FSUM Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar www.fsum.org Arbetsgrupp: Eva Wendt och Timmy Leijen Form och illustration: Eva-Marie Wadman Första

FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR

FSUM Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar www.fsum.org Arbetsgrupp: Eva Wendt och Timmy Leijen Form och illustration: Eva-Marie Wadman Första upplagans första tryckning. Åtta.45 Tryckeri AB 2015.

... och hur kan den användas? På ungdomsmottagningarna runt om i Sverige finns mångårig erfarenhet som är viktig att bevara, förmedla och utveckla. Denna handbok beskriver kärnan i verksamheten och varför ungdomsmottagningarnas sätt att arbeta är verkningsfullt och effektivt vi vet att besökarna är nöjda med den hjälp, det stöd och det bemötande de får. Handboken beskriver också vilka internationella dokument och vilka svenska lagar som ungdomsmottagningsarbetet både styrs av, och relaterar till. Handboken kan användas av såväl ny, som mer erfaren personal. För den som är helt ny på en mottagning kan den utgöra en bra introduktion till arbetet, men den kan även vara ett bra redskap för dem som ska starta en mottagning. För personal som arbetat längre inom ungdomsmottagningsverksamhet kan handboken användas som underlag för diskussion och reflektion kring den egna verksamheten, vilket är nödvändigt för vidareutveckling och kvalitetssäkring. Handboken kan givetvis även användas som komplement till FSUMs riktlinjer för utomstående personer, som vill få fördjupad kunskap om vad ungdomsmottagningsverksamhet innebär. Arbetet med handboken startade på allvar hösten 2012 med att tio personer, från Malmö i söder till Gällivare i norr, bildade en arbetsgrupp. De första två mötena handlade om syftet med ett nationellt dokument kring ungdomsmottagningsarbete och vad det borde innehålla. Dessförinnan hade personalen på alla mottagningar i en enkät fått möjlighet att berätta hur de tyckte att det befintliga Policyprogrammet skulle kunna utvecklas, för att utgöra ett ännu bättre stöd i mottagningsarbetet. Arbetsgruppen representerar de flesta professioner som kan finnas på en ungdomsmot- handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 3

kunna läsa enstaka avsnitt och ändå förstå helheten. Handbokens olika delar har lika lite som arbetet på ungdomsmottagningarna, skarpa gränser. Målsättningen med handboken är att den ska utgöra ett stöd för oss all personal i det Handboken kan betraktas som ett resultat av ett storskaligt samarbete mellan arbetsgruppen, styrelsen och alla ungdomsmottagningar i Sverige. tagning: barnmorska, kurator, läkare, psykolog, psykoterapeut och sjuksköterska. Utöver dessa finns i gruppen kompetens kring många av de områden som handboken beskriver. Att skriva handboken har varit en process. Dels inom gruppen, men också i samarbete med FSUMs styrelse och i mötet med ungdomsmottagningskollegor som vid två årsmöten deltagit i workshops kring handbokens innehåll. Mottagningarna har i slutfasen, via en enkät, gett arbetsgruppen och styrelsen värdefulla synpunkter. Handboken kan således betraktas som ett resultat av ett storskaligt samarbete mellan arbetsgruppen, styrelsen och alla ungdomsmottagningar i Sverige. Ambitionen är att arbetsprocessen ska fortsätta. Handboken är långt ifrån heltäckande och kommer heller aldrig att bli det. Den första upplagan trycks, så att varje mottagning får ett exemplar, men den finns också på FSUMs webbplats. Tanken är att alla som arbetar inom ungdomsmottagningsverksamhet ska kunna vara med och bidra till vidareutvecklingen av innehållet, i samarbete med FSUMs styrelse. När man läser handboken märks det att texten är ett resultat av tio personers olika sätt att skriva. Dessa olikheter kommer att fortsätta så länge arbetet med handboken pågår. Likaså kommer det även i fortsättningen att skapas texter med upprepningar, eftersom de olika områden som beskrivs i handboken överlappar varandra. Tanken är att man ska dagliga arbetet, och att den tillsammans med det kompletterande dokumentet med FSUMs riktlinjer, på ett tydligt sätt förmedlar ungdomsmottagningarnas mål, unika arbetssätt och effekterna av detta arbete. Till sist, ett stort tack till alla personer och mottagningar som under processen kommit med konstruktiv kritik, kloka synpunkter och glada tillrop! April 2015 För arbetsgruppen: Eva Wendt För FSUMs styrelse: Timmy Leijen Arbetsgruppen har bestått av: Agnes Lindeberg Anna Skoglund Daniel Foxhage Erika Kaspersson Eva Wendt Göran Källqvist, Lena Berg Marcus Folkö Müntzing Marija Pettersson Niklas Persson 4 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

Varför en handbok och hur kan den användas?... 3 Innehåll... 5 Ungdomsmottagningarnas historia och ideologi... 9 Ungdomsmottagningarnas inriktning och värdegrund... 11 Mål... 11 Målgrupp... 11 Mänskliga rättigheter... 11 FNs barnkonvention... 12 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter... 12 Folkhälsoperspektiv på sexualitet... 13 Sociologiskt perspektiv på sexualitet... 13 Tonårsutveckling och sexualitet... 14 Tonårsutveckling och psykisk hälsa... 14 Ungdomsperspektiv... 14 Hälsofrämjande perspektiv... 15 Normkritiskt förhållningssätt... 15 Bemötande... 15 Litteratur... 17

Vad en ungdomsmottagning kan erbjuda... 18 Bemötande praktisk normkritik på ungdomsmottagningen... 18 Fysisk miljö... 18 Språkanvändning... 19 Arbetssätt... 19 Utåtriktat arbete... 20 Mottagande av ungdomar under 18 år... 21 Kunskapsområden... 22 Andrologi... 22 Adolescens... 22 Gynekologi... 22 HBTQ - Homosexuell, Bisexuell, Transperson, Queer... 23 Psykosocialt perspektiv... 23 Sexologi... 23 Venereologi... 23 Arbetsområden på mottagningen... 23 Kondomsamtal... 23 Preventivmedelssamtal... 24 Samtal vid oplanerad/oönskad graviditet och abort... 24 Om den gravida kvinnan är under 18 år... 25 Psykosocialt arbete... 26 Sexologisk rådgivning och behandling... 26 STI-samtal... 27 Smittspårning... 27 Litteratur... 28 Förutsättningar för verksamheten... 30 Lagar och förordningar... 30 Organisation... 30 Huvudmannaskap... 31

Verksamhetschef... 31 Avgränsningar... 31 Journalsystem... 32 Skyddad journal... 32 E-tjänster och telefoni... 32 SMS-påminnelse... 32 Verksamhetsplan och kvalitetssäkring... 33 Ekonomi... 33 Utvärdering... 33 Personal... 33 Resursnivå... 34 Tillgänglighet... 34 Avgifter... 34 Arbetsmiljö... 35 Patientsäkerhet... 35 Avvikelsehantering... 35 Identitetskontroll... 35 Utvecklings- och förbättringsarbete... 35 Vård på lika villkor, en jämlik vård... 36 Samordning... 36 Yrkesbeskrivningar... 36 Barnmorskans roll och arbetsuppgifter... 37 Kuratorns roll och arbetsuppgifter... 37 Läkarens roll och arbetsuppgifter... 38 Psykologens roll och arbetsuppgifter... 38 Psykoterapeutens roll och arbetsuppgifter... 39 Sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter... 39 Undersköterskans roll och arbetsuppgifter... 40 Litteratur... 40

Ungdomsmottagningarnas utvecklingsområden... 41 Unga män på ungdomsmottagningen... 41 Sex mot ersättning... 42 Ungdomar med erfarenhet av våld... 42 Förslag på områden att skriva om i framtida uppdateringar av handboken... 43 Litteratur... 43 Bilaga FSUM Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar... 45 Målsättning... 45 Stadgar... 46

Ungdomsmottagningarnas... Jag har valt att bry mig om ungdomar, sade Gustaf Högberg som var barn- och ungdomsläkare. Det är ett uttalande och ett förhållningssätt som var startskottet för den första ungdomsmottagningen i Sverige, som öppnades i augusti 1970 i Borlänge. Så är det även idag för många som arbetar som ungdomsmottagare: Vi har valt att bry oss om ungdomar. Redan tidigt hade de som startade ungdomsmottagningar klart för sig att arbetet skulle präglas av en helhetssyn på ungdomar. Kropp och själ hör ihop, betonade de som bildade FSUM, Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar. De menade, att på en ungdomsmottagning ska det finnas personer från olika yrkeskategorier, i en tvärprofessionellt sammansatt arbetsgrupp. De ska arbeta med såväl direkta mottagningsbesök som med förebyggande utåtriktad verksamhet. Dessa ställningstaganden gäller än idag och gör ungdomsmottagningar till unika verksamheter dit ungdomar kan vända sig med olika frågor och funderingar under ungdomstiden. Under de 25 år som FSUM funnits, har arbetet till stora delar letts och byggts av eldsjälar och frivilliga arbetsinsatser. Listan på frågor som FSUM har drivit kan göras lång. Några av dem har varit att motverka hot om nedläggningar av många ungdomsmottagningsverksamheter på 1990-talet, försök till att skapa ett eget kansli och organisationsstöd, samla in statistik för att ge en bild av, och visa omfattningen av verksamheten i Sverige, framtagande av nationella ungdomsmottagningsdokument som Policyprogram och nu mellan 2012-2015, framtagande av nationella riktlinjer, samt en handbok, lobbyarbete för att skapa en webbplats för unga på nätet, vilket ledde till UMO.se som sedan starten 2008 besöks av ett stort antal ungdomar och unga vuxna. Genom åren har FSUM även besvarat flertal remisser i olika myndig- handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 9

hetsutredningar som gällt ungdomar. Samtal om oönskade graviditeter och abort, prevention av STI, hedersrelaterat våld, pojkars plats på ungdomsmottagningarna och ungdomars psykiska hälsa både har varit, och är några av FSUMs hjärtefrågor. FSUMs ideologi skulle kunna sammanfattas i några ställningstaganden, som gjorts under ungdomsmottagningarnas och FSUMs utveckling, från 1970 då den första mottagningen startade, till idag. Ungdomssexualitet erkänns och bejakas Personalens tystnadsplikt förstärker ungdomarnas tillit. Ungdomsmottagningen ska vara en frizon för ungdomarna som bland annat innebär att hålla till i centralt belägen lokal, fristående från annan verksamhet. Helhetssynen på ungdomarna kräver ett tvärprofessionellt samarbete. FSUM verkar för att ungdomsmottagningspersonalen ska ha god och bred kunskap om ungdomar; medicinskt och psykosocialt. Kunskap i sexologi betonas. Samtal om oönskade graviditeter och abort, prevention av STI, hedersrelaterat våld, pojkars plats på ungdomsmottagningarna och ungdomars psykiska hälsa både har varit, och är några av FSUMs hjärtefrågor. och ses som en del i identitetsutvecklingen. Personalen på ungdomsmottagningar ser som sin uppgift att medverka till att ungdomarna tar så få hälsorisker som möjligt. Ungdomsmottagningarna vill anlägga en helhetssyn på ungdomarna och se dem i sitt sociala och kulturella sammanhang. Själ och kropp hör ihop. Ungdomarna väljer själva om de vill komma till en ungdomsmottagning och de definierar själva de frågeställningar och problem de kommer med. Personalen lyssnar och respekterar de unga som kapabla personer med möjlighet att själva fatta sina val, och personalen vill på olika sätt stötta och hjälpa de unga med detta. Ungdomsmottagningens personal praktiserar det goda samtalet som innebär en dialog mellan den unge och den vuxne. (ur Ungdomsmottagningarnas eldsjälar FSUMs historia sammanställd av Pia Höjeberg). 10 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

Ungdomsmottagningarnas... Ungdomsmottagningar behövs som ett led i att tillgodose ungdomars och unga vuxnas rätt till hälsa. Ungdomsmottagningen har till uppgift att på ungas uppdrag förmedla kunskap, ge information, stöd och behandling under denna tid. Detta gäller i synnerhet inom området sexuell, reproduktiv och psykosocial hälsa. Ett av ungdomsmottagningens grundfundament är att ungdomar under 18 år kan söka utan vårdnadshavarens kännedom eller godkännande. Mål Det övergripande målet för ungdomsmottagningarna är att främja fysisk och psykisk hälsa, med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga. Arbetet ska utgå utifrån en psykosocial, psykologisk och medicinsk helhetssyn, och utifrån ett rättighetsperspektiv där unga har rätt till information, kunskap, stöd och behandling. Alla ungdomar ska känna sig välkomna och ett normkritiskt förhållningssätt ska prägla verksamheten. Målgrupp Ungdomsmottagningarnas målgrupp är ungdomar och unga vuxna, med de likheter och olikheter som var och en i denna heterogena grupp uppvisar. I målgruppen ska ingen diskrimineras på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Ungdomsmottagningen bör kunna välkomna alla unga mellan 12 och 25 år. Mänskliga rättigheter Arbetet på ungdomsmottagningen ska alltid baseras på mänskliga rättigheterna. Detta gäller i det direkta mötet med besökarna men handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 11

också i samverkan med andra verksamheter, samt i informationsmaterial som ungdomsmottagningen producerar. Ungdomsmottagningarna, både som verksamhet i stort, som i sitt praktiska arbete runt om i landet, ska vara en del av det demokratiska samhället. Människosynen och arbetssättet ska präglas och utgå från mänskliga rättigheter. Unga har rätt till inflytande över sina liv och att göra egna val. De har också rätt att få stöd och hjälp i frågor som rör exempelvis sexuell och annan hälsa. Sverige har skrivit under de flesta konventioner om mänskliga rättigheter som finns på FN- och Europanivå. I konventionerna anges vilket skydd som individer har gentemot det allmänna, det vill säga framför allt stat, landsting eller kommun. Oavsett huvudmannaskap (se sidan 31) arbetar ungdomsmottagningarnas personal på uppdrag av det allmänna. På så vis är vi som arbetar på ungdomsmottagningar förpliktigade att följa de regler som gäller på människorättsliga områden. FNs barnkonvention FNs barnkonvention har stor betydelse för ungdomsmottagningens verksamhet. Trots att alla människor, oavsett ålder, omfattas av de mänskliga rättigheterna bedömde staterna i Förenta nationerna i november 1982, att en särskild konvention behövdes för att stärka skyddet för individer under 18 år. Konventionen slår fast att barn inte är föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. De är individer med egna rättigheter och ett eget människovärde, och att barn har speciella behov av skydd och stöd. Enligt konventionen ska barnets bästa sättas i främsta rummet, barnets rätt till liv, dess rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade, rätten till hälso- och sjukvård, föräldrarnas primära ansvar, samt barnets rätt till skydd för privatliv och personlig integritet. Ungdomsmottagningen har en viktig uppgift att värna unga människors integritet och rättighet att själv söka stöd, information och vård. Rutiner kring sekretess och journalföring måste ständigt ses över för att skydda besökarnas integritet. Ungdomsmottagningen ska alltid arbeta på uppdrag av den unge. Det innebär att vi alltid arbetar med frivillighet som grund och aldrig på en vuxens eller annan verksamhets uppdrag. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Varje människa har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet och att inte diskrimineras på grund av kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, täcker hela livscykeln. Alla har rätt att ha tillgång till kunskap och rådgivning om sexualitet och reproduktion, samt tillgång till skydd mot hiv/aids och andra könssjukdomar, till preventivmedel och till säker abort. I begreppet ingår också frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld. SRHR handlar även om tillgång till adekvat vård under graviditet och förlossning, samt vård av nyfödda. I rapporten från Regeringskansliet 2006, 12 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, understryks att ungdomar är handlingskraftiga aktörer som har förmåga att hantera information och kunskap om SRHR, de är inte bara mottagare av vård och information. I rapporten betonas också betydelsen av att främja jämställdhet genom att fokusera på unga kvinnor och unga män, så att de har möjlighet att tidigt ifrågasätta rådande normer, villkor och maktstrukturer som är kopplade till kön: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter gäller alla människors samlevnad, relationer och livskvalitet. Det täcker hela livscykeln. Det handlar om alla människors rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet, om tillgång till kunskap och rådgivning om sexualitet och reproduktion, skydd mot hiv/ aids och andra könssjukdomar, tillgång till preventivmedel, samt säker abort. Det handlar om tillgång till adekvat vård under graviditet och förlossning, och vård av nyfödda. Det handlar också om frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld. Det är viktigt att betona att begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inte begränsas till den reproduktiva tiden i en människas liv eller bara handlar om familjeplanering. Med rättigheter i detta sammanhang avses bland annat rätten att inte diskrimineras på grund av kön eller sexuell läggning samt att själv ha rätt att bestämma över sin kropp och sin fertilitet. Sexualitet kan beskrivas utifrån olika perspektiv. Nedan beskrivs kort, dels folkhälsoperspektivet eftersom ungdomsmottagningar har ett tydligt mål att främja ungdomars hälsa, och dels det sociologiska perspektivet eftersom det är viktigt att tydliggöra att sexualitet skapas i möten med andra. Folkhälsoperspektiv på sexualitet Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är enligt Folkhälsomyndigheten att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att underlätta arbetet med att uppnå målet har en samlad målstruktur med elva målområden utvecklats. Dessa grupperar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorernas utveckling mäts via olika indikatorer. Arbetet med SRHR handlar framförallt om målområde 7 och 8; Skydd mot smittspridning respektive Sexualitet och reproduktiv hälsa. Sociologiskt perspektiv på sexualitet Med ett sociologiskt synsätt analyseras sexualitet i första hand som en social företeelse. Här diskuteras att människans sexualitet snarare är inlärd än medfödd. Sexualitet har givetvis samband med biologiska förutsättningar och biologiska kroppar att göra, men hur den tolkas är föränderligt beroende på både sociala och kulturella konstruktioner. Hur sexuella beteendemönster ser ut, skiljer sig både inom och mellan kulturer och därtill över tid. Sexu- handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 13

alitet skapas i möten med andra, dels genom social interaktion mellan individer men också med samhällen. Tonårsutveckling och sexualitet Ungdomar kan behöva samtala om sexualitet, dess konsekvenser, förväntningar och erfarenheter, utifrån såväl ett positivt som negativt perspektiv. De ska i dessa samtal bemötas med respekt för sina tankar och känslor. Personalen på ungdomsmottagningarna ska arbeta för att stärka alla ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualitet, samt stödja deras självkänsla och integritet. De flesta ungdomar på gymnasienivå har en positiv attityd till sexualitet, flertalet är Ungdomsmottagningens arbete utgår ifrån ett ungdomsperspektiv, vilket innebär att personalen ska möta ungdomar med respekt och förståelse utifrån deras upplevelse och berättelse. nöjda med sitt sexualliv och för majoriteten har sex varit frivilligt och positivt. När det gäller synen på sexualitet utsätts ungdomar för motstridiga budskap. De kommersiella bilder och texter kring sexualitet som når ungdomar genom media, pornografi och reklam är oftast tvärt emot den bild som samhället vill ge av sexualitet. De budskap som når ungdomar genom skola, ungdomsmottagningar med flera. är begrepp som demokrati, jämställdhet mellan könen, jämlikhet och hälsosam sexualitet. Via olika media förmedlas kommersiella och andra sexuella budskap som ofta innehåller fördomar, diskriminering, stereotypa könsroller och våld. Ungdomars relationer och sexualitet påverkas av medias bild och därför är det viktigt att ge ungdomar möjlighet att reflektera och diskutera kring olika innehåll och budskap. Ungdomars sexualitet beskrivs ofta utifrån ett riskperspektiv och det är mestadels de negativa konsekvenserna som betonas. Det är därför viktigt att lyfta fram de positiva aspekterna av ungdomars sexualitet, och deras erfarenheter. Tonårsutveckling och psykisk hälsa Ungdomsåren innebär sociala, fysiska och psykiska förändringarna som kan leda till funderingar och ibland även ge upphov till oro. Dessa förändringar sker inte alltid i samklang med varandra vilket kan medföra ett behov av bekräftelse och stöd. Föräldrainflytandet minskar och påverkan från kamrater och samhälle blir allt större, där grupptryck och mobbning kan spela stor roll. Frigörelseprocessen skapar ibland en känsla av ensamhet och utanförskap, och självkänslan kan påverkas. Ungdomsåren är för vissa en intensiv utvecklingstid präglad av sökande, där stora möjligheter ges att bearbeta tidigare upplevelser och eventuella konflikter. Kriser under denna period är vanligt förekommande men kriser ger också möjlighet till utveckling. Ungdomsperspektiv Ungdomsmottagningens arbete utgår ifrån ett ungdomsperspektiv, vilket innebär att per- 14 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

sonalen ska möta ungdomar med respekt och förståelse utifrån deras upplevelse och berättelse. I en respektfull dialog kan personalen visa att det finns möjligheter till aktiva val, och på så sätt stärka ungdomars ansvarstagande och initiativkraft. Personalen ska utgå ifrån ungdomarnas situation och initiativ och ta hänsyn till deras mognadsprocess. Hälsofrämjande perspektiv Att arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv innebär att möta ungas behov och problem med förståelse och respekt. Grunden för detta är specifik kunskap om ungas villkor och utveckling. Den medicinska, psykologiska och psykosociala ungdomsmottagningspersonalen ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande synsätt. Stabila och trygga relationer till de unga är avgörande för att kunna möta och skapa förändring utifrån deras förutsättningar. Alla människor ingår i ett större sammanhang som påverkar deras utvecklings- och valmöjligheter. Det är viktigt att se interaktionen mellan individ och samhälle för att förstå den unga människan livsmiljö och förutsättningar för utveckling och hälsa. Destruktiva beteenden och psykosomatiska symptom ses som begripliga reaktioner på psykosocialt ohälsosamma miljöer. Normkritiskt förhållningssätt Syftet med normkritik är att öka jämlikheten mellan människor i samhället. För ungdomsmottagningarna har jämlikhet alltid varit ett viktigt värde. Normkritik går ut på att ifrågasätta normer som bygger upp och upprätthåller sociala hierarkier. Exempel på sådana normer är kön, hudfärg, etnicitet, funktionalitet, sexualitet och ålder. Arbetar man utifrån ett normkritiskt perspektiv, försöker man identifiera förtryckande normer, och montera ner privilegier knutna till dessa normer. Det är något annat än att fokusera på det som avviker från normen och försöka skapa tolerans för det annorlunda. Normkritik sägs därför ibland stå i motsats till ett toleransperspektiv. Ett normkritiskt förhållningssätt kan användas för att göra ungdomsmottagningarnas verksamhet än mer jämlik och jämställd - vilket är i linje med de mänskliga rättigheterna. Bemötande Bemötandet är centralt för allt arbete på ungdomsmottagningen. Ett gott bemötande innehåller många faktorer: att ungdomen som kontaktar ungdomsmottagningen känner sig välkommen och väl omhändertagen att ungdomen erbjuds förståelse och en trygg miljö för att göra det lättare att uttrycka sina behov att den som söker hjälp förstår och känner sig trygg med de regler som styr sekretess och integritetsskydd att våra rutiner och lokaler utformas utifrån förståelse om hur den unge upplever situationen att skapa en trygg relation till den unge som grund för förändringsarbete att vi som arbetar på ungdomsmottag- handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 15

ningarna är medvetna om hur vi påverkas av känslor som väcks i möten med ungdomarna och hur vi gör när vi bemöter dem. Att förstå detta i stunden kräver en särskild mänsklig förmåga; den så kallade mentaliseringsförmågan. Mentalisering är ett konstruktivt och informativt begrepp att ha med i utformandet av vårt bemötande, både för fasta rutiner och för vårt arbete i stunden. Här följer några förslag till definition av mentaliseringsförmåga som är av betydelse för bemötandet av ungdomar på ungdomsmottagningen: att kunna ha både sitt eget inre och den andres inre i åtanke samtidigt att förstå att alla människor handlar utifrån vad de tänker och känner inombords att vara medveten om sina egna tankar och känslor och hur de styr vår tolkning av den andre och vårt agerande att kunna se förklaringar till andras agerande utifrån flera perspektiv där inget av dem nödvändigtvis är sant, samtidigt som man är medveten om sina egna reaktioner på den andres sätt att vara att kunna vara medveten om sina egna känslotillstånd och tankar utan att styras av dem på ett automatiskt och omedvetet sätt förmåga att kunna vara nyfiken och öppen även i situationer som är krävande. sätt. När vi är stressade är det lätt gjort att det påverkar vår förmåga att sätta oss in i andras medvetande, liksom när vi inte känner oss duktiga eller kompetenta. Det är krävande att möta människor som upplever det svårt att uttrycka sina behov, eftersom de kan skydda sig på en rad olika sätt; En del är tysta, andra arga och en del har svårt att tro att deras behov är viktiga jämfört med andras. Våra reaktioner på detta formar hur vi beter oss i mötet. En del är tysta, andra arga och en del har svårt att tro att deras behov är viktiga jämfört med andras. Om vi är omedvetna om hur vi reagerar finns stora risker att det påverkar våra möjligheter att möta och hjälpa, även om våra avsikter är de bästa. Bemötandet formas av många faktorer på många olika nivåer. Detta gäller allt från hur lokalerna är utformade till vilka rutiner och resurser vi har, vilken kunskap personalen har kring arbetet specifikt med ungdomar, hur samarbetet i personalgruppen fungerar, hur vi kommer överens med våra kollegor och hur vi upplever vår förmåga att tillgodose de behov vi möter. Det är viktigt att förhålla sig aktivt till detta och att reflektera och kunna diskutera med kollegor kring bra och mindre bra möten. Det är lätt att föreställa sig situationer där det är svårt att bemöta på ett välfungerande 16 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

Litteratur Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. G Edemo, A Frisell Ellburg med flera. 2010. Uppsala universitet. Barnkonventionen. www.fn.se Folkhälsans utveckling elva målområden. Folkhälsomyndigheten. www.folkhalsomyndigheten.se Sexual Conduct: The Social Sources of Human Sexuality. J Gagnon, W Simon. 1973. Transaction Publishers. Ungdomar, sexualitet och relationer. C Magnusson och E Häggström-Nordin. 2009. Antologi. Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Regeringskansliet. Utrikesdepartementet. 2006. www.regeringen.se Mentalizing in Clinical Practice. J G Allen, P Fonagy, A W Bateman. 2008. American Psychiatric Pub. Mentaliseringsboken. P Wallroth. 2010. Karnival. Sociologi. A Giddens, K Birdsall. 2003. Studentlitteratur. handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 17

Vad en ungdomsmottagning... Ungdomsmottagningen arbetar med fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa. Detta arbete utförs på flera olika nivåer genom rådgivande, stödjande och behandlande arbete på mottagningen, individuellt eller i grupp. Ungdomsmottagningen bedriver också utåtriktat arbete på gruppnivå, till exempel besök av klasser, besök på skolor och fritidsgårdar, medverkan vid större arrangemang såsom Pride-festivaler, gymnasiemässor et cetera. I arbetet ingår också att på strukturell nivå påverka beslutsfattare, vara behjälplig och samarbeta med till exempel skolledare, folkhälsosamordnare och skolsköterskor för att bland annat implementera sexuell och reproduktiv hälsa i undervisningen. Bemötande praktisk normkritik på ungdomsmottagningen En grundläggande utgångspunkt är viljan att vara tillgänglig och välkomnande för alla, och insikten om att normer och strukturer försvårar eller hindrar oss att uppnå dessa mål. Det första steget är att upptäcka när, var, och på vilket sätt ungdomsmottagningen utesluter snarare än inkluderar vissa ungdomar. Nästa steg är att utarbeta nya sätt att arbeta så att mottagningen blir mer inkluderande. Normkritik kan på så sätt vara både ett analysverktyg och ett förändringsarbete. Fysisk miljö Den fysiska miljön kan vara mer eller mindre tillgänglig på ett konkret sätt; Kan alla röra sig obehindrat i lokalerna? Finns det allergiframkallande ämnen i miljön? Tillgängligheten kan också analyseras på en mer symbolisk nivå; Hur ser det ut i den fysiska miljön? Vilka teman framkommer i tavlor och affischer? 18 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

Vilka människor blir synliga i broschyrer, foldrar och tidningar i väntrummet, och på vilket sätt blir de synliga? Hur låter det i den fysiska miljön? Spelas det musik? Vilka normer förmedlas? I förändringsarbetet av den fysiska miljön kan man tänka att vissa saker behöver tas bort och andra läggas till mindre av det som exkluderar och mer av det som inkluderar. Det kan handla om att ta bort höga trösklar och köpa in regnbågsflaggor, eller att göra en genomgång av det informationsmaterial som ligger framme och möjligen byta ut delar av det. Språkanvändning Språkliga uttryck förändras över tid och en del kan uppleva att det är på grund av politisk korrekthet man förväntas använda vissa ord eller begrepp. Ett normkritiskt perspektiv tar däremot hänsyn till att vissa ord och benämningar betyder mindre för vissa men är oerhört viktiga för andra. Ordval är därför betydelsefulla. Ord kan verka uteslutande och förstärka förtryckande normer. Ett vanligt språkligt tecken på att något är norm är att det inte behöver benämnas. Med ett normkritiskt perspektiv kan man välja att sätta ord på något som är förknippat med normen just för att synliggöra den. Ett konkret exempel på detta kan vara ordet cis-person som lanserats för att ha ett ord för en människa som följer samhällets normer kring kön. Man kan tänka på det som att slags motsatsord till transperson. På detta vis kan normer kring kön synliggöras och medvetandegöras. Normkritik kan också innebära att hitta på nya ord för erfarenheter utanför normen. Skapandet och användandet av pronomenet hen är ett exempel på detta. Att vara inkluderande i sitt språk kan ta sig uttryck på många sätt. Att inte utgå från att alla har samma erfarenheter, är en god utgångspunkt. Alla har till exempel inte föräldrar, vissa har en, andra har flera. De som har två föräldrar har inte alltid en mamma och en pappa. Det kan finnas andra personer än föräldrar som tar hand om en. Att fråga har du en familj? kan vara en inkluderande fråga istället för att fråga om föräldrar. När det gäller frågor om relationer har språket betydelse för hur personen känner sig bemött och inkluderad. Att fråga om partner istället för pojk- eller flickvänner, är ett sätt. Att ta STI-prover (sexually transmitted infections) från adekvata ställen underlättas om frågor om sexuell praktik ställs utan normativa antaganden: Man kan ha sex på många sätt. Hur har du haft sex? Jag frågar eftersom det har betydelse för provtagningen, är exempel på hur man kan formulera sig. Arbetssätt På en ungdomsmottagning finns ett stort antal rutiner, arbetssätt och system för att strukturera arbetet. Vissa arbetssätt skiljer sig åt mellan olika ungdomsmottagningar medan andra i grova drag är gemensamma. Att möta och att ta emot bokade individuella besök samt besök som inte behöver bokas (till exempel olika former av drop in-tider) är exempel på vanliga rutiner på ungdomsmottagningar. Att betrakta dessa och andra arbets- handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 19

sätt i ett normkritiskt perspektiv innebär att ifrågasätta ibland ganska invanda mönster. Att upptäcka strukturer där vissa ungdomar exkluderas kan vara smärtsamt men också sätta igång en viktig förändringsprocess. Det här är några exempel på frågeställningar om verksamheten som personalen på en ungdomsmottagning kan ställa sig: Vilka frågeställningar eller besvär ska man ha för att vara välkommen på drop inmottagningen? Finns det ungdomar med andra frågor och problem som endast har bokade tider att välja på? I det utåtriktade arbetet, hur arrangeras mötet med grupper? Är grupperna könsuppdelade? Vilka normer styr upplägget för möten med grupper? Är väntetiden för ett besök lika lång oavsett könstillhörighet/könsidentitet? Begreppet indirekt diskriminering finns i diskrimineringslagen. Det innebär att en grupp missgynnas även om ett förfaringssätt förefaller vara neutralt. Vid indirekt diskriminering behöver det inte finnas ett uppsåt att diskriminera, det är utfallet som är det relevanta. Utåtriktat arbete Ungdomsmottagningen har en viktig roll i det lokala folkhälsoarbetet. Ett vanligt arbetssätt är det så kallade utåtriktade arbetet, som går ut på att ta emot studiebesök från skolor på mottagningen och/eller informera ute på skolor, ofta som ett komplement till deras sex- och samlevnadsundervisning. Vad är det då för utåtriktade aktiviteter som fungerar? Vad är det som gör att man kan nå individer och grupper till så att de väljer att bete sig på ett annat sätt än de annars skulle ha gjort? Det finns ingen forskning som ger något tydligt svar på de frågorna, men i översiktsrapporter har det kunnat identifieras vissa konkreta undervisningsmetoder som är viktiga för att få effekt av ett utåtriktat arbete. Vikten av att arbeta med aktiv involverande pedagogik i en trygg social miljö understryks. Här nämns dialog, diskussion, värderingsövningar, rollspel och dramatiseringar som exempel på lämplig pedagogik. Det är även centralt med öppen kommunikation om sex och relationer, samt medvetenhet om hur olika budskap kommuniceras för att uppmuntra till egen reflektion. När det gäller det konkreta innehållet i det utåtriktade arbetet finns i forskningen stöd för ett antal olika aspekter som bör finnas med. Dels betonas att interventionerna ska vara baserade på evidensbaserad kunskap, och dels att interventionerna ska bygga på ungdomarnas egna önskemål och frågor. Normkritiska övningar syftar till att belysa normer och privilegier. I arbetet kan pedagogiska metoder, filmer, böcker, bilder och texter som utmanar olika normer användas. Material med till exempel samkönade kärleksförhållanden, normöverskridande könsroller, kroppar med olika funktionsvariationer, bred representation av olika hudfärger och olika könsidentiteter är exempel på sådant material. I ett normkritiskt perspektiv kan värde- 20 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

ringsövningar vara problematiska. Anledningen är att de inte är uppbyggda för att identifiera förtryckande normer med medföljande privilegier. Istället låter värderingsövningar deltagarna välja bland olika värderingsalternativ. Det behöver inte vara fel i sig, men det finns en risk att förtryckande eller problematiska normer inte blir ifrågasatta i värderingsövningar. Ett exempel på detta är när deltagarna i en övning få ta del av värderingspåståenden som i sina premisser lämnar öppet för tyckande om sådant som redan är rättigheter. För att de utåtriktade aktiviteterna ska få en självklar plats i det dagliga arbetet är det av största vikt att det är formulerat i ungdomsmottagningens verksamhetsplan. Det bör vara tydligt hur mycket tid som ska ägnas åt utåtriktat arbete och tid måste avsättas för planering och anpassning av metoder efter lokala förutsättningar. Mottagande av ungdomar under 18 år Ungdomsmottagningarna möter ofta ungdomar under 18 år som självständigt söker stöd och hjälp för sina frågor rörande livsstil, hälsa och sexualitet. I mötet med unga kan det uppstå gränsdragningar mellan den unges rätt till integritetsskydd, och vårdnadshavarens rätt till information. Att ungdomen självständigt har sökt till ungdomsmottagningen är ofta ett tecken på mognad och insikt, vilket bör uppmuntras och bekräftas. Den rättsliga ställningen för ungdomar under 18 år inom hälso- och sjukvården är inte helt entydig. När de söker hälso- och sjukvård, möts grundprincipen om vårdnadshavarnas ansvar och de regelverk som gäller för hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården ska vård ges med samtycke och bygga på respekt för självbestämmande och integritet. Men vems samtycke ska sökas? Enligt föräldrabalkens regler är det vårdnadshavarnas. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska emellertid allt större hänsyn tas till barnets vilja. Detta gäller även enligt barnkonventionen. Vi har således flera olika regelverk att förhålla oss till när vi möter och behandlar ungdomar under 18 år: FNs barnkonvention, antagen 1989 Hälso- och sjukvårdslagstiftningen (1982:736, 1998:531) Föräldrabalken (1949:381) Socialtjänstlagen (2001:453) Patientlagen (2014:821) Prop. 2013/14:106 Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Som huvudregel har alltså vårdnadshavare rätt att besluta i frågor som rör barnets personliga angelägenhete, samt att ta del av journaluppgifter som rör ungdomar under 18 år. I takt med stigande ålder aktualiseras frågan om när hälso- och sjukvården inte längre behöver informera vårdnadshavarna, samt i vilka fall den unge kan ha sekretesskydd gentemot sina vårdnadshavare. Frågan om huruvida vårdnadshavarna ska informeras spontant, på begäran eller inte alls kan besvaras först efter en bedömning ifall den handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 21

unge ska anses ha självbestämmanderätt. Den nya patientlagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2014/15 stärker barnets ställning i, och inflytande över, vården. Ungdomar under 18 år är i många situationer kompetenta att bestämma över sig själva. De får då styra över frågor såsom att vara delaktiga i medicinska beslut, samt att samtycka eller ha rätt att säga nej, till vård eller behandling. En individuell mognadsbedömning ligger till grund för bedömningen om en ungdom är beslutskompetent. Mognadsbedömningen ska ge svar på frågan om huruvida den unge har förmåga att tillgodogöra sig relevant information och överblicka konsekvenserna av sitt beslut. Mognadsbedömningen ska alltid göras i relation till det aktuella beslutets art och komplexitet. Det krävs således olika mognadsgrad för olika beslut. Det ankommer på den som är ansvarig för vården att göra bedömningen av mognadsgrad och beslutskompetens. När det gäller de yngsta är det bra att använda den breda tvärprofessionella kompetens som finns på ungdomsmottagningarna. Rutinmässig information till vårdnadshavare eller anmälan till socialtjänsten enbart till följd av ålder, är dock inte optimalt ur den ungdomens synvinkel. Beroende på situation och vilken information det rör sig om kan personalen alltså ha tystnadsplikt gentemot vårdnadshavare och därmed vara förhindrad att lämna ut information, också efter direkt begäran från dessa. I fall där det kan antas att den unge lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, gäller tystnadsplikt. Kunskapsområden Andrologi Andrologi läran om mannen framför allt om mannens fortplantningsorgan, deras funktion och sjukdomar. Andrologisk kompetens ska finnas representerad på alla ungdomsmottagningar för att kunna möta de personer som har ett manligt reproduktionsorgan, på ett professionellt och evidensbaserat sätt. Genom att kroppen utvecklas har både ungdomen själv och omgivningen ökande krav på anpassningen till vuxenlivet. Adolescens Adolescensen är den psykologiska och sociala motsvarigheten till puberteten, med fokus på kognitiva, sociala och andra icke-somatiska aspekter. Genom att kroppen utvecklas har både ungdomen själv och omgivningen ökande krav på anpassningen till vuxenlivet. Den kognitiva förmågan ökar och därmed förmågan till abstrakt tänkande, att resonera logiskt och att analysera teoretiska problem. Gynekologi Gynekologi läran om kvinnan framförallt om kvinnans fortplantningsorgan, deras funktion och sjukdomar. Gynekologisk kompetens ska finnas representerad på alla ungdomsmottagningar för att kunna möta de personer som har ett kvinnligt reproduktionsorgan, på ett professionellt och evidensbaserat sätt. 22 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

HBTQ Homosexuell, Bisexuell, Transperson, Queer Ett normkritiskt förhållningssätt utesluter inte särskild kunskap om hbtq-frågor. Tvärtom är det viktigt att ungdomsmottagningen har stor kunskap inom området. Alla personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queera är inte lika. Det som är gemensamt är att stå utanför normen vad gäller sexuell läggning, kön eller könsuttryck. Detta leder ibland till större ohälsa och till diskriminering på olika områden i samhället. Ungdomsmottagningarna måste tänka på att besökaren kan leva i en familj som inte är normativ, eller att personen har vänner, partner(s) eller andra viktiga närstående som bryter mot heteronormen. Psykosocialt perspektiv Det psykosociala perspektivet utgår från hur individens psykiska förutsättningar formas av, och samspelar med, miljön. Sociala faktorer som påverkar den psykiska hälsan kan vara: familjeliv, sociala nätverk, känsla av sammanhang, ansvar och fritidssysselsättningar. Genom intersubjektiviteten i människans relationer till omvärlden, formas gemensamma synsätt, normer, värderingar och målsättningar. På ungdomsmottagningen är det psykosociala perspektivet integrerat i alla besök, oavsett yrkeskategori. Det sker genom möten som utgår från en helhetssyn där förståelse för ungdomen sker mot bakgrund av de sociala, psykologiska och kulturella sammanhang som den unge ingår i. Sexologi Sexologi är läran om människans sexualitet. Ämnet sexologi kan sägas vila på tre ben; forskning, undervisning och praktik. Ämnet är tvärvetenskapligt, det vill säga bestående av en rad olika vetenskaper och discipliner. Hit räknas bland annat medicin, psykologi, sociologi och socialt arbete, men ämnet kan även studeras utifrån andra perspektiv som exempelvis antropologi, religion, juridik, media- och kommunikationsvetenskap. Venereologi Venereologi är läran om sexuellt överförbara infektioner och specialiteten omfattar behandling av både akuta och kroniska sjukdomar här ingår också förebyggande åtgärder. På en ungdomsmottagning arbetar en venereolog främst utifrån sin fördjupade kompetens inom könssjukdomar, men även andra frågeställningar kring hudbesvär relaterade till ungdomstiden kan vara aktuella. Arbetsområden på mottagningen Kondomsamtal Ett av ungdomsmottagningens mål är att minska spridningen av kösnsjukdomar och detta kan göras bland annat genom att öka kondomanvändningen. Det finns stöd för att motiverande samtal, MI, är en metod som ökar chansen till praktiserande av säkrare sex. Att ungdomar kommer och hämtar kondomer är positivt och det är den inställningen vi bör förmedla när vi möter ungdomarna: Sträva efter att träffa ungdomarna en och en för att ge möjlighet till bra dialog, bjud in till handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 23

enskilt samtal. Dock får det enskilda samtalet aldrig bli ett krav för att få kondomer. Ungdomsmottagningen bör även ha tydliga rutiner för dokumentation av samtal om säkrare sex och kondomer. Preventivmedelssamtal Preventivmedelssamtal på ungdomsmottagningen syftar till att främja sexuell och reproduktiv hälsa genom att minska risken för könssjukdomar, förhindra oönskad graviditet och bevara fertilitet tills eventuell graviditet är aktuell. Ett bra samtal skapar trygghet och kan dessutom bidra till en bra start på ungdomens sexualitet och lust. Målet är att hen ska vara nöjd med sin metod och använda den korrekt och konsekvent, vilket minskar risken för oönskade graviditeter. Säkra, lättillgängliga och välfungerande preventivmedel är avgörande för att kunna uppnå ungdomsmottagningens övergripande mål. I den offentliga debatten ställs ofta hormonella preventivmetoder mot kondomanvändning. Ungdomsmottagningarnas arbete bör istället inrikta sig på att motivera människor att vid behov använda både hormonellt preventivmedel och kondom. Ungdomsmottagningens medicinska personal kan med sin kunskap hjälpa varje person att hitta den för hen bästa preventivmetoden. Känslan av att ha fattat ett eget beslut och tryggheten i att ha fått god medicinsk och annan rådgivning, är sannolikt de viktigaste förutsättningarna för att ungdomen börjar med och fortsätter med sitt preventivmedel. Det är viktigt att ta reda på vilka förväntningar den unge har på ett preventivmedel. Risken för oro och osäkerhet, samt den negativa upplevelsen av biverkningar minskar genom bra information. Det är viktigt att även lyfta fram de positiva hälsoeffekterna med hormonella preventivmedel. Unga behöver högeffektiva preventivmetoder eftersom de har hög fertilitet. Många har dessutom svårare att använda metoder som är beroende av regelbunden livsstil och dagligt tablettintag. Därför är långtidsverkande och reversibla metoder, såsom spiral och p-stav, goda alternativ dock ska valet av metod alltid baseras på ungdomens önskemål och eventuell förekomst av riskfaktorer. I samband med preventivmedelssamtal bör information om, och provtagning för könssjukdomar, erbjudas frikostigt. Samtal vid oplanerad/oönskad graviditet och abort Personalsammansättningen på ungdomsmottagningarna skapar goda förutsättningar för att erbjuda gravida ungdomar hjälp utifrån ett helhetsperspektiv. När unga kommer till ungdomsmottagningen och är oplanerat/oönskat gravida kan det vara första gången de besöker en ungdomsmottagning och de kan vara oroliga. Som vid alla andra ungdomsmottagningsbesök är det viktigt med helhetssyn, engagemang och lyhördhet och att inbjuda till frågor. Beslutet om att fortsätta eller avbryta en graviditet ska kännas rätt och de ska gå stärkta genom situationen och må så bra som möjligt fysiskt och psykiskt. Ett gott bemötande och mottagande skapar bra förutsättningar för att underlätta 24 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar

framtida prevention av oönskad graviditet och STI, samt ge ungdomarna erfarenhet av att vuxenvärlden kan erbjuda stöd. Den unga ska själv ta beslutet, men det är viktigt att dennes eventuella partner också får ge uttryck för sina tankar och känslor. Partners bör ges möjlighet att följa med vid besöken på ungdomsmottagningen och även ges tillfälle att få individuella samtal vid behov. Stödsamtal kan ges som enstaka samtal eller i form av en serie samtal, som relaterar till den oplanerade/oönskade graviditeten och/ eller aborten. De unga bör uppmuntras att berätta om graviditeten för sina föräldrar eller annan vuxen, och ungdomsmottagningen bör arbeta för att underlätta kontakt med de nätverk de kan behöva stöd av. Om den unga beslutar att göra abort och omhändertagandet inför abort görs på ungdomsmottagningen, gäller skyldigheter i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift Abort, SOSFS 2009:15. Om den gravida kvinnan är under 18 år Arbets- och referensgruppen för familjeplanering inom SFOG (Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi) har skrivit rapporten Inducerad abort. Under rubriken Kvinnor under 18 år står följande: Om kvinnan motsätter sig att vårdnadshavaren informeras och hon kan anses ha uppnått tillräcklig grad av utveckling och mognad gäller sekretess gentemot vårdnadshavaren. Någon särskild åldersgräns för denna bedömning finns inte men man kan många gånger utgå från att ungdomar i ålderskategorin 15-17 år har uppnått en sådan mognadsgrad. Enligt Socialstyrelsens föreskrift om abort från 2009 tydliggörs att det är vårdgivarens ansvar att fastställa rutiner för hur sådan bedömning ska göras, och om huruvida vårdnadshavare ska kontaktas och/eller anmälan ska göras enligt Socialtjänstlagen. Det bör finnas rutiner som säkerställer att en abort utförs så snart som möjligt efter att den unga bestämt sig. Ungdomsmottagningen hjälper den unga att få kontakt med den mottagning där abort kan utföras. Preventivmedelssamtal och förskrivning är viktigt inför aborten så att den unga får ett preventivmedel som hen känner sig trygg med. Användning av långtids, reversibla metoder såsom p-stav och hormon- eller kopparspiral har många fördelar för unga, och metoden kan påbörjas i direkt anslutning till aborten. De flesta mår känslomässigt bra i samband med en abort, men en del kan må psykiskt dåligt, även om beslutet kändes väl övervägt ibland finns även stor oro för fysiska komplikationer. Återbesök med uppföljning är därför viktigt. Det unga ska få möjlighet att berätta om hur aborten har upplevts, hur det känns efteråt och hur preventivmedlet fungerar, samt ges möjlighet att prata om eventuella frågor kring framtida graviditet och relationer, med mera. Återbesöket är ett bra tillfälle att fånga upp dem som behöver extra samtalsstöd. handbok för Sveriges ungdomsmottagningar 25

Psykosocialt arbete Psykosocialt arbete är insatser som görs för att åstadkomma positiva förändringar i en persons livssituation. Det är en systematisk och målinriktad verksamhet med förankring i teorier. Utgångspunkten är att se människan i sitt sociala sammanhang, innefattande fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer. Psykosocialt arbete bedrivs på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Psykosocialt behandlingsarbete skiljs från psykosocialt synsätt/perspektiv. Alla som arbetar på ungdomsmottagningen bör ha ett psykosocialt synsätt/perspektiv och kunna se den unge i sitt sociala sammanhang. Målet för det psykosociala arbetet är dels att stärka människors möjligheter att hantera inre och yttre påfrestningar, dels att arbeta för förändringar i den sociala miljön så att människors livssituation utvecklas gynnsamt. Det psykosociala arbetet kan göras i förebyggande och i behandlande syfte genom rådgivande, stödjande och psykoterapeutiska samtal. Till ungdomsmottagningen söker ungdomar och unga vuxna med allt från lindrigare psykiska besvär till mer allvarliga former av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Den psykiska ohälsan kan handla om lindrigare besvär av oro, nedstämdhet, stress, sömnsvårigheter, relationsproblem, sexuella problem och om svårare besvär i form av ångest, depression, identitetsfrågor, självmordsbenägenhet, ätstörningar, självskadebeteende, sexuella övergrepp och/eller missbruk. Även psykosomatiska besvär förekommer. Sexologisk rådgivning och behandling Till ungdomsmottagningen söker ungdomar för olika sexologiska frågor. Personal med olika kompetens inom det sexologiska området möter dessa ungdomar. En modell som ofta används för sexologisk rådgivning och behandling kallas PLISSIT vilket står för: P = Permission LI = Limited Information SS = Specific Suggestions IT = Intensive Therapy Modellen kan betraktas som en hjälp för att åskådliggöra och lättare identifiera vilka ungdomar som kan bli hjälpta av kortvarig terapi, och vilka som behöver mer avancerad terapi, se figur. För varje nivå i modellen krävs större kunskaper, träning och kompetens hos personalen. Sexualterapi Sexualrådgivning Sexualupplysning Tillåtande hållning Extended PLISSIT är en utveckling av PLISSIT-modellen den kallas också Ex- PLISSIT. Istället för att Tillåtande hållning ses som den första interventionsnivån, så anses Tillåtande hållning som centralt i alla 26 handbok för Sveriges ungdomsmottagningar