Verksamhetsrapport för Skräddarbacksskolans fritidshem läsåret 2015-2016
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 4 2.2. Organisation... 4 2.3. Personal... 4 2.3.1. Kompetens... 4 2.3.2. Täthet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.4. Analys av förutsättningarna... 5 3. Måluppfyllelse och resultat... 5 3.1. Resultat... 5 3.1.1. Risker... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.3. Analys av elevernas resultat... 5 4. Socialt klimat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.1. Inkludering... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2. Personalens förväntningar på eleverna... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.3. Arbetsklimat för elever och personal... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.4. Analys av det sociala klimatet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5. Förra årets förbättringsområden... 6 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena... 6 6. Slutsatser... 7 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår... 7 6.1.1. Förbättringsområde /namn/... 7 6.1.2. Förbättringsområde /namn/... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.1.3. Förbättringsområde /namn/... 8 7. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (8)
1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av fritidspedagoger, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar Under läsåret 2015/2016 bedöms följande förändringar inom personalgruppen påverkat verksamheten och måluppfyllelsen negativt eller positivt: Det har skett två personalbyten av fritidspedagog i en av klasserna i åk 1. Detta bedömer verksamheten påverkat den gruppen negativt på så sätt att det tillfälligt blev oroligt i klassen. Under vårterminen har det dock stabiliserats och nuläget är bra. Vi lyckades rekrytera en utbildad pedagog vid terminsstart vt -16. I åk 2 skedde även ett lärar- och fritidspedagogbyte vid samma tidpunkt. Vi lyckades även där rekrytera både lärare och fritidspedagog till terminsstart vt - 16. Det har påverkat den gruppen positivt och nuläget är stabilt. Planeringstid och tillfällen känns tillfredställande på Borgens fritids. Personalen upplever att det har fungerat bra. Inför läsåret prioriterades en timmes schemalagd planering för fritidspedagog och klassföreståndare. Detta uppskattas av både lärare och fritidspedagog och bedöms påverka elevernas måluppfyllelse i positiv riktning. På Holkens fritids har det fungerat sämre med fritidsavdelningens gemensamma planering. Det har försvunnit mycket planeringstid på grund av diverse möten och omfördelad tid i klass för en fritidspedagog. Det har inte varit optimalt för att planera verksamheten för eftermiddagen. Positivt har varit att vi ändrade tillbaka stängningen av alla fritids till skolan igen. Under hösten och några veckor under vt -16 låg den på Fabian. Vi hade ofta många kvar i skolhusets verksamhet att gå dit med. Nu fungerar det bra och även personalen, vårdnadshavare är nöjda. Vissa schemaändringar har gjorts under läsåret. Vi har numera två pedagoger som öppnar 6.30 på två ställen. Vi har infört en strängare närvarokontroll av eleverna, då de får skriva upp sig på listor som sedan sparas. 3 (8)
Vi har personal ute på gården från kl. 7.30 varje morgon. Vi upplever att föräldrar känner sig trygga i detta. Vi behöver se över hur det fungerar när ngn ordinarie personal är ledig eller sjuk. En utformad plan behövs för detta, så att det blir tydligt för all personal vem som övertar ansvar vid sjukdom. Särskilt viktigt är det vid förändringar där elever i behov av särskilt stöd påverkas. Se över bemanningen på morgonen så att det blir jämt fördelat under veckan. Vårt mål är att ha tre personal varje morgon. 2.1. Styrning och ledning Ökad arbetsbelastning i kombination med ovisshet om en sjukskrivning i ledningen bidrog till viss instabilitet. Detta minskade möjligheten för ledningen att i tillräckligt stor utsträckning följa upp uppsatta mål i verksamheten. 2.2. Organisation Fritidshemmets verksamhet består av fyra avdelningar; Fabians fritidsverksamhet för alla förskoleklassbarn, Borgens fritidshem för åk 2, Holkens fritidshem för åk 1 och Kojans fritidshem för åk 3-6. I årskurserna 1 och 2 har klasserna under skoldagen tillgång till en fritidspedagog på ca 30%. Utmaningarna att få till en röd tråd mellan skolans verksamhet och fritids verksamhet för åk 3-6 är en utmaning. Dels för att förutsättningarna rent personalmässigt är något sämre i de högre årskurserna, samtidigt som fritidspersonal inte deltar i skolans verksamhet i tillräckligt stor utsträckning under skoldagen. Brist på gemensam tid för samarbete och dialog mellan lärare och fritidspedagoger i de högre årskurserna försämrar också möjligheterna till en röd tråd och en ökad måluppfyllelse. Här skulle skolans APT (arbetsplatsträffar) kunna utgöra en viktig pusselbit för ökat samarbete och utökad måluppfyllse. 2.3. Personal 2.3.1. Kompetens Andel högskoleutbildad personal (fritidspedagoger, lärare, förskollärare)? 71% av personalen är högskoleutbildad. Antal barn per personal (exklusive assistenter eller BEA-anställda) Holken: 19,6 inskrivna elever/personal. Borgen: 20,3 inskrivna elever/personal. Kojan: 21,6 inskriva elever/personal. 4 (8)
2.4. Analys av förutsättningarna Andelen högskoleutbildad personal har minskat. Vi ser en utmaning i att rekrytera högskoleutbildad personal då bristen i samhället är stor. Vi kan dock konstatera att vår skola ändå har en hög andel om man jämför med andra skolor och fritidshem i kommunen. Vi har en förhållandevis låg personalomsättning, vilket vi är nöjda med. Vi har fått en bättre förutsättning vad gäller personaltätheten. Vi märker trots detta ingen större skillnad då våra inskrivna elever har en längre närvaro, tidsmässigt. Under våren hade vi en större satsning på systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmen. Det gällde alla skolor i kommunen. Vi tyckte det var givande men hade gärna sett en uppföljning och delutvärdering i halvtid. Det har ändå hjälpt oss i vårt arbete att utveckla t ex pedagogiska planeringar i vår verksamhet. Alla fritidsavdelningar har strukturerat upp ansvarsfördelningen och tydliggjort vår verksamhet gentemot vårdnadshavarna i våra veckoplaneringar som de kan ta del av. 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Resultat Hur har elevernas resultat förändrats under året? o kommunikativ förmåga o problemlösning o samarbete o begreppslig förmåga o värdegrund 3.3. Analys av elevernas resultat I och med att vi har organiserat om vår verksamhet genom de planerade aktiviteterna, där eleverna kunnat välja har, vi sett att de har utvecklat sina förmågor vad gäller kommunikation, samarbete, socialt samspel och problemlösning till det bättre. De har fått göra aktiva val och fått stå för dem. Därigenom har vi fått in den demokratiska processen och att de förstått att de gjort ett medvetet val. I alla de ämnen vi jobbar med inom fritidshemsverksamheten har de också fått träna på olika begrepp. Vi har medvetet fört in ett språkutvecklande arbetssätt, genom att samtala om nya begrepp i den vardagliga verksamheten. 5 (8)
5. Förra årets förbättringsområden Förbättringsområden: - Utveckla elevernas förmågor utifrån läroplanens mål. Aktiviteter: 1: Läsa igenom kapitel 1 och 2 i läroplanen och forma en grovplanering (terminsvis) utifrån läroplanen. Ansvar: fritidsavdelningen. Klart slutet av november 2015 2: Upprätta en personalplanering på varje fritidsavdelning, så att ansvar kopplat till aktivitet blir synligt. Klart slutet av november 2015. Ansvar: Enskild fritidsavdelning 3: Bildspel och diskussion av utveckling av elevernas förmågor. 16 november 2015 4: Utdelning av exempelmallar av pedagogiska planeringar från andra skolor. Klart november 2015. Ansvarig: Biträdande rektor och Ulrika Carrington, fritidspedagog. 5: Upprättande av pedagogiska planeringar utifrån läroplanen. Klart december 2015. Ansvarig: Enskilda fritidspedagoger. 6: Fortbildning Systematiskt kvalitetsarbete den 7 januari 2016. Ansvarig: Biträdande rektor. Uppföljning och utvärdering: Fritidskonferenserna 11/12, 8/1, 18/3 och 20/12 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena Aktiviteter: Vi läste kap 1-2 ur lgr 11 och gjorde en grovplanering utifrån läroplanen. Detta fungerade bra. Vi upprättade en planering för personalen på varje avdelning, där vi kopplade ansvaret till aktiviteten. Vi strukturerade upp eftermiddagens aktiviteter bland annat genom att tydliggöra aktiviteterna på en stor aktivitetstavla, så att alla elever, vårdnadshavare och vikarier kan följa alla dagars aktiviteter under veckan. Vi såg aldrig bildspelet Att utveckla barns förmågor. Vi skulle avvakta eftersom vi först skulle gå på föreläsningen Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmen. 6 (8)
Samtliga fritidspedagoger deltog i fortbildningen Systematiskt kvalitetsarbete. Det hjälpte oss att genom att ge oss verktyg och metoder för att kartlägga verksamheten och analysera våra styrkor och svagheter. Vi har påbörjat arbetet med Pedagogiska planeringar under vt -16. Arbetet fortsätter under hösten. 6. Slutsatser Vi behöver värna om vår planeringstid för vår eftermiddagsverksamhet, så att den verksamheten kan kvalitetssäkras och systematiskt utvecklas mot läroplansmålen. Det har för en del inte funnits en förberedelsetid för detta och det har känts stressigt. Vi behöver förbättra mötesstrukturen så att vi öronmärker tid för utvärdering, uppföljning och beslut om förbättringar i den dagliga verksamheten. Flera elever och föräldrar har via enkäter och samtal framfört att de är nöjda med verksamheten och personalen. Fler vill stanna längre på fritids och delta i aktiviteterna. Förutsättningen för att kunna genomföra pedagogledda aktiviteter på eftermiddagarna har varit att vi har haft tillräckligt med personal. För att genomföra aktiviteter med stöd av vuxna behövs goda förutsättningar att dela avdelningens elever i mindre grupper. Vi ska fortsätta att utveckla arbetet med de pedagogiska planeringarna. Målet är att synliggöra dessa för oss och föräldrar genom att sätta upp dem på våra avdelningar. Systematisk utvärdering av vår verksamhet samt dokumentation av den är ett förbättringsområde till hösten. De två sistnämnda områdena vill vi prioritera för att stärka kvaliteten inom fritidshemsverksamheten. 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår 6.1.1. Förbättringsområde 1: Fortsätta utveckla elevernas förmågor utifrån läroplansmålen Aktivitet 1: Se bildspelet Att utveckla barns förmågor Tidplan v44 ht-16 Uppföljning november -16 Ansvarig Sara Håkansson 7 (8)
Aktivitet 2: Upprätta fler pedagogiska planeringar och lägga in i vår nya lärplattform Unikum. Tidplan: Innan vecka 44 Uppföljning: Löpande på fritidsmöten Ansvarig: Helen Andersson 6.1.3. Förbättringsområde 3: Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet genom förbättrad mötesstruktur Aktiviteter: Upprätta ny mötesstruktur, så att utvärdering och uppföljning samt beslut om åtgärder läggs in i dagordningen Tidplan: Uppföljning Ansvarig: Varje avdelning 8 (8)