... och hur kan den användas?

Transkript

1 FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR

2 ... och hur kan den användas? På ungdomsmottagningarna runt om i Sverige finns mångårig erfarenhet som är viktig att bevara, förmedla och utveckla. Denna handbok beskriver kärnan i verksamheten och varför ungdomsmottagningarnas sätt att arbeta är verkningsfullt och effektivt vi vet att besökarna är nöjda med den hjälp, det stöd och det bemötande de får. Handboken beskriver också vilka internationella dokument och vilka svenska lagar som ungdomsmottagningsarbetet både styrs av, och relaterar till. FSUM Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar Arbetsgrupp: Eva Wendt och Timmy Leijen Form och illustration: Eva-Marie Wadman Första upplagans första tryckning. Åtta.45 Tryckeri AB Handboken kan användas av såväl ny, som mer erfaren personal. För den som är helt ny på en mottagning kan den utgöra en bra introduktion till arbetet, men den kan även vara ett bra redskap för dem som ska starta en mottagning. För personal som arbetat längre inom ungdomsmottagningsverksamhet kan handboken användas som underlag för diskussion och reflektion kring den egna verksamheten, vilket är nödvändigt för vidareutveckling och kvalitetssäkring. Handboken kan givetvis även användas som komplement till FSUMs riktlinjer för utomstående personer, som vill få fördjupad kunskap om vad ungdomsmottagningsverksamhet innebär. Arbetet med handboken startade på allvar hösten 2012 med att tio personer, från Malmö i söder till Gällivare i norr, bildade en arbetsgrupp. De första två mötena handlade om syftet med ett nationellt dokument kring ungdomsmottagningsarbete och vad det borde innehålla. Dessförinnan hade personalen på alla mottagningar i en enkät fått möjlighet att berätta hur de tyckte att det befintliga Policyprogrammet skulle kunna utvecklas, för att utgöra ett ännu bättre stöd i mottagningsarbetet. Arbetsgruppen representerar de flesta professioner som kan finnas på en ungdomsmot- HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 3

3 kunna läsa enstaka avsnitt och ändå förstå helheten. Handbokens olika delar har lika lite som arbetet på ungdomsmottagningarna, skarpa gränser. Målsättningen med handboken är att den ska utgöra ett stöd för oss all personal i det Handboken kan betraktas som ett resultat av ett storskaligt samarbete mellan arbetsgruppen, styrelsen och alla ungdomsmottagningar i Sverige. tagning: barnmorska, kurator, läkare, psykolog, psykoterapeut och sjuksköterska. Utöver dessa finns i gruppen kompetens kring många av de områden som handboken beskriver. Att skriva handboken har varit en process. Dels inom gruppen, men också i samarbete med FSUMs styrelse och i mötet med ungdomsmottagningskollegor som vid två årsmöten deltagit i workshops kring handbokens innehåll. Mottagningarna har i slutfasen, via en enkät, gett arbetsgruppen och styrelsen värdefulla synpunkter. Handboken kan således betraktas som ett resultat av ett storskaligt samarbete mellan arbetsgruppen, styrelsen och alla ungdomsmottagningar i Sverige. Ambitionen är att arbetsprocessen ska fortsätta. Handboken är långt ifrån heltäckande och kommer heller aldrig att bli det. Den första upplagan trycks, så att varje mottagning får ett exemplar, men den finns också på FSUMs webbplats. Tanken är att alla som arbetar inom ungdomsmottagningsverksamhet ska kunna vara med och bidra till vidareutvecklingen av innehållet, i samarbete med FSUMs styrelse. När man läser handboken märks det att texten är ett resultat av tio personers olika sätt att skriva. Dessa olikheter kommer att fortsätta så länge arbetet med handboken pågår. Likaså kommer det även i fortsättningen att skapas texter med upprepningar, eftersom de olika områden som beskrivs i handboken överlappar varandra. Tanken är att man ska dagliga arbetet, och att den tillsammans med det kompletterande dokumentet med FSUMs riktlinjer, på ett tydligt sätt förmedlar ungdomsmottagningarnas mål, unika arbetssätt och effekterna av detta arbete. Till sist, ett stort tack till alla personer och mottagningar som under processen kommit med konstruktiv kritik, kloka synpunkter och glada tillrop! APRIL 2015 För arbetsgruppen: Eva Wendt För FSUMs styrelse: Timmy Leijen ARBETSGRUPPEN HAR BESTÅTT AV: Agnes Lindeberg Anna Skoglund Daniel Foxhage Erika Kaspersson Eva Wendt Göran Källqvist, Lena Berg Marcus Folkö Müntzing Marija Pettersson Niklas Persson Varför en handbok och hur kan den användas?... 3 Innehåll... 5 Ungdomsmottagningarnas historia och ideologi... 9 Ungdomsmottagningarnas inriktning och värdegrund Mål Målgrupp Mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Folkhälsoperspektiv på sexualitet Sociologiskt perspektiv på sexualitet Tonårsutveckling och sexualitet Tonårsutveckling och psykisk hälsa Ungdomsperspektiv Hälsofrämjande perspektiv Normkritiskt förhållningssätt Bemötande Litteratur HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar

4 Vad en ungdomsmottagning kan erbjuda Bemötande praktisk normkritik på ungdomsmottagningen Fysisk miljö Språkanvändning Arbetssätt Utåtriktat arbete Mottagande av ungdomar under 18 år Kunskapsområden Andrologi Adolescens Gynekologi HBTQ - Homosexuell, Bisexuell, Transperson, Queer Psykosocialt perspektiv Sexologi Venereologi Arbetsområden på mottagningen Kondomsamtal Preventivmedelssamtal Samtal vid oplanerad/oönskad graviditet och abort Om den gravida kvinnan är under 18 år Psykosocialt arbete Sexologisk rådgivning och behandling STI-samtal Smittspårning Litteratur Förutsättningar för verksamheten Lagar och förordningar Organisation Huvudmannaskap Verksamhetschef Avgränsningar Journalsystem Skyddad journal E-tjänster och telefoni SMS-påminnelse Verksamhetsplan och kvalitetssäkring Ekonomi Utvärdering Personal Resursnivå Tillgänglighet Avgifter Arbetsmiljö Patientsäkerhet Avvikelsehantering Identitetskontroll Utvecklings- och förbättringsarbete Vård på lika villkor, en jämlik vård Samordning Yrkesbeskrivningar Barnmorskans roll och arbetsuppgifter Kuratorns roll och arbetsuppgifter Läkarens roll och arbetsuppgifter Psykologens roll och arbetsuppgifter Psykoterapeutens roll och arbetsuppgifter Sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter Undersköterskans roll och arbetsuppgifter Litteratur... 40

5 Ungdomsmottagningarnas utvecklingsområden Unga män på ungdomsmottagningen Sex mot ersättning Ungdomar med erfarenhet av våld Förslag på områden att skriva om i framtida uppdateringar av handboken Litteratur Ungdomsmottagningarnas... Bilaga FSUM Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar Målsättning Stadgar Jag har valt att bry mig om ungdomar, sade Gustaf Högberg som var barn- och ungdomsläkare. Det är ett uttalande och ett förhållningssätt som var startskottet för den första ungdomsmottagningen i Sverige, som öppnades i augusti 1970 i Borlänge. Så är det även idag för många som arbetar som ungdomsmottagare: Vi har valt att bry oss om ungdomar. Redan tidigt hade de som startade ungdomsmottagningar klart för sig att arbetet skulle präglas av en helhetssyn på ungdomar. Kropp och själ hör ihop, betonade de som bildade FSUM, Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar. De menade, att på en ungdomsmottagning ska det finnas personer från olika yrkeskategorier, i en tvärprofessionellt sammansatt arbetsgrupp. De ska arbeta med såväl direkta mottagningsbesök som med förebyggande utåtriktad verksamhet. Dessa ställningstaganden gäller än idag och gör ungdomsmottagningar till unika verksamheter dit ungdomar kan vända sig med olika frågor och funderingar under ungdomstiden. Under de 25 år som FSUM funnits, har arbetet till stora delar letts och byggts av eldsjälar och frivilliga arbetsinsatser. Listan på frågor som FSUM har drivit kan göras lång. Några av dem har varit att motverka hot om nedläggningar av många ungdomsmottagningsverksamheter på 1990-talet, försök till att skapa ett eget kansli och organisationsstöd, samla in statistik för att ge en bild av, och visa omfattningen av verksamheten i Sverige, framtagande av nationella ungdomsmottagningsdokument som Policyprogram och nu mellan , framtagande av nationella riktlinjer, samt en handbok, lobbyarbete för att skapa en webbplats för unga på nätet, vilket ledde till UMO.se som sedan starten 2008 besöks av ett stort antal ungdomar och unga vuxna. Genom åren har FSUM även besvarat flertal remisser i olika myndig- HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 9

6 hetsutredningar som gällt ungdomar. Samtal om oönskade graviditeter och abort, prevention av STI, hedersrelaterat våld, pojkars plats på ungdomsmottagningarna och ungdomars psykiska hälsa både har varit, och är några av FSUMs hjärtefrågor. FSUMs ideologi skulle kunna sammanfattas i några ställningstaganden, som gjorts under ungdomsmottagningarnas och FSUMs utveckling, från 1970 då den första mottagningen startade, till idag. Ungdomssexualitet erkänns och bejakas och ses som en del i identitetsutvecklingen. Personalen på ungdomsmottagningar ser som sin uppgift att medverka till att ungdomarna tar så få hälsorisker som möjligt. Ungdomsmottagningarna vill anlägga en helhetssyn på ungdomarna och se dem i sitt sociala och kulturella sammanhang. Själ och kropp hör ihop. Ungdomarna väljer själva om de vill komma till en ungdomsmottagning och de definierar själva de frågeställningar och problem de kommer med. Personalen lyssnar och respekterar de unga som kapabla personer med möjlighet att själva fatta sina val, och personalen vill på olika sätt stötta och hjälpa de unga med detta. Ungdomsmottagningens personal praktiserar det goda samtalet som innebär en dialog mellan den unge och den vuxne. Personalens tystnadsplikt förstärker ungdomarnas tillit. Ungdomsmottagningen ska vara en frizon för ungdomarna som bland annat innebär att hålla till i centralt belägen lokal, fristående från annan verksamhet. Helhetssynen på ungdomarna kräver ett tvärprofessionellt samarbete. FSUM verkar för att ungdomsmottagningspersonalen ska ha god och bred kunskap om ungdomar; medicinskt och psykosocialt. Kunskap i sexologi betonas. Samtal om oönskade graviditeter och abort, prevention av STI, hedersrelaterat våld, pojkars plats på ungdomsmottagningarna och ungdomars psykiska hälsa både har varit, och är några av FSUMs hjärtefrågor. (ur Ungdomsmottagningarnas eldsjälar FSUMs historia sammanställd av Pia Höjeberg). Ungdomsmottagningarnas... Ungdomsmottagningar behövs som ett led i att tillgodose ungdomars och unga vuxnas rätt till hälsa. Ungdomsmottagningen har till uppgift att på ungas uppdrag förmedla kunskap, ge information, stöd och behandling under denna tid. Detta gäller i synnerhet inom området sexuell, reproduktiv och psykosocial hälsa. Ett av ungdomsmottagningens grundfundament är att ungdomar under 18 år kan söka utan vårdnadshavarens kännedom eller godkännande. MÅL Det övergripande målet för ungdomsmottagningarna är att främja fysisk och psykisk hälsa, med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga. Arbetet ska utgå utifrån en psykosocial, psykologisk och medicinsk helhetssyn, och utifrån ett rättighetsperspektiv där unga har rätt till information, kunskap, stöd och behandling. Alla ungdomar ska känna sig välkomna och ett normkritiskt förhållningssätt ska prägla verksamheten. MÅLGRUPP Ungdomsmottagningarnas målgrupp är ungdomar och unga vuxna, med de likheter och olikheter som var och en i denna heterogena grupp uppvisar. I målgruppen ska ingen diskrimineras på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Ungdomsmottagningen bör kunna välkomna alla unga mellan 12 och 25 år. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Arbetet på ungdomsmottagningen ska alltid baseras på mänskliga rättigheterna. Detta gäller i det direkta mötet med besökarna men 10 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 11

7 också i samverkan med andra verksamheter, samt i informationsmaterial som ungdomsmottagningen producerar. Ungdomsmottagningarna, både som verksamhet i stort, som i sitt praktiska arbete runt om i landet, ska vara en del av det demokratiska samhället. Människosynen och arbetssättet ska präglas och utgå från mänskliga rättigheter. Unga har rätt till inflytande över sina liv och att göra egna val. De har också rätt att få stöd och hjälp i frågor som rör exempelvis sexuell och annan hälsa. Sverige har skrivit under de flesta konventioner om mänskliga rättigheter som finns på FN- och Europanivå. I konventionerna anges vilket skydd som individer har gentemot det allmänna, det vill säga framför allt stat, landsting eller kommun. Oavsett huvudmannaskap (se sidan 31) arbetar ungdomsmottagningarnas personal på uppdrag av det allmänna. På så vis är vi som arbetar på ungdomsmottagningar förpliktigade att följa de regler som gäller på människorättsliga områden. FNs BARNKONVENTION FNs barnkonvention har stor betydelse för ungdomsmottagningens verksamhet. Trots att alla människor, oavsett ålder, omfattas av de mänskliga rättigheterna bedömde staterna i Förenta nationerna i november 1982, att en särskild konvention behövdes för att stärka skyddet för individer under 18 år. Konventionen slår fast att barn inte är föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. De är individer med egna rättigheter och ett eget människovärde, och att barn har speciella behov av skydd och stöd. Enligt konventionen ska barnets bästa sättas i främsta rummet, barnets rätt till liv, dess rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade, rätten till hälso- och sjukvård, föräldrarnas primära ansvar, samt barnets rätt till skydd för privatliv och personlig integritet. Ungdomsmottagningen har en viktig uppgift att värna unga människors integritet och rättighet att själv söka stöd, information och vård. Rutiner kring sekretess och journalföring måste ständigt ses över för att skydda besökarnas integritet. Ungdomsmottagningen ska alltid arbeta på uppdrag av den unge. Det innebär att vi alltid arbetar med frivillighet som grund och aldrig på en vuxens eller annan verksamhets uppdrag. SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA OCH RÄTTIGHETER Varje människa har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet och att inte diskrimineras på grund av kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, täcker hela livscykeln. Alla har rätt att ha tillgång till kunskap och rådgivning om sexualitet och reproduktion, samt tillgång till skydd mot hiv/aids och andra könssjukdomar, till preventivmedel och till säker abort. I begreppet ingår också frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld. SRHR handlar även om tillgång till adekvat vård under graviditet och förlossning, samt vård av nyfödda. I rapporten från Regeringskansliet 2006, Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, understryks att ungdomar är handlingskraftiga aktörer som har förmåga att hantera information och kunskap om SRHR, de är inte bara mottagare av vård och information. I rapporten betonas också betydelsen av att främja jämställdhet genom att fokusera på unga kvinnor och unga män, så att de har möjlighet att tidigt ifrågasätta rådande normer, villkor och maktstrukturer som är kopplade till kön: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter gäller alla människors samlevnad, relationer och livskvalitet. Det täcker hela livscykeln. Det handlar om alla människors rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet, om tillgång till kunskap och rådgivning om sexualitet och reproduktion, skydd mot hiv/ aids och andra könssjukdomar, tillgång till preventivmedel, samt säker abort. Det handlar om tillgång till adekvat vård under graviditet och förlossning, och vård av nyfödda. Det handlar också om frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld. Det är viktigt att betona att begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inte begränsas till den reproduktiva tiden i en människas liv eller bara handlar om familjeplanering. Med rättigheter i detta sammanhang avses bland annat rätten att inte diskrimineras på grund av kön eller sexuell läggning samt att själv ha rätt att bestämma över sin kropp och sin fertilitet. Sexualitet kan beskrivas utifrån olika perspektiv. Nedan beskrivs kort, dels folkhälsoperspektivet eftersom ungdomsmottagningar har ett tydligt mål att främja ungdomars hälsa, och dels det sociologiska perspektivet eftersom det är viktigt att tydliggöra att sexualitet skapas i möten med andra. Folkhälsoperspektiv på sexualitet Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är enligt Folkhälsomyndigheten att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att underlätta arbetet med att uppnå målet har en samlad målstruktur med elva målområden utvecklats. Dessa grupperar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorernas utveckling mäts via olika indikatorer. Arbetet med SRHR handlar framförallt om målområde 7 och 8; Skydd mot smittspridning respektive Sexualitet och reproduktiv hälsa. Sociologiskt perspektiv på sexualitet Med ett sociologiskt synsätt analyseras sexualitet i första hand som en social företeelse. Här diskuteras att människans sexualitet snarare är inlärd än medfödd. Sexualitet har givetvis samband med biologiska förutsättningar och biologiska kroppar att göra, men hur den tolkas är föränderligt beroende på både sociala och kulturella konstruktioner. Hur sexuella beteendemönster ser ut, skiljer sig både inom och mellan kulturer och därtill över tid. Sexu- 12 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 13

8 alitet skapas i möten med andra, dels genom social interaktion mellan individer men också med samhällen. TONÅRSUTVECKLING OCH SEXUALITET Ungdomar kan behöva samtala om sexualitet, dess konsekvenser, förväntningar och erfarenheter, utifrån såväl ett positivt som negativt perspektiv. De ska i dessa samtal bemötas med respekt för sina tankar och känslor. Personalen på ungdomsmottagningarna ska arbeta för att stärka alla ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualitet, samt stödja deras självkänsla och integritet. De flesta ungdomar på gymnasienivå har en positiv attityd till sexualitet, flertalet är Ungdomsmottagningens arbete utgår ifrån ett ungdomsperspektiv, vilket innebär att personalen ska möta ungdomar med respekt och förståelse utifrån deras upplevelse och berättelse. nöjda med sitt sexualliv och för majoriteten har sex varit frivilligt och positivt. När det gäller synen på sexualitet utsätts ungdomar för motstridiga budskap. De kommersiella bilder och texter kring sexualitet som når ungdomar genom media, pornografi och reklam är oftast tvärt emot den bild som samhället vill ge av sexualitet. De budskap som når ungdomar genom skola, ungdomsmottagningar med flera. är begrepp som demokrati, jämställdhet mellan könen, jämlikhet och hälsosam sexualitet. Via olika media förmedlas kommersiella och andra sexuella budskap som ofta innehåller fördomar, diskriminering, stereotypa könsroller och våld. Ungdomars relationer och sexualitet påverkas av medias bild och därför är det viktigt att ge ungdomar möjlighet att reflektera och diskutera kring olika innehåll och budskap. Ungdomars sexualitet beskrivs ofta utifrån ett riskperspektiv och det är mestadels de negativa konsekvenserna som betonas. Det är därför viktigt att lyfta fram de positiva aspekterna av ungdomars sexualitet, och deras erfarenheter. TONÅRSUTVECKLING OCH PSYKISK HÄLSA Ungdomsåren innebär sociala, fysiska och psykiska förändringarna som kan leda till funderingar och ibland även ge upphov till oro. Dessa förändringar sker inte alltid i samklang med varandra vilket kan medföra ett behov av bekräftelse och stöd. Föräldrainflytandet minskar och påverkan från kamrater och samhälle blir allt större, där grupptryck och mobbning kan spela stor roll. Frigörelseprocessen skapar ibland en känsla av ensamhet och utanförskap, och självkänslan kan påverkas. Ungdomsåren är för vissa en intensiv utvecklingstid präglad av sökande, där stora möjligheter ges att bearbeta tidigare upplevelser och eventuella konflikter. Kriser under denna period är vanligt förekommande men kriser ger också möjlighet till utveckling. UNGDOMSPERSPEKTIV Ungdomsmottagningens arbete utgår ifrån ett ungdomsperspektiv, vilket innebär att personalen ska möta ungdomar med respekt och förståelse utifrån deras upplevelse och berättelse. I en respektfull dialog kan personalen visa att det finns möjligheter till aktiva val, och på så sätt stärka ungdomars ansvarstagande och initiativkraft. Personalen ska utgå ifrån ungdomarnas situation och initiativ och ta hänsyn till deras mognadsprocess. HÄLSOFRÄMJANDE PERSPEKTIV Att arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv innebär att möta ungas behov och problem med förståelse och respekt. Grunden för detta är specifik kunskap om ungas villkor och utveckling. Den medicinska, psykologiska och psykosociala ungdomsmottagningspersonalen ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande synsätt. Stabila och trygga relationer till de unga är avgörande för att kunna möta och skapa förändring utifrån deras förutsättningar. Alla människor ingår i ett större sammanhang som påverkar deras utvecklings- och valmöjligheter. Det är viktigt att se interaktionen mellan individ och samhälle för att förstå den unga människan livsmiljö och förutsättningar för utveckling och hälsa. Destruktiva beteenden och psykosomatiska symptom ses som begripliga reaktioner på psykosocialt ohälsosamma miljöer. NORMKRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Syftet med normkritik är att öka jämlikheten mellan människor i samhället. För ungdomsmottagningarna har jämlikhet alltid varit ett viktigt värde. Normkritik går ut på att ifrågasätta normer som bygger upp och upprätthåller sociala hierarkier. Exempel på sådana normer är kön, hudfärg, etnicitet, funktionalitet, sexualitet och ålder. Arbetar man utifrån ett normkritiskt perspektiv, försöker man identifiera förtryckande normer, och montera ner privilegier knutna till dessa normer. Det är något annat än att fokusera på det som avviker från normen och försöka skapa tolerans för det annorlunda. Normkritik sägs därför ibland stå i motsats till ett toleransperspektiv. Ett normkritiskt förhållningssätt kan användas för att göra ungdomsmottagningarnas verksamhet än mer jämlik och jämställd - vilket är i linje med de mänskliga rättigheterna. BEMÖTANDE Bemötandet är centralt för allt arbete på ungdomsmottagningen. Ett gott bemötande innehåller många faktorer: att ungdomen som kontaktar ungdomsmottagningen känner sig välkommen och väl omhändertagen att ungdomen erbjuds förståelse och en trygg miljö för att göra det lättare att uttrycka sina behov att den som söker hjälp förstår och känner sig trygg med de regler som styr sekretess och integritetsskydd att våra rutiner och lokaler utformas utifrån förståelse om hur den unge upplever situationen att skapa en trygg relation till den unge som grund för förändringsarbete att vi som arbetar på ungdomsmottag- 14 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 15

9 ningarna är medvetna om hur vi påverkas av känslor som väcks i möten med ungdomarna och hur vi gör när vi bemöter dem. Att förstå detta i stunden kräver en särskild mänsklig förmåga; den så kallade mentaliseringsförmågan. Mentalisering är ett konstruktivt och informativt begrepp att ha med i utformandet av vårt bemötande, både för fasta rutiner och för vårt arbete i stunden. Här följer några förslag till definition av mentaliseringsförmåga som är av betydelse för bemötandet av ungdomar på ungdomsmottagningen: att kunna ha både sitt eget inre och den andres inre i åtanke samtidigt att förstå att alla människor handlar utifrån vad de tänker och känner inombords att vara medveten om sina egna tankar och känslor och hur de styr vår tolkning av den andre och vårt agerande att kunna se förklaringar till andras agerande utifrån flera perspektiv där inget av dem nödvändigtvis är sant, samtidigt som man är medveten om sina egna reaktioner på den andres sätt att vara att kunna vara medveten om sina egna känslotillstånd och tankar utan att styras av dem på ett automatiskt och omedvetet sätt förmåga att kunna vara nyfiken och öppen även i situationer som är krävande. sätt. När vi är stressade är det lätt gjort att det påverkar vår förmåga att sätta oss in i andras medvetande, liksom när vi inte känner oss duktiga eller kompetenta. Det är krävande att möta människor som upplever det svårt att uttrycka sina behov, eftersom de kan skydda sig på en rad olika sätt; En del är tysta, andra arga och en del har svårt att tro att deras behov är viktiga jämfört med andras. Våra reaktioner på detta formar hur vi beter oss i mötet. En del är tysta, andra arga och en del har svårt att tro att deras behov är viktiga jämfört med andras. Om vi är omedvetna om hur vi reagerar finns stora risker att det påverkar våra möjligheter att möta och hjälpa, även om våra avsikter är de bästa. Bemötandet formas av många faktorer på många olika nivåer. Detta gäller allt från hur lokalerna är utformade till vilka rutiner och resurser vi har, vilken kunskap personalen har kring arbetet specifikt med ungdomar, hur samarbetet i personalgruppen fungerar, hur vi kommer överens med våra kollegor och hur vi upplever vår förmåga att tillgodose de behov vi möter. Det är viktigt att förhålla sig aktivt till detta och att reflektera och kunna diskutera med kollegor kring bra och mindre bra möten. LITTERATUR Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. G Edemo, A Frisell Ellburg med flera Uppsala universitet. Barnkonventionen. Folkhälsans utveckling elva målområden. Folkhälsomyndigheten. Sexual Conduct: The Social Sources of Human Sexuality. J Gagnon, W Simon Transaction Publishers. Sociologi. A Giddens, K Birdsall Studentlitteratur. Ungdomar, sexualitet och relationer. C Magnusson och E Häggström-Nordin Antologi. Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Regeringskansliet. Utrikesdepartementet Mentalizing in Clinical Practice. J G Allen, P Fonagy, A W Bateman American Psychiatric Pub. Mentaliseringsboken. P Wallroth Karnival. Det är lätt att föreställa sig situationer där det är svårt att bemöta på ett välfungerande 16 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 17

10 Vad en ungdomsmottagning... Ungdomsmottagningen arbetar med fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa. Detta arbete utförs på flera olika nivåer genom rådgivande, stödjande och behandlande arbete på mottagningen, individuellt eller i grupp. Ungdomsmottagningen bedriver också utåtriktat arbete på gruppnivå, till exempel besök av klasser, besök på skolor och fritidsgårdar, medverkan vid större arrangemang såsom Pride-festivaler, gymnasiemässor et cetera. I arbetet ingår också att på strukturell nivå påverka beslutsfattare, vara behjälplig och samarbeta med till exempel skolledare, folkhälsosamordnare och skolsköterskor för att bland annat implementera sexuell och reproduktiv hälsa i undervisningen. BEMÖTANDE PRAKTISK NORMKRITIK PÅ UNGDOMSMOTTAGNINGEN En grundläggande utgångspunkt är viljan att vara tillgänglig och välkomnande för alla, och insikten om att normer och strukturer försvårar eller hindrar oss att uppnå dessa mål. Det första steget är att upptäcka när, var, och på vilket sätt ungdomsmottagningen utesluter snarare än inkluderar vissa ungdomar. Nästa steg är att utarbeta nya sätt att arbeta så att mottagningen blir mer inkluderande. Normkritik kan på så sätt vara både ett analysverktyg och ett förändringsarbete. Fysisk miljö Den fysiska miljön kan vara mer eller mindre tillgänglig på ett konkret sätt; Kan alla röra sig obehindrat i lokalerna? Finns det allergiframkallande ämnen i miljön? Tillgängligheten kan också analyseras på en mer symbolisk nivå; Hur ser det ut i den fysiska miljön? Vilka teman framkommer i tavlor och affischer? Vilka människor blir synliga i broschyrer, foldrar och tidningar i väntrummet, och på vilket sätt blir de synliga? Hur låter det i den fysiska miljön? Spelas det musik? Vilka normer förmedlas? I förändringsarbetet av den fysiska miljön kan man tänka att vissa saker behöver tas bort och andra läggas till mindre av det som exkluderar och mer av det som inkluderar. Det kan handla om att ta bort höga trösklar och köpa in regnbågsflaggor, eller att göra en genomgång av det informationsmaterial som ligger framme och möjligen byta ut delar av det. Språkanvändning Språkliga uttryck förändras över tid och en del kan uppleva att det är på grund av politisk korrekthet man förväntas använda vissa ord eller begrepp. Ett normkritiskt perspektiv tar däremot hänsyn till att vissa ord och benämningar betyder mindre för vissa men är oerhört viktiga för andra. Ordval är därför betydelsefulla. Ord kan verka uteslutande och förstärka förtryckande normer. Ett vanligt språkligt tecken på att något är norm är att det inte behöver benämnas. Med ett normkritiskt perspektiv kan man välja att sätta ord på något som är förknippat med normen just för att synliggöra den. Ett konkret exempel på detta kan vara ordet cis-person som lanserats för att ha ett ord för en människa som följer samhällets normer kring kön. Man kan tänka på det som att slags motsatsord till transperson. På detta vis kan normer kring kön synliggöras och medvetandegöras. Normkritik kan också innebära att hitta på nya ord för erfarenheter utanför normen. Skapandet och användandet av pronomenet hen är ett exempel på detta. Att vara inkluderande i sitt språk kan ta sig uttryck på många sätt. Att inte utgå från att alla har samma erfarenheter, är en god utgångspunkt. Alla har till exempel inte föräldrar, vissa har en, andra har flera. De som har två föräldrar har inte alltid en mamma och en pappa. Det kan finnas andra personer än föräldrar som tar hand om en. Att fråga har du en familj? kan vara en inkluderande fråga istället för att fråga om föräldrar. När det gäller frågor om relationer har språket betydelse för hur personen känner sig bemött och inkluderad. Att fråga om partner istället för pojk- eller flickvänner, är ett sätt. Att ta STI-prover (sexually transmitted infections) från adekvata ställen underlättas om frågor om sexuell praktik ställs utan normativa antaganden: Man kan ha sex på många sätt. Hur har du haft sex? Jag frågar eftersom det har betydelse för provtagningen, är exempel på hur man kan formulera sig. Arbetssätt På en ungdomsmottagning finns ett stort antal rutiner, arbetssätt och system för att strukturera arbetet. Vissa arbetssätt skiljer sig åt mellan olika ungdomsmottagningar medan andra i grova drag är gemensamma. Att möta och att ta emot bokade individuella besök samt besök som inte behöver bokas (till exempel olika former av drop in-tider) är exempel på vanliga rutiner på ungdomsmottagningar. Att betrakta dessa och andra arbets- 18 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 19

11 sätt i ett normkritiskt perspektiv innebär att ifrågasätta ibland ganska invanda mönster. Att upptäcka strukturer där vissa ungdomar exkluderas kan vara smärtsamt men också sätta igång en viktig förändringsprocess. Det här är några exempel på frågeställningar om verksamheten som personalen på en ungdomsmottagning kan ställa sig: Vilka frågeställningar eller besvär ska man ha för att vara välkommen på drop inmottagningen? Finns det ungdomar med andra frågor och problem som endast har bokade tider att välja på? I det utåtriktade arbetet, hur arrangeras mötet med grupper? Är grupperna könsuppdelade? Vilka normer styr upplägget för möten med grupper? Är väntetiden för ett besök lika lång oavsett könstillhörighet/könsidentitet? Begreppet indirekt diskriminering finns i diskrimineringslagen. Det innebär att en grupp missgynnas även om ett förfaringssätt förefaller vara neutralt. Vid indirekt diskriminering behöver det inte finnas ett uppsåt att diskriminera, det är utfallet som är det relevanta. UTÅTRIKTAT ARBETE Ungdomsmottagningen har en viktig roll i det lokala folkhälsoarbetet. Ett vanligt arbetssätt är det så kallade utåtriktade arbetet, som går ut på att ta emot studiebesök från skolor på mottagningen och/eller informera ute på skolor, ofta som ett komplement till deras sex- och samlevnadsundervisning. Vad är det då för utåtriktade aktiviteter som fungerar? Vad är det som gör att man kan nå individer och grupper till så att de väljer att bete sig på ett annat sätt än de annars skulle ha gjort? Det finns ingen forskning som ger något tydligt svar på de frågorna, men i översiktsrapporter har det kunnat identifieras vissa konkreta undervisningsmetoder som är viktiga för att få effekt av ett utåtriktat arbete. Vikten av att arbeta med aktiv involverande pedagogik i en trygg social miljö understryks. Här nämns dialog, diskussion, värderingsövningar, rollspel och dramatiseringar som exempel på lämplig pedagogik. Det är även centralt med öppen kommunikation om sex och relationer, samt medvetenhet om hur olika budskap kommuniceras för att uppmuntra till egen reflektion. När det gäller det konkreta innehållet i det utåtriktade arbetet finns i forskningen stöd för ett antal olika aspekter som bör finnas med. Dels betonas att interventionerna ska vara baserade på evidensbaserad kunskap, och dels att interventionerna ska bygga på ungdomarnas egna önskemål och frågor. Normkritiska övningar syftar till att belysa normer och privilegier. I arbetet kan pedagogiska metoder, filmer, böcker, bilder och texter som utmanar olika normer användas. Material med till exempel samkönade kärleksförhållanden, normöverskridande könsroller, kroppar med olika funktionsvariationer, bred representation av olika hudfärger och olika könsidentiteter är exempel på sådant material. I ett normkritiskt perspektiv kan värderingsövningar vara problematiska. Anledningen är att de inte är uppbyggda för att identifiera förtryckande normer med medföljande privilegier. Istället låter värderingsövningar deltagarna välja bland olika värderingsalternativ. Det behöver inte vara fel i sig, men det finns en risk att förtryckande eller problematiska normer inte blir ifrågasatta i värderingsövningar. Ett exempel på detta är när deltagarna i en övning få ta del av värderingspåståenden som i sina premisser lämnar öppet för tyckande om sådant som redan är rättigheter. För att de utåtriktade aktiviteterna ska få en självklar plats i det dagliga arbetet är det av största vikt att det är formulerat i ungdomsmottagningens verksamhetsplan. Det bör vara tydligt hur mycket tid som ska ägnas åt utåtriktat arbete och tid måste avsättas för planering och anpassning av metoder efter lokala förutsättningar. MOTTAGANDE AV UNGDOMAR UNDER 18 ÅR Ungdomsmottagningarna möter ofta ungdomar under 18 år som självständigt söker stöd och hjälp för sina frågor rörande livsstil, hälsa och sexualitet. I mötet med unga kan det uppstå gränsdragningar mellan den unges rätt till integritetsskydd, och vårdnadshavarens rätt till information. Att ungdomen självständigt har sökt till ungdomsmottagningen är ofta ett tecken på mognad och insikt, vilket bör uppmuntras och bekräftas. Den rättsliga ställningen för ungdomar under 18 år inom hälso- och sjukvården är inte helt entydig. När de söker hälso- och sjukvård, möts grundprincipen om vårdnadshavarnas ansvar och de regelverk som gäller för hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården ska vård ges med samtycke och bygga på respekt för självbestämmande och integritet. Men vems samtycke ska sökas? Enligt föräldrabalkens regler är det vårdnadshavarnas. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska emellertid allt större hänsyn tas till barnets vilja. Detta gäller även enligt barnkonventionen. Vi har således flera olika regelverk att förhålla oss till när vi möter och behandlar ungdomar under 18 år: FNs barnkonvention, antagen 1989 Hälso- och sjukvårdslagstiftningen (1982:736, 1998:531) Föräldrabalken (1949:381) Socialtjänstlagen (2001:453) Patientlagen (2014:821) Prop. 2013/14:106 Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Som huvudregel har alltså vårdnadshavare rätt att besluta i frågor som rör barnets personliga angelägenhete, samt att ta del av journaluppgifter som rör ungdomar under 18 år. I takt med stigande ålder aktualiseras frågan om när hälso- och sjukvården inte längre behöver informera vårdnadshavarna, samt i vilka fall den unge kan ha sekretesskydd gentemot sina vårdnadshavare. Frågan om huruvida vårdnadshavarna ska informeras spontant, på begäran eller inte alls kan besvaras först efter en bedömning ifall den 20 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 21

12 unge ska anses ha självbestämmanderätt. Den nya patientlagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2014/15 stärker barnets ställning i, och inflytande över, vården. Ungdomar under 18 år är i många situationer kompetenta att bestämma över sig själva. De får då styra över frågor såsom att vara delaktiga i medicinska beslut, samt att samtycka eller ha rätt att säga nej, till vård eller behandling. En individuell mognadsbedömning ligger till grund för bedömningen om en ungdom är beslutskompetent. Mognadsbedömningen ska ge svar på frågan om huruvida den unge har förmåga att tillgodogöra sig relevant information och överblicka konsekvenserna av sitt beslut. Mognadsbedömningen ska alltid göras i relation till det aktuella beslutets art och komplexitet. Det krävs således olika mognadsgrad för olika beslut. Det ankommer på den som är ansvarig för vården att göra bedömningen av mognadsgrad och beslutskompetens. När det gäller de yngsta är det bra att använda den breda tvärprofessionella kompetens som finns på ungdomsmottagningarna. Rutinmässig information till vårdnadshavare eller anmälan till socialtjänsten enbart till följd av ålder, är dock inte optimalt ur den ungdomens synvinkel. Beroende på situation och vilken information det rör sig om kan personalen alltså ha tystnadsplikt gentemot vårdnadshavare och därmed vara förhindrad att lämna ut information, också efter direkt begäran från dessa. I fall där det kan antas att den unge lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, gäller tystnadsplikt. KUNSKAPSOMRÅDEN Andrologi Andrologi läran om mannen framför allt om mannens fortplantningsorgan, deras funktion och sjukdomar. Andrologisk kompetens ska finnas representerad på alla ungdomsmottagningar för att kunna möta de personer som har ett manligt reproduktionsorgan, på ett professionellt och evidensbaserat sätt. Genom att kroppen utvecklas har både ungdomen själv och omgivningen ökande krav på anpassningen till vuxenlivet. Adolescens Adolescensen är den psykologiska och sociala motsvarigheten till puberteten, med fokus på kognitiva, sociala och andra icke-somatiska aspekter. Genom att kroppen utvecklas har både ungdomen själv och omgivningen ökande krav på anpassningen till vuxenlivet. Den kognitiva förmågan ökar och därmed förmågan till abstrakt tänkande, att resonera logiskt och att analysera teoretiska problem. Gynekologi Gynekologi läran om kvinnan framförallt om kvinnans fortplantningsorgan, deras funktion och sjukdomar. Gynekologisk kompetens ska finnas representerad på alla ungdomsmottagningar för att kunna möta de personer som har ett kvinnligt reproduktionsorgan, på ett professionellt och evidensbaserat sätt. HBTQ Homosexuell, Bisexuell, Transperson, Queer Ett normkritiskt förhållningssätt utesluter inte särskild kunskap om hbtq-frågor. Tvärtom är det viktigt att ungdomsmottagningen har stor kunskap inom området. Alla personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queera är inte lika. Det som är gemensamt är att stå utanför normen vad gäller sexuell läggning, kön eller könsuttryck. Detta leder ibland till större ohälsa och till diskriminering på olika områden i samhället. Ungdomsmottagningarna måste tänka på att besökaren kan leva i en familj som inte är normativ, eller att personen har vänner, partner(s) eller andra viktiga närstående som bryter mot heteronormen. Psykosocialt perspektiv Det psykosociala perspektivet utgår från hur individens psykiska förutsättningar formas av, och samspelar med, miljön. Sociala faktorer som påverkar den psykiska hälsan kan vara: familjeliv, sociala nätverk, känsla av sammanhang, ansvar och fritidssysselsättningar. Genom intersubjektiviteten i människans relationer till omvärlden, formas gemensamma synsätt, normer, värderingar och målsättningar. På ungdomsmottagningen är det psykosociala perspektivet integrerat i alla besök, oavsett yrkeskategori. Det sker genom möten som utgår från en helhetssyn där förståelse för ungdomen sker mot bakgrund av de sociala, psykologiska och kulturella sammanhang som den unge ingår i. Sexologi Sexologi är läran om människans sexualitet. Ämnet sexologi kan sägas vila på tre ben; forskning, undervisning och praktik. Ämnet är tvärvetenskapligt, det vill säga bestående av en rad olika vetenskaper och discipliner. Hit räknas bland annat medicin, psykologi, sociologi och socialt arbete, men ämnet kan även studeras utifrån andra perspektiv som exempelvis antropologi, religion, juridik, media- och kommunikationsvetenskap. Venereologi Venereologi är läran om sexuellt överförbara infektioner och specialiteten omfattar behandling av både akuta och kroniska sjukdomar här ingår också förebyggande åtgärder. På en ungdomsmottagning arbetar en venereolog främst utifrån sin fördjupade kompetens inom könssjukdomar, men även andra frågeställningar kring hudbesvär relaterade till ungdomstiden kan vara aktuella. ARBETSOMRÅDEN PÅ MOTTAGNINGEN Kondomsamtal Ett av ungdomsmottagningens mål är att minska spridningen av kösnsjukdomar och detta kan göras bland annat genom att öka kondomanvändningen. Det finns stöd för att motiverande samtal, MI, är en metod som ökar chansen till praktiserande av säkrare sex. Att ungdomar kommer och hämtar kondomer är positivt och det är den inställningen vi bör förmedla när vi möter ungdomarna: Sträva efter att träffa ungdomarna en och en för att ge möjlighet till bra dialog, bjud in till 22 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 23

13 enskilt samtal. Dock får det enskilda samtalet aldrig bli ett krav för att få kondomer. Ungdomsmottagningen bör även ha tydliga rutiner för dokumentation av samtal om säkrare sex och kondomer. Preventivmedelssamtal Preventivmedelssamtal på ungdomsmottagningen syftar till att främja sexuell och reproduktiv hälsa genom att minska risken för könssjukdomar, förhindra oönskad graviditet och bevara fertilitet tills eventuell graviditet är aktuell. Ett bra samtal skapar trygghet och kan dessutom bidra till en bra start på ungdomens sexualitet och lust. Målet är att hen ska vara nöjd med sin metod och använda den korrekt och konsekvent, vilket minskar risken för oönskade graviditeter. Säkra, lättillgängliga och välfungerande preventivmedel är avgörande för att kunna uppnå ungdomsmottagningens övergripande mål. I den offentliga debatten ställs ofta hormonella preventivmetoder mot kondomanvändning. Ungdomsmottagningarnas arbete bör istället inrikta sig på att motivera människor att vid behov använda både hormonellt preventivmedel och kondom. Ungdomsmottagningens medicinska personal kan med sin kunskap hjälpa varje person att hitta den för hen bästa preventivmetoden. Känslan av att ha fattat ett eget beslut och tryggheten i att ha fått god medicinsk och annan rådgivning, är sannolikt de viktigaste förutsättningarna för att ungdomen börjar med och fortsätter med sitt preventivmedel. Det är viktigt att ta reda på vilka förväntningar den unge har på ett preventivmedel. Risken för oro och osäkerhet, samt den negativa upplevelsen av biverkningar minskar genom bra information. Det är viktigt att även lyfta fram de positiva hälsoeffekterna med hormonella preventivmedel. Unga behöver högeffektiva preventivmetoder eftersom de har hög fertilitet. Många har dessutom svårare att använda metoder som är beroende av regelbunden livsstil och dagligt tablettintag. Därför är långtidsverkande och reversibla metoder, såsom spiral och p-stav, goda alternativ dock ska valet av metod alltid baseras på ungdomens önskemål och eventuell förekomst av riskfaktorer. I samband med preventivmedelssamtal bör information om, och provtagning för könssjukdomar, erbjudas frikostigt. Samtal vid oplanerad/oönskad graviditet och abort Personalsammansättningen på ungdomsmottagningarna skapar goda förutsättningar för att erbjuda gravida ungdomar hjälp utifrån ett helhetsperspektiv. När unga kommer till ungdomsmottagningen och är oplanerat/oönskat gravida kan det vara första gången de besöker en ungdomsmottagning och de kan vara oroliga. Som vid alla andra ungdomsmottagningsbesök är det viktigt med helhetssyn, engagemang och lyhördhet och att inbjuda till frågor. Beslutet om att fortsätta eller avbryta en graviditet ska kännas rätt och de ska gå stärkta genom situationen och må så bra som möjligt fysiskt och psykiskt. Ett gott bemötande och mottagande skapar bra förutsättningar för att underlätta framtida prevention av oönskad graviditet och STI, samt ge ungdomarna erfarenhet av att vuxenvärlden kan erbjuda stöd. Den unga ska själv ta beslutet, men det är viktigt att dennes eventuella partner också får ge uttryck för sina tankar och känslor. Partners bör ges möjlighet att följa med vid besöken på ungdomsmottagningen och även ges tillfälle att få individuella samtal vid behov. Stödsamtal kan ges som enstaka samtal eller i form av en serie samtal, som relaterar till den oplanerade/oönskade graviditeten och/ eller aborten. De unga bör uppmuntras att berätta om graviditeten för sina föräldrar eller annan vuxen, och ungdomsmottagningen bör arbeta för att underlätta kontakt med de nätverk de kan behöva stöd av. Om den unga beslutar att göra abort och omhändertagandet inför abort görs på ungdomsmottagningen, gäller skyldigheter i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift Abort, SOSFS 2009:15. Om den gravida kvinnan är under 18 år Arbets- och referensgruppen för familjeplanering inom SFOG (Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi) har skrivit rapporten Inducerad abort. Under rubriken Kvinnor under 18 år står följande: Om kvinnan motsätter sig att vårdnadshavaren informeras och hon kan anses ha uppnått tillräcklig grad av utveckling och mognad gäller sekretess gentemot vårdnadshavaren. Någon särskild åldersgräns för denna bedömning finns inte men man kan många gånger utgå från att ungdomar i ålderskategorin år har uppnått en sådan mognadsgrad. Enligt Socialstyrelsens föreskrift om abort från 2009 tydliggörs att det är vårdgivarens ansvar att fastställa rutiner för hur sådan bedömning ska göras, och om huruvida vårdnadshavare ska kontaktas och/eller anmälan ska göras enligt Socialtjänstlagen. Det bör finnas rutiner som säkerställer att en abort utförs så snart som möjligt efter att den unga bestämt sig. Ungdomsmottagningen hjälper den unga att få kontakt med den mottagning där abort kan utföras. Preventivmedelssamtal och förskrivning är viktigt inför aborten så att den unga får ett preventivmedel som hen känner sig trygg med. Användning av långtids, reversibla metoder såsom p-stav och hormon- eller kopparspiral har många fördelar för unga, och metoden kan påbörjas i direkt anslutning till aborten. De flesta mår känslomässigt bra i samband med en abort, men en del kan må psykiskt dåligt, även om beslutet kändes väl övervägt ibland finns även stor oro för fysiska komplikationer. Återbesök med uppföljning är därför viktigt. Det unga ska få möjlighet att berätta om hur aborten har upplevts, hur det känns efteråt och hur preventivmedlet fungerar, samt ges möjlighet att prata om eventuella frågor kring framtida graviditet och relationer, med mera. Återbesöket är ett bra tillfälle att fånga upp dem som behöver extra samtalsstöd. 24 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 25

14 Psykosocialt arbete Psykosocialt arbete är insatser som görs för att åstadkomma positiva förändringar i en persons livssituation. Det är en systematisk och målinriktad verksamhet med förankring i teorier. Utgångspunkten är att se människan i sitt sociala sammanhang, innefattande fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer. Psykosocialt arbete bedrivs på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Psykosocialt behandlingsarbete skiljs från psykosocialt synsätt/perspektiv. Alla som arbetar på ungdomsmottagningen bör ha ett psykosocialt synsätt/perspektiv och kunna se den unge i sitt sociala sammanhang. Målet för det psykosociala arbetet är dels att stärka människors möjligheter att hantera inre och yttre påfrestningar, dels att arbeta för förändringar i den sociala miljön så att människors livssituation utvecklas gynnsamt. Det psykosociala arbetet kan göras i förebyggande och i behandlande syfte genom rådgivande, stödjande och psykoterapeutiska samtal. Till ungdomsmottagningen söker ungdomar och unga vuxna med allt från lindrigare psykiska besvär till mer allvarliga former av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Den psykiska ohälsan kan handla om lindrigare besvär av oro, nedstämdhet, stress, sömnsvårigheter, relationsproblem, sexuella problem och om svårare besvär i form av ångest, depression, identitetsfrågor, självmordsbenägenhet, ätstörningar, självskadebeteende, sexuella övergrepp och/eller missbruk. Även psykosomatiska besvär förekommer. Sexologisk rådgivning och behandling Till ungdomsmottagningen söker ungdomar för olika sexologiska frågor. Personal med olika kompetens inom det sexologiska området möter dessa ungdomar. En modell som ofta används för sexologisk rådgivning och behandling kallas PLISSIT vilket står för: P = Permission LI = Limited Information SS = Specific Suggestions IT = Intensive Therapy Modellen kan betraktas som en hjälp för att åskådliggöra och lättare identifiera vilka ungdomar som kan bli hjälpta av kortvarig terapi, och vilka som behöver mer avancerad terapi, se figur. För varje nivå i modellen krävs större kunskaper, träning och kompetens hos personalen. Sexualterapi Sexualrådgivning Sexualupplysning Tillåtande hållning Extended PLISSIT är en utveckling av PLISSIT-modellen den kallas också Ex- PLISSIT. Istället för att Tillåtande hållning ses som den första interventionsnivån, så anses Tillåtande hållning som centralt i alla interventioner. På så sätt blir den Tillåtande hållningen ett stöd i vart och ett av fälten Sexualupplysning, Sexualrådgivning och Sexualterapi. En annan skillnad jämfört med den ursprungliga modellen är att det i Ex-PLIS- SIT krävs av behandlaren att hen utvärderar sina besök med hjälp av självreflektion. Detta görs för att bli medveten om sina egna normer och öka sin kunskap. STI-samtal Sexuellt överförda infektioner benämns STI efter engelskans Sexually Transmitted Infections, eller mer vardagligt, könssjukdomar. I ungdomsmottagningens uppdrag ingår att arbeta med dessa frågor. Detta sker i det utåtriktade arbetet och vid individuella besök. Alla ungdomsmottagningar ska kunna utföra de mest grundläggande testerna för könssjukdomar. Provtagningen ska utgå från sexuell praktik och för detta krävs korrekt sexualanamnes. De könssjukdomar som ungdomsmottagningen ska testa följer ramen för den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar som Sveriges riksdag antog Dessa är: gonorré, hepatit, hiv, klamydia och syfilis. Infektionerna kan förebyggas genom kunskapsspridning, testning och samtal för att Infektionerna kan förebyggas genom kunskapsspridning, testning och samtal för att stödja beteendeförändringar när det behövs. Ungdomsmottagningen ska verka för att öka kunskapen om säkrare sex och att det finns hög tillgänglighet till kondomer. stödja beteendeförändringar när det behövs. Ungdomsmottagningen ska verka för att öka kunskapen om säkrare sex och att det finns hög tillgänglighet till kondomer. Förebyggande arbete handlar om kommunikation riktad till befolkningen, och till särskilt riskutsatta grupper, så kallade preventionsgrupper. Utöver den nationella strategins hälsofrämjande intentioner kring kunskapsspridning och rådgivning, omfattar det förebyggande arbetet även smittskyddsarbete enligt smittskyddslagen, testning, behandling och smittspårning vid konstaterad infektion. Riktlinjer från respektive läns smittskyddsenhet, samt tid avsatt i verksamheten för testning och behandling samt smittspårning, är en förutsättning för arbetet. Smittspårning Smittspårning är en betydelsefull del av folkhälsoarbetet för att förhindra smittspridning och minska förekomsten av smittsamma sjukdomar bland befolkningen. Smittspårning beskrivs i smittskyddslagen som arbetet med att identifiera smittkällan och söka efter möjliga smittade personer. Andra termer för smittspårning är kontaktspårning, partnerspårning och partneruppföljning. Enligt smittskyddslagen räknas bland andra klamydia, gonorré, hepatit, hiv och syfilis 26 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 27

15 till de allmänfarliga sjukdomarna och är därmed smittspårningspliktiga. På ungdomsmottagningarna smittspåras vanligen klamydiapositiva personer. Övriga infektioner handläggs,efter positivt testresultat, i huvudsak på infektionsklinik eller hud-/ könsmottagning. Varje ny person med positivt testresultat som påträffas i smittspårningsarbetet utgör en indexpatient och genererar ett eget smittspårningsärende där hen måste uppge vem/ vilka hen har haft sexuell kontakt med. Dessa kontakter måste därefter enligt smittskyddslagen lämna prov och blir vid positivt resultat ny indexpatient som genererar ett nytt smittspårningsärende. Smittspårningssamtalet innebär också en unik möjlighet att arbeta preventivt genom att samtala med den smittade personen om säkrare sex och risktagande. Det finns modeller för att beräkna tid och kostnad per smittspårningsärende. Den genomsnittliga tiden per indexpatient beräknas till två timmar. Det är viktigt att den som ansvarar för en ungdomsmottagning är medveten om att smittspårning är en lagstadgad och mycket viktig del av arbetet med STI, och därför avsätter den tid och de resurser som krävs för att verksamheten ska kunna fullgöra sina skyldigheter. LITTERATUR The PLISSIT Model: a proposed conceptual scheme for the behavioral treatment of sexual problems. J S Annon Journal of Sex Education and Therapy. Ungdomsmedicin. K Berg-Kelly Liber. Psykosocialt arbetssätt. H Egidius (red.) Natur och Kultur. Kondomhandboken en bok för dig som arbetar med samtal om kondomer och säkrare sex. D Foxhage och I E Hall Region Skåne och Folkhälsomyndigheten. Andrologi. B Fredriksson och Å Pousette Almqvist & Wiksell Medicin. Liber Utbildning. Kort verksamhetsbeskrivning. Policy light. FSUM, Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar. Samtalsguide Motiverande samtal (MI) med fokus sexuell hälsa och hiv/sti-prevention. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Proposition 2005/06:60. Smittskyddslagen 2004: Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:16) om abort. Smittspårning vid sexuellt överförbara infektioner Sexologi. P O Lundberg och L Löfgren-Mårtenson Liber. Antikonception Behandlingsrekommendation Inducerad abort. Rapport nr SFOG, Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi. Ungdomars sexuella hälsa: internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. M Forsberg Socialstyrelsen. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens meddelandeblad nr 7/ Barns och Ungas rätt i vården. M Söderbäck. Stiftelsen Allmänna Barnhuset Using the extended PLISSIT model to address sexual healthcare needs. D Taylor och S Davis Nursing Standard HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 29

16 ... för verksamheten Huvudmännen för ungdomsmottagningen ansvarar för att klargöra vilken lagstiftning de anställda arbetar efter. Vem man är anställd av och i vilken befattning, samt vilka lagar som styr verksamheten, avgör hur rapportering, dokumentation och ansvar ser ut. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Abortlagen Arbetsmiljölagen Brottsbalken/ Sexualbrottslagstiftningen Diskrimineringslagen Hälso- och sjukvårdslagen Journallagen Kommunallagen Patientlagen Patientsäkerhetslagen Personuppgiftslagen Patientdatalagen Sekretesslagen Smittskyddslagen Socialtjänstlagen Samtliga lagar finns på riksdagens webbplats, under rubriken Dokument & lagar >Lagar >Svensk författningssamling. ORGANISATION Det finns ingen enhetlig organisation för ungdomsmottagningar i Sverige, vilket medför att ungdomsmottagningarnas uppdrag och verksamhet varierar. Ungas förutsättningar kan skifta, men behov av lättillgänglig och förebyggande verksamhet är relativt lika oavsett var man bor. Rörlighet genom resande och olika typer av sociala medier vidgar ungdomars kontaktytor. I kommunallagen anges att kommuner och landsting ska behandla sina invånare lika om inte särskilda skäl finns för något annat. I Hälso- och sjukvårdslagen anges att målen ska vara en god hälsa och vård på lika villkor. Det hälsofrämjande och förebyggande arbete inom ungdomsmottagningarna är beroende av de förutsättningar som skapas av politiker och tjänstemän. En grundförutsättning för ungdomsmottagningar är att det finns personal med kompetens som krävs för verksamheten, samt att ledningsansvar och organisation är tydligt definierat. Huvudmannaskap Huvudman för ungdomsmottagning kan vara landsting eller kommun, var för sig eller tillsammans. Även privata vårdgivare kan förekomma. I Hälso- och sjukvårdslagen definieras vårdgivare som fysisk eller juridisk person vilken bedriver hälso- och sjukvård. Även skyldigheter och ansvar regleras i lagen. Vårdgivaren ansvarar för att ledningen av verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet, samt främjar kostnadseffektivitet. Olika typer av huvudmannaskap har olika för- och nackdelar. Då en organisation har samma huvudman som ansvarar för verksamheten, ges personalen samma förutsättningar för innehåll, budget och administration. Delat huvudmannaskap kan medföra delat ansvar för ungdomars hälsa men också risk för att personalen ges olika förutsättningar. Därför bör, om flera huvudmän delar ansvaret, skriftliga avtal om ansvarsfördelning upprättas där även finansiering och resursnivåer klargörs. Verksamhetschef Där hälso- och sjukvård bedrivs ska det finnas någon som svarar för verksamheten. På ungdomsmottagningar ska det finnas en verksamhetschef med ledningsansvar och vid behov en medicinskt rådgivande läkare. Ledningsansvaret ska vara tydligt från såväl ungdomarnas perspektiv som från ett tillsynsperspektiv. Verksamhetschefens ansvarsområde bör inte vara större än att ungdomarna (patienterna), anhöriga och personal rent faktiskt har möjlighet att vända sig till verksamhetschefen i olika frågor som rör verksamheten. Beroende på verksamhetens storlek, kan verksamhetschef tillsammans med huvudman besluta om mellanchefer i organisationen. Verksamhetsområden som ska ledas av verksamhetschefer ska ha en sådan struktur och omfattning att det med hänsyn till verksamhetens inriktning är möjligt för verksamhetschefen att upprätthålla dessa krav. Hänsyn måste också tas till verksamhetschefens kompetens och erfarenhet. Vårdgivaren bör indela hälso- och sjukvårdsverksamheten så att verksamhetschefens ledningsfunktion blir tydlig och kontrollen av verksamheten effektiv. Avgränsningar Ungdomsmottagningar är ingen remissinstans utan ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård dit ungdomar söker på eget initiativ och villkor. Enligt patientlagen och det fria vårdvalet har ungdomar rätt att söka vård där de önskar, oavsett var de är folkbokförda eller vilken kompetens de efterfrågar. Ungdomsmottagningar utgör, tillsammans med bland annat skolans elevhälsa och social- 30 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 31

17 tjänstens förebyggande verksamhet, basnivån för ungdomar när det gäller hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser. Tillgång till specialistnivå är en förutsättning för att ungdomsmottagningen kan fokusera på sitt grunduppdrag. Ungdomsmottagningar ansvarar för preventivmedelsinformation, förskrivning och administrering av preventivmedel. Vid medicinska riskfaktorer hänvisas ungdomen för bedömning till specialist, till exempel mottagningens gynekolog eller annan mottagning inom organistationen. Ungdomsmottagningar ansvarar för psykisk hälsa. Vid psykisk ohälsa remitteras ungdomen vid behov till vårdcentral, psykiatri eller i enlighet med lokala rutiner. Det pågår diskussioner i Sverige för att utveckla och förtydliga en första linjes psykiatri insatser för barn och unga. Ännu är det inte fastlagt nationellt hur strukturen för första linjen ska se ut. De vanligaste verksamheterna i första linjens insatser riktade till ungdomar är elevhälsa, vårdcentraler och ungdomsmottagningar. En tydlig första linje, är den nivå som har till uppgift att först ta emot barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt eller deras familjer, oavsett om orsaken är psykologisk, medicinskt, social eller pedagogisk. En bra första linje hjälper barn och unga genom att erbjuda tidiga insatser och kan därmed förebygga utveckling av psykiska symptom av allvarligare karaktär. Journalsystem Ungdomsmottagningen ska följa Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Skyddad journal Ungdomsmottagningar ska föra egna journaler som inte är tillgängliga för andra verksamheter, för att värna om de ungas integritet visavi vårdnadshavare och andra vuxna. E-TJÄNSTER OCH TELEFONI Ungdomsmottagningen arbetar med ungdomar och verksamheten behöver därför arbetsverktyg som kontinuerligt anpassas och uppdateras för att kunna upprätthålla kontakten med de unga. Mobiltelefoni och e-tjänster är självklar del i det arbetet men även möjlighet till att göra sökningar i sociala medier kan vara nödvändigt vid till exempel smittspårningar. Enligt Datainspektionen och lagstiftningen med personuppgiftslagen får personnummer och personuppgifter inte skickas via ett öppet nät (Internet) utan att först krypteras. Enligt patientdatalagen får e-post innehållande känsliga uppgifter inte skickas utan att det finns ett behörighetskontrollsystem som kan säkerställa att uppgifter som skickas mellan olika personer hamnar hos rätt personer. Det är inte heller tillåtet att vidarebefordra egna e-postmeddelanden till andra e-postkonton utan att kunna säkerställa att dessa behörighetskontrollsystem finns. SMS-påminnelse Socialstyrelsens riktlinjer säger att det är tilllåtet att skicka påminnelse via sms, men att man först måste få mottagarens medgivande. VERKSAMHETSPLAN OCH KVALITETSSÄKRING Kvalitetsarbete kräver samsyn av vad som är god kvalitet. Det förutsätter att verksamheten är kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, effektiv, jämlik och tillgänglig. I Socialstyrelsen SOSFS 2005:12 beskrivs ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Tid måste regelbundet avsättas inom olika delar av organisationen för kvalitets- och säkerhetsarbete. För att nå målen måste arbetet följas upp och utvärderas. Verksamheten ska dokumenteras i enlighet med huvudmannens krav. Årlig verksamhetsberättelse eller bokslut ska stämmas av visavi uppsatta mål och uppdrag, samt kompletteras med lokal och/ eller regional statistik. Besöksenkäter, för att mäta ungdomarnas uppfattning om bemötande, väntetider med mera, kan vara användbara för utvärdering och kvalitetsarbete. Egengranskning eller trepartsrevision är också metoder för att utvärdera verksamheten. Verksamhetschefen ska se till att verksamheten och den enskilda mottagningen uppfyller de lagar och avtal som reglerar verksamheten, samt de mål som finns för denna. EKONOMI En förutsättning för ungdomsmottagningens verksamhet är att de ekonomiska förutsättningarna anges i en budget, som omfattar mottagningens verksamhet i relation till uppdrag och mål. Vid delat huvudmannaskap ska de ekonomiska förutsättningarna regleras i avtal, som omfattar totalbudget för hela verksamheten. För att ge ungdomar lika förutsättningar (kommunallagen) samt uppnå jämlik vård (hälso- och sjukvårdslagen), är det viktigt att alla delar av verksamheten ges samma förutsättningar. UTVÄRDERING Ungdomsmottagningen kan genom lokal/regional statistik, följa och utvärdera verksamheten. I dagsläget finns ingen nationell sammanställning av statistik. Individuella besök dokumenteras i enlighet med huvudmannens åtagande och respektive yrkesgrupps krav på dokumentation. PERSONAL En viktig förutsättning för att definiera begreppet ungdomsmottagning är personalsammansättningen. Ungdomsmottagningen ska bestå av barnmorska, kurator och/eller psykolog, samt läkare. Ungdomsmottagningarnas verksamhet utgår ifrån lokala behov och förutsättningar och kan därför ha tillgång till andra personalkategorier som till exempel sjuksköterska, undersköterska och/eller administrativ personal. Psykoterapeutisk och sexologisk kompetens bör finnas. En central förutsättning för ungdomsmottagningens verksamhet är att företrädare för de medicinska, sociala och psykologiska kompetenserna har nära samarbete och tvärprofessionellt arbetssätt. Resursfördelningen ska vara balanserad mellan de psykosociala och de medicinska kompetenserna. 32 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 33

18 Större ungdomsmottagningar, med specialiserad kompetens, kan utgöra en resurs för mindre mottagningar, då viss kompetens som efterfrågas kanske inte alltid kan erbjudas lokalt. All personal ska ha adekvat utbildning för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med ungdomar och unga vuxna, samt ha utbildning i normkritiskt förhållningssätt. Personalen ska ha möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling, extern handledning, fortbildning och vidareutbildning. Detta bör därför också specificeras i budgeten. Verksamhetschefen ansvarar för att kompetensförsörjningsplan för verksamheten och individuella utvecklingsplaner för samtliga medarbetare upprättas. RESURSNIVÅ Ungdomsmottagningarnas samlade erfarenhet visar att en rimlig lägsta service- och kvalitetsnivå uppnås och upprätthålls, vid ett befolkningsunderlag på ungdomar, om ungdomsmottagningen bemannas med motsvarande: barnmorska 1,0 tjänst kurator och/eller psykolog 1,0 tjänst läkare 10 tjänstgöringstimmar/vecka I bemanning måste hänsyn tas till semester, sjukfrånvaro eller annan ledighet. Kollegialt stöd är viktigt för kvalitet och säkerhet. Det är därför önskvärt att de olika professionerna ingår i ett ungdomsmottagningsteam med minst två personer ur varje personalgrupp. Beroende på lokala behov, förutsättningar och arbetsmiljö samt eventuella tilläggsuppdrag, kan resursförstärkning vara nödvändig. I kommuner där det finns många ungdomar som inte är skrivna på orten kan andra beräkningsgrunder användas. Exempel på sådana är tillgänglighet och väntetider, eller maximerat antal individ- och gruppbesök per tjänst. TILLGÄNGLIGHET Ungdomsmottagningen ska utgöra en del av det stödjande samhället genom att vara en lättillgänglig lågtröskelverksamhet. För detta krävs att personal, öppettider, lokaler och metoder anpassas så att tillgängligheten är optimal. Telefon, e-post, IT-baserad kontaktyta, till exempel egen webbplats, kan också underlätta tillgängligheten. Drop in-mottagning eller annan möjlighet för akuta besök bör prioriteras. Tid för besök ska erbjudas vid första kontakt. Ungdomsmottagningen ska självklart vara tillgänglig för personer med funktionshinder av olika slag, såväl fysiska som intellektuella. För att det ska vara möjligt behövs både anpassning av lokaler och adekvat kompetens hos personalen. Ungdomsmottagningen ska också ha bra rutiner för tolkning på olika språk. En bra upphandling av tolkverksamhet är nödvändig för god tillgänglighet. AVGIFTER Besök (inklusive provtagning) på ungdomsmottagningen ska vara avgiftsfria för ungdomarna. ARBETSMILJÖ Svensk arbetsmiljölagstiftning regleras i arbetsmiljölagen. Lagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, samt även i övrigt uppnå god arbetsmiljö. Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet; tekniska, fysiska, arbetsorganisatoriska, sociala, samt arbetets innehåll. Ungdomsmottagningarnas verksamhet regleras av svensk arbetsmiljölagstiftning. Många mottagningar utgörs av arbetsgrupper bestående av ett fåtal personer. Ensamarbete ska inte förekomma. Hot- och våldssituationer ska förebyggas. Redan vid planeringen av en ungdomsmottagning ska hänsyn tas till arbetsmiljön. Verksamhetschefen ansvarar för att riskbedömningar görs kontinuerligt. PATIENTSÄKERHET Avvikelsehantering Inom verksamheten ska det finnas rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud, samt fastställa och åtgärda de bakomliggande orsakerna. De vidtagna åtgärdernas effekt ska följas upp. Avvikelser ska sammanställas och återföras till verksamhetens medarbetare och andra berörda. Dessutom ska erfarenheterna från avvikelsehanteringen användas i det förebyggande riskhanteringsarbetet. Identitetskontroll Den som utför en medicinsk åtgärd är skyldig att varje gång förvissa sig om vårdtagarens identitet. På ungdomsmottagningen ska det därför finnas fastställda och säkra rutiner för identitetskontroll av ungdomar. Om personens identitet inte går att fastställa måste lokala föreskrifter följas, men det innebär inte att man kan neka personen nödvändig vård. Samma tillvägagångssätt måste följas om personen inte har fullständigt personnummer. Att rätt identitet uppges är viktigt eftersom ungdomsmottagningens verksamhet kan räknas till den vård som är integritets- och sekretesskänslig, samt för att kunna garantera ungdomens trygghet och säkerhet i hens kontakt med ungdomsmottagningen. En person har rätt att vara anonym i vården endast vid provtagning för hiv, förutsatt att hen har begärt anonymitet. Rättigheten är inte generell vid sådan provtagning. Vid positivt svar ska uppgifter om den provtagne föras in i journalen med fullständigt personnummer och namn. Vårdtagare kan i vissa fall ha skyddade personuppgifter men de måste kunna identifiera sig när vården så kräver. UTVECKLINGS- OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE I ungdomsmottagningarnas uppdrag ska ett fortgående utvecklings- och förbättringsarbete ingå som en självklar del. I Socialstyrelsens vägledning Att förebygga HIV och STI, från 2009, finns tips kring detta. Den röda tråden som återkommer i nästan allt förbättringsarbete är Nolans modell som består av tre frågor och det så kallade förbättringshjulet, PDSA-cykeln; Vad är det vi vill 34 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 35

19 uppnå? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan vi göra, som leder till förbättringar? VÅRD PÅ LIKA VILLKOR, EN JÄMLIK VÅRD Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla, oavsett bland annat personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Målet för hälso- och sjukvården, enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Socialstyrelsen skriver följande: En god vård ska bland annat kännetecknas av att den är patientfokuserad, jämlik och säker. Den ska genomföras i samråd och med respekt för patientens självbestämmande och integritet. En delaktig patient kan lättare medverka till att målen med vård och behandling uppnås och att säkerhetsrisker kan förebyggas. Det ställer krav på att vårdgivare, chefer och hälso- och sjukvårdspersonal tilllämpar den lagstiftning som reglerar patientens ställning och att det finns ett ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet som också omfattar bemötande, information, delaktighet och kontinuitet. SAMORDNING Huvudmannen ska se till att det finns utrymme för samarbete på regional och nationell nivå mellan olika ungdomsmottagningar. Det kräv samarbete och respekt för varandras kunnande, samtidigt som det är värdefullt med olika typer av teamarbete där all personal inkluderas. YRKESBESKRIVNINGAR Ungdomsmottagningens styrka är att man arbetar tvärprofessionellt, med företrädare för de sociala, psykologiska och medicinska kompetenserna. Detta kräver samarbete och respekt för varandras kunnande, samtidigt som det är värdefullt med olika typer av teamarbete där all personal inkluderas. En viktig förutsättning är att det finns balans mellan de psykosociala och medicinska kompetenserna. Personalens arbetssätt ska präglas av ungdomsmottagningens grundläggande principer. Till dessa hör att ha ungdomens behov i centrum, att arbeta utifrån kunskap om ungdomars sätt att fungera och söka hjälp, att ta tillvara den unges resurser och att ha ett hälsofrämjande fokus. Syftet är att kunna bemöta och interagera med ungdomen som söker till mottagningen. Ungdomens första kontakt med ungdomsmottagningen kan vara i samband med ett tidsbokat besök, drop in-besök, telefonrådgivning, utåtriktad verksamhet eller som medföljande till annan besökare. Personalens arbetssätt och bemötande fokuseras på att skapa en god relation. Syftet är att skapa förutsättningar för att behandla den unges problem eller motivera den unge att ta emot hjälp från annan instans (vid remiss eller hänvisning). Samtalen innehåller professionellt inhämtande av information men anpassas till den unges sätt att tillägna sig situationen. Helhetssyn råder och innefattar psykologiska, sociala och somatiska frågor All personal på ungdomsmottagningen kan ansvara för att planera och utföra mottagningens utåtriktade och förebyggande arbete på strukturell nivå och på gruppnivå. Detta arbete kan inbegripa information ute i skolorna, studiebesök i grupp på mottagningen, riktad gruppverksamhet eller deltagande vid större arrangemang. Genom att personalen samverkar med andra instanser i samhället som till exempel övrig hälso- och sjukvård, skola, socialtjänst och polis, kan den unge få adekvat och anpassad hjälp. Följande sidor redovisar de vanligaste kompetenserna som finns representerade på ungdomsmottagningarna. Barnmorskans roll och arbetsuppgifter Barnmorskan på ungdomsmottagning arbetar inom området sexuell och reproduktiv hälsa, vilket innebär att ha kunskap om faktorer som påverkar hälsa, sexualitet och samlevnad, i ett genus- och livscykelperspektiv. Barnmorskans arbetsfält rör sig inom områden som pubertet, sexualitet, lust, könsidentitet, sexuell läggning, preventivmedelssamtal, oplanderade/oönskade graviditet, STI, relationer, kärlek, vänner, skola, arbete, familj, frigörelse, stärka ungdomars/unga vuxnas självkänsla, levnadsvanor, alkohol, droger och våld, samt förebygga och upptäcka psykisk ohälsa. Informera och förmedla kunskap om, samt förskriva och administrera preventivmedel utifrån den unges hälso- och livssituation. Vara uppdaterad inom området antikonception och ha god kunskap om indikationer, kontraindikationer samt eventuella biverkningar. Vara uppdaterad i medicinska frågor som rör området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, samt vid behov rådgöra med medicinskt ansvarig och/eller arbetsteamet. Utföra undersökningar, provtagning för graviditet och viss STI-diagnostik, samt göra bedömningar vid gynekologiska, andrologiska och sexologiska frågeställningar. Hänvisa till läkare eller annan profession, vid behov. Behandla, och efter överlåtelse, genomföra smittspårning vid påvisad klamydia. Hjälpa ungdomar att vid behov få kontakt med andra instanser som vårdcentral, kvinnoklinik, gynekologmottagning eller hudklinik. Kuratorns roll och arbetsuppgifter Kuratorn har ett brett arbetsfält; allt från pedagogiska till specifika terapeutiska insatser. Dessa kan vara allmänt inriktade, gruppinriktade eller individuella. Oftast, men inte alltid, har kuratorn en socionomutbildning. Arbetet på individ- och gruppnivå innebär att möta ungdomars upplevelser och behov. Kuratorn kan till exempel erbjuda psykosocial konsultation, stödjande och jagstärkande samtal, krisbearbetning, psykoterapi, par- eller familjesamtal (på den unges initiativ). 36 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 37

20 Individuella samtal gäller ofta det egna måendet, relationer, identitetsfrågor eller sexualitet. På gruppnivå kan man tala om till exempel sexualitet, livsstilsfrågor, genus och kulturfrågor. Alla ämnen är möjliga att tala om, både individuellt och i grupp. I arbetsuppgifterna ingår också att, tillsammans med övrig personal på mottagningen, hitta metoder för och bedriva hälsofrämjande och utåtriktat arbete. Kuratorn på ungdomsmottagningen bör ha goda kunskaper om, och goda relationer till, övriga verksamheter i närområdet som arbetar med ungas psykosociala hälsa. Kuratorn kan även genom överlåtelse få ansvar för smittspårning av de STI-sjukdomar, som omfattas av smittskyddslagen. Eftersom kuratorns arbete alltmer kommit att handla om psykisk hälsa, har behovet ökat av vidarebildning i psykoterapi. Det finns många olika kortare utbildningar. Utbildningen som tidigare kallades steg 1-utbildning och nu brukar benämnas basutbildning (cirka två års halvtidsstudier) är en bra, och allt vanligare grund. Ofta är kuratorn också vidareutbildad i till exempel sexologi eller andra ämnen. Kuratorer har därför olika profiler och speciella kunskapsområden. Läkarens roll och arbetsuppgifter Läkaren har det medicinska ansvaret på ungdomsmottagningen. I det arbetet ingår att lägga upp rutiner för det medicinska arbetet. Till läkarens uppgifter hör att diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd och bedöma eventuella avvikelser. Kunskap om den fysiska och psykologiska utvecklingen under ungdomsåren, samt om psykosomatiska problem är väsentligt för läkararbetet på ungdomsmottagningen. Läkaren ska vara väl förtrogen med övriga personalkategoriers arbetssätt och yrkeskunskaper och ingå som en fungerande och integrerad länk i ungdomsmottagningens bemötande av ungdomar. Läkaren kan ansvara för viss medicinsk fortbildning inom arbetsgruppen. På ungdomsmottagningarna kan flera olika läkarspecialiteter arbeta. Vanligast är gynekolog och allmänläkare men på många ungdomsmottagningar finns det oftast bara en. Läkaren behöver därför vara beredd på att även möta och diskutera frågeställningar utanför sin egen specialitet. Psykologens roll och arbetsuppgifter Psykologens arbete handlar om att förebygga ohälsa genom att i första hand göra en bedömning av ungdomens psykologiska svårigheter och kartlägga hinder. I arbetet ingår därefter att stödja, vägleda, motivera och erbjuda behandling för psykiskt välbefinnande, så att ungdomen kan se sina möjligheter, hitta åtgärder och lära sig att hantera sina problem. Ungdomsmottagningen är en lågtröskelmottagning där psykologen kommer i kontakt med varierande psykisk problematik och svårighetsgrad av psykisk ohälsa, samt skiftande utvecklingspsykologisk status. Arbetssättet präglas därför av flexibilitet och eklektisk inställning till metod och teori. Behandlingsinsatser består av kortare och längre terapier. I psykologens arbete ingår även att medverka i teamarbete kring ungdomar, tillsammans med de andra yrkeskategorierna. Psykologen kan också vara en resurs i personalgruppen i det gemensamma arbetet med att förbättra förståelsen kring ungas sätt att fungera i sitt hjälpsökande. Psykologen kan vara en resurs i personalgruppen i det gemensamma arbetet med att förbättra förståelsen kring ungas sätt att fungera i sitt hjälpsökande. Psykologen är också en viktig del i arbetet med att informera ungdomar om psykisk hälsa och ohälsa, till exempel om skolklasser kommer på studiebesök, eller i utåtriktad verksamhet. Psykologen på ungdomsmottagningen bör ha goda kunskaper om, och goda relationer till, övriga instanser som arbetar med ungas psykiska hälsa i närområdet. Psykoterapeutens roll och arbetsuppgifter Psykoterapeuten på ungdomsmottagningen har fördjupade kunskaper i psykiska och relationella problem och kan därför bedriva samtalsbehandling med personer, par eller grupper. Samtalen kan vara stödjande, rådgivande, behandlande och bestå av allt från enstaka samtal, till längre psykoterapier. Psykoterapeuten arbetar, liksom övrig personal på ungdomsmottagningen, salutogent och med ungdomens behov i centrum. Samtalen kan handla om den unges som till exempel nedstämdhet, ångestbesvär, sömnsvårigheter, kriser och relationsproblem och/eller funderingar kring identitet i samband med den psykosexuella utvecklingen. Sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter På vissa ungdomsmottagningar arbetar sjuksköterskor. De kan ha olika typer av kompletterande utbildningar som till exempel andrologi, psykiatri och sexologi. Vad en sjuksköterska arbetar med på en ungdomsmottagning kan variera utifrån lokala behov och förutsättningar. Sjuksköterskan arbetar med såväl medicinska som psykosociala frågor. Utgångspunkten är ett helhetsperspektiv där resurser tas tillvara så att den unge stärks i sitt fortsatta liv. Frågor som rör kroppen, könssjukdomar, preventivmedel, sexualitet, provtagning, psykisk och fysisk hälsa är några av de områden som sjuksköterskan vanligen arbetar inom. Tillsammans med övrig ungdomsmottagningspersonal arbetar sjuksköterskan utåtriktat. Det utåtriktade arbetet utgörs framför allt av sex- och samlevnadsinformation till grundskole- och gymnasieelever och att ta emot studiebesök på ungdomsmottagningen. Arbetsuppgifter på mottagningen innefattar vanligen rådgivning, undersökning och behandling kring sexuell hälsa, provtagning, samt uppföljning av positiva klamydiaprov. Sjuksköterskan förmedlar även preventivmedelsinformation, delar ut akut-p-piller och gör graviditetstester. Vidare arbetar sjuksköterskan med livsstilsfrågor, som kan innebära 38 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 39

21 att vara samtalskontakt där det psykosociala teamet inte behöver kopplas in. Uppföljning och stöd i samband med oplanerad/oönskad graviditet och stöd till partner i ofrivilligt föräldraskap ingår också i arbetsuppgifterna. Sjuksköterskan har en upptäckarroll, det vill säga att identifiera behov och bedöma om ungdomen ska ha fortsatt kontakt med sjuksköterska, eller hänvisas till annan behandlare på ungdomsmottagningen eller till annan instans. Rådgivning/behandling sker individuellt eller i grupp. Undersköterskans roll och arbetsuppgifter Undersköterskans arbetsuppgifter varierar beroende på lokala behov och förutsättningar. De kan bestå av att ta olika typer av prover, assistera medicinsk personal vid undersökning, ge information, samt att sköta administrativa och receptionsknutna uppgifter. Tillsammans med övrig personal på mottagningen kan undersköterskan delta i det utåtriktade arbetet. LITTERATUR Andrologi. B Fredricsson och Å Pousette Almqvist & Wiksell Medicin. Liber. Ungdomars perspektiv på psykisk ohälsa och första linjens insatser. L Gottliebsen och V Wennberg Psykologexamensuppsats, Lunds universitet. Institutionen för psykologi. Personuppgiftslagen Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. SOSFS 2008:14. Tonårsgynekologi. Rapport nr Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi. Att förebygga STI bland ungdomar och unga vuxna. Kunskap och vägledning för hälso- och sjukvården och andra intresserade aktörer Socialstyrelsen. Utvecklad dialog om sexuell hälsa med fokus på unga kvinnor en möjlighet vid det gynekologiska besöket. E Wendt Avhandling. Göteborgs universitet. Om avvikelse- och riskhantering. Vårdhandboken. Ungdomsmottagningarnas... Ungdomsmottagningarnas verksamhetsområde handlar i huvudsak om hälsofrämjande och ohälsoförebyggande arbete. Verksamheten är till för alla ungdomar, men det finns områden och grupper av ungdomar som mottagningarna behöver nå ut till och arbeta med i större omfattning. Detta kapitel berör sådana områden, vilket förklarar varför just detta avsnitt i handboken kommer att vara under ständig utveckling. Alla som arbetar på ungdomsmottagning är välkomna att vara med och bidra. UNGA MÄN PÅ UNGDOMSMOTTAGNINGEN Statistiskt, sett över riket, är cirka 10 % av ungdomsmottagningens besökare unga män. Det är dock stora variationer mellan mottagningarna, vissa mottagningar har lägre och andra har högre siffror. Ungdomsmottagningarna måste utmana sig själva för att få fler unga män att komma till ungdomsmottagningen och för att kunna göra detta måste bland annat kunskapen om unga män förbättras. Kunskaperna om de unga männen bör vara lika stora som kunskaperna om de unga kvinnorna för att man ska kunna ge vård till alla på lika villkor. Andrologiutbildningar kan vara ett sätt att hämta in sådan kunskap. Genom åren har det funnits olika sätt att få fler unga män att komma till ungdomsmottagningarna. Det har bland annat gjorts försök med riktade verksamheter, som speciella mottagningstider endast för unga män så kallade killmottagningar. Andra sätt har varit att organisera riktade killgrupper. Därutöver har man i olika perioder försökt uppmuntra fler män att arbeta på ungdomsmottagningarna. Det finns inte några rätt eller fel med de olika sätten, det måste alltid få finnas varia- 40 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 41

22 tioner utifrån hur de lokala förutsättningarna ser ut. I grunden bör unga män få samma utrymme på ungdomsmottagningen som unga kvinnor och det bör alltid strävas efter att de ska få plats inom den ordinarie verksamheten. Det viktigaste är att göra det möjligt för unga män att söka, och känna sig lika välkomna på ungdomsmottagningarna som unga kvinnor gör. SEX MOT ERSÄTTNING Ungdomsmottagningar möter ungdomar med många olika erfarenheter, och en av dessa är att ha sex mot ersättning. I de kartläggningar och undersökningar som har gjorts angående Ungdomar mellan 13 och 24 år är den grupp i samhället som är mest våldsutsatt. ungas erfarenheter, är andelen unga män som sålt sex högre än andelen tjejer/unga kvinnor, och att många är hbtq-killar. Kartläggning visar att prostitution finns i hela landet och att det finns kunskapsluckor när det gäller prostitutionens omfattningar och former. Inte minst saknas kunskaper kring situationen för ensamkommande barn, personer som tillfälligt vistas i Sverige, transpersoner, och de som erbjuder sex mot ersättning på exempelvis massagesalonger. På ungdomsmottagningar möter personalen både dem som tar emot ersättning och de som ger ersättning för sex det kan vara första gången som den unge får frågan om sex mot ersättning har förekommit och det kan också vara första gången som hen berättar om sina erfarenheter. Ungdomsmottagningar är därför en viktig plats där unga kan ges möjlighet till stöd och hjälp. UNGDOMAR MED ERFARENHET AV VÅLD Ungdomar mellan 13 och 24 år är den grupp i samhället som är mest våldsutsatt. Det gäller alla former av psykiskt våld med kontrollerande beteende, hot, tvång, kränkande behandling, samt fysiskt och sexuellt våld. De olika formerna av våld utövas många gånger samtidigt, dessutom förekommer psykologiskt och sexuellt våld inte sällan även digitalt. En vanligt använd definition av våld är: Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. Per Isdal Ungdomar kan ha erfarenheter av våld mellan föräldrar/vårdnadshavare och/eller att de själva blir utsatta för våld i sitt hem, av okända personer eller av våld i nära relation. Begreppet nära relation kan bara definieras av individen själv, men avser oftast en aktuell eller tidigare intim/sexuell relation vilket gäller för såväl flickor/kvinnor som pojkar/män. Digitala medier har blivit en ny arena för våldsutövande när det gäller partnervåld bland unga. Det är en form av psykologiskt våld som görs i syfte att kontrollera, isolera, förtrycka och hota genom sociala medier, röstmeddelanden och textmeddelanden. Konsekvenserna kan bli förödande för den som är drabbad. En förutsättning för att de unga som utsatts för våld ska få det stöd och den hjälp som de behöver, är att våldet upptäcks. Många ungdomar berättar inte självmant om hur Digitala medier har blivit en ny arena för våldsutövande när det gäller partnervåld bland unga. de mår och vad de har upplevt. Grunden för ett gott omhändertagande är som alltid att lyssna, fråga och respektera det som personen berättar. Våldsutsatta personer känner ofta skuld och skam över sin situation och kan uppleva stor tvekan eller rädsla inför att söka hjälp och berätta om sina erfarenheter. Ett gott bemötande är en förutsättning för att en ungdom med erfarenhet av våld ska känna tillit och våga berätta om sin situation. FÖRSLAG PÅ OMRÅDEN ATT SKRIVA OM I FRAMTIDA UPPDATERINGAR AV HANDBOKEN Transpersoner transpersoners sexuella hälsa, Folkhälsomyndigheten (Malin Lindroth) klar i maj Funtionsnedsättningar finns det någon mottagning som jobbat aktivt med dessa frågor och vill skriva ett avsnitt om detta? HRV (hedersrelaterat våld) att möta personer som utsätts för olika typer av hedersproblematik. Finns det någon mottagning som jobbat aktivt med dessa frågor och vill skriva ett avsnitt om detta? Riskbeteende exempelvis Malin Lindroths forskning kring personer på HVBhem (hem för vård eller boende). Finns det någon mottagning som jobbat aktivt med dessa frågor och vill skriva ett avsnitt om detta? LITTERATUR Ungdomar och Unga vuxna män. Kapitel ur Att förebygga hiv och STI bland ungdomar och unga vuxna: Kunskap och vägledning för hälso- och sjukvården och andra intresserade aktörer Socialstyrelsen. Where have all the young men gone? En problematisering av den låga andelen unga män bland ungdomsmottagningens besökare. K Abrahamsson, C Sundin Examensarbete i folkhälsovetenskap. Göteborgs Universitet, Sahlgrenska akademin. Bra med ungdomsmottagning men jag vet inte om jag skulle gå dit. Hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagning. F Bådagård, S Torstensson D-uppsats, Högskolan i Skövde. Ungdomsmottagningarnas kontakter med pojkar Rapport från Socialstyrelsen HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 43

23 Rapport från MUM (Mottagning för unga män). S Laack, O Berggren Lyckat försök med pojkmottagning. C Gottlieb, I Christiansen, C Von Segebaden, M Wiksten-Almströmer Läkartidningen volym 95. Det handlar om killar några ungdomsmottagningars satsning på killprojekt. A Bolin Folkhälsoinstitutet. Det är värt risken. Unga inom SiS och sexuell hälsa. M Lindroth Forskningsrapport. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Brottsförebyggande rådet. Meningen med våld. P Isdal Gothia. BILAGA Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar Prostitutionen i Sverige 2014 en omfattningskartläggning. Länstyrelsen Stockholm. Tidig debutålder kopplad till sexuellt risktagande och till sex utan att huvudmotivet är sexuell lust. A Nilsson. Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen. Unga och våld en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Forskningsrapport. MÅLSÄTTNING Föreningen bildades 1988 med en interimsstyrelse. Stadgarna togs på årsmötet i Stockholm i september 1989 samtidigt som föreningens första ordinarie styrelse valdes. FSUM utgör en sammanslutning av ungdomsmottagningar i Sverige. Föreningens uppgift är bland annat att stimulera till utveckling av befintliga ungdomsmottagningars verksamhet genom att verka för att dessa får en bred yrkesrepresentation och hög kunskapsnivå. Föreningen skall dessutom ge stöd och vägledning till nystartade mottagningar, samla och sprida information, stimulera och underlätta utbyte av erfarenheter ungdomsmottagningar emellan, och medverka till fortbildning inom aktuella områden. Målet är att ungdomsmottagningarna skall arbeta med högsta kvalitet för ungdomarnas bästa. Målet är att ungdomsmottagningarna skall arbeta med högsta kvalitet för ungdomarnas bästa. 44 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 45

24 4 Föreningens verksamhet utövas genom a) föreningsmöten, varav ett per år är årsmöte, varje enhet har en röst b) föreningsstyrelse c) kommittéarbete i särskilda frågor. 1 Föreningen utgör en sammanslutning av ungdomsmottagningar i Sverige. 2 Föreningen är till för specialiserade enheter för ungdomar. Dessa enheter skall möjliggöra insatser av medicinsk, social och psykologisk karaktär, präglade av en helhetssyn på ungdomar och deras problemformulering. 3 Föreningens uppgift är: a) att tillvarata ungdomsmottagningarnas intressen b) att stimulera till utveckling av ungdomsmottagningar genom att verka för att dessa får bred yrkesrepresentation och hög kunskapsnivå c) att ge stöd och vägledning till att starta ungdomsmottagningar d) att verka för att ungdomsmottagningarna får vara en decentraliserad enhet med stor bestämmanderätt vad gäller den egna verksamheten e) att samla och sprida information samt att stimulera och underlätta utbyte av erfarenheter ungdomsmottagningarna emellan f) att följa och stimulera forskning om ungdomar socialt, kulturellt, psykologiskt och medicinskt, samt verka för nordiskt och internationellt samarbete g) att initiera konferenser och utbildningar inom aktuella områden h) att utgöra en remissinstans inom föreningens område. 5 Medlemskap i föreningen kan sökas av enheter enligt 2. Stödmedlemskap kan sökas av fysisk eller juridisk person som vill främja FSUM:s syften. Stödmedlem har ej rösträtt vid årsmötet. Ansökan sker till styrelsen. Medlemsavgift för stödmedlemmar beslutas av årsmötet. 6 Utträde anmäles skriftligt till styrelsen. 7 Medlemsavgiftens storlek och giltighetstid beslutas av årsmötet. 8 Medlem som underlåtit att betala avgift under ett år kan uteslutas ur föreningen genom beslut av föreningsstyrelsen. Innan uteslutning sker skall medlemmen göras uppmärksam på den bristande betalningen. 9 Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet. Ordinarie årsmöte skall hållas varje år före maj månads utgång. Varje medlem äger rätt att deltaga i beslut med en röst. Vid beslut i frågor som rör styrelsens ansvar får medlem inte representeras av person som är styrelseledamot eller suppleant. Årsmötet beslutar med enkel majoritet, om intet annat föreskrivits i dessa stadgar. 10 Vid ordinarie årsmöte skall förutom val av mötesfunktionärer (ordförande, sekreterare, två justeringsmän samt rösträknare), förekomma: 46 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 47

25 a) anteckning av antalet röstberättigade deltagare b) behandling av verksamhets- och revisionsberättelse c) val till styrelsen, ledamöter till styrelsen väljs för tre år i taget. Vart tredje årsmöte väljs tre ledamöter och övriga två årsmöten väljs två ledamöter. d) val av ordförande görs för ett år av de i styrelsen invalda ledamöterna e) val av två styrelsesuppleanter för ett år f) val av två revisorer och en suppleant för ett år g) val av valberedning h) fastställande av medlemsavgiften i) behandling av ärenden som senast 60 dagar före årsmötet anmälts till styrelsen. Styrelsen skall bereda anmälda ärenden och bifoga yttranden över dem då årsmötets handlingar sänds ut enligt 11. Endast ärenden på föreningslistan kan tas upp till beslut. 14 För förberedelse av val som ankommer på årsmötet skall finnas valberedning. Denna består av tre ledamöter, varav en sammankallande, samt två suppleanter. Valberedningen skall senast trettio dagar före ordinarie årsmöte till styrelsen inkomma med fullständigt förslag på funktionärer för kommande verksamhetsår. Det ankommer på valberedningen att tillgodose representation till styrelse i överensstämmelse med föreningens syften och mål. 15 Styrelsens räkenskaper och förvaltning granskas av två revisorer. Föreningens verksamhets- och räkenskapsår är lika med kalenderår. Revisorerna lämnar årligen revisionsberättelse om styrelsens förvaltning. Den presenteras på årsmötet tillsammans med verksamhetsberättelsen. 11 Kallelse till årsmötet skall vara medlemmarna tillhanda senast 90 dagar före årsmötet. Årsmöteshandlingarna skall vara medlemmarna tillhanda senast fjorton dagar före årsmötet. Kallelse till årsmötet samt årmöteshandlingarna förmedlas till medlemmarna på sådant sätt som styrelsen finner lämpligt. 12 Föreningsstyrelsen har den omedelbara ledningen av föreningens verksamhet i enlighet med dess stadgar. Styrelsen består av ordförande samt sex ordinarie ledamöter och två suppleanter. Styrelsen inom sig utser vice ordförande, kassör och sekreterare. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande och i övrigt när minst hälften av styrelsemedlemmarna så begär. Vid styrelsemöte skall protokoll föras. Styrelsen är beslutför då minst fyra av ledamöterna är närvarande. Styrelsen beslutar med enkel majoritet. Vid lika röstetal äger ordförande utslagsröst, vid val skiljer lotten. Styrelsen bör bestå av olika yrkeskategorier fördelade på områdena medicinsk, psykologisk och social verksamhet. 16 Beslut om ändring av dessa stadgar fattas av årsmötet. För stadgeändring erfordras minst 2/3 majoritet av angivna röster vid två på varandra följande årsmöten. 17 Beslut om upplösning av föreningen kräver 2/3 majoritet av antalet angivna röster vid två på varandra följande årsmöten. Disponeringen av föreningens aktuella tillgångar beslutas av årsmötet. 13 Styrelsens uppgifter är utöver vad som tidigare nämnts: a) att föra aktuell medlemsförteckning b) att varje år avge verksamhetsberättelse som distribueras till alla medlemmar c) att ansvara för föreningens ekonomi. 48 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 49

26 50 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 51

27 FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR