Handboken kan användas av såväl ny,

Transkript

1 FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR

2 ... och hur kan den användas? På ungdomsmottagningarna runt om i Sverige finns mångårig erfarenhet som är viktig att bevara, förmedla och utveckla. Denna handbok beskriver kärnan i verksamheten och varför ungdomsmottagningarnas sätt att arbeta är verkningsfullt och effektivt vi vet att besökarna är nöjda med den hjälp, det stöd och det bemötande de får. Handboken beskriver också vilka internationella dokument och vilka svenska lagar som ungdomsmottagningsarbetet både styrs av, och relaterar till. FSUM Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar Arbetsgrupp: Eva Wendt och Timmy Leijen Form och illustration: Eva-Marie Wadman Första upplagans andra tryckning Åtta.45 Tryckeri AB 2018 Handboken kan användas av såväl ny, som mer erfaren personal. För den som är helt ny på en mottagning kan den utgöra en bra introduktion till arbetet, men den kan även vara ett bra redskap för dem som ska starta en mottagning. För personal som arbetat längre inom ungdomsmottagningssverksamhet kan handboken användas som underlag för diskussion och reflektion kring den egna verksamheten, vilket är nödvändigt för vidareutveckling och kvalitetssäkring. Handboken kan givetvis även användas som komplement till FSUMs riktlinjer för utomstående personer, som vill få fördjupad kunskap om vad ungdomsmottagningsverksamhet innebär. Arbetet med handboken startade på allvar hösten 2012 med att tio personer, från Malmö i söder till Gällivare i norr, bildade en arbetsgrupp. De första två mötena handlade om syftet med ett nationellt dokument kring ungdomsmottagningsarbete och vad det borde innehålla. Dessförinnan hade personalen på alla mottagningar i en enkät fått möjlighet att berätta hur de tyckte att det befintliga Policyprogrammet skulle kunna utvecklas, för att utgöra ett ännu bättre stöd i mottagningsarbetet. Arbetsgruppen representerar de flesta professioner som kan finnas på en ungdomsmottagning: barnmorska, kurator, läkare, psykolog, psykoterapeut och sjuksköterska. Utöver 2 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 3

3 Handboken kan betraktas som ett resultat av ett storskaligt samarbete mellan arbetsgruppen, styrelsen och alla ungdomsmottagningar i Sverige. dessa finns i gruppen kompetens kring många av de områden som handboken beskriver. Att skriva handboken har varit en process, både inom arbetsgruppen, men också i samarbete med FSUM:s styrelse och i mötet med ungdomsmottagningskollegor som vid två årsmöten deltagit i workshops kring handbokens innehåll. Mottagningarna har i slutfasen, via en enkät, gett arbetsgruppen och styrelsen värdefulla synpunkter. Handboken kan således betraktas som ett resultat av ett storskaligt samarbete mellan arbetsgruppen, styrelsen och alla ungdomsmottagningar i Sverige. Ambitionen är att arbetsprocessen ska fortsätta. Handboken är långt ifrån heltäckande och kommer heller aldrig att bli det. Den första upplagan trycks, så att varje mottagning får ett exemplar, men den finns också på FSUM:s webbplats. Tanken är att alla som arbetar inom ungdomsmottagningsverksamhet ska kunna vara med och bidra till vidareutvecklingen av innehållet, i samarbete med FSUM:s styrelse. När en läser handboken märks det att texten är ett resultat av tio personers olika sätt att skriva. Dessa olikheter kommer att fortsätta så länge arbetet med handboken pågår. Likaså kommer det även i fortsättningen att skapas texter med upprepningar, eftersom de olika områden som beskrivs i handboken överlappar varandra. Syftet är att en ska kunna läsa enstaka avsnitt och ändå förstå helheten. Handbokens olika delar har lika lite som arbetet på ungdomsmottagningarna, skarpa gränser. Målsättningen med handboken är att den ska utgöra ett stöd för oss all personal i det dagliga arbetet och att den tillsammans med det kompletterande dokumentet med FSUM:s riktlinjer på ett tydligt sätt förmedlar ungdomsmottagningarnas mål, unika arbetssätt och effekterna av detta arbete. Till sist, ett stort tack till alla personer och mottagningar som under processen kommit med konstruktiv kritik, kloka synpunkter och glada tillrop! APRIL 2015 För arbetsgruppen: Eva Wendt För FSUMs styrelse: Timmy Leijen ARBETSGRUPPEN HAR BESTÅTT AV : Agnes Lindeberg, Anna Skoglund, Daniel Foxhage, Erika Kaspersson, Eva Wendt, Göran Källqvist, Lena Berg, Marcus Folkö Müntzing, Marija Pettersson och Niklas Persson APRIL 2018 Handboken har uppdaterats av FSUM:s styrelse som består av: Timmy Leijen, Catharina Lundgren Idh, Sevil Bremer, Karin Bondestam, Caroline Eriksson, Josefin Andersson, Jessica Sunesson, Vanda Oskarsson, Anders Lindbäck, Susie Rasmussen och Eva Holmberg. Varför en handbok och hur kan den användas?... 3 Innehåll... 5 Ungdomsmottagningarnas historia och ideologi... 9 Ungdomsmottagningarnas inriktning och värdegrund Mål 11 Målgrupp 11 Mänskliga rättigheter FNs barnkonvention 12 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 12 Folkhälsoperspektiv på sexualitet.. 13 Sociologiskt perspektiv på sexualitet Tonårsutveckling.. 14 Tonårsutveckling och sexualitet Tonårsutveckling och psykisk hälsa 14 Ungdomsperspektiv Hälsofrämjande perspektiv Normkreativt och normmedvetet förhållningssätt.. 15 Bemötande.. 15 Litteratur 17 4 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 5

4 Vad en ungdomsmottagning kan erbjuda Bemötande praktisk normkritik på ungdomsmottagningen.. 18 Fysisk miljö Språkanvändning.. 19 Arbetssätt Utåtriktat arbete Mottagande av ungdomar under 18 år.. 21 Kunskapsområden. 22 Andrologi Adolescens.. 22 Gynekologi HBTQ - Homosexuell, Bisexuell, Transperson, Queer Psykosocialt perspektiv. 23 Sexologi. 24 Venereologi.. 24 Arbetsområden på mottagningen.. 24 Kondomsamtal Preventivmedelssamtal. 24 Samtal vid oplanerad/oönskad graviditet och abort 25 Om den gravida kvinnan är under 18 år 25 Psykosocialt arbete 26 Sexologisk rådgivning och behandling.. 26 STI-samtal Smittspårning 27 Litteratur 28 Förstalinjeuppdrag för arbete med ungas psykiska hälsa Att arbeta personcentrerat Insatser som ska kunna ges vid ett förstalinjeuppdrag Kompetens för arbete med psykisk hälsa/ohälsa Resurser/nyckeltal. 33 Konsekvenser av otillräcklig resurstilldelning.. 34 Litteratur 34 Förutsättningar för verksamheten.. 35 Lagar och förordningar.. 35 Organisation.. 35 Huvudmannaskap. 36 Verksamhetschef.. 36 Avgränsningar 36 Journalsystem 36 Skyddad journal E-tjänster och telefoni SMS-påminnelse.. 37 Verksamhetsplan och kvalitetssäkring Ekonomi. 39 Utvärdering Personal 39 Resursnivå Tillgänglighet.. 40 Avgifter.. 40 Arbetsmiljö Patientsäkerhet Avvikelsehantering. 41 Identitetskontroll Utvecklings- och förbättringsarbete 42 Vård på lika villkor, en jämlik vård.. 42 Samordning.. 42 Yrkesbeskrivningar. 42 Barnmorskans roll och arbetsuppgifter HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 7

5 Kuratorns roll och arbetsuppgifter. 44 Läkarens roll och arbetsuppgifter.. 44 Psykologens roll och arbetsuppgifter Psykoterapeutens roll och arbetsuppgifter Sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter 45 Undersköterskans roll och arbetsuppgifter Litteratur 46 Ungdomsmottagningarnas... Ungdomsmottagningarnas utvecklingsområden Unga män på ungdomsmottagningen Sex mot ersättning. 48 Ungdomar med erfarenhet av våld. 48 Kognitiv/intellektuell funktionsnedsättning Förslag på områden att skriva om i framtida uppdateringar av handboken 49 Litteratur 49 Bilaga FSUM Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar 51 Målsättning Stadgar.. 52 Jag har valt att bry mig om ungdomar, sa Gustaf Högberg som var barnoch ungdomsläkare. Det är ett uttalande och ett förhållningssätt som var startskottet för den första ungdomsmottagningen i Sverige, som öppnades i augusti 1970 i Borlänge. Så är det även i dag för många som arbetar som ungdomsmottagare: Vi har valt att bry oss om ungdomar. Redan tidigt hade de som startade ungdomsmottagningar klart för sig att arbetet skulle präglas av en helhetssyn på ungdomar. Kropp och själ hör ihop, betonade de som bildade FSUM, Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar. De menade, att på en ungdomsmottagning ska det finnas personer från olika yrkeskategorier, i en tvärprofessionellt sammansatt arbetsgrupp. De ska arbeta med såväl direkta mottagningsbesök som med förebyggande utåtriktad verksamhet. Dessa ställningstaganden gäller än i dag och gör ungdomsmottagningar till unika verksamheter dit ungdomar kan vända sig med olika frågor och funderingar under ungdomstiden. Under de 30 år som FSUM funnits, har arbetet till stora delar letts och byggts av eldsjälar och frivilliga arbetsinsatser. Listan på frågor som FSUM har drivit kan göras lång. Några av dem har varit att motverka hot om nedläggningar av många ungdomsmottagnings-verksamheter på 1990-talet, försök till att skapa ett eget kansli och organisationsstöd, samla in statistik för att ge en bild av och visa omfattningen av verksamheten i Sverige. Andra frågor har inneburit framtagande av nationella ungdomsmottagningsdokument som policyprogram och nu, mellan , framtagande av nationella riktlinjer samt en handbok. FSUM har också utfört lobbyarbete för att skapa en webbplats för unga på nätet, vilket ledde till UMO.se som sedan starten 2008 besöks av ett stort antal ungdomar och 8 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 9

6 unga vuxna. Genom åren har FSUM även besvarat ett flertal remisser i olika myndighetsutredningar som gällt ungdomar. Samtal om oönskade graviditeter och abort, prevention av STI, hedersrelaterat våld, pojkars plats på ungdomsmottagningarna och ungdomars psykiska hälsa både har varit, och är några av FSUM:s hjärtefrågor. FSUM:s ideologi skulle kunna sammanfattas i några ställningstaganden som gjorts under ungdomsmottagningarnas och FSUM:s utveckling, från 1970 då den första mottagningen startade, till i dag. Ungdomssexualitet erkänns, bejakas och ses som en del i identitetsutvecklingen. Personalen på ungdomsmottagningar ser som sin uppgift att medverka till att ungdomarna tar så få hälsorisker som möjligt. Ungdomsmottagningarna vill anlägga en helhetssyn på ungdomarna och se dem i sitt sociala och kulturella sammanhang. Själ och kropp hör ihop. Ungdomarna väljer själva om de vill komma till en ungdomsmottagning och de definierar själva de frågeställningar och problem de kommer med. Personalen lyssnar och respekterar de unga som kapabla personer med möjlighet att själva fatta sina val, och personalen vill på olika sätt stötta och hjälpa de unga med Samtal om oönskade graviditeter och abort, prevention av STI, hedersrelaterat våld, pojkars plats på ungdomsmottagningarna och ungdomars psykiska hälsa både har varit, och är några av FSUMs hjärtefrågor. detta. Ungdomsmottagningarnas personal praktiserar det goda samtalet som innebär en dialog mellan den unge och den vuxne. Personalens tystnadsplikt förstärker ungdomarnas tillit. Ungdomsmottagningen ska vara en frizon för ungdomarna som bland annat innebär att hålla till i centralt belägen lokal, fristående från annan verksamhet. Helhetssynen på ungdomarna kräver ett tvärprofessionellt samarbete. FSUM verkar för att ungdomsmottagningspersonalen ska ha god och bred kunskap om ungdomar: medicinskt och psykosocialt. Kunskap i sexologi betonas. Ur Ungdomsmottagningarnas eldsjälar : Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar - FSUM, dess framväxt och utveckling sammanställd av Pia Höjeberg. Ungdomsmottagningarnas... Ungdomsmottagningar behövs som ett led i att tillgodose ungdomars och unga vuxnas rätt till hälsa. Ungdomsmottagningen har till uppgift att på ungas uppdrag förmedla kunskap, ge information, stöd och behandling under denna tid. Detta gäller i synnerhet inom området sexuell, reproduktiv och psykosocial hälsa. Ett av ungdomsmottagningens grundfundament är att ungdomar under 18 år kan söka utan vårdnadshavarens kännedom eller godkännande. MÅL Det övergripande målet för ungdomsmottagningarna är att främja fysisk och psykisk hälsa med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga. Arbetet ska utgå utifrån en psykosocial, psykologisk och medicinsk helhetssyn samt ett rättighetsperspektiv där unga har rätt till information, kunskap, stöd och behandling. Alla ungdomar ska känna sig välkomna och ett normkritiskt förhållningssätt ska prägla verksamheten. MÅLGRUPP Ungdomsmottagningarnas målgrupp är ungdomar och unga vuxna, med de likheter och olikheter som var och en i denna heterogena grupp uppvisar. I målgruppen ska ingen diskrimineras på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsvariation. Ungdomsmottagningen bör kunna välkomna alla unga mellan 12 och 25 år. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Arbetet på ungdomsmottagningen ska alltid baseras på de mänskliga rättigheterna. Detta gäller i det direkta mötet med besökarna, men också i samverkan med andra verksamheter 10 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 11

7 samt i informationsmaterial som ungdomsmottagningen producerar. Ungdomsmottagningarna, både som verksamhet i stort och i sitt praktiska arbete runt om i landet, ska vara en del av det demokratiska samhället. Människosynen och arbetssättet ska präglas och utgå från de mänskliga rättigheterna. Unga har rätt till inflytande över sina liv och att göra egna val. De har också rätt att få stöd och hjälp i frågor som rör exempelvis sexuell hälsa men även råd i andra hälsofrågor. Sverige har skrivit under de flesta konventioner om mänskliga rättigheter som finns på FNoch Europanivå. I konventionerna anges vilket skydd som individer har gentemot det allmänna, det vill säga framför allt stat, landsting/region eller kommun. Oavsett huvudmannaskap (se sidan 36) arbetar ungdomsmottagningarnas personal på uppdrag av det allmänna. På så vis är vi som arbetar på ungdomsmottagningar förpliktigade att följa de regler som gäller på människorättsliga områden. FN:S BARNKONVENTION FN:s barnkonvention har stor betydelse för ungdomsmottagningens verksamhet. Trots att alla människor, oavsett ålder, omfattas av de mänskliga rättigheterna bedömde staterna i Förenta nationerna i november 1982, att en särskild konvention behövdes för att stärka skyddet för individer under 18 år. Konventionen slår fast att barn inte är föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. De är individer med egna rättigheter och ett eget människovärde samt att barn har speciella behov av skydd och stöd. Enligt konventionen ska barnets bästa sättas i främsta rummet, det gäller barnets rätt till liv, dess rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade, rätten till hälso- och sjukvård, föräldrarnas primära ansvar samt barnets rätt till skydd för privatliv och personlig integritet. Konventionen slår fast att barn inte är föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. De är individer med egna rättigheter och ett eget människovärde samt att barn har speciella behov av skydd och stöd. Ungdomsmottagningen har en viktig uppgift att värna unga människors integritet och rättighet att själv söka stöd, information och vård. Rutiner kring sekretess och journalföring måste ständigt ses över för att skydda besökarnas integritet. Ungdomsmottagningen ska alltid arbeta på uppdrag av den unge. Det innebär att vi alltid arbetar med frivillighet som grund och aldrig på en vuxens eller annan verksamhets uppdrag. SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA OCH RÄTTIGHETER Varje människa har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet samt att inte diskrimineras på grund av kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) täcker hela livscykeln. Alla har rätt att ha tillgång till kunskap och rådgivning om sexualitet och reproduktion, tillgång till skydd mot hiv/aids och andra könssjukdomar, till preventivmedel och till säker abort. I begreppet ingår också frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld. SRHR handlar även om tillgång till adekvat vård under graviditet och förlossning samt vård av nyfödda. I rapporten från Regeringskansliet 2006, Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, understryks att ungdomar är handlingskraftiga aktörer som har förmåga att hantera information och kunskap om SRHR, de är inte bara mottagare av vård och information. I rapporten betonas också betydelsen av att främja jämställdhet genom att fokusera på unga kvinnor och unga män så att de har möjlighet att tidigt ifrågasätta rådande normer, villkor och maktstrukturer som är kopplade till kön. Sexualitet kan beskrivas utifrån olika perspektiv. Nedan beskrivs kort, dels folkhälsoperspektivet eftersom ungdomsmottagningar har ett tydligt mål att främja ungdomars hälsa, dels det sociologiska perspektivet eftersom det är viktigt att tydliggöra att sexualitet skapas i möten med andra. Folkhälsoperspektiv på sexualitet Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är enligt Folkhälsomyndigheten att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att underlätta arbetet med att uppnå målet har en samlad målstruktur med elva målområden utvecklats. Dessa grupperar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorernas utveckling mäts via olika indikatorer. Arbetet med SRHR handlar framförallt om målområde sju och åtta: Skydd mot smittspridning respektive Sexualitet och reproduktiv hälsa. Sociologiskt perspektiv på sexualitet Med ett sociologiskt synsätt analyseras sexuella beteendemönster som en social företeelse. Sexualitet har samband med biologiska förutsättningar och biologiska kroppar, men hur den tolkas är föränderligt beroende på både sociala och kulturella konstruktioner. Hur sexuella beteendemönster ser ut, skiljer sig både inom och mellan kulturer och därtill över tid. Sexualitet skapas i möten med andra, genom social interaktion mellan individer men också med samhällen. Tonårsutveckling De flesta ungdomar som vi möter på ungdomsmottagningarna befinner sig i den utvecklingsfas som i psykologiska och sociologiska sammanhang benämns adolescensen. Det är den övergångsperiod mellan att vara barn och vuxen som innefattar de fysiska, psykologiska och sociala förändringar som sker under denna period. Den startar vanligtvis i och med puberteten och avslutas när personen kan betraktas som vuxen. Ungdomsåren innebär social, fysisk och psykisk utveckling som kan leda till funderingar och ibland ge upphov till oro. För 12 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 13

8 många är ungdomsåren en intensiv utvecklingsperiod. Denna utveckling sker inte alltid i samklang mellan de olika delarna. Kriser kan förekomma och den unge kan då till exempel prova olika typer av sökande, experimenterande och risktagande med sex, identitet, droger med mera. Men dessa år ger också möjlighet till utveckling och förändring när en utvecklas från barn ungdom ung vuxen till vuxen. Föräldrainflytandet minskar och påverkan från kamrater och samhälle blir allt större, där grupptryck, sociala medier etc. kan spela stor roll. Frigörelseprocessen skapar många känslor, till exempel kan ungdomen ibland känna sig ensam och utanför, men hen kan också ha känslor av frihet och kraft. Adolescensens viktigaste uppgifter kan i korthet beskrivas på följande sätt: Beroendet av föräldrarna dras tillbaka och relationen till dem förändras. Sociala relationer utanför familjen etableras. En stabil identitet utvecklas. En sexuell identitet kopplad till en förändrad kropp utvecklas. Tonårsutveckling och sexualitet Ungdomar behöver ofta samtala om sexualitet, förväntningar och erfarenheter utifrån olika perspektiv. De ska i dessa samtal bemötas med respekt för sina tankar och känslor. Personalen på ungdomsmottagningarna ska arbeta för att stärka alla ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualitet samt stödja deras självkänsla och integritet. De flesta ungdomar på gymnasienivå har en positiv attityd till sexualitet, flertalet är nöjda med sitt sexualliv och för majoriteten har sex varit frivilligt och positivt. När det gäller synen på sexualitet utsätts ungdomar för motstridiga budskap. De kommersiella bilder och texter kring sexualitet som når ungdomar genom media, pornografi och reklam är oftast tvärtemot den bild som samhället vill ge av sexualitet. De budskap som når ungdomar genom skola, ungdomsmottagningar med flera, är begrepp som demokrati, jämställdhet mellan könen, jämlikhet och hälsosam sexualitet. Via olika media förmedlas kommersiella och andra sexuella budskap som ofta innehåller fördomar, diskriminering, stereotypa könsroller och våld. Ungdomars relationer och sexualitet påverkas av medias bild och därför är det viktigt att ge ungdomar möjlighet att reflektera och diskutera kring olika innehåll och budskap. Ungdomars sexualitet beskrivs ofta utifrån ett riskperspektiv och det är mestadels de negativa konsekvenserna som betonas. Det är därför viktigt att lyfta fram de positiva aspekterna av ungdomars sexualitet, och deras erfarenheter. Tonårsutveckling och psykisk hälsa Psykisk hälsa innebär enligt WHO ett tillstånd av mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hen lever i. FSUM ansluter sig till SKL:s definition där psykisk hälsa innebär att må okej de flesta dagar och ha en fungerande vardag med familj, skola/arbete och vänner. Men i att må okej ingår också att uppleva toppar och dalar i sitt mående och att det ses som en naturlig del av livet. Dalar som känns och som får negativa konsekvenser, men som kan accepteras och hanteras, ingår i denna syn på psykisk hälsa. Psykisk ohälsa är ett paraplybegrepp för både lindriga, måttliga och allvarliga psykiatriska tillstånd. Det kan således vara fråga om både mindre svåra psykiska problem som oro och nedstämdhet och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för psykiatrisk diagnos. Symtomen kan vara uttryck för en normal reaktion på en påfrestande livssituation eller tecken på en underliggande problematik av mer stadigvarande karaktär. De tillstånd av Ungdomsmottagningens arbete utgår ifrån ett ungdomsperspektiv, vilket innebär att personalen ska möta ungdomar med respekt och förståelse utifrån deras upplevelse och berättelse. psykisk ohälsa som inte uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos kan ändå upplevas som besvärande och inskränkande i någon eller några aspekter av livet. Socialstyrelsen menar att psykisk ohälsa inträder när de psykiska symtomen är så kraftiga att de påverkar den unges känslomässiga välbefinnande och hindrar optimal utveckling och delaktighet i vardagsaktiviteter. En måste vara försiktig med att tolka psykisk ohälsa under ungdomsåren i patologiska termer. Det är en del av utvecklingen med medföljande utvecklingskriser. Symtomen kan vara starka, men kan trots det plötsligt vara borta. Det är en grannlaga uppgift för personalen som möter ungdomarna att särskilja vad som är symtom på en allvarlig psykisk störning och vad som är en del av utvecklingen. Här krävs en förtroendefull relation, goda kunskaper och fingertoppskänsla. I takt med att den lindriga till måttliga psykiska ohälsan hos unga har ökat så har arbetet med att främja, förebygga och behandla psykiska ohälsa kommit att få en allt mer betydelsefull roll på ungdomsmottagningarna. Ungdomsperspektiv Ungdomsmottagningens arbete utgår ifrån ett ungdomsperspektiv, vilket innebär att personalen ska möta ungdomar med respekt och förståelse utifrån deras upplevelse och berättelse. I en respektfull dialog kan personalen visa att det finns möjligheter till aktiva val och på så sätt stärka ungdomars ansvarstagande och initiativkraft. Personalen ska utgå ifrån ungdomarnas situation och initiativ och ta hänsyn till deras mognadsprocess. Hälsofrämjande perspektiv Hälsofrämjande, salutogent, arbete fokuserar på de faktorer som ger upphov till och vidmakthåller hälsa snarare än vad som orsakar sjukdom. Till de centrala faktorerna i ett hälsofrämjande arbete hör att stärka individers och gruppers egenmakt (empowerment) genom att möjliggöra för dem att ta kontrollen över sina 14 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 15

9 liv och sin hälsa, till exempel genom utbildning och lärande. Centralt är också att främja delaktighet genom att utgå från de ungas egen analys av nuläget samt hur de vill gå vidare utifrån detta läge. UM kan använda hälsofrämjande metoder såsom ett lösningsfokuserat arbetssätt samt genom att förstärka det som fungerar bra hos individen och i det sociala sammanhanget. Det handlar om att se styrkan hos ungdomen och hjälpa den unge att hitta egna vägar, lyfta de lösningar, tankar och beteenden hos ungdomen som fungerar och som är hjälpsamma för just den personen Normkreativt och normmedvetet förhållningssätt Normer behövs för att ett samhälle ska fungera; allt kan inte regleras av lagar och skrivna regler. Samtidigt kan normer göra det svårt för individer och grupper att få tillgång till en bra vård och behandling. Ett normkreativt och normmedvetet förhållningssätt handlar om att medvetandegöra exkluderande normer som kan komma till uttryck i kommunikation och beteenden och som får vissa människor eller grupper att känna sig ovälkomna eller ifrågasatta när de söker hjälp för att i nästa steg utveckla nya sätt att bemöta dessa människor/grupper. Normer kan också göra att vissa grupper drar sig för att söka hjälp. Till exempel så visar forskning att killar i låg utsträckning söker hjälp och att det har en koppling till normer för manlighet. För att vända på normer, kring exempelvis manlighet, behövs ett normkreativt och normmedvetet förhållningssätt. Ett normkreativt och normmedvetet synsätt kräver kontinuerligt underhåll genom fortbildning och diskussion i arbetsgruppen kring till exempel funktionsvariationer och hbtq+-frågor. Den som söker hjälp förstår och känner sig trygg med de regler som styr sekretess och integritetsskydd. Bemötande Bemötandet är centralt för allt arbete på ungdomsmottagningen. Ett gott bemötande innehåller många faktorer: Ungdomen som kontaktar ungdomsmottagningen känner sig välkommen och väl omhändertagen. Ungdomen tas emot i en trygg miljö som underlättar för den unge att känna tillit till personalen och som gör det lättare för ungdomen att uttrycka sina behov. Personalen vinnlägger sig om att arbeta på ungdomens uppdrag och visar därmed ett genuint intresse för ungdomens önskningar och behov. Lokaler och rutiner utarbetas utifrån ett ungdomsperspektiv. Den som söker hjälp förstår och känner sig trygg med de regler som styr sekretess och integritetsskydd. LITTERATUR Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. G Edemo, A Frisell Ellburg med flera Uppsala universitet. Barnkonventionen. Folkhälsans utveckling elva målområden. Folkhälsomyndigheten. Sexual Conduct: The Social Sources of Human Sexuality. J Gagnon, W Simon Transaction Publishers. Sociologi. A Giddens, K Birdsall Studentlitteratur. Ungdomar, sexualitet och relationer. C Magnusson och E Häggström-Nordin Antologi. Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Regeringskansliet. Utrikesdepartementet HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 17

10 Vad en ungdomsmottagning... Ungdomsmottagningen arbetar med fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa. Detta arbete utförs på flera olika nivåer genom rådgivande, stödjande och behandlande insatser på mottagningen, individuellt eller i grupp. Ungdomsmottagningen bedriver också utåtriktat arbete på gruppnivå, till exempel besök av klasser, besök på skolor och fritidsgårdar samt medverkan vid större arrangemang såsom Pride-festivaler, gymnasiemässor etc. I arbetet ingår också att på strukturell nivå påverka beslutsfattare, vara behjälplig och samarbeta med till exempel skolledare, folkhälsosamordnare och skolsköterskor för att bland annat implementera sexuell och reproduktiv hälsa i undervisningen. BEMÖTANDE PRAKTISK NORMKREA- TIVITET OCH NORMMEDVETENHET PÅ UNGDOMSMOTTAGNINGEN En grundläggande utgångspunkt är viljan att vara tillgänglig och välkomnande för alla samt insikten om att normer och strukturer försvårar eller hindrar oss att uppnå dessa mål. Det första steget är att upptäcka när, var och på vilket sätt ungdomsmottagningen utesluter snarare än inkluderar vissa ungdomar. Nästa steg är att utarbeta nya sätt att arbeta så att mottagningen blir mer inkluderande. Normkreativitet och normmedvetenhet kan på så sätt vara verktyg för analys och förändring. Fysisk miljö Den fysiska miljön kan vara mer eller mindre tillgänglig på ett konkret sätt; Kan alla röra sig obehindrat i lokalerna? Finns det allergiframkallande ämnen i miljön? Tillgänglighe- ten kan också analyseras på en mer symbolisk nivå; Hur ser det ut i den fysiska miljön? Vilka teman framkommer i tavlor och på affischer? Vilka människor blir synliga i broschyrer, foldrar och tidningar i väntrummet och på vilket sätt blir de synliga? Hur låter det i den fysiska miljön? Spelas det musik? Vilka normer förmedlas? I förändringsarbetet av den fysiska miljön kan en tänka att vissa saker behöver tas bort och andra läggas till mindre av det som exkluderar och mer av det som inkluderar. Det kan handla om att ta bort höga trösklar och köpa in regnbågsflaggor eller att göra en genomgång av det informationsmaterial som ligger framme och möjligen byta ut delar av det. Språkanvändning Att vara inkluderande i ett språk kan ta sig uttryck på många sätt. En god utgångspunkt är att inte utgå från att alla har samma erfarenheter. Som exempel kan en mer inkluderande fråga vara: Har du en familj? i stället för att fråga om föräldrar. Språkliga uttryck förändras över tid och en del kan uppleva att det är på grund av politisk korrekthet en förväntas använda vissa ord eller begrepp. Ett normkritiskt perspektiv tar däremot hänsyn till att vissa ord och benämningar betyder mindre för vissa men är oerhört viktiga för andra. Ordval är därför betydelsefulla. Ord kan verka uteslutande och förstärka förtryckande normer. Ett vanligt språkligt tecken på att något är norm är att det inte behöver benämnas. Med ett normkreativt och normmedvetet perspektiv kan en välja att sätta ord på något som är förknippat med normen just för att synliggöra den. Ett konkret exempel på detta kan vara ordet cis-person som lanserats för att ha ett ord för en människa som följer samhällets normer kring kön. En kan tänka på det som ett slags motsatsord till transperson. På detta vis kan normer kring kön synliggöras och medvetandegöras. Normkreativt och normmedvetet perspektiv kan också innebära att hitta på nya ord för erfarenheter utanför normen. Skapandet och användandet av pronomenet hen är ett exempel på detta. När det gäller frågor om relationer har språket betydelse för hur personen känner sig bemött och inkluderad. Att fråga om partner i stället för pojk- eller flickvänner är ett sätt. Att ta STI-prover (Sexually Transmitted Infections) från adekvata ställen underlättas om frågor om sexuell praktik ställs utan normativa antaganden: En kan ha sex på många sätt. Hur har du haft sex? Jag frågar eftersom det har betydelse för provtagningen, är ett exempel på hur en kan formulera sig. Arbetssätt På en ungdomsmottagning finns ett stort antal rutiner, arbetssätt och system för att strukturera arbetet. Vissa arbetssätt skiljer sig åt mellan olika ungdomsmottagningar medan andra i stora drag är gemensamma. Att möta och att ta emot bokade individuella besök samt besök som inte behöver bokas (till exempel olika former av drop-in-tider) är exempel på vanliga rutiner på ungdomsmottagningar. Att betrakta dessa och andra arbetssätt i ett 18 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 19

11 normkreativt och normmedvetet perspektiv innebär att ifrågasätta ibland ganska invanda mönster. Att upptäcka strukturer där vissa ungdomar exkluderas kan vara smärtsamt men också sätta igång en viktig förändringsprocess. Det här är några exempel på frågeställningar om verksamheten som personalen på en ungdomsmottagning kan ställa sig: Vilka frågeställningar eller besvär ska en ha för att vara välkommen på drop-in-mottagningen? Finns det ungdomar med andra frågor och problem som endast har bokade tider att välja på? I det utåtriktade arbetet, hur arrangeras mötet med grupper? Är grupperna könsuppdelade? Vilka normer styr upplägget för möten med grupper? Är väntetiden för ett besök lika lång oavsett könstillhörighet/könsidentitet? Begreppet indirekt diskriminering finns i diskrimineringslagen. Det innebär att en grupp missgynnas även om ett förfaringssätt förefaller vara neutralt. Vid indirekt diskriminering behöver det inte finnas ett uppsåt att diskriminera, det är utfallet som är det relevanta. UTÅTRIKTAT ARBETE Ungdomsmottagningen har en viktig roll i det förebyggande hälsoarbetet och ett av de arbetssätt som spelar stor betydelse för att nå ut med kunskapen om ungdomsmottagningen och vår verksamhet är det utåtriktade arbetet. Det utåtriktade arbetet går ut på att ta emot studiebesök från till exempel skolor, föreningar eller fritidsgårdar på mottagningen och/eller ute på verksamheterna, ofta som ett komplement till deras sex- och relationsundervisning. Det utåtriktade arbetet är också en viktig del sett ur ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv. Ungdomsmottagningen ska vara tillgänglig och en känd verksamhet för alla ungdomar, oavsett identitet, bakgrund och erfarenheter. Det ligger därför ett särskilt ansvar när det gäller det utåtriktade uppsökande arbetet eftersom vi genom det ska försöka nå de grupper som inte kommer till mottagningen i samma utsträckning. Förslag på grupper som bör prioriteras: språkintroduktionsklasser, funkisgrupper, hem för vård eller boende (HVB) och yrkesgymnasium. Innehållet anpassas efter olika grupper, tidsaspekter och vem/vilka som presenterar innehållet. Några ämnen som kan var bra att få med i innehållet är: presentation av ungdomsmottagningen och dess verksamhet, sexualitet, olika slags sex, säkert sex, kondomkunskap, normer, hbtq+, lust, anatomi, porr, preventivmedel, mens/eller inte mens, rätten till din kropp, aborträtten, om att må dåligt, vad ångest är, stress och nedstämdhet. För att det utåtriktade arbetet ska få en självklar plats i det dagliga arbetet är det av stor vikt att det är formulerat i ungdomsmottagningens verksamhetsplan. Det bör vara tydligt hur mycket tid som ska ägnas åt utåtriktat arbete och tid måste avsättas för planering och anpassning av metoder efter lokala förutsättningar. MOTTAGANDE AV UNGDOMAR UNDER 18 ÅR Ungdomsmottagningarna möter ofta ungdomar under 18 år som självständigt söker stöd och hjälp för sina frågor rörande livsstil, hälsa och sexualitet. I mötet med unga kan det uppstå gränsdragningar mellan den unges rätt till integritetsskydd och vårdnadshavarens rätt till information. Att ungdomen självständigt har sökt till ungdomsmottagningen är ofta ett tecken på mognad och insikt, vilket bör uppmuntras och bekräftas. Den rättsliga ställningen för ungdomar under 18 år inom hälso- och sjukvården är inte helt entydig. När de söker hälso- och sjukvård möts grundprincipen om vårdnadshavarnas ansvar och de regelverk som gäller för hälso- och sjukvården. Den rättsliga ställningen för ungdomar under 18 år inom hälso- och sjukvården är inte helt entydig. När de söker hälso- och sjukvård möts grundprincipen om vårdnadshavarnas ansvar och de regelverk som gäller för hälsooch sjukvården. Inom hälso- och sjukvården ska vård ges med samtycke och bygga på respekt för självbestämmande och integritet. Men vems samtycke ska sökas? Enligt föräldrabalkens regler är det vårdnadshavarnas. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska emellertid allt större hänsyn tas till barnets vilja. Detta gäller även enligt barnkonventionen. Vi har således flera olika regelverk att förhålla oss till när vi möter och behandlar ungdomar under 18 år: FN:s barnkonvention, antagen 1989 Hälso- och sjukvårdslagstiftningen (1982:736, 1998:531) Föräldrabalken (1949:381) Socialtjänstlagen (2001:453) Patientlagen (2014:821) Prop. 2013/14:106 Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Som huvudregel har alltså vårdnadshavare rätt att besluta i frågor som rör barnets personliga angelägenheter samt att ta del av journaluppgifter som rör ungdomar under 18 år. I takt med stigande ålder aktualiseras frågan om när hälso- och sjukvården inte längre behöver informera vårdnadshavarna samt i vilka fall den unge kan ha sekretesskydd gentemot sina vårdnadshavare. Frågan om huruvida vårdnadshavarna ska informeras spontant, på begäran eller inte alls kan besvaras först efter en bedömning ifall den unge ska anses ha självbestämmanderätt. Patientlagen som trädde i kraft 2014/2015 stärker barnets ställning i, och inflytande över, vården. Ungdomar under 18 år är i många situationer kompetenta att bestämma över sig själva. De får då styra över frågor såsom att vara delaktiga i medicinska beslut samt att samtycka eller ha rätt att säga nej till vård eller behandling. En individuell mognadsbedömning ligger till grund för bedömningen om en ungdom är beslutskompetent. Mognadsbe- 20 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 21

12 dömningen ska ge svar på frågan om huruvida den unge har förmåga att tillgodogöra sig relevant information och överblicka konsekvenserna av sitt beslut. Mognadsbedömningen ska alltid göras i relation till det aktuella beslutets art och komplexitet. Det krävs således olika mognadsgrad för olika beslut. Det ankommer på den som är ansvarig för vården att göra bedömningen av mognadsgrad och beslutskompetens. När det gäller de yngsta är det bra att använda den breda tvärprofessionella kompetens som finns på ungdomsmottagningarna. Rutinmässig information till vårdnadshavare eller anmälan till socialtjänsten enbart till följd av ålder är inte optimalt ur den ungdomens synvinkel. Beroende på situation och vilken information det rör sig om kan personalen alltså ha tystnadsplikt gentemot vårdnadshavare och därmed vara förhindrad att lämna ut information, också efter direkt begäran från dessa. I fall där det kan antas att den unge lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren gäller tystnadsplikt. KUNSKAPSOMRÅDEN Andrologi Andrologi läran om mannen innebär framför allt kännedom om mannens fortplantningsorgan, deras funktion och sjukdomar. Andrologisk kompetens ska finnas representerad på alla ungdomsmottagningar för att på ett professionellt och evidensbaserat sätt kunna möta de personer som har ett manligt reproduktionsorgan. Adolescens Adolescensen är den psykologiska och sociala motsvarigheten till puberteten, med fokus på kognitiva, sociala och andra icke-somatiska aspekter. Genom att kroppen utvecklas har både ungdomen själv och omgivningen ökande krav på anpassningen till vuxenlivet. Den kognitiva förmågan ökar och därmed förmågan till abstrakt tänkande, att resonera logiskt och att analysera teoretiska problem. Genom att kroppen utvecklas har både ungdomen själv och omgivningen ökande krav på anpassningen till vuxenlivet. Gynekologi Gynekologi läran om kvinnan innebär framför allt kännedom om kvinnans fortplantningsorgan, deras funktion och sjukdomar. Gynekologisk kompetens ska finnas representerad på alla ungdomsmottagningar för att på ett professionellt och evidensbaserat sätt kunna möta de personer som har ett kvinnligt reproduktionsorgan. Hbtq+ Homosexuell, bisexuell, transperson, queer samt övriga sexualiteter och könsidentiteter På ungdomsmottagningen möter vi alla typer av ungdomar och det ligger i vårt uppdrag att alla ska känna sig välkomna och sedda. Detta kräver att vi som arbetar på ungdomsmottagningen har ett normkreativt och normmedvetet förhållningssätt. Ungdomsmottagningen är ofta den arena där ungdomar kanske för första gången vågar sätta ord på sina tankar om sin sexualitet och/ eller sin könsidentifikation. Att aktivt ifrågasätta normer och dess betydelse för ungdomars hälsa är av största vikt. Unga hbtq+-personer är mer utsatta för diskriminering, hot och våld än andra unga och mår därför i regel sämre. Genom att ifrågasätta normer kring könsidentifikation och sexualitet främjar vi ungdomars sexuella och psykiska hälsa. Ungdomsmottagare behöver skapa ett positivt och öppet klimat som underlättar ungdomars möjlighet att definiera sig själva. Detta bidrar inte enbart till en hälsobefrämjande miljö för ungdomar utan öppnar även upp miljön på ungdomsmottagningen så att det blir en trygg arbetsplats även för oss som arbetar där. Ungdomsmottagare behöver hålla sig uppdaterade kring ämnet normer, könsidentifikation och sexualitet. Det är inte ungdomarnas uppgift att vara informationskällor inom området utan mottagningarna behöver fortlöpande kunskap och utveckling inom normkreativt arbete. Ett sätt att göra detta är att hbtq-certifiera/diplomera sin mottagning, vilket många mottagningar också gjort. Psykosocialt perspektiv Det psykosociala perspektivet utgår från hur individens psykiska förutsättningar formas av, och samspelar med, miljön. Sociala faktorer som påverkar den psykiska hälsan kan vara: familjeliv, sociala nätverk, känsla av sammanhang, ansvar och fritidssysselsättningar. Genom intersubjektiviteten i människans relationer till omvärlden formas gemensamma synsätt, normer, värderingar och målsättningar. På ungdomsmottagningen är det psykosociala perspektivet integrerat i alla besök, oavsett yrkeskategori. Det sker genom möten som utgår från en helhetssyn där förståelse för ungdomen sker mot bakgrund av de sociala, psykologiska och kulturella sammanhang som den unge ingår i. Hedersrelaterat våld Det finns svenska ungdomar som lever med så kallat hedersrelaterat våld. Det handlar om alltifrån kontroll av vilka kläder en ungdom ska ha, vilka kompisar hen får träffa, kränkningar till hot om våld, frihetsberövande, tvångsgifte och dödshot. Dessa ungdomar kan hamna i kläm mellan det liv de vill leva och det liv familjen bestämmer åt dem. Det gäller att vara lyhörd för ungdomens situation och ha kunskap om hedersrelaterat våld och transkulturellt perspektiv. Sexologi Sexologi är läran om människans sexualitet. Ämnet sexologi kan sägas vila på tre ben: forskning, undervisning och praktik. Ämnet är tvärvetenskapligt, det vill säga, det består av en rad olika vetenskaper och discipliner. Hit räknas bland annat medicin, psykologi, sociologi och socialt arbete, men ämnet kan även studeras utifrån andra perspektiv som exempelvis antropologi, religion, juridik, media- och kommunikationsvetenskap. 22 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 23

13 Venereologi Venereologi är läran om sexuellt överförbara infektioner och specialiteten omfattar behandling av både akuta och kroniska sjukdomar här ingår också förebyggande åtgärder. På en ungdomsmottagning arbetar en venereolog främst utifrån sin fördjupade kompetens inom könssjukdomar, men även andra frågeställningar kring hudbesvär relaterade till ungdomstiden kan vara aktuella. ARBETSOMRÅDEN PÅ MOTTAGNINGEN Kondomsamtal Ett av ungdomsmottagningens mål är att minska spridningen av könssjukdomar och detta kan göras bland annat genom att öka kondomanvändningen. Det finns stöd för att motiverande samtal (MI) är en metod som ökar chansen till praktiserande av säkrare sex. Att ungdomar kommer och hämtar kondomer är positivt och det är den inställningen vi bör förmedla när vi möter ungdomarna: Sträva efter att träffa ungdomarna en och en för att ge möjlighet till bra dialog och bjud in till enskilt samtal. Dock får det enskilda samtalet aldrig bli ett krav för att få kondomer. Ungdomsmottagningen bör även ha tydliga rutiner för dokumentation av samtal om säkrare sex och kondomer. Preventivmedelssamtal Preventivmedelssamtal på ungdomsmottagningen syftar till att främja sexuell och reproduktiv hälsa genom att minska risken för könssjukdomar, förhindra oönskad graviditet och bevara fertilitet tills eventuell graviditet är aktuell. Ett bra samtal skapar trygghet och kan dessutom bidra till en bra start på ungdomens sexualitet och lust. Målet är att hen ska vara nöjd med sin metod och använda den korrekt och konsekvent, vilket minskar risken för oönskade graviditeter. Säkra, lättillgängliga och välfungerande preventivmedel är avgörande för att kunna uppnå ungdomsmottagningens övergripande mål. I den offentliga debatten ställs ofta hormonella preventivmetoder mot kondomanvändning. Ungdomsmottagningarnas arbete bör i stället inrikta sig på att motivera människor att vid behov använda både hormonellt preventivmedel och kondom. Ungdomsmottagningens medicinska personal kan med sin kunskap hjälpa varje person att hitta den för hen bästa preventivmetoden. Känslan av att ha fattat ett eget beslut och tryggheten i att ha fått god medicinsk och annan rådgivning, är sannolikt de viktigaste förutsättningarna för att ungdomen börjar med och fortsätter med sitt preventivmedel. Det är viktigt att ta reda på vilka förväntningar den unga har på ett preventivmedel. Risken för oro och osäkerhet samt den negativa upplevelsen av biverkningar minskar genom bra information. Det är viktigt att även lyfta fram de positiva hälsoeffekterna med hormonella preventivmedel. Unga behöver högeffektiva preventivmetoder eftersom de har hög fertilitet. Många har dessutom svårare att använda metoder som är beroende av regelbunden livsstil och dagligt tablettintag. Därför är långtidsverkande och reversibla metoder, såsom spiral och p-stav, goda alternativ dock ska valet av metod alltid baseras på ungdomens önskemål och eventuell förekomst av riskfaktorer. I samband med preventivmedelssamtal bör information om, och provtagning för, könssjukdomar erbjudas frikostigt. Samtal vid oplanerad/oönskad graviditet och abort Personalsammansättningen på ungdomsmottagningarna skapar goda förutsättningar för att erbjuda gravida ungdomar hjälp utifrån ett helhetsperspektiv. När unga kommer till ungdomsmottagningen och är oplanerat/oönskat gravida kan det vara första gången de besöker en ungdomsmottagning och de kan vara oroliga. Som vid alla andra ungdomsmottagningsbesök är det viktigt med helhetssyn, engagemang och lyhördhet och att inbjuda till frågor. Beslutet om att fortsätta eller avbryta en graviditet ska kännas rätt och de ska gå stärkta genom situationen och må så bra som möjligt fysiskt och psykiskt. Ett gott bemötande och mottagande skapar bra förutsättningar för att underlätta framtida prevention av oönskad graviditet och STI samt ge ungdomarna erfarenhet av att vuxenvärlden kan erbjuda stöd. Den unga ska själv ta beslutet, men det är viktigt att dennes eventuella partner också får ge uttryck för sina tankar och känslor. Partners bör ges möjlighet att följa med vid besöken på ungdomsmottagningen och även ges tillfälle att få individuella samtal vid behov. Stödsamtal kan ges som enstaka samtal eller i form av en serie samtal, som relaterar till den oplanerade/oönskade graviditeten och/eller aborten. De unga bör uppmuntras att berätta om graviditeten för sina föräldrar eller annan vuxen, och ungdomsmottagningen bör arbeta för att underlätta kontakt med de nätverk de kan behöva stöd av. Om den unga beslutar att göra abort och omhändertagandet inför abort görs på ungdomsmottagningen, gäller skyldigheter i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift Abort, SOSFS 2009:15. Om den gravida kvinnan är under 18 år Arbets- och referensgruppen för familjeplanering inom SFOG (Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi) har skrivit rapporten Inducerad abort. Under rubriken Kvinnor under 18 år står följande: Om kvinnan motsätter sig att vårdnadshavaren informeras och hon kan anses ha uppnått tillräcklig grad av utveckling och mognad gäller sekretess gentemot vårdnadshavaren. Någon särskild åldersgräns för denna bedömning finns inte men man kan många gånger utgå från att ungdomar i ålderskategorin år har uppnått en sådan mognadsgrad. Enligt Socialstyrelsens föreskrift om abort från 2009 tydliggörs att det är vårdgivarens ansvar att fastställa rutiner för hur sådan bedömning ska göras och om huruvida vårdnadshavare ska kontaktas och/eller anmälan ska göras enligt Socialtjänstlagen. Det bör finnas rutiner som säkerställer att en abort utförs så snart som möjligt efter att den unga bestämt sig. Ungdomsmottagningen hjälper den unga att få kontakt med den mottagning där abort kan utföras. 24 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 25

14 Preventivmedelssamtal och förskrivning är viktigt inför aborten så att den unga får ett preventivmedel som hen känner sig trygg med. Användning av långtids- och reversibla metoder, såsom p-stav och hormon- eller kopparspiral, har många fördelar för unga och metoden kan påbörjas i direkt anslutning till aborten. De flesta mår känslomässigt bra i samband med en abort, men en del kan må psykiskt dåligt, även om beslutet kändes väl övervägt ibland finns även stor oro för fysiska komplikationer. Återbesök med uppföljning är därför viktigt. Den unga ska få möjlighet att berätta om hur aborten har upplevts, hur det känns efteråt och hur preventivmedlet fungerar samt ges möjlighet att prata om eventuella frågor kring framtida graviditet och relationer med mera. Återbesöket är ett bra tillfälle att fånga upp dem som behöver extra samtalsstöd. Psykosocialt arbete Psykosocialt arbete är insatser som görs för att åstadkomma positiva förändringar i en persons livssituation. Det är en systematisk och målinriktad verksamhet med förankring i teorier. Utgångspunkten är att se människan i sitt sociala sammanhang, innefattande fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer. Psykosocialt arbete bedrivs på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Psykosocialt behandlingsarbete skiljs från psykosocialt synsätt/perspektiv. Alla som arbetar på ungdomsmottagningen bör ha ett psykosocialt synsätt/perspektiv och kunna se den unge i sitt sociala sammanhang. Målet för det psykosociala arbetet är dels att stärka människors möjligheter att hantera inre och yttre påfrestningar, dels att arbeta för förändringar i den sociala miljön så att människors livssituation utvecklas gynnsamt. Det psykosociala arbetet kan göras i förebyggande och i behandlande syfte genom rådgivande, stödjande och psykoterapeutiska samtal. Till ungdomsmottagningen söker ungdomar och unga vuxna med allt från lindrigare psykiska besvär till mer allvarliga former av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Den psykiska ohälsan kan handla om lindrigare besvär av oro, nedstämdhet, stress, sömnsvårigheter, relationsproblem, sexuella problem och om svårare besvär i form av ångest, depression, identitetsfrågor, självmordsbenägenhet, ätstörningar, självskadebeteende, sexuella övergrepp och/eller missbruk. Även psykosomatiska besvär förekommer. Sexologisk rådgivning och behandling Till ungdomsmottagningen söker ungdomar för olika sexologiska frågor. Personal med olika kompetens inom det sexologiska området möter dessa ungdomar. En modell som ofta används för sexologisk rådgivning och behandling kallas PLISSIT, vilket står för: P = Permission LI = Limited Information SS = Specific Suggestions IT = Intensive Therapy Modellen kan betraktas som en hjälp för att åskådliggöra och lättare identifiera vilka ungdomar som kan bli hjälpta av kortvarig Bild 1 Sexualterapi Sexualrådgivning Sexualupplysning Tillåtande hållning terapi och vilka som behöver mer avancerad terapi. För varje nivå i modellen krävs större kunskaper, träning och kompetens hos personalen. Extended PLISSIT är en utveckling av PLISSIT-modellen den kallas också Ex- PLISSIT. I stället för att Tillåtande hållning ses som den första interventionsnivån, så anses Tillåtande hållning som centralt i alla interventioner. På så sätt blir den tillåtande hållningen ett stöd i vart och ett av fälten Sexualupplysning, Sexualrådgivning och Sexualterapi. En annan skillnad jämfört med den ursprungliga modellen är att det i Ex- PLISSIT krävs av behandlaren att hen utvärderar sina besök med hjälp av självreflektion. Detta görs för att bli medveten om sina egna normer och öka sin kunskap. STI-samtal Sexuellt överförda infektioner benämns STI efter engelskans Sexually Transmitted Infections, eller mer vardagligt, könssjukdomar. I ungdomsmottagningens uppdrag ingår att arbeta med dessa frågor. Detta sker i det utåtriktade arbetet och vid individuella besök. Alla ungdomsmottagningar ska kunna utföra de mest grundläggande testerna för könssjukdomar. Provtagningen ska utgå från sexuell praktik och för detta krävs korrekt sexualanamnes. De könssjukdomar som ungdomsmottagningen ska testa följer ramen för den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar som Sveriges riksdag antog Dessa är: gonorré, hepatit, hiv, klamydia och syfilis. Infektionerna kan förebyggas genom kunskapsspridning, testning och samtal för att stödja beteendeförändringar när det behövs. Ungdomsmottagningen ska verka för att öka kunskapen om säkrare sex och att det finns hög tillgänglighet till kondomer. Förebyggande arbete handlar om kommunikation riktad till befolkningen och till särskilt riskutsatta grupper, så kallade preventionsgrupper. Utöver den nationella strategins hälsofrämjande intentioner kring kunskapsspridning och rådgivning, omfattar det förebyggande arbetet även smittskyddsarbete enligt smittskyddslagen, testning, behandling och smittspårning vid konstaterad infektion. Riktlinjer från respektive läns smittskyddsenhet, tid avsatt i verksamheten för testning och behandling samt smittspårning, är en förutsättning för arbetet. Smittspårning Smittspårning är en betydelsefull del av folkhälsoarbetet för att förhindra smittspridning och minska förekomsten av smittsamma sjukdomar bland befolkningen. Smittspårning be- 26 HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar HANDBOK för Sveriges ungdomsmottagningar 27