer behövs. Det efterfrågas även uppföljningar i ett par av sjukhusen och någon form av påminnelse/repetition skulle säkerligen vara bra för de flesta användare, just för att sprida informationen om eped och dess funktioner. Ytterligare informationsinsatser skulle även kunna göras kring att instruktionerna går att komma åt även utanför journalsystemet. Det lyfts som en nackdel att behöva vara

72 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 17 inne i en patientjournal för att komma åt instruktionerna; inte alla har kunskap om att det går att komma åt instruktionerna ändå. Att sprida information om eped kan även underlätta vid ordinationsmomentet. Att se till att alla känner till eped och hur man använder det, är nog något som förmodligen är lättare att förändra och förbättra jämfört med andra faktorer som bidrar till osäkerhet vid ordination; akuta situationer samt att bli avbruten mitt i ett arbetsmoment.

73 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Utvärdering eped fokusgrupper, sida 18 Bilaga 1 Frågeguide fokusgrupper Diskussion inhämtning läkemedelsinformation Var inhämtar ni läkemedelsinformation idag? Vilka fördelar finns med eped för inhämtning av läkemedelsinformation? Vilka nackdelar finns med eped för inhämtning av läkemedelsinformation? Vilka för- och nackdelar finns med övriga vägar för att inhämta läkemedelsinformation? Saknas något i eped som finns på andra ställen t.ex. FASS? Litar ni på informationen i eped i jämförelse med FASS eller andra informationsvägar? Finns det något som skulle kunna göra att ni använde eped i större utsträckning? Vilken typ av utbildning har ni fått i epeds funktioner (rimlighetskontroll och instruktioner)? Vad saknar ni? Har utbildningen gjort att ni använder eped i större utsträckning? Diskussion ordination, iordningställande och administrering Vad gör att ni känner er säkra att doseringen blir rätt vid ordination av läkemedel? Vad bidrar till osäkerhet? Sjuksköterskor: hur vill ni att en fullständig ordination ska ske ut? Vad bidrar till stress vid ordination? Vad skulle underlätta vid ordination? Kan eped bidra vid ordination? Har ni några övriga synpunkter kring iordningställande och administrering? Utveckling och förbättring av eped Hur vill ni att eped utvecklas och förbättras? Finns det något annat ni vill förmedla kring eped?

74 Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Utvärdering eped intervjuer nyckelpersoner implementering Mars 2018