Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Västerby förskola i Götene kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
Bes'a,ri: och verksamhaterapport 1(12) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Västerby förskola i Götene kommun, fungerar väl. Granskningen visar att förskolechefen byggt upp en tydlig organisation avseende mötesstrukturer och mötesforum som ger henne insyn i, och kunskap om den pedagogiska verksamheten som bedrivs på förskolan. Dock behöver förskolechefen i ökad utsträckning tydliggöra den riktning hon vill att förskolans pedagogiska arbete ska utvecklas i, liksom de uppdrag och ansvarsområden personalen har blivit tilldelade. Detta för att på ett mer effektivt sätt kunna initiera och driva utvecklingsprocesser utifrån barnen behov. Huvudmannen ger förskolechefen förutsättningar att ta sitt ansvar som pedagogisk ledare. Exempelvis får förskolechefen stöttning av stödfunktioner som specialpedagog, pedagogista, administratör, IT-strateg etc. Dock behöver huvudmannen och förskolechefen ha en tydligare dialog kring de utvecklingsområden och den riktning som huvudmannen, utifrån en analys av kommunens förskolors kvalitetsarbete, bedömer vara relevanta. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande områden:
2(12) Förskolechefen behöver i ökad omfattning använda sin kännedom om verksamheten på Västerby förskola för att på ett tydligare sätt driva och följa upp utvecklingsprocesser mot de nationella målen för förskolan. Detta kan exempelvis ske genom att hitta forum för en mer utmanande och utvecklande pedagogisk diskussion på förskolan. Förskolechefen behöver i ökad omfattning skapa förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska uppdrag. Detta kan exempelvis göras genom en tydligare beskrivning av de uppdrag som delegerats till personalen. Förskolechefen behöver också i ökad omfattning följa upp och ge personalen återkoppling på hur uppdragen fallit ut i relation till den målbild som satts upp. Förskolechefen behöver i ökad omfattning få förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Detta kan exempelvis ske genom att huvudmannen och förskolechefen har en tydligare dialog kring huvudmannens analys av Götene kommuns förskolors måluppfyllelse. Slutsatser utifrån denna analys samt centrala utvecklingsområden bör kommuniceras till förskolechefen så att hon kan leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet i relation till dessa utvecklingsområden. Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet, senast den 23 augusti 2016, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång.
3(12) Huvudmannen ska därefter senast den 23 augusti 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Ett formulär för uppföljning bifogas (bilaga 2). Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har genomfört de utvecklingsområden som Skolinspektionen har påtalat i samband med kvalitetsgranskningen. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen Lund Box 156, 221 00 Lund. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dm 400-2015:6 590) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef Lotta Nyr n Utredare/Föredragande
4(12) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande samt erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten 2016. Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Västerby förskola i Götene ingår i detta projekt. Huvudman för förskolan är Götene kommun. Förskolechefen ansvarar för två förskolor med totalt 16 anställda. Förskolan består av fyra avdelningar med 88 inskrivna barn mellan 1 och 5 år. Västerby förskola besöktes den 10 och 11 maj 2016. Ansvariga inspektörer har utredare Lotta Nyren och Anneli Hansson varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Områdena är de fyra rubrikerna i följande verksamhetsrapport. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.
Beslut och verksamhetsrappokc 5 (12) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Denna kunskap får förskolechefen i de olika möten och mötesforum som hon leder och genomför på förskolan. Flera forum för att få kännedom om den pedagogiska verksamheten på förskolan Förskolechefen beskriver i intervju hur hon ser sig själv som en inlyssnande chef. Hennes ambition är att få personalen att känna sig delaktig i hur verksamheten på förskolan utvecklas. Förskolechefen beskriver vidare att hon skaffar sig kännedom om den pedagogiska verksamheten genom att närvara vid olika möten samt via personalrepresentanter som finns kopplade till olika delar av förskolans uppdrag. Hon får också kunskap om verksamheten genom att kontinuerligt ta del av den dokumentation som sker i arbetslagen. Personalen beskriver att de olika grupprepresentanterna, exempelvis arbetslagsledare, lärledare och utvecklingsledare (avseende dessa funktioners roll och ansvar, se längre fram i beslutet), utgör länken mellan förskolechef och övrig personal. Förskolan har en utvecklingsgrupp med två representanter från förskolans respektive arbetslag. Möten i denna grupp hålls var sjätte vecka. Här diskuteras pedagogiska frågeställningar, frågor kring barrisyn etcetera men också hur det löpande arbetet på avdelningarna fungerar. Under så kallade BHT-möten (barnhälsoteamsmöten), vilka leds av förskolechefen och genomförs tre gånger per termin, närvarar en specialpedagog samt en personal från varje avdelning. Fokus handlar då om hur verksamheten kan möta alla barn på bästa sätt, vad som fungerar bra och vilka utmaningar som finns. Här diskuteras också hur verksamheten på bästa sätt kan möta enskilda barns behov. På arbetsplatsträffarna, som hålls en gång per månad tillsammans
Beslut och verksamhetsrappwrt 6(12) med Ljungbackens förskola, diskuteras allt möjligt. Från vad som är "på G" i kommunen till fackliga frågor och frågor kring förhållningssätt. Det finns också så kallade verksamhetsgrupper, där arbetslagsledare tillsammans med förskolechefen diskuterar verksamheten, dessa möten berör dock mer organisation än den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen beskriver också hur hon får kännedom om verksamheten via olika typer av samtal. På medarbetarsamtalen får personalen i uppgift att beskriva vad förskolans ledord/vision (trygghet, lärande miljö och nyfikenhet) innebär för just dem. De ombeds även lyfta fram saker de vill bidra med. Här synliggörs således styrkor och utmaningar i verksamheten. Förskolechefen får också information om verksamheten genom att ha en fortlöpande dialog med en coach (som arbetar för att stötta arbetslagen) samt med förskolans pedagogista. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Förskolechefen behöver dock i ökad omfattning använda sin kännedom om verksamheten på Västerby förskola för att på ett tydligare sätt driva och följa upp utvecklingsprocesser mot de nationella målen för förskolan. Detta kan exempelvis ske genom att hitta nya forum för en mer utmanande och utvecklande pedagogisk diskussion på förskolan. Ett i huvudsak välfungerande arbete med handlingsplaner Förskolechefen använder främst de så kallade handlingsplanerna som grund eller utgångspunkt för att initiera och driva utvecklingsprocesser på förskolan.
7(12) Personalen skriver avdelningsvis sina handlingsplaner utifrån de nationella målen för förskolan samt utifrån barn- och utbildningsnämndens verksamhetsmål. Både personal och förskolechef uppger i intervju att arbetet med handlingsplaner som grund i förskolans kvalitetsarbete fallit väl ut. I intervju med Skolinspektionen återkommer personal och förskolechef till värdet i att utforma och arbeta utifrån dessa planer. "Förskolechefen har verkligen sett till att den Ihandlingsplanenj har blivit ett levande dokument" uppger personalen. Några i personalen beskriver dock att de vill ha mer input på innehållet i handlingsplanerna. Någon lyfter fram vikten av att i större utsträckning få ta del av förskolechefens visioner, hennes tankar och ord. Förskolechefen beskriver hur hon vill arbeta mer med att driva den pedagogiska utvecklingen på förskolan men att det finns en svårighet att "inte sitta på den förskola man leder". Mer fördjupade pedagogiska diskussioner efterfrågas Förskolechefen beskriver att arbetslagen bland annat har diskuterat barns lärande och förskolans kvalitetsarbete utifrån en bok med titeln "Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet". Arbetslagen har dock, när det gäller den pedagogiska reflektionen, i viss mån blivit "lämnade åt sig själva", menar hon. Det har varit svårt att hitta forum där man kan ställa mer utmanande frågor kring det pedagogiska arbetet. Förskolechefen menar att det är en utmaning att hitta dessa stunder. Personal lyfter också vikten av att stanna upp i olika frågeställningar och gräva mer på djupet. Likaså efterlyser flera i personalen en uppföljning av de föreläsningar som kommunen köper in samt en större tydlighet i hur föreläsningarnas innehåll kan förstås i relation till arbetet i barngruppen. Här saknas ett led uppger personalen. Förskolechefen säger att paketeringen eller inramningen av olika typer av fortbildningsinsatser är viktig så att kopplingen till verksamheten blir tydlig.
8(12) 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sanunanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet Förskolechefen kan dock på ett tydligare vis beskriva förskolans målbild samt de uppdrag som delegerats till personalen. Förskolechefen behöver också i ökad omfattning följa upp och ge personalen återkoppling på utfallen av uppdragen. Se till att all personal på förskolan har en tydlig målbild Förskolechefen menar att det är viktigt att tillsammans skapa en tydlig målbild, där samtliga avdelningar drar åt samma håll. Personalens bilder av huruvida det finns en gemensam målbild eller en samsyn kring uppdraget ser olika ut. Några säger att förskolechefen är en tydlig ledare som stöttar och leder den pedagogiska utvecklingen på förskolan. Andra uppger att de får "klara sig själva". Någon efterlyser en bättre dialog mellan pedagogerna och att man behöver få en tydligare riktning i det pedagogiska arbetet. Att uppfattningarna ser så olika ut kan bero på att en av förskolornas avdelningar relativt nyligen startades upp. I detta arbete var förskolechefen närvarande och drivande, uppger personal. Skolinspektionen bedömer dock att det är av central betydelse att samtliga i personalen är införstådda med, och arbetar utifrån, förskolechefens målbild. Personalen behöver få en tydligare återkoppling på sin arbetsinsats och sina särskilda uppdrag Förskolechefen har genomfört en fördelning av personalens olika uppdrag och ansvarsområden. Däremot behöver personalen ges bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag. Exempelvis har förskolechefen utsett så kallade lärledare, som sitter i förskolans utvecklingsgrupp. Deras uppgift är bland annat att
9 (12) se till att de pedagogiska diskussionerna följs upp i verksamheten. Förskolechefen beskriver att det som lärledare bitvis har varit svårt att driva arbetet i grupperna framåt. Det har funnits många starka viljor och det är inte all personal som har tyckt att upplägget är bra. Någon i personalen beskriver hur "arbetet har fallit" eftersom praktiska saker har kommit emellan. Exempelvis behövde man prioritera planeringen av ett föräldramöte. Flera i personalen beskrivs ha varit frånvarande vid något tillfälle och då har mötena inte blivit av, menar de. Personalen beskriver också att det kanske hade behövts en större tydlighet från förskolechefens sida kring vilka områden som ska ingå i gruppens arbete, vem som ska göra vad och hur informationen ska nå alla. Här är förskolechefen viktig samtidigt som "alla måste ta ett eget ansvar", menar personalen. Förskolechefen uppger att hon behöver förtydliga och följa upp personalens olika uppdrag. "Här behöver jag nog stötta mer" menar hon. Personalen behöver i större utsträckning ges förutsättningar till ett kollegialt lärande I intervju med förskolechef och personal beskrivs den kommunövergripande satsning som handlar om "skuggning" av varandras verksamheter. Arbetslagen i kommunens förskolor ska hjälpa varandra att identifiera utvecklingsområden och hitta goda exempel genom att följa och observera i varandras verksamheter. Detta arbete har vid tiden för Skolinspektionens granskning inte utvärderats. Personal uppger dock i intervjuer att skuggningen av olika anledningar inte fallit så väl ut. Personalen menar att det är svårt att ta emot men också ge kritik, "det måste vi träna på". Förskolechefen uppger att hon tillsammans med pedagogistan (vars huvudsakliga uppgift är att förse personalen med verktyg för att stötta barnen i deras utveckling och lärande) behöver förtydliga uppdraget för personalen.
10 (12) 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska hög grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Huvudmannen kan dock på ett tydligare vis, än under tiden för granskningen, kommunicera sin analys av Götene kommuns förskolors måluppfyllelse. Slutsatser utifrån denna analys samt centrala utvecklingsområden måste tydliggöras för förskolechefen så att hon kan fullgöra sitt uppdrag på bästa vis. Tydliga strukturer för kommunikation mellan förskolechef och huvudman Skolchefen (representant för huvudmannen) beskriver att hans ambition är att vara tillgänglig för verksamhetens chefer. Under en förmiddag varje vecka träffar skolchefen kommunens fyra förskolechefer. Såväl huvudman som förskolechef beskriver att dessa möten är välfungerande möten som "fångar upp" det som händer i verksamheterna. Efter dessa förmiddagsmöten träffas de fyra förskolecheferna och fortsätter diskutera gemensamma frågeställningar kopplade till sina verksamheter. Skolchefen strävar efter att vaxa tillgänglig under tiden. I Götene finns också en kommunövergripande utvecklingsgrupp. I den sitter en representant från varje förskola och samtliga förskolechefer. Gruppen leds av kommunutvecklaren, närvarar gör också kommunens pedagogistor. Under dessa möten sker bland annat planering och uppföljning av kompetensutvecldingen i förskolan, i fokus är också olika gemensamma projekt och det systematiska kvalitetsarbetet. God samverkan mellan förskolechefen och huvudmannens stödfunktioner
11(12) Förskolechefen beskriver hur hon har tillgång till olika typer av centrala stödfunktioner. Hon söker upp de funktioner hon är i behov av. Bland annat har hon tillgång till olika administrativa tjänster, såsom lönehandläggare, köhantering etc, samt IT-strateg, specialpedagog, pedagogista, vikariepool mm. Hon får även stöd vid rekrytering. Goda möjligheter till kornpetensutveckling Förskolechefen beskriver att hon får goda möjligheter till kompetensutveckling. Vid tiden för granskningen går förskolechefen den statliga rektorsutbildningen. I övrigt beskriver skolchefen hur man genomför gemensamma utbildningssatsningar utifrån behov och utifrån de mål och den planering man har på kommunnivå. Dialogen mellan huvudmannen och förskolechefen kring kommunens kvalitetsarbete kan bli tydligare Förskolechefen beskriver hur hon och de andra tre förskolecheferna i kommunen dokumenterar och lämnar ifrån sig förskolornas systematiska kvalitetsarbeten till huvudmannen. 1 kommunen finns en så kallad kommunutvecklare som gör en sammanställning av förskolornas måluppfyllelse utifrån det inlämnade materialet. Förskolechefen beskriver dock att hon, vid tiden för granskningen, inte fått ta del av huvudmannens analys och eventuella utvecklingsområden för kommunen, varken generella eller specifika. Skolchefen uppger att det systematiska kvalitetsarbetet inte får "vara vid sidan om" utan att detta ska genomsyra verksamheten och kontinuerligt följas upp, "vi måste försöka modifiera detta så vi får fram hur vi vill att det ska vara". Vidare uppger skolchefen att det finns ett tidsmässigt glapp när det gäller förvaltningens redovisningscykel i relation till andra verksamheters.
12 (12) Bifogas: Bilaga 1 Bakgrund och metod Bilaga 2 Formulär för uppföljning